Vinst i vård och omsorg

Relevanta dokument
Branschrapport. Vård- och omsorgsbranschens utveckling

Privata investeringar i friskolor

Delårsrapport. januari september 2004

Delårsrapport januari - september 2006

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

Grundläggande finansiell analys

Delårsrapport januari - juni 2006

Human Care Delårsrapport

Eskilstuna KommunFöretag AB EKONOMISKA NYCKELTAL 2016 Koncern Moderbolag Nettoomsättning exkl punktskatter, mkr Rörelseresultat, mkr 174-6

Nettoomsättningen uppgick till (91 192) kkr motsvarande en tillväxt om 11,4 %.

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen

Nettoomsättningen uppgick till (54 165) kkr motsvarande en tillväxt om 19,2 %.

BOKSLUTSRAPPORT Bokslutsrapport 2018

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Q1 Delårsrapport januari mars 2013

Koncernen. Kvartalsrapport januari mars 2009

Delårsrapport januari - mars 2008

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Delårsrapport januari - september 2008

Delårsrapport januari - juni 2004

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

Koncernen. Delårsrapport. Januari Juni

Q1 Kvartalsrapport januari mars 2010

Gullberg & Jansson AB (publ) Delårsrapport januari - juni 2012

För 2009 blev nettoomsättningen 482,2 Mkr (514,3), en minskning med 6 % jämfört med föregående år.

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD

Rörelseresultat och investeringar i välfärdsbolag

januari mars 2016 FÖRSTA FÖRSTA KVARTALET 2016 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER KVARTALET För ytterligare information, kontakta

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2003 för koncernen

+4% 0,9% n/a Q Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

Koncernens resultaträkning

BOKSLUTS- OCH NYCKELTALSINFORMATION

Bokslutskommuniké för Svedbergskoncernen 2006

Koncernen. Delårsrapport. juli september

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - juni 2007

HYLTE SOPHANTERING AB

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Valuation Konkurrentrapport

Gullberg & Jansson AB (publ) Delårsrapport januari - september 2015

Genom att stärka vår marknadsnärvaro och utveckla organisationen fortsätter vi att skapa goda förutsättningar för en långsiktig tillväxt.

Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011

Delårsrapport januari mars 2008

Q 4 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Första kvartalet Q (juli september)

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

januari mars 2015 FÖRSTA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd För ytterligare information, kontakta

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Fibernät i Mellansverige AB (publ)

New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2013

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Bokslutskommuniké 2014/15

Delårsrapport januari - mars 2007

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september 2015

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Delårsrapport Q MedCore AB (publ)

25 % omsättningstillväxt och avsevärt bättre rörelseresultat

+20% 0,7% +65% Q % omsättningstillväxt

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr

Definition av nyckeltal framgår av årsredovisningen för 2016 FTA TREDJE KVARTALET 2017 JANUARI-SEPTEMBER För ytterligare information, kontakta

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Bokslutskommuniké januari - december 2008

NEW NORDIC HEALTHBRANDS AB (PUBL) TREMÅNADERSRAPPORT JANUARI - MARS 2018

1 april 31 december 2011 (9 månader)

Oktober - december SP SP Sw ICT Sw ICT Swerea Swerea Innventia Innventia

Sida 1 av 9. Vindico Security AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Rapportperioden

SJR koncernen fortsätter expandera

Avvaktande marknad. Perioden juli - