VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Bilaga till vård- och omsorgsnämndens handling nr 26/2008 Vår handläggare Monica Östberg Rosell, folkhälsosamordnare 1 (11) Folkhälsoenhetens övergripande planering med budget 2009-2011 Bilaga till vård- och omsorgsnämndens övergripande planering med budget 2009-2011 Övergripande planeringen av folkhälsoarbetet, inklusive inriktningsmål, diskuterade i Folkhälsorådet 2008-05-19 Informerad i vård- och omsorgsnämnden 2008-09-04, 108 Reviderad utifrån kommunfullmäktiges beslut 2008-11-17, 195. Ändringarna markerade genom inramning. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Postgiro 3 09 41-9 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx Bankgiro 392-2630 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-48 81 95 Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se vard.omsorg@katrineholm.se
2 (11) Innehållsförteckning 1. Övergripande planering med budget för folkhälsoenheten 2009 2011... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 3 2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning...3 2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar inom Folkhälsoenheten...4 3. Ansvarsområde... 5 3.1 Folkhälsoenhet...5 3.1.1 Verksamhetsbeskrivning för Folkhälsoenheten...5 3.1.2 Verksamhetsförändringar inom Folkhälsoenheten...8 4. Mål och uppdrag... 10 4.1 Externa perspektiv...10 4.1.1 Ortsutvecklingsperspektivet...10 4.1.2 Medborgarperspektivet...10 Bilagor: Konsekvensbeskrivning av eventuell förändring av hälsotorgets värdinnetjänst Konsekvensbeskrivning av eventuell förändring av alkohol- och drogsamordnartjänsten
1. Övergripande planering med budget för folkhälsoenheten 2009 2011 3 (11) Folkhälsoenhet Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Intäkter 907 642 642 642 642 Kostnader -2789-2586 -3 061-3 511-3 511 Nettokostnad -1882-1944 -2419-2869 -2869 2. Verksamhetsbeskrivning 2.1 Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunens folkhälsoråd, organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen men med sekretariatsfunktionen knuten till vård- och omsorgsnämnden, är rådgivande organ till kommunstyrelsen för kommunens samlade folkhälsoarbete. Folkhälsorådets övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika villkor för hela befolkningen i Katrineholms kommun. Rådet, med dess arbets- och samverkansgrupper, är ett organ för ömsesidig information och samverkan mellan olika verksamheter, hälso- och sjukvården och andra lokala myndigheter, folkrörelser, frivilligorganisationer, företag och befolkning. Rådets uppgift är att leda och samordna folkhälsoarbetet i hela kommunen, medan planering och genomförande av aktiviteter sker inom ordinarie verksamheter eller via särskilda arbetsgrupper eller projekt. Folkhälsorådets syfte, organisation, uppgifter och arbetsformer framgår närmare av reglemente antaget av kommunfullmäktige. Folkhälsoarbetets fokus är insatser som syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom. Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt till sin karaktär och folkhälsoenheten har en fristående roll i kommunen. Det av fullmäktige antagna reglementet för folkhälsorådet är styrande för folkhälsoenhetens arbete. Riksdagen beslutade 2003 om en ny och sektorsövergripande folkhälsopolitik. Denna har ett övergripande nationellt mål, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken var fokus på så kallade bestämningsfaktorer för hälsa, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. De politikområden som identifierats som centrala ur folkhälsosynpunkt samlades i elva målområden. I regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik ligger mål- och uppföljningsstrukturen fast enligt tidigare folkhälsoproposition (2002/03:35) eftersom den möjliggör ett bra och omfattande aktivt folkhälsoarbete. Det övergripande nationella folkhälsomålet med elva målområden är och har varit vägledande också för kommunens folkhälsoarbete. I ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) understryker kommittén att den av riksdagen antagna propositionen om ett övergripande nationellt folkhälsomål med elva målområden, visar att folkhälsopolitiken har en mycket bred ansats och kräver insatser inom alla samhällsplaneringens områden. Kommittén poängterar också att
4 (11) detta innebär att kommunerna, snarare än landstingen, har de strategiska instrumenten för ett effektivt folkhälsoarbete. Ansvarskommittén anser att det saknas incitament/drivkraft/initiativ för att bedriva ett mer systematiskt förebyggande arbete inom den kommunala och landstingskommunala hälso- och sjukvården. Detta trots dokumenterad nytta och nödvändighet att arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande för att nå en hållbar utveckling för framtiden. Kommitténs uppfattning är att det finns starka skäl och goda möjligheter att utveckla de hälsofrämjande och förebyggande insatserna inom den kommunala och landstingskommunala sjukvården. Ansvarskommittén anser vidare att en ökad samordning är önskvärd mellan de sektorer i samhället som bedriver hälso- och sjukvård och även med andra näraliggande sektorer. Katrineholm har nått långt i detta avseende, där närmare 11 års erfarenhet från primärvård i kommunal regi banat väg för arbetet. 2.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar inom Folkhälsoenheten Omfördelningar efter Kommunfullmäktiges beslut Folkhälsoenhet Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Intäkter 907 642 642 642 642 Kostnader -2789-2572 -2 042-2 492-2 492 Nettokostnad -1882-1930 -1400-1850 -1850 Folkhälsoenhetens budgetram för 2009 har justerats ned i förhållande till Kommunfullmäktiges beslut samt beslut om omfördelning av IT kostnader. Dessutom har verksamheten tilldelats 445 tkr via omfördelning inom nämndens ansvarsområde för att klara projektarbete för Barn och ungdomars hälsa. Ramjustering enligt budgetförslaget har inte godkänts. Förslag till förändringar under 2009 Fortsatt samverkan utifrån ett närvårdsperspektiv under 2009 innebär kostnader för anställning av värdinna, vilken tidigare finansierats via plusjobb. Ramjustering föreslås med 325 tkr. En alkoholoch drogsamordnare har projektanställts för implementering av förslagen i alkohol- och drogpolitiska strategin. Kostnaden finansieras under första åren med stöd av länsstyrelsen och tidigare beviljade projektmedel från kommunstyrelsen. För fortsatt arbete ansöks om ytterligare delfinansiering från länsstyrelsen. Ramjustering föreslås med 150 tkr. Förslag till förändringar under 2010 Kommunstyrelsen har uttalat ambitionen att tillsammans med landstinget etablera en familjecentral till stöd för ortens barn och föräldrar. Företrädare för kommunen och landstinget har uppdraget att närmare utreda förutsättningarna. För 2010 föreslås en ramjustering med 250 tkr att täcka kostnaden för en samordnare, samt en ramjustering med beräknat 200 tkr för hyreskostnad.
5 (11) 3. Ansvarsområde 3.1 Folkhälsoenhet 3.1.1 Verksamhetsbeskrivning för Folkhälsoenheten Folkhälsorådet leder och samordnar folkhälsoarbetet Kommunens folkhälsoråd, organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen men med sekretariatsfunktionen knuten till vård- och omsorgsnämnden, är rådgivande organ till kommunstyrelsen vad avser kommunens samlade folkhälsoarbete. Folkhälsorådets övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god hälsa och hälsoutveckling på lika villkor för hela befolkningen i Katrineholms kommun. Folkhälsorådet är remissinstans i fråga som rör folkhälsan och folkhälsoarbetet i kommunen. Rådet med dess arbets- och samverkansgrupper är ett organ för ömsesidig information och samverkan mellan kommunens olika verksamheter, hälso- och sjukvården och andra lokala myndigheter, folkrörelser, frivilligorganisationer, företag och befolkning. Folkhälsorådet ska också fungera som ett rådgivande organ till nämnderna och förvaltningarna i frågor som har ett naturligt samband med varandra och som behöver diskuteras för att få en samlad helhetsyn. Rådets uppgift är att leda och samordna folkhälsoarbetet i hela kommunen, medan planering och genomförande av aktiviteter sker inom ordinarie verksamheter eller via särskilda arbetsgrupper eller projekt. Föredragande och sekreterare i folkhälsorådet är kommunens folkhälsosamordnare. Förutom politiker från såväl majoritet som opposition i kommunen respektive landstinget ingår i rådet också förvaltningschefer från kommunen samt ledande tjänstemän från sjukhuset och apoteket. I folkhälsoarbetet är