Rapporter från lantbrukets företagsregister 2000 Åkerarealens användning år 2000

Beställningsnummer JO 10 SM 0102 Rapporter från lantbrukets företagsregister 2000 Åkerarealens användning år 2000 Use of arable land in the year 2000 Sammanfattning Lantbrukets företagsregister (LBR) innehåller uppgifter om företagen inom jordbruk och skogsbruk. Fr.o.m. år 2000 har en omläggning skett beträffande inhämtandet av uppgifter till LBR. Tidigare år har samtliga uppgifter till LBR inhämtats genom postenkät. År 2000 hämtas den helt övervägande delen av arealuppgifterna in genom Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, samlas uppgifter om den totala åker- respektive betesarealen in genom en postenkät. Övriga uppgifter som djurinnehav m.m. inhämtas liksom tidigare genom en postenkät. Redovisningen i denna rapport avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Resultaten för år 2000 visar att antalet företag uppgick till 76 800 och den totala åkerarealen till 2 706 000 hektar. Vete odlades på 402 000 hektar eller 15 procent av åkerarealen, korn och havre på 707 000 hektar motsvarande 26 procent av åkerarealen. Slåtter- och betesvallar samt grönfoder fanns på 921 000 hektar motsvarande 34 procent. SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent Statens jordbruksverk SCB, Lantbrukets struktur 551 82 JÖNKÖPING 701 89 ÖREBRO Förfrågningar: Ulf Svensson, tfn 036-15 50 74 Fax 019-17 69 06 Förfrågningar: Erik Marklund, tfn 019-17 64 77 Rolf Selander, tfn 019-17 66 27 Från trycket den 20 juli 2001 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske ISSN 1404-5834 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 Bearbetning och granskning Lantbrukets företagsregister (LBR) innehåller uppgifter om bl.a. företagare, areal av olika ägoslag, åkerarealens användning, areal för odling av trädgårdsväxter och antal husdjur. Tidigare år har samtliga uppgifter till LBR inhämtats genom postenkät. I och med år 2000 hämtas den helt övervägande delen av arealuppgifterna in genom Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas uppgifter om den totala åkerrespektive betesarealen in genom postenkät. Övriga uppgifter som djurinnehav m.m. inhämtas fortfarande genom postenkät. Genom postenkät i september 2000 insamlades uppgifter från företag med mer än 2,0 hektar åkermark och företag utan åkermark men som har större djurbesättning med något av djurslagen nötkreatur, får, svin eller höns. Samtliga företag har år 2000, liksom för åren fram t.o.m. 1995 samt år 1999, fått lämna statistikuppgifter. Åren 1996-1998 insamlades uppgifterna till lantbruksregistret på två sätt. Ett urval av företag fick en statistikblankett, i vilken uppgifter om åkerarealens användning och antal husdjur skulle lämnas. Övriga företag fick en förenklad blankett (registerblankett), i vilken endast uppgifter för registerhållningen skulle lämnas. I början av september 2000 sände SCB ut blanketter till alla kända uppgiftsskyldiga. För företag som återfanns i Jordbruksverkets stödregister eller i det centrala nötkreatursregistret påfördes blanketterna maskinellt uppgifter om totala åkerrespektive betesarealen samt uppgift över summa antalet kor och kvigor på företaget. Uppgifterna i de till SCB insända blanketterna registrerades och detaljgranskades med dator. Uppgifter som inte uppfyllde kraven i något eller några granskningskriterier vid den maskinella granskningen åtgärdades manuellt och eventuella fel rättades. I många fall har upptäckta fel kunnat rättas med hjälp av uppgifterna på blanketterna. I vissa fall har telefonkontakt tagits med företagarna varvid även inhämtats uppgifter i avsnitt som inte fyllts i. För vissa uppgifter har ändringar utförts maskinellt. Detta gäller huvudsakligen smärre summeringsfel. För varje företag kodades brukningsform, företagarekategori m.m. som underlag för den statistiska redovisningen. De rättade och kompletterade företagsuppgifterna har utgjort primärmaterialet till de statistiska sammanställningarna från lantbruksregistret. Redovisningsprinciper De resultat som redovisas i detta SM avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Fr.o.m. år 1996 ingår även företag med mindre än 0,3 hektar utnyttjad åkermark i redovisningen. Vid regionala redovisningar hänförs arealen till den församling där den är belägen. Arealuppgifterna avser besådd areal. Samtliga uppgifter avser förhållandena den 1 augusti 2000. Uppgifterna redovisas regionalt för produktionsområden, län, kommuner samt för hela riket enligt indelningen den 1 januari 2000. Beträffande indelningen i produktionsområden hänvisas till Jordbruksstatistisk årsbok. Varje företag har medräknats i samtliga redovisningsområden där företaget odlar en viss gröda. Detta innebär att antalsuppgifterna inte är summerbara från t.ex. kommuner till län. I några kommuner har endast funnits ett eller två jordbruksföretag. Resultaten för dessa kommuner har av sekretesskäl samredovisats med intilliggande kommun enligt följande: Danderyd, Tyresö, Lidingö och Nacka samredovisas med Stockholm; Öckerö samredovisas med Göteborg. Vid jämförelse med resultat från tidigare lantbruksregistreringar måste bl.a. på länsnivå hänsyn tas till de förändringar som företagits i den administrativa områdesindelningen särskilt den 1 januari 1971, den 1 januari 1974, 1 januari 1997 och 1 januari 1998. 1997 sammanslogs Kristianstads län och Malmöhus län till Skåne län och 1998 sammanslogs Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län till Västra Götalands län. Habo och Mullsjö kommuner flyttades då från det tidigare Skaraborgs län till Jönköpings län.

3 Resultat Redovisningen i detta SM avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Fr.o.m. år 2000 bygger arealredovisningen i första hand på jordbruksföretagens ansökningar om arealbaserade stöd. Uppgifter från brukare som inte söker stöd har för år 2000 inhämtats via en postenkät. För dessa brukare har endast åkerarealens totala storlek efterfrågats utan uppdelning per gröda. Åren 1995 och 1999 har samtliga företag via en postenkät fått lämna uppgifter om bl.a. åkerarealens användning till LBR medan åren 1996-1998 baseras på uppgifter från ett urval av företag. Åkerarealens användning I tabellerna 1-8 redovisas arealer av olika grödor samt antalet företag som odlar respektive gröda. Fr.o.m. 1996 avser arealuppgifterna besådd areal. En sammanställning av åkerarealens användning 1995-2000 återfinns i nedanstående tablå. Jämförbarheten mellan år 2000 och tidigare års strukturstatistik från LBR är relativt god om man ser till grupper av grödor. För enskilda grödor kan dock avvikelserna vara större, beroende på definitionsskillnader mellan de tidigare enkäterna och grödredovisningen i stödansökan. Arealen spannmål innehåller år 2000 vissa arealer stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. Detta medför att de redovisade arealerna för spannmål (främst blandsäd) inte är helt jämförbara med tidigare år och att den redovisade arealen grönfoder är betydligt lägre än tidigare år. I LBR 2000 har uppgifterna från Jordbruksverkets stödregister kompletterats med uppgifter som samlats in via en postenkät till samtliga företag. I enkäten har varje företag lämnat uppgifter om den totala arealen åkermark på företaget (ej specificerad per gröda). Enkätresultatet har sedan kunnat användas för att ta fram uppgifter om åkerarealen vid de företag som inte sökt arealbaserade stöd. Dessa uppgifter redovisas som ospecificerad åker år 2000 i tabellerna samt i tablån nedan. Det bör också nämnas att fr.o.m. år 2000 finns inga uppgifter om arealen obrukad åkermark och arealen ej utnyttjad slåtter- och betesvall. Fr.o.m. 1996 ingår företag med mindre än 0,3 hektar utnyttjad åkermark i den ordinarie redovisningen. Antalet företag som tillkom genom denna förändring 1996 skattas till ca 3 500 och arealen åkermark vid dessa företag skattas till ca 27 400 hektar. Åren 1993 till 1995 ingick inte dessa företag i den ordinarie redovisningen. Under denna period hade vissa företag hela sin åkerareal i s.k. vänteläge inom omställningsprogrammet och redovisade därför ingen utnyttjad areal åker. Antalet företag med mindre än 0,3 hektar utnyttjad åkermark 1995 var ca 4 900 och arealen åkermark vid dessa företag var ca 46 100 hektar. Tablå A Åkerarealens fördelning på olika växtslag 1995-2000 Avser företag med minst 2,1 hektar åkermark. Hela riket 1995 1996 1 1997 1 1998 1 1999 2000 Spannmål 2 1 104 500 1 216 200 1 268 700 1 282 800 1 153 200 1 228 900 därav vete 261 400 334 600 344 200 398 000 275 400 401 600 korn 453 400 468 600 482 900 445 000 482 000 411 200 havre 278 300 283 600 315 500 311 500 305 700 295 500 Baljväxter 21 200 27 200 42 700 58 600 39 700 37 300 Vall och grönfoderv. 2 1 058 900 1 019 700 1 006 000 985 400 980 200 920 800 Potatis 35 000 36 600 35 800 33 700 32 800 32 900 Sockerbetor 57 500 59 200 60 500 58 700 59 900 55 500 Raps och rybs 104 600 65 400 63 600 54 600 75 900 48 200 Övriga växtslag 3 46 400 49 900 52 100 54 700 75 600 55 000 Träda 278 600 268 700 204 400 193 000 270 700 247 700 Ospecificerad åkermark 4.......... 79 700 Ej utnyttjad åkermark 59 800 68 500 64 900 62 300 59 000.. åkermark 2 766 600 2 811 500 2 798 600 2 783 800 2 746 900 2 706 000 1) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av företag. 2) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. 4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Den totala åkermarken har enligt tablån minskat med 1,5 % mellan åren 1999 och 2000. Uppgifterna för de båda åren är inte helt jämförbara vilket bör beaktas när man ser på förändringarna av den totala åkerarealen och de enskilda grödorna. Spannmålsarealen har ökat med ca 6,5 %. Det är de höstsådda grödorna som svarar för denna ökning, t.ex. så har arealen höstvete ökat med närmare 70 %. Det bör dock påpekas att arealen höstsådda grödor var relativt låg 1999. Odlingen av vårsådda grödor har däremot minskat vilket bidragit till att den odlade arealen av havre och korn minskat mellan de båda åren.