det ofta en fördel att kunna arbeta utifrån ett livscykelperspektiv, d.v.s. att se ålder och arenor för samverkan som grund för arbetet. Under Folkhälsorådet finns därför organiserat samverkansgrupper för barns och ungdomars hälsa, för mitt i livet -hälsa samt för äldres hälsa. Under folkhälsorådet finns också grupperingar för arbete med stora sakfrågor. Ett nytt brotts- och skadeförebyggande råd startade sitt arbete i januari 2005 under devisen Trygg och säker i Katrineholm. Det nya rådet är en sammanslagning av det tidigare brottsförebyggande rådet och Lindrings skadeförebyggande arbete. Under Folkhälsorådet finns också Allergikommittén organiserad. En politiker från folkhälsorådet är ordförande för respektive arbetsgrupp/samverkansgrupp under rådet. Tjänstemän vid folkhälsoenheten fungerar som motorer och samordnare i de olika grupperna, som i övrigt utgörs främst av specialsakkunniga tjänstemän från olika verksamheter. Folkhälsorådets syfte, organisation, uppgifter och arbetsformer framgår närmare av reglemente antaget av kommunfullmäktige (Katrineholms kommuns författningssamling nr 3.14). Kommunens ansvar för befolkningens hälsa God hälsa förutsätter att medborgarna har resurser att leva ett bra liv. Hälsopolitiken är således en väsentlig del i välfärdspolitiken. Kommunen är också den viktigaste aktören i den lokala välfärdspolitiken, men samarbete med andra samhällsorgan, företag, folkrörelser, föreningar med flera, är nödvändigt för att nå framgång. Individen har jämväl ett eget ansvar för hälsan och folkhälsoarbetets fokus är också att stödja människors egna resurser och ta tillvara människors egen kraft att skapa ett gott liv.
6 (11) Folkhälsoenhetens uppgift är bl.a. att förmedla kunskaper, trampa upp stigar och skapa mötesplatser för samverkan och samarbete, men det är varje verksamhets och huvudmans ansvar att hitta vägar för att tillsammans nå målet om en god folkhälsa. Hälsans bestämningsfaktorer som utgångspunkt för folkhälsoarbetet I regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik ligger mål- och uppföljningsstrukturen fast enligt tidigare folkhälsoproposition (2002/03:35) eftersom den möjliggör ett bra och omfattande aktivt folkhälsoarbete. Övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Rubriceringen av målområden har tydliggjorts enligt nedan. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Det övergripande nationella folkhälsomålet med elva målområden är och har varit vägledande också för kommunens folkhälsoarbete. Hållbar utveckling en utmaning Ett viktigt stöd för folkhälsoarbetet i kommunen är vision 2010 för Katrineholm, som antogs av kommunfullmäktige under hösten 2000. Visionen innefattar en god hälsa och goda livsvillkor för de som bor och verkar i kommunen vilket bl.a. förutsätter ett långsiktigt och uthålligt folkhälso- och miljöarbete och samverkan som spänner över alla samhällssektorer. Vision 2010 uttrycker en önskvärd framtid för Katrineholms kommun. Vår framtidsbild innehåller fyra olika utvecklingsområden med kommunens övergripande världen - demokrati och hållbar utveckling - som portal. Med hållbar utveckling menas en utveckling som uppfyller dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende delar: Ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. När begreppet social hållbarhet beskrivs ligger människans behov och välbefinnande i fokus och begreppen demokrati, deltagande, hälsa och trygghet utgör en viktig grund. Med social hållbarhet inryms alla de områden som påverkar vår hälsa och välbefinnande och som innefattas i arbetet för att nå målet om en god folkhälsa. Hållbarhetsrådet har beskrivit tre viktiga förutsättningar för att lyckas med hållbarhetsarbete: Ett medvetet ledarskap som kan förena alla kring en gemensam vision för hållbar utveckling En hög delaktighet eftersom arbetet måste genomsyra hela samhället och alla beslut
7 (11) Att samverkan sker mellan olika sektorer i samhället, men också mellan lokal, regional och nationell nivå. I en skrivelse från mars 2006, Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, redovisas Sveriges strategi för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Fyra utmaningar står i fokus: Bygga samhället hållbart - en utmaning som berör stadsutveckling, transporter, infrastruktur och boendemiljö Stimulera en god hälsa på lika villkor Möta den demografiska utmaningen Främja en hållbar tillväxt - en ekonomisk tillväxt som ger utrymme att förbättra människors välfärd utan negativ påverkan på våra ekosystem. De strategiska utmaningarna för hållbar utveckling som beskrivs, och förutsättningarna för att lyckas, gäller också vår kommun och präglar folkhälsoenhetens planering och intentioner för framtiden. Tillsammans är en symbol för folkhälsoarbetet i Katrineholm och vi är övertygade att ömsesidig samverkan mellan kommunen och landstinget m.fl. folkhälsoaktörer också möjliggör ömsesidiga vinster vad avser folkhälsan och utvecklingen i vår region. Viktiga framtida fokusområden för kommunens folkhälsoarbete Barns och ungdomars psykiska hälsa Barns uppväxtvillkor är av vikt för deras psykiska hälsa och förutsättningar att hantera framtida livet. En grundläggande funktion för vårt samhälle är just att se till att barn och ungdomar lever och utvecklas väl. I linje med detta har Sverige antagit FN:s konvention om barns rättigheter och där betonas barnens bästa, barnens rätt till liv och utveckling, barnens rätt att framföra sina åsikter och få dem respekterade samt deras rätt att skyddas mot övergrepp och diskriminering. I Sverige är trots detta psykisk ohälsa ett av de största hälsoproblemen bland yngre. Socialstyrelsen anger i sin lägesrapport för 2005 gällande individ och familjeomsorg att enligt en grov uppskattning är vart tionde barn i riskzon för en negativ utveckling och 2-5% har mer allvarliga problem. Socialstyrelsens lägesrapport 2007 om folkhälsa och sociala förhållanden beskriver en försämrad psykisk hälsa bland ungdomar och att den psykiska hälsan speciellt bland tonårsflickor och unga kvinnor haft en problematisk utveckling. Förutom det lidande den psykiska ohälsan förorsakar skall också läggas den ekonomiska kostnaden som ohälsan förorsakar, såväl för den enskilde som för samhällets olika instanser. Föräldrarna är den viktigaste resursen för barns psykiska och fysiska hälsa men kan behöva stöd för att kunna ge sina barn bra uppväxtvillkor. Ett antal föräldrastödjande verksamheter finns redan i dag att tillgå i kommunen och ytterligare aktiviteter planeras. Nationella psykiatrisamordningen anser att basverksamheterna och primärvården för barn och unga behöver samorganiseras, samlokaliseras och samarbeta bättre. För att förebyggande arbete och tidigt stöd skall bli effektivt behövs en lättillgänglig, samlad social och medicinsk verksamhet. Psykiatrisamordningen anser att de verksamhetsformer som håller på att växa fram (familjecentraler eller närsjukvårdskoncept) bör omfatta barn från 0 år till cirka 16 år och då även omfatta primärvård för psykosociala eller psykiska problem. Den specialiserade psykiatrin ska utföra konsultationer i verksamheterna liksom ge stöd och handledning. Verksamheterna bör också ha ett etablerat samarbete med elevhälsan. Vidare anser psykiatrisamordningen att ungdomscentraler/ungdomshälsa bör
8 (11) inrättas för ungdomar från cirka 15 år upp till 25 år. Ungdomshälsan bör innehålla nuvarande ungdomsmottagningar samt primärvård, socialtjänst och vissa specialistfunktioner. Den specialiserade psykiatrin, såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri bör finnas tillgängliga och bistå med konsultation och handledning. Utanförskapet ett hot mot folkhälsan Utanförskap är ett allvarligt hot mot människors hälsa, såväl i barn- och ungdomsåren som i vuxen ålder och på äldre dar. Människan är en social varelse och gemenskapen med andra är ett djupt mänskligt behov. Hälsan i befolkningen påverkas av hur sociala relationer ser ut på samhällsnivå, på organisationsnivå och mellan människor i allmänhet, och på individnivå i relation till de närmaste. Yrkeslivet har stor betydelse för människors välbefinnande och för folkhälsan. Att skapa hälsofrämjande arbetsplatser, med möjlighet till balans mellan arbetets krav och behovet av fritid och familjeliv, är en viktig uppgift för samhället. Att stå utanför arbetsmarknaden påverkar människor hälsa och välbefinnande och det är en första rangens uppgift att skapa förutsättningar/ge stöd för människor i långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning att känna tillit till sina egna möjligheter till ett gott liv. Våra levnadsvanor påverkar den totala sjukdomsbördan i Sverige samt individers livskvalitet. Att erbjuda möjligheter till positiva förändringar av levnadsvanor gynnar således både samhället och individen. Det också viktigt att arbeta för mångfald, att öka kunskapen om hur vi kan använda våra olikheter som möjligheter för ett framtida hållbart samhälle och ökad jämställd folkhälsa. Äldre viktig målgrupp för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet Allt fler studier visar på positiva effekter av hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre, och att sådana insatser är mycket kostnadseffektiva. Dessutom ökar andelen äldre i befolkningen och allt fler överlever till riktigt höga åldrar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kan skjuta upp funktionsnedsättning och beroende, vilket ökar äldre personers välbefinnande och livskvalitet samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg kan minska. Känslan av sammanhang (KASAM) minskar i och med pensionsålderns inträde. Att känna sig behövd, ha en meningsfull tillvaro och att förstå sin situation är viktiga förutsättningar för att som äldre må bra. Att ge stöd utifrån ett salutogent, dvs. främjande, perspektiv skapar gynnsamma förutsättningar för de äldre att bibehålla en känsla av sammanhang. En rad hälsofrämjande och förebyggande insatser görs redan i dag för den äldre befolkningen och planeras fortsätta. Långsiktigt program för kommunens folkhälsoarbete Hållbar utveckling är det begrepp som i ett helhetsperspektiv bäst speglar önskan om en framtida livsmiljö av hög kvalitet. Sverige verkar i strategier och program för både ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Folkhälsan är en del av hållbar utveckling och människors hälsa har grundläggande betydelse i ett tillväxtperspektiv. Utvecklingen oroar dock, bl.a. vad gäller den arbetsrelaterade ohälsan, den försämrade psykiska hälsan bland yngre och den ökande alkoholkonsumtionen. I uppgifterna för folkhälsorådet ingår att ta fram förslag till mål och utveckla strategier för ett långsiktigt hälsofrämjande och förebyggande arbete. För stöd och vägledning i det framtida folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer är framtagandet av ett folkhälsopolitiskt program för kommunen av stort värde. 3.1.2 Verksamhetsförändringar inom Folkhälsoenheten
Förslag till förändringar under 2009 Bilaga till vård- och omsorgsnämndens handling nr 26/2008 9 (11) Samverkansprojekt utifrån ett närvårdsperspektiv Gemensamt hälsotorg Utifrån kommunens och landstingets närvårdsuppdrag och Apotekets satsningar inom egenvårdssektorn har det under lång tid funnits planer mellan parterna kring fördjupad samverkan med nya arbetssätt och arbetsformer. I slutet av år 2006 slöts därför ett samverkansavtal avseende ett gemensamt hälsotorg. Syftet med samverkanssatsningen är att tillgodose behovet av en naturlig mötesplats för individer och grupper i befolkningen för det hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande arbetet, tillgodose behovet av en neutral arena för berörda organisationer för samverkan och nätverksbyggande inom hälsoområdet samt öka möjligheterna/förutsättningarna för människor att ta ett eget ansvar för sin hälsa. Fortsatt samverkan utifrån ett närvårdsperspektiv under 2009 innebär kostnader för anställning av värdinna, vilken tidigare finansierats genom anställning av plusjobbare. Ramjustering föreslås med 325 tkr för 2009. Alkohol- och drogförebyggande arbete En alkohol- och drogpolitisk strategi för Katrineholms kommun beslutades av kommunfullmäktige under våren 2006. Katrineholm godkände också under 2006, tillsammans med ytterligare 8 kommuner i Sverige, att utnämnas till modellkommun för alkohol- och drogförebyggande arbete. En alkohol- och drogsamordnare projektanställdes hösten 2006 för implementering av förslagen i den alkohol- och drogpolitiska strategin och för att driva arbetet som modellkommun. Kostnaden finansieras under första åren med stöd av länsstyrelsen och tidigare beviljade projektmedel från kommunstyrelsen. För fortsatt arbete ansöks om ytterligare delfinansiering från länsstyrelsen. Ramjustering föreslås med 150 