4 Baljväxtarealen har minskat med 6 %. Arealen raps och rybs har minskat med drygt 36 %, dock från en hög nivå 1999. Det är de vårsådda grödorna som står för minskningen medan de höstsådda arealerna ökar något. Arealen oljelin har minskat med drygt två tredjedelar vilket är den huvudsakliga orsaken till att gruppen övriga växtslag minskar med 27 %. Arealen vall och grönfoderväxter har enligt tablån minskat med drygt 6 %. Minskningen förklaras till viss del av tidigare beskrivna förändringar i redovisningen av stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar, dels av att LBR före år 2000 även innehåller uppgifter om arealer, fördelade efter gröda, för företag som inte sökt stöd. De arealer vall som fanns på dessa företag år 2000 återfinns till viss del under ospecificerad åker. Potatisarealen har i stort sett varit oförändrad medan arealen sockerbetor minskade med drygt 7 %. Arealen träda har minskat med 8,5 %. Minskningen kan delvis förklaras av att obrukad areal av olika slag i viss utsträckning redovisats som träda i LBR tidigare år. Antalet företag har minskat från 80 100 år 1999 till 76 800 år 2000 eller motsvarande 4 %. Mellan åren 1995 till 1999 minskade antalet företag i genomsnitt med ca 3 % per år. Kvalitetsdeklaration I detta kapitel redovisas olika kvalitetsaspekter på undersökningen enligt SCB:s Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik, MIS 1994:3. Den s.k. strukturstatistiken över jordbruket baseras på uppgifter från lantbruksregistret. I denna rapport redovisas statistik över åkerarealens användning. Innehåll Objekt och population Det objekt som studeras i denna undersökning utgörs av ett jordbruksföretag, dvs. en inom jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel och trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Uppgiftslämnare är en eller flera personer på företaget. Målpopulationen utgörs av jordbruksföretag i Sverige som den 1 augusti 2000 uppfyller minst ett av nedanstående kriterier. l Minst 2,01 hektar åkermark. l Minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns (inkl. kycklingar). Redovisning av åkerarealens användning sker för företag som uppfyller det första kriteriet ovan. Uppgiftsinsamling Variabeluppgifter till LBR 2000 har hämtats dels från Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd dels genom en enkät. Variabler De variabler som har samlats in för denna statistik avser arealer av olika grödor/växtslag. I första hand har uppgifter i Jordbruksverkets stödregister använts. För jordbruksföretag som inte ansökt om arealbaserat stöd har uppgifterna inhämtats genom enkät. I enkäten har endast frågats efter åkerarealens totala storlek på företaget utan krav på uppdelning av grödor. Dessa uppgifter redovisas som ospecificerad åker och motsvarar 3 % av den totala åkerarealen. Den ospecificerade åkern består i huvudsak av outnyttjad åker och vall. Statistiska mått De statistiska mått som används är summor av arealer och antal företag i olika redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Statistiken redovisas bland annat efter olika storleksgrupper för areal åkermark samt efter olika regionala indelningar (lägst kommunnivå). Uppgifter ges grödvis och för grupper av grödor. Jämförbarhet med annan statistik Uppgifter om åkerarealens användning återfinns även i rapporterna över skördestatistiken och överensstämmer med något undantag med de arealer som redovisas i denna rapport. Tid Referenstid Statistiken avser förhållandena den 1 augusti 2000. Framställningstid För denna definitiva statistik har framställningstiden varit ca 11 månader. (Framställningstiden var ½ månad för den preliminära grödstatistiken.) Punktlighet Publiceringstidpunkten är enligt SCB:s publiceringsplan juni år 2001. Frekvens Uppgifter om åkerarealens användning fördelad på olika grödor, tas fram varje år. Preliminära resultat avseende åkerarealens användning publiceras i månadsskiftet juni/juli undersökningsåret (fr.o.m. år 2000), medan definitiv statistik publiceras i början av det efterföljande året. Jämförbarhet över tiden Fr.o.m. år 2000 bygger arealredovisningen i första hand på jordbruksföretagens ansökningar om arealbaserade stöd. Uppgifter från brukare som inte söker stöd har för år 2000 inhämtats med enkät. För dessa brukare har endast åkerarealens totala storlek efterfrågats utan uppdelning per gröda. Fram t.o.m. 1999 har arealredovisningen gjorts med en decimals noggrannhet av jordbrukaren. I stödansökningarna är det möjligt att redovisa arealer med två decimalers noggrannhet. Avgränsningen av företag ingående i målpopulationen var fram t.o.m. 1999 minst 2,1 hektar åkermark. Fr.o.m. år 2000 är populationsavgränsningen minst 2,01 hektar åkermark. Detta torde få marginell effekt på statistiken. Jämförbarheten med tidigare års strukturstatistik från LBR är god om man ser till grupper av grödor. För enskilda grödor kan dock avvikelserna vara större, beroende på definitionsskillnader mellan de tidigare enkäterna och grödredovisningen i stödansökan. Jämförelse av arealer insamlade med enkät och uppgifter i Jordbruksverkets stödregister har gjorts för år 1999 och framgår av tablå B på nästa sida.