tkr. Förslag till förändringar under 2010 Familjecentral Föräldrarna är den viktigaste resursen för barns psykiska och fysiska hälsa. Förebyggande generella insatser riktade till föräldrar under graviditeten och småbarnstiden ökar barns möjligheter till god hälsa. Forskning finns också som visar att insatser under förskoleåldern har bättre effekter än åtgärder i skolåldern. Utifrån de goda erfarenheter av familjecentralsverksamhet som finns på olika håll i landet har samverkansgruppen för barns och ungdomars hälsa tidigare tagit fram ett förslag om att tillskapa en familjecentral i Katrineholms kommun. Kommunstyrelsen har uttalat ambitionen att tillsammans med landstinget etablera en familjecentral till stöd för ortens barn och föräldrar, och företrädare för kommunen och landstinget har uppdraget att närmare utreda förutsättningarna, bl.a. vad avser möjligheten att finna lämplig lokal. Folkhälsorådet har tidigare till kommunstyrelsen redovisat de ekonomiska förutsättningarna för en familjecentral. Kommunens kostnader för familjecentral innefattar hyreskostnader, kostnader för socialsekreterare och förskollärare/socialpedagog samt kostnader för 50 % av tjänst som samordnare/chef för verksamheten. Öppnandet av en gemensam familjecentral beräknas kunna ske vid årsskiftet 2009/2010. För 2010 föreslås en tillfällig ramjustering om 450 tkr, för senare överlämning till ansvarig nämnd, att täcka lokalkostnad samt kostnaden för 50 procent av tjänst som samordnare/chef för verksamheten. Vad gäller finansieringen av tjänsterna som socialsekreterare och förskollärare/socialpedagog hänvisas till kommunstyrelsen för ställningstagande.
4. Mål och uppdrag Bilaga till vård- och omsorgsnämndens handling nr 26/2008 10 (11) Folkhälsoarbetet har en tydlig befolkningsfokus och planeringsarbetet berör främst det externa perspektivet som närmare beskrivs i detta dokument. För det interna perspektivet hänvisas till vårdoch omsorgsnämndens planeringsdokument. Utifrån kommunens övergripande mål har angivits inriktningsmål för folkhälsoarbetet. Uppföljning och redovisning av åtgärder för att nå målen sker genom successiv avrapportering till Folkhälsorådet och genom den årliga verksamhetsberättelsen. I folkhälsoarbetet används företrädesvis evidensbaserade metoder men prövas också nya tillvägagångssätt. I de modeller som används för planering och implementering av olika folkhälsosatsningar ingår planering för uppföljning och utvärdering. Fortlöpande uppföljningar och utvärderingar av olika folkhälsosatsningar görs bl.a. med hjälp av studenter, som samtidigt har möjlighet att använda utvärderingarna för sitt C- och D-uppsatsarbete vid universitetet/högskolan. 4.1 Externa perspektiv 4.1.1 Ortsutvecklingsperspektivet Motiverar vad Katrineholms kommun behöver satsa på för att utveckla lokalsamhället. Kommunens övergripande mål Lärande, näringsliv och arbetsmarknad i dynamisk utveckling, kreativt klimat och kreativa miljöer. Levande landsbygd och attraktiva livsmiljöer. Inriktningsmål för folkhälsoarbetet Ökad möjlighet till hälsofrämjande ledarskap i syfte att långsiktigt öka antalet hälsofrämjande arbetsplatser i kommunen. Öka kommunens attraktionskraft som boendeort genom långsiktig satsning för en hälsofrämjande kommun. 4.1.2 Medborgarperspektivet Anger kommunens samlade syn på hur medborgarnas krav på stöd, service och myndighetsutövning skall tillgodoses. Kommunens övergripande mål Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen, vilket innebär Professionellt bemötande från kommunen En bättre utvecklad medborgardialog En ökad känsla av säkerhet En ökad känsla av trygghet.
Inriktningsmål för folkhälsoarbetet Bilaga till vård- och omsorgsnämndens handling nr 26/2008 11 (11) Långsiktig samverkan i hälsofrågor Det ska vara enkelt att leva hälsosamt i Katrineholm Ökad fysisk, psykisk och social hälsa bland barn och ungdomar i Katrineholm. Minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, sänka totalkonsumtionen av alkohol och på sikt nå ett narkotikafritt samhälle. Trygg och säker i Katrineholm En ökad medborgardialog i folkhälsofrågor. Uppdrag Öka tryggheten i kommunen för både män och kvinnor med fokus på synliga poliser, nolltolerans mot klotter och mobilisering mot alkohol och narkotika.