5 Tablå B Arealjämförelser mellan LBR 1999 och Jordbruksverkets stödregister LBR 1999 Stödansökningar Procentuell 1999 differens Höstvete 209 641 204 216-3 % Vårvete 65 777 64 613-2 % Råg 24 507 23 625-4 % Höstkorn 11 883 13 781 16 % Vårkorn 470 104 465 854-1 % Havre 305 658 311 181 2 % Rågvete 32 586 31 638-3 % Blandsäd 33 022 51 534 56 % spannmål 1 153 178 1 166 442 1 % Grönfoder 21 867 3 201-85 % Slåtter- & betesvall 958 318 906 439-5 % utnyttjad åkermark 2 687 949 2 621 135-2 % I stödsammanhang har en stor del grönfoder redovisats som spannmål, främst blandsäd. Arealerna på jordbruksföretag som inte söker stöd är ca 80 000 hektar, där övervägande delen är vall och outnyttjad åkermark. Statistiken är säkrare för 2000 och 1999 än för 1996-1998, då undersökningen var urvalsbaserad. En skillnad jämfört med statistiken fram till och med 1995 är dock att kravet på minst 0,3 hektar utnyttjad åkermark för att företagen skall ingå i den ordinarie redovisningen har slopats. Antalet extra företag 1999 genom denna förändring är 3 073, och arealen åkermark vid dessa företag är 24 697 hektar. Tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Tillförlitligheten i uppgifterna är totalt sett god. Viss osäkerhet föreligger dock beträffande täckning av målpopulationen. Mätfelen i arealerna torde dock vara små. Täckning Täckningsfelen härrör från brister i rampopulationens (LBR 1999, stödansökningarna 2000 och nötkreatursregistret) täckning av målpopulationen. Övertäckningen utgörs av företag som funnits med i båda delpopulationerna (stödansökningar och LBR 1999) och inte kunnat särskiljas. Totalt ingick i rampopulationen ca 92 800 företag. Efter enkätundersökning återstod ca 81 000, varav ca 76 800 företag uppfyllde populationskriteriet beträffande arealstorlek och/eller minimiantal djur. Den identifierade övertäckningen ingår naturligtvis inte i redovisningen. Viss övertäckning har dock inte kunnat identifieras där ett företag dels lämnat in ansökan om stöd och dels lämnat svar på enkäten till brukare utan stöd. Undertäckningen utgörs av företag som hör till målpopulationen 2000, men inte finns med i undersökningen. Genom uppföljning av alla jordbruksföretag som ansökt om arealbaserat stöd, är registrerade som innehavare av nötkreatur i det centrala nötkreatursregistret eller fanns med i LBR 1999 fångas de flesta företag upp. Mindre företag som inte är berättigade till eller av annan anledning inte söker arealbaserat stöd, fångas inte upp om de inte heller återfanns i LBR 1999. Den sammanlagda åkerarealen och de djur, främst får och hästar, som återfinns på de undertäckta företagen torde vara marginell. Någon särskild justering för täckningsbrister har inte gjorts. Mätning SCB utförde under åren 1968-1996 fältmätningar för att kontrollera kvaliteten på arealuppgifterna för enskilda grödor i LBR. (Endast matpotatisarealen har kontrollerats i LBR 1997 och 1998.) Dessa s.k. arealkontroller baserades på stickprovsundersökningar, där den besådda arealen av de olika grödorna mättes. Slåttervallsarealen och den sammanlagda spannmålsarealen överskattades vanligen i LBR med några procentenheter. Tidigare avsåg emellertid LBR-uppgifterna s.k. brukad areal, dvs. besådd areal plus odlingshinder i form av buskage, fältvägar, diken, mindre impediment, m.m., varför en del av överskattningen hängde samman med rent definitionsmässiga skillnader (som dock inte varit uppenbara för lantbrukarna). I LBR 1995 redovisades i stor utsträckning de besådda arealerna, eftersom det var dessa som efterfrågades i bidragsansökningarna för EU:s arealstöd. De nya, av EU-stöden föranledda, arealmätningarna ledde till en viss kvalitetshöjning också för de uppgifter som lämnades till LBR. I LBR 1996-1999 efterfrågades den besådda arealen även rent formellt. De avvikelser som upptäcktes i arealkontrollen bedömdes dels vara rena redovisningsfel, dels avvikelser som berodde på att EU-mätningarna inte gjordes på bilder med lika stor skala som vid SCB-mätningarna. Mätfel uppstår när en felaktig uppgift lämnas och inte rättas vid granskningsprocessen. Mätfelet i den totala åkerarealen på riksnivå fram till och med 1999 bedöms utifrån tidigare arealkontroller vara ett par procent (överskattning). Arealen spannmål överskattades förmodligen med en två procent. Slåttervallsarealen överskattades möjligen någon procent. Arealen matpotatis överskattades troligen någon procent. Storleken på mätosäkerheten i trädgårdsarealerna är svårbedömd. Det är oklart hur mätfelen har utvecklats sedan 1996, då den senaste arealkontrollen gjordes.

6 I och med att arealuppgifter fr.o.m. år 2000 hämtas från jordbruksverkets stödregister, bör eventuella mätfel ha reducerats. I ansökan om stöd står brukaren ansvarig för att lämnade arealuppgifter är korrekta. Minst 5 % av ansökningarna kontrolleras årligen. Om den ansökta arealen är för stor i förhållande till den uppmätta arealen, leder detta till sanktioner för jordbrukaren. Det föreligger en viss risk att uppgivna arealer är underskattade för att undvika sanktioner, vilket ska vägas mot förlust av ersättning för den underskattade arealen. Någon mätfelsjustering har inte gjorts. Bortfall Rampopulationen var ca 92 800 företag. Alla företag tillfrågades, medan arealuppgifter inhämtades ifrån stödregistren för de flesta företagen. Objektbortfallet rör sig därför om företag som inte är berättigade till arealbaserat stöd eller av annan anledning inte söker stöd. Det totala objektbortfallet blev 4 700 företag. Av dessa företag återfanns 3 300 i stödregistren, varför det verkliga bortfallet begränsas till 1 400 företag av det totala antalet, 76 800. Detta motsvarar 1,8 %. För det slutliga bortfallet har senast tillgänglig uppgift om total åkerareal använts i redovisningen. Bortfallet är förhållandevis jämnt fördelat med avseende på län. Ser man till storleksgrupp rör det sig om småföretag. Viss kvarstående övertäckning (nedlagda företag) kan förekomma bland företag i bortfallet. Osäkerheten som uppstår på grund av bortfallet bedöms sammantaget vara ganska liten för arealuppgifterna. Bearbetning Uppgifter från de administrativa systemen har hämtats på brukarnivå och förts över till statistiksystemet. Uppgifter insamlade med hjälp av enkät har granskats dels på företagsnivå, dels på aggregerad nivå. Uppenbara fel eller inkonsekvenser har rättats. Vid oklarhet som inte har kunnat åtgärdas med hjälp av tillgänglig information har telefonkontakt tagits med uppgiftslämnaren. Effekterna av kvarstående fel från dataregistrering, kodning, granskning/rättning och beräkningar torde i de flesta fall vara små. Se dock resonemanget kring mätfel ovan. Redovisning av osäkerhetsmått I denna rapport redovisas inga kvantitativa osäkerhetsmått. Presentation Presentationsformen framgår av detta SM. Primärmaterial I denna rapport presenteras statistik som ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS). Ytterligare statistik kan tas fram utifrån primärmaterialet. SCB kan på beställning utföra specialbearbetningar av materialet, under förutsättning att sekretessen kan bibehållas. Upplysningar Statistikansvarig myndighet är Statens jordbrukverk. Upplysningar om denna och annan jordbruksstatistik kan lämnas av Erik Marklund, 019-17 64 77, och Rolf Selander, 019-17 66 27, på SCB i Örebro samt av Ulf Svensson, 036-15 50 74 på Jordbruksverket i Jönköping. ry The farm register, containing information about holdings in agriculture and forestry, was established in 1968 and is the main source of agricultural statistics. Until 1999 the farm register was updated every year using a mail inquiry to all holders. The data on the use of arable land, which is the subject for this report, was based on this inquiry. In this report data are presented on the use of arable land for 2000. For the year 2000 the figures on the use of arable land in the farm register are mainly based on data from the Swedish administrative system for agricultural subsidies, containing data on farmers who have applied for agricultural subsidies. It is also based on information collected by a simplified mail inquiry to all holders (including those who have not applied for financial support). The figures in this report refer to holdings with more than 2,0 hectares of arable land. In 2000 the number of holdings amounted to 76 800 and the total arable land to 2 706 000 hectares. The area used for wheat was 402 000 hectares or 15 % of the total arable land. The corresponding figures for barley and oats were 707 000 hectares or 26 %. 921 000 hectares or 34 % of the area were used for temporary grass and green fodder. Tillgänglighet Spridningsformer Resultatet från undersökningen publiceras i detta statistiska meddelande (SM). Vissa resultat kommer senare också att redovisas i Sveriges statistiska databaser. Som komplement kan tabeller fås på diskett till självkostnadspris. Resultaten publiceras även på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se) och på SCB:s webbplats (www.scb.se), där de erhålles i.pdfformat.

7 Ordlista List of terms allmänning anger annan antal användning areal arrenderad baljväxter blandat blandsäd brukningsform brödsäd delvis driftsgren driftsinriktning därav common indicate other number use area, acreage held on lease leguminous plants mixed mixed grain type of holding bread grain partly (owned) line of production type of farming of which mark matpotatis mer än obrukad åkermark odling olika oljelin oljeväxter område omställningsarealer ospecificerad åkermark personer potatis för stärkelse produktionsområde råg ground table potatoes more than untilled arable land cultivation different linseed oleiferous plants district, area converted areas unspecified arable land persons potatoes for processing production area rye efter ej energiskog enheter ensilageväxter enskild fodersäd foderärter frilandsodling frövall fördelad(e) företag företagare företagarekategorier gröda grönfoder havre hektar hela riket helt höstkorn höstraps höstrybs höstvete by not energy forest units plants for silage private coarse grain fodder peas outdoor cultivation seed ley distributed holding(s) holder(s) category of holder crop green fodder oats hectare whole of Sweden fully winter barley winter rape winter turnip rape winter wheat skogsmark slåtter- & betesvall småbruk sockerbetor standardtimmar staten storleksgrupp summa tabell total träda trädgårdsväxter typklassificering(ssystem) uppgift uppgifter utan utnyttjad vall vicker vårkorn vårraps vårrybs vårvete växtslag forest land temporary grass small-farm sugar beets standard man-hour state size group total table total fallow land horticultural plants typology information, figures information, figures without utilized ley vetches spring barley spring rape spring turnip rape spring wheat plant jordbruksväxter field crops yta area kategori kokärter i kombination kommun korn län category field peas for cooking combined municipality barley county åkermark åkerbönor år ägd ägoslag övrig arable land beans year owned type of land other

8 Tabellförteckning List of tables Sida/ Page Åkerarealens användning 10 1a Åkerarealens användning. Areal spannmål. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 11 1b Antal företag med odling av spannmål. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 12 2a Åkerarealens användning. Areal baljväxter, grönfoder och vall. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 13 2b Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 14 3a Åkerarealens användning. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 15 3b Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 16 4a Åkerarealens användning. Areal träda m.m. samt hela åkerarrealen. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 17 4b Antal företag med träda m.m. samt antal företag totalt. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 18 5a Åkerarealens användning. Areal spannmål. kommuner, län och hela riket. 19 5b Antal företag med odling av spannmål. kommuner, län och hela riket. 32 6a Åkerarealens användning. Areal baljväxter, vall och grönfoder. kommuner, län och hela riket. 33 6b Antal företag med odling av baljväxter, vall och grönfoder. kommuner, län och hela riket. Use of arable land 1a Use of arable land. Areas with grain. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 1b Number of holdings with cultivation of grain. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 2a Use of arable land. Areas with leguminous plants, ley and green fodder. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 2b Number of holdings with cultivation of leguminous plants, ley and green fodder. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 3a Use of arable land. Areas with potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 3b Number of holdings with cultivation of potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 4a Use of arable land. Areas with bare fallow etc. and the whole area of arable land. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 4b Number of holdings with cultivation of bare fallow etc. and the total number of holdings. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 5a Use of arable land. Areas with grain. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 5b Number of holdings with cultivation of grain. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 6a Use of arable land. Areas with leguminous plants, ley and green fodder. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 6b Number of holdings with cultivation of leguminous plants, ley and green fodder. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden.

9 Tabellförteckning (forts) List of tables (cont.) Sida/ Page 46 7a Åkerarealens användning. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter. kommuner, län och hela riket. 47 7b Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter. kommuner, län och hela riket. 60 8a Åkerarealens användning. Areal träda m.m. samt hela åkerarrealen. kommuner, län och hela riket. 61 8b Antal företag med träda m.m. samt antal företag totalt. kommuner, län och hela riket. 7a Use of arable land. Areas with potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 7b Number of holdings with cultivation of potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 8a Use of arable land. Areas with bare fallow etc. and the whole area of arable land. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 8b Number of holdings with cultivation of bare fallow etc. and the total number of holdings. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. Teckenförklaring Explanation of symbols - Inget finns att redovisas 0 Mindre än 0,5 av enheten.. Uppgift ej tillgänglig eller redovisas ej av sekretesskäl - Magnitude nil 0 Magnitude less than half of unit.. Data not available

10 Tabell 1a Åkerarealens användning år 2000. Areal spannmål 1) Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Bland- Storleksgrupp åker säd 1) spannmål 1) Län Stockholms 15 813 1 229 1 030 163 12 141 10 507 611 1 051 42 545 Uppsala 28 114 4 335 1 973 415 36 947 13 181 836 2 137 87 937 Södermanlands 27 129 3 336 1 346 122 14 863 18 113 1 848 1 541 68 297 Östergötlands 54 688 3 332 3 828 754 19 681 17 331 4 277 3 583 107 476 Jönköpings 990 76 40 94 8 376 10 173 1 883 2 517 24 148 Kronobergs 295 52 78 47 4 312 6 379 1 564 971 13 697 Kalmar 11 515 757 1 210 2 849 15 609 6 923 4 988 1 424 45 275 Gotlands 8 042 1 379 1 342 1 591 16 253 2 106 4 113 593 35 419 Blekinge 2 169 1 103 425 275 4 488 1 749 1 155 213 11 577 Skåne 90 660 15 360 13 597 4 362 83 051 19 019 4 051 2 235 232 336 Hallands 9 657 1 782 596 169 22 578 14 419 3 801 1 859 54 859 Västra Götalands 69 901 5 593 6 889 671 42 660 94 231 8 571 10 466 238 983 Värmlands 4 582 723 351 347 14 757 17 093 554 1 137 39 543 Örebro 9 990 5 503 965 63 17 763 22 998 1 449 910 59 642 Västmanlands 18 239 3 500 682 61 26 021 24 623 535 1 418 75 079 Dalarnas 1 040 249 133 165 15 877 5 317 29 1 062 23 873 Gävleborgs 372 47 37 391 15 060 7 322 141 2 390 25 759 Västernorrlands 2 2 9 183 6 626 789 120 2 617 10 347 Jämtlands 2 7 3 40 2 631 322 6 2 904 5 913 Västerbottens - - - 139 13 993 1 804 111 3 373 19 420 Norrbottens - 2-96 4 541 1 146 87 925 6 797 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 76 944 12 892 7 002 2 473 66 952 20 692 4 769 1 976 193 700 Götalands mellanbygder 37 142 6 641 8 878 6 322 56 148 10 738 10 470 1 630 137 969 Götalands norra slättbygder 110 544 7 670 9 599 1 057 43 209 78 184 8 610 7 425 266 298 Svealands slättbygder 101 740 18 075 6 063 945 112 008 94 476 5 186 6 936 345 430 Götalands skogsbygder 19 167 1 873 2 015 946 47 074 56 481 9 443 11 567 148 566 Mellersta Sveriges skogsb 7 626 1 185 913 437 31 173 25 877 1 859 3 309 72 380 Nedre Norrland 37 27 62 573 23 049 6 105 193 7 668 37 714 Övre Norrland - 2-244 18 614 2 992 198 4 816 26 866 Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 307 56 108 63 1 364 1 751 99 240 3 988 5,1-10,0 1 862 239 422 260 6 339 7 680 553 1 092 18 447 10,1-20,0 10 211 1 212 1 465 828 25 085 26 850 2 151 3 536 71 338 20,1-30,0 13 874 1 726 1 869 883 30 081 27 124 2 714 3 951 82 222 30,1-50,0 35 137 4 008 3 980 1 973 63 814 50 412 6 048 8 997 174 369 50,1-100,0 89 732 11 488 8 957 3 652 120 290 83 778 12 226 14 926 345 051 Över 100,0 202 078 29 635 17 732 5 338 151 254 97 949 16 936 12 585 533 507 Hela riket 2000 353 201 48 364 34 533 12 997 398 227 295 544 40 728 45 328 1 228 922 1999 209 641 65 777 24 507 11 883 470 104 305 658 32 586 33 022 1 153 178 1998 2) 359 024 39 021 34 617 15 949 429 011 311 467 66 751 26 972 1 282 812 1997 2) 299 594 44 588 29 416 15 272 467 628 315 465 66 473 30 247 1 268 683 1996 2) 292 170 42 392 33 558 22 061 446 503 283 588 61 694 34 230 1 216 196 1995 222 304 39 076 39 693 26 220 427 155 278 322 44 577 27 124 1 104 471 1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 2) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

11 Tabell 1b Antal företag med odling av spannmål år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Blandsäd Storleksgrupp åker spannmål Län Stockholms 670 109 116 12 775 919 73 105 1 154 Uppsala 1 346 325 218 26 1 847 1 409 123 235 2 234 Södermanlands 1 055 228 147 16 969 1 329 221 174 1 660 Östergötlands 1 975 282 395 80 1 538 1 764 568 432 2 951 Jönköpings 125 34 20 29 1 505 1 784 405 494 2 569 Kronobergs 37 14 33 17 869 1 094 330 229 1 472 Kalmar 864 75 193 389 1 716 1 094 664 240 2 400 Gotlands 758 156 235 255 1 254 471 558 118 1 431 Blekinge 274 94 106 52 657 383 226 69 836 Skåne 4 180 1 093 1 288 487 5 836 2 356 627 399 7 099 Hallands 915 207 125 31 2 077 1 911 586 319 2 744 Västra Götalands 4 264 572 803 115 4 666 8 973 1 168 1 292 10 919 Värmlands 320 55 44 40 1 190 1 460 48 137 1 992 Örebro 655 343 153 14 1 236 1 636 194 116 1 908 Västmanlands 990 304 92 12 1 390 1 594 68 143 1 905 Dalarnas 151 29 29 26 1 136 770 8 176 1 444 Gävleborgs 49 8 11 47 1 346 1 160 34 386 1 946 Västernorrlands.... 4 44 725 252 20 552 1 223 Jämtlands...... 21 382 96.. 550 887 Västerbottens - - - 33 1 197 321 31 530 1 663 Norrbottens -.. - 17 356 157 10 175 560 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 3 501 953 717 279 4 272 2 238 648 228 5 163 Götalands mellanbygder 2 846 591 1 057 852 4 849 1 859 1 501 357 5 802 Götalands norra slättbygder 4 868 654 1 009 123 3 512 6 296 1 010 733 7 957 Svealands slättbygder 4 862 1 309 720 83 6 269 6 945 635 735 8 917 Götalands skogsbygder 2 158 319 387 205 7 342 8 938 1 858 2 153 13 215 Mellersta Sveriges skogsb 571 132 137 65 2 773 3 028 253 419 4 343 Nedre Norrland 19 8 23 110 2 340 1 270 45 1 435 3 828 Övre Norrland -.. - 56 1 579 494 41 837 2 387 Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 129 29 52 34 695 998 55 194 1 935 5,1-10,0 602 92 146 108 2 319 2 937 229 619 5 399 10,1-20,0 2 145 318 417 243 5 675 6 131 670 1 202 10 491 20,1-30,0 2 152 358 437 189 4 682 4 435 705 968 7 359 30,1-50,0 3 766 634 722 330 6 857 6 022 1 272 1 527 9 821 50,1-100,0 5 594 1 186 1 114 497 7 922 6 525 1 820 1 639 10 290 Över 100,0 4 197 1 312 1 119 359 4 384 3 748 1 194 692 5 384 Hela riket 2000 18 585 3 929 4 007 1 760 32 534 30 796 5 945 6 841 50 679 1999 13 896 5 070 3 090 1 654 36 546 31 426 5 007 4 594 51 472 1998 1) 20 624 3 761 4 597 2 327 37 357 33 343 9 121 4 141.. 1997 1) 19 784 4 065 4 379 2 394 39 908 34 815 8 801 4 377.. 1996 1) 20 443 4 125 5 073 3 179 41 111 34 198 8 493 4 587.. 1995 16 619 3 869 5 499 3 644 41 047 34 503 6 275 4 280.. 1) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

12 Tabell 2a Åkerarealens användning år 2000. Areal baljväxter, grönfoder och vall Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Ärter, Konserv- Bruna Grön- Slåtter- och Frövall Ej utnyttjad Storleksgrupp åker åkerbönor ärter bönor foder 1) betesvall slåtter- och m.m. betesvall Län Stockholms 1 166 - - 22 26 178 111.. Uppsala 2 508 - - 32 33 953 104.. Södermanlands 2 842 - - 33 32 970 408.. Östergötlands 4 629 5-77 51 593 984.. Jönköpings 133 - - 66 60 918 16.. Kronobergs 44 - - 29 33 233 3.. Kalmar 831-831 238 62 238 36.. Gotlands 945 - - 404 34 164 95.. Blekinge 153 - - 86 13 179 6.. Skåne 3 825 6 155 1 1 306 87 655 3 469.. Hallands 1 384 260 3 571 40 861 415.. Västra Götalands 4 183 2 104-116 153 318 1 578.. Värmlands 1 113 - - 86 47 507 173.. Örebro 1 323-0 18 26 784 426.. Västmanlands 2 384 - - 23 20 247 576.. Dalarnas 245 - - 50 28 002 21.. Gävleborgs 178 - - 98 36 420 4.. Västernorrlands 5 - - 38 32 913 7.. Jämtlands 1 - - 139 31 439 0.. Västerbottens 2 - - 42 40 885 13.. Norrbottens 1 - - 3 22 851 21.. Produktionsområde Götalands södra slättbygder 3 564 5 582 4 801 37 915 2 877.. Götalands mellanbygder 2 966 563 831 1 377 106 873 760.. Götalands norra slättbygder 7 488 2 109-81 84 576 2 300.. Svealands slättbygder 10 618 - - 128 143 952 1 696.. Götalands skogsbygder 1 654 271-627 287 762 569.. Mellersta Sveriges skogsb 1 568-0 155 88 690 217.. Nedre Norrland 31 - - 238 98 255 12.. Övre Norrland 4 - - 72 69 281 34.. Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 94-4 27 17 694 3.. 5,1-10,0 288 18 3 63 51 077 4.. 10,1-20,0 962 73 7 193 108 819 95.. 20,1-30,0 892 154 26 192 99 326 101.. 30,1-50,0 2 709 560 112 464 178 118 337.. 50,1-100,0 6 741 1 724 332 986 267 132 1 794.. Över 100,0 16 207 5 996 352 1 554 195 139 6 131.. Hela riket 2000 27 892 8 525 835 3 478 917 305 8 465.. 1999 30 053 8 752 872 21 867 958 318 8 165 25 649 1998 2) 49 150 8 524 938 21 935 963 486 9 013 30 296 1997 2) 32 742 9 028 921 24 443 981 509 8 470 31 106 1996 2) 17 713 8 821 690 22 268 997 454 7 854 31 888 1995 11 959 8 578 709 23 999 1 034 937 7 822 22 419 1) Inkl. majs. År 2000 redovisas stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar under spannmål. 2) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

13 Tabell 2b Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Ärter, Konserv- Bruna Grön- Slåtter- och Frövall Ej utnyttjad Storleksgrupp åker åkerbönor ärter bönor foder betesvall slåtter- och m.m. betesvall Län Stockholms 123 - - 14 1 328 6.. Uppsala 286 - - 22 1 935 8.. Södermanlands 252 - - 12 1 607 28.. Östergötlands 464.. - 27 2 848 90.. Jönköpings 31 - - 48 3 622.... Kronobergs 16 - - 26 2 380.... Kalmar 118-118 61 3 093 6.. Gotlands 170 - - 85 1 515 17.. Blekinge 25 - - 28 1 144.... Skåne 496 385.. 213 6 913 249.. Hallands 223 26.. 86 3 019 41.. Västra Götalands 621 150-64 10 703 120.. Värmlands 123 - - 44 2 559 18.. Örebro 169 -.. 10 1 818 40.. Västmanlands 293 - - 12 1 487 43.. Dalarnas 43 - - 28 1 675 5.. Gävleborgs 38 - - 31 1 992 3.. Västernorrlands 5 - - 30 1 614 3.. Jämtlands.. - - 55 1 332.... Västerbottens.. - - 20 1 805 6.. Norrbottens.. - - 3 915.... Produktionsområde Götalands södra slättbygder 431 361.. 117 3 897 223.. Götalands mellanbygder 470 38 118 252 6 026 73.. Götalands norra slättbygder 849 151-31 5 811 188.. Svealands slättbygder 1 150 - - 71 8 211 130.. Götalands skogsbygder 369 16-238 18 936 45.. Mellersta Sveriges skogsb 212 -.. 66 5 351 25.. Nedre Norrland 22 - - 110 4 712 8.. Övre Norrland 5 - - 40 3 069 8.. Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 59-2 41 5 470 4.. 5,1-10,0 122 3 1 74 8 740 3.. 10,1-20,0 291 9 3 134 11 243 22.. 20,1-30,0 277 17 8 92 6 859 27.. 30,1-50,0 563 63 26 178 8 653 58.. 50,1-100,0 1 024 164 56 221 9 021 205.. Över 100,0 1 159 306 25 178 4 687 371.. Hela riket 3 495 562 121 918 54 673 690.. 1999 3 718 558 130 4 671 60 943 770 6 817 1998 1) 5 649 549 128 5 319 65 239 930 7 993 1997 1) 4 162 635 131 5 519 67 395 852 8 424 1996 1) 2 540 621 98 5 552 70 187 953 8 522 1995 1 871...... 71 340 1 037 6 607 1) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

14 Tabell 3a Åkerarealens användning år 2000. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Matpotatis 1) Potatis för Socker- Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs raps Oljelin Storleksgrupp åker stärkelse 1) betor och rybs Län Stockholms 145 - - 253 643 304 727 1 928 728 Uppsala 328 60-190 1 726 212 1 305 3 434 1 061 Södermanlands 200 - - 472 764 376 1 546 3 157 851 Östergötlands 1 809 5-5 226 2 188 116 1 525 9 055 2 909 Jönköpings 390 - - 72 39-5 116 51 Kronobergs 272 20-5 27-48 80 4 Kalmar 550 869 1 969 1 233 176 6 99 1 513 312 Gotlands 790 58 4 734 745 393 21 351 1 510 187 Blekinge 118 2 751 1 009 59 144 3-205 60 Skåne 7 257 4 991 47 008 13 909 2 543 57 100 16 609 907 Hallands 3 011 220 764 182 462 15 377 1 036 83 Västra Götalands 3 761 299-2 446 1 435 94 2 007 5 983 2 096 Värmlands 748 3-1 23 25 157 206 207 Örebro 970 2-75 542 58 519 1 194 375 Västmanlands 166 2-0 994 109 771 1 875 735 Dalarnas 738 1 - - 1-181 183 74 Gävleborgs 446 1 - - 3-73 76 21 Västernorrlands 308 - - 0 2 - - 3 - Jämtlands 202 2 - - 2 - - 2 - Västerbottens 586 9 - - 3 - - 3 - Norrbottens 815 - - - 2 - - 2 - Produktionsområde Götalands södra slättbygder 6 633 1 145 38 817 10 724 1 969 42 383 13 117 634 Götalands mellanbygder 4 597 7 162 16 292 5 030 1 316 41 362 6 750 653 Götalands norra slättbygder 4 811 303-6 973 3 359 138 3 175 13 645 4 195 Svealands slättbygder 2 015 64-985 4 643 1 070 4 874 11 572 3 732 Götalands skogsbygder 1 753 603 375 902 646 84 470 2 102 883 Mellersta Sveriges skogsb 996 3-255 170 20 523 969 561 Nedre Norrland 1 369 4-0 4-4 9 2 Övre Norrland 1 436 9 - - 4 - - 4 - Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 168 5 29 38 9-15 62 60 5,1-10,0 449 33 177 86 59 4 65 214 304 10,1-20,0 1 267 179 1 355 459 273 27 264 1 023 708 20,1-30,0 1 614 331 2 286 719 366 48 356 1 489 694 30,1-50,0 2 781 1 220 5 948 2 222 1 096 146 935 4 400 1 265 50,1-100,0 6 393 2 670 15 749 5 899 2 814 275 2 279 11 267 2 050 Över 100,0 10 939 4 855 29 940 15 446 7 495 895 5 878 29 714 5 579 Hela riket 2000 23 610 9 293 55 484 24 870 12 112 1 395 9 791 48 168 10 660 1999 24 422 8 391 59 881 19 626 31 273 1 206 23 784 75 890 34 172 1998 2) 25 133 8 567 58 737 23 159 16 705 1 470 13 238 54 571 15056 1997 2) 26 732 9 081 60 459 22 888 19 475 1 787 19 432 63 582 9534 1996 2) 27 577 9 060 59 223 21 737 18 976 811 23 869 65 394 7407 1995 27 630 7 371 57 518 56 084 23 311 1 587 23 661 104 643 4288 1) År 2000 inkluderas vissa arealer övrig fabrikspotatis i potatis för stärkelse. 2) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

15 Tabell 3b Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Matpotatis Potatis för Socker- Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs raps Oljelin Storleksgrupp åker stärkelse betor och rybs Län Stockholms 134 - - 20 45 26 63 139 62 Uppsala 182.. - 21 152 39 118 305 101 Södermanlands 106 - - 31 55 33 112 208 50 Östergötlands 244.. - 462 201 13 165 735 253 Jönköpings 374 - - 13 7 -.. 22 12 Kronobergs 227 5 -.. 4-5 10.. Kalmar 241 88 134 137 28.. 7 163 49 Gotlands 137 5 459 114 75 4 52 219 35 Blekinge 164 241 129 9 21.. - 31 4 Skåne 902 417 3 496 1 228 251 7 14 1 447 86 Hallands 483 25 153 28 68 3 56 149 19 Västra Götalands 1 140 29-286 169 17 216 656 274 Värmlands 179.. -.. 5 3 22 31 32 Örebro 255.. - 10 54 10 61 127 64 Västmanlands 89.. -.. 89 20 73 176 86 Dalarnas 280.. - -.. - 29 30 8 Gävleborgs 309 6 - -.. - 14 15 7 Västernorrlands 352 - -.. 4 - - 5 - Jämtlands 188.. - - 3 - - 3 - Västerbottens 201 3 - - 6 - - 6 - Norrbottens 131 - - -.. - -.. - Produktionsområde Götalands södra slättbygder 873 143 2 728 925 205 5 53 1 144 56 Götalands mellanbygder 728 574 1 667 572 178 8 54 768 99 Götalands norra slättbygder 573 28-692 340 18 333 1 251 416 Svealands slättbygder 685 4-80 393 129 433 959 357 Götalands skogsbygder 1 689 89 70 94 99 14 65 264 141 Mellersta Sveriges skogsb 516.. - 20 19 3 72 110 78 Nedre Norrland 904 8 -.. 7 -.. 9.. Övre Norrland 381 4 - - 7 - - 7 - Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 353 8 16 13 7-4 23 31 5,1-10,0 777 18 71 33 20 3 20 73 84 10,1-20,0 1 270 62 401 127 79 7 58 268 149 20,1-30,0 884 79 456 158 77 14 88 332 121 30,1-50,0 1 042 181 887 389 198 30 163 759 191 50,1-100,0 1 183 253 1 415 739 390 46 297 1 390 243 Över 100,0 801 226 1 124 903 467 77 379 1 630 323 Hela riket 2000 6 310 827 4 370 2 362 1 238 177 1 009 4 475 1 142 1999 8 517 868 4 578 2 003 2 648 163 2 029 6 198 2 921 1998 1) 9 803 872 4 858 2 463 1 739 209 1 388 5 391 1362 1997 1) 11 699 969 4 947 2 601 2 046 261 1 899 6 225 1106 1996 1) 13 009 1 011 5 074 2 444 2 193 110 2 344 6 676 879 1995 13 371 916 5 143 5 316 2 670 205 2 450.... 1) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

16 Tabell 4a Åkerarealens användning år 2000. Areal träda m.m. samt hela åkerarealen Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Energiskog Trädgårds- Andra Träda Ospecificerad Annan Hela åker- Storleksgrupp åker växter växtslag åkermark 1) obrukad arealen åker Län Stockholms 778 179 577 10 323 2 689.. 87 370 Uppsala 2 261 71 460 17 371 1 786.. 151 366 Södermanlands 2 042 144 794 16 999 1 498.. 130 238 Östergötlands 1 361 510 554 26 350 1 546.. 208 862 Jönköpings 0 115 176 3 367 3 006.. 92 502 Kronobergs 46 46 152 1 807 2 200.. 51 634 Kalmar 103 988 436 9 123 2 145.. 127 457 Gotlands 11 648 213 6 165 832.. 86 176 Blekinge 24 719 97 2 059 1 329.. 33 370 Skåne 2 788 4 109 1 462 31 576 7 978.. 459 433 Hallands 131 665 528 8 822 2 439.. 116 052 Västra Götalands 795 1 043 1 476 54 131 12 184.. 482 049 Värmlands 498 167 516 12 146 7 721.. 110 632 Örebro 2 056 256 507 12 129 2 032.. 107 712 Västmanlands 1 505 108 389 19 413 1 432.. 123 933 Dalarnas 332 133 311 4 360 2 958.. 61 281 Gävleborgs 103 75 471 2 962 4 682.. 71 295 Västernorrlands 53 105 348 1 834 6 273.. 52 234 Jämtlands - 83 126 502 4 148.. 42 557 Västerbottens 155 51 439 4 435 5 592.. 71 631 Norrbottens 35 176 414 1 862 5 225.. 38 200 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 1 295 3 226 1 277 24 082 2 965.. 337 634 Götalands mellanbygder 1 392 3 548 947 24 811 5 198.. 322 688 Götalands norra slättbygder 1 795 1 180 1 109 58 201 4 057.. 452 148 Svealands slättbygder 8 751 815 2 819 81 074 9 309.. 621 975 Götalands skogsbygder 734 828 1 568 31 087 20 091.. 499 473 Mellersta Sveriges skogsb 848 287 959 17 603 11 337.. 196 573 Nedre Norrland 73 278 910 4 532 15 121.. 158 550 Övre Norrland 191 227 860 6 343 11 618.. 116 943 Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 51 163 133 1 119 20 181.. 43 780 5,1-10,0 335 373 570 5 024 27 394.. 104 774 10,1-20,0 854 771 1 154 15 714 19 946.. 224 457 20,1-30,0 965 711 915 17 184 5 920.. 215 019 30,1-50,0 1 720 1 338 1 520 34 687 4 022.. 415 572 50,1-100,0 2 823 2 820 2 632 70 499 1 895.. 742 556 Över 100,0 8 330 4 214 3 524 103 507 339.. 959 826 Hela riket 2000 15 079 10 389 10 447 247 734 79 696.. 2 705 984 1999 14 311 13 565 5 376 270 735.. 33 331 2 746 929 1998 2) 14 533 13 080 2 999 192 951.. 31 973 2 783 755 1997 2) 15 564 14 600 3 978 204 388.. 33 754 2 798 574 1996 2) 16 236 14 962 3 476 268 680.. 36 637 2 811 534 1995 13 575 14 952 10 014 278 633.. 37 397 2 766 641 1) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. 2) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

17 Tabell 4b Antal företag med träda m.m. samt antal företag totalt år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Energiskog Trädgårds- Andra Träda Ospecificerad Annan Antal företag Storleksgrupp åker växter växtslag åkermark obrukad med åkermark åker Län Stockholms 64 52 188 950 276.. 1 851 Uppsala 172 42 249 1 729 204.. 2 817 Södermanlands 122 44 257 1 344 161.. 2 185 Östergötlands 110 120 326 2 300 219.. 3 784 Jönköpings.. 58 180 607 477.. 4 181 Kronobergs 6 50 139 337 369.. 2 815 Kalmar 6 193 346 1 239 284.. 3 606 Gotlands 5 134 111 841 105.. 1 797 Blekinge 3 137 62 325 204.. 1 485 Skåne 282 635 691 3 732 948.. 9 921 Hallands 16 205 302 1 336 364.. 3 929 Västra Götalands 118 325 1 018 6 922 1 801.. 15 788 Värmlands 30 60 230 1 314 1 104.. 4 052 Örebro 186 84 262 1 361 283.. 2 682 Västmanlands 116 35 257 1 686 150.. 2 390 Dalarnas 43 45 169 725 419.. 2 368 Gävleborgs 16 50 281 563 586.. 2 887 Västernorrlands 13 49 196 413 877.. 2 585 Jämtlands - 35 73 116 595.. 1 961 Västerbottens 23 33 235 773 767.. 2 846 Norrbottens.. 46 121 292 639.. 1 659 Produktionsområde Götalands södra slättbygder 176 496 609 3 083 346.. 6 148 Götalands mellanbygder 110 616 602 3 197 592.. 7 751 Götalands norra slättbygder 199 240 680 6 130 526.. 9 514 Svealands slättbygder 644 258 1 224 7 338 1 034.. 11 970 Götalands skogsbygder 67 478 1 193 5 046 3 102.. 23 383 Mellersta Sveriges skogsb 106 136 505 2 464 1 588.. 7 804 Nedre Norrland 17 136 534 995 2 088.. 7 170 Övre Norrland 24 80 366 1 078 1 556.. 5 008 Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5,0 17 166 150 638 5 314.. 11 784 5,1-10,0 57 258 463 1 971 3 718.. 14 110 10,1-20,0 112 460 853 4 049 1 422.. 15 453 20,1-30,0 112 278 652 3 341 241.. 8 717 30,1-50,0 181 368 1 016 5 470 104.. 10 624 50,1-100,0 309 500 1 451 8 075 30.. 10 652 Över 100,0 541 396 1 095 5 195 3.. 5 458 Hela riket 1 329 2 426 5 680 28 739 10 832.. 76 798 1999 1 256 2 831 1 123 30 664.. 9 285 80 119 1998 1) 1 370 2 792 760 28 782.. 9 509 85 307 1997 1) 1 342 3 183 813 30 511.. 9 236 88 026 1996 1) 1 393 3 458 894 31 984.. 9 528 90 488 1995...... 30 574.. 8 509 87 305 1) Åren 1996-98 baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

18 Tabell 5a Åkerarealens användning år 2000. Areal spannmål 1) Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Bland- säd 1) spannmål 1) Stockholms län Upplands-Väsby 441-4 - 157 91 - - 694 Vallentuna 1 582 9 102 6 806 1 193 53 74 3 825 Österåker 221 12 21-265 204-12 734 Värmdö 121 2 - - 80 42-3 248 Järfälla 7 10 - - 8 14 - - 39 Ekerö 1 547 128 62 29 743 844 22 6 3 382 Huddinge 39 - - - 29 43 2 20 132 Botkyrka 673 39 128-323 519 4 31 1 718 Salem 185-16 - 97 106 - - 403 Haninge 541-43 - 327 340 26-1 278 Tyresö - - - - - - - - - Upplands-Bro 1 489 116 43-655 484 29 47 2 863 Nykvarn 437 33 38 5 175 261 - - 949 Täby 177 - - - 53 117 - - 346 Danderyd - - - - - - - - - Sollentuna 65 - - - 5 14-1 84 Stockholm 21-3 - 45 18 - - 87 Södertälje 2 171 220 92 36 1 290 994 146 89 5 040 Nacka - - - - - - - - - Sundbyberg - - - - - - - - - Solna - - - - - - - - - Lidingö - - - - - - - - - Vaxholm 14-5 - 18 43 - - 80 Norrtälje 2 406 406 229 36 4 745 3 549 275 685 12 332 Sigtuna 3 677 253 242 50 2 319 1 631 55 83 8 310 Nynäshamn - - - - - - - - - Stockholms län 15 813 1 229 1 030 163 12 141 10 507 611 1 051 42 545 Uppsala län Håbo 1 188 131 175-860 353 10-2 717 Älvkarleby - - - - 13 - - 60 73 Tierp 1 464 222 98 71 6 471 2 071 104 227 10 727 Uppsala 11 474 1 984 639 212 13 525 4 629 438 965 33 866 Enköping 13 396 1 894 1 032 50 11 921 5 051 132 279 33 754 Östhammar 591 103 30 83 4 157 1 077 152 607 6 799 Uppsala län 28 114 4 335 1 973 415 36 947 13 181 836 2 137 87 937 Södermanlands län Vingåker 1 344 113 40 3 1 057 1 170 156 84 3 968 Gnesta 1 088 42 109-684 1 323 92 114 3 452 Nyköping 8 342 272 273 7 3 096 4 295 387 240 16 912 Oxelösund 37 - - - 43 65 - - 145 Flen 1 948 73 71 8 1 161 1 885 458 456 6 061 Katrineholm 4 122 187 72 56 3 131 2 843 398 308 11 118 Eskilstuna 5 518 1 331 424 27 3 431 4 761 210 201 15 902 Strängnäs 3 846 1 239 323 14 1 887 1 281 105 104 8 798 Trosa 884 79 33 7 372 489 42 34 1 940 Södermanlands län 27 129 3 336 1 346 122 14 863 18 113 1 848 1 541 68 297 1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

19 Tabell 5b Antal företag med odling av spannmål år 2000 Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Blandsäd spannmål Stockholms län Upplands-Väsby 8 -.. - 7 6 - - 9 Vallentuna 68.. 9.. 70 87 8 8 105 Österåker 11 3.. - 20 28 -.. 31 Värmdö 5.. - - 6 7 -.. 9 Järfälla.... - -.... - -.. Ekerö 47 6 5.. 38 56.... 66 Huddinge 3 - - - 4 4.... 4 Botkyrka 18 3 5-18 20.... 26 Salem 3 -.. - 4 3 - - 4 Haninge 17 -.. - 15 24.. - 26 Tyresö - - - - - - - - - Upplands-Bro 25 5 5-22 20.... 31 Nykvarn 15 3 4.. 13 19 - - 24 Täby 5 - - - 4 6 - - 7 Danderyd - - - - - - - - - Sollentuna.. - - -.... -.. 4 Stockholm 3 -.. - 4.. - - 4 Södertälje 84 13 16.. 63 84 14 6 109 Nacka - - - - - - - - - Sundbyberg - - - - - - - - - Solna - - - - - - - - - Lidingö - - - - - - - - - Vaxholm.. -.. -.. 4 - - 4 Norrtälje 225 51 38 4 373 415 39 73 526 Sigtuna 143 22 27.. 126 147 5 9 197 Nynäshamn - - - - - - - - - Stockholms län 670 109 116 12 775 919 73 105 1 154 Uppsala län Håbo 29 5 9-31 25.. - 40 Älvkarleby - - - - 3 - - 3 4 Tierp 118 15 19 5 337 237 21 38 377 Uppsala 607 161 92 14 687 535 49 94 866 Enköping 529 128 95 4 516 423 15 29 638 Östhammar 81 18 4 3 304 196 37 74 357 Uppsala län 1 346 325 218 26 1 847 1 409 123 235 2 234 Södermanlands län Vingåker 68 11 6.. 85 115 25 16 145 Gnesta 84 5 11-77 111 17 15 132 Nyköping 236 28 30.. 177 254 35 34 320 Oxelösund 4 - - -.. 4 - - 4 Flen 107 10 7 3 93 155 49 50 215 Katrineholm 154 22 10 4 177 222 47 25 282 Eskilstuna 251 82 49 4 218 319 34 25 378 Strängnäs 138 65 31.. 125 131 8 11 186 Trosa 34 6 3.. 27 39 8.. 46 Södermanlands län 1 055 228 147 16 969 1 329 221 174 1 660

20 Tabell 5a Åkerarealens användning år 2000. Areal spannmål 1) Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Bland- säd 1) spannmål 1) Östergötlands län Ödeshög 2 633 260 173 59 1 290 431 215 108 5 170 Ydre 11 1 0 14 435 224 97 100 881 Kinda 872 29-35 695 765 256 274 2 925 Boxholm 372 14 97 2 319 234 133 164 1 336 Åtvidaberg 664 18 22 4 425 633 255 243 2 263 Finspång 456 33 115 2 608 1 208 219 387 3 030 Valdemarsvik 1 174 66 36-396 1 316 189 456 3 635 Linköping 14 053 680 665 163 3 868 3 129 834 690 24 082 Norrköping 12 180 474 637 65 1 852 3 626 499 409 19 742 Söderköping 3 772 163 114 13 496 1 825 177 273 6 833 Motala 5 820 600 481 118 3 463 2 455 663 204 13 805 Vadstena 5 435 218 750 188 2 071 352 348 67 9 430 Mjölby 7 246 777 736 91 3 762 1 132 392 207 14 342 Östergötlands län 54 688 3 332 3 828 754 19 681 17 331 4 277 3 583 107 476 Jönköpings län Aneby 7 7 1 4 740 630 186 148 1 724 Gnosjö - - - 2 96 55 15 45 212 Mullsjö 5-6 - 142 228 62 26 468 Habo 35 6 3-435 862 226 176 1 744 Gislaved 3 8 0 8 462 633 103 216 1 433 Vaggeryd 3 4 2 12 447 418 54 102 1 041 Jönköping 812 27 5 46 2 085 2 657 424 458 6 515 Nässjö - 4-9 743 519 91 193 1 559 Värnamo 72 11 8 4 794 978 225 239 2 330 Sävsjö 2 2 3-416 483 91 77 1 073 Vetlanda 16 1 3 7 881 1 446 206 320 2 880 Eksjö 2 1 1 0 570 797 80 227 1 679 Tranås 33 5 7 2 565 468 120 290 1 490 Jönköpings län 990 76 40 94 8 376 10 173 1 883 2 517 24 148 Kronobergs län Uppvidinge 4 2 4 1 264 219 54 31 577 Lessebo - - - - 33 28 3 8 73 Tingsryd 18 3 4 1 331 542 79 91 1 069 Alvesta 63 34 4 32 729 1 326 222 178 2 589 Älmhult 1 1 1 2 180 227 17 109 539 Markaryd - - - 4 141 120-8 272 Växjö 189 8 39 5 1 515 2 578 863 219 5 417 Ljungby 21 4 25 3 1 118 1 340 325 327 3 161 Kronobergs län 295 52 78 47 4 312 6 379 1 564 971 13 697 Kalmar län Högsby 367 40 5 33 420 352 174 125 1 514 Torsås 679 45 83 118 697 151 168 21 1 961 Mörbylånga 2 888 78 273 1 126 3 001 226 635 20 8 248 Hultsfred 215 7 174 10 1 095 611 339 64 2 516 Mönsterås 368 66 81 53 968 445 444 66 2 491 Emmaboda - - 2 4 94 111 2 5 217 Kalmar 3 524 410 257 572 3 116 1 070 1 478 40 10 467 Nybro 42-18 21 451 235 74 46 887 Oskarshamn 17-12 35 357 169 68 113 771 Västervik 2 192 81 151 92 1 582 2 528 512 539 7 676 Vimmerby 11 9 2 4 634 811 116 324 1 910 Borgholm 1 213 20 155 779 3 194 214 979 62 6 616 Kalmar län 11 515 757 1 210 2 849 15 609 6 923 4 988 1 424 45 275 1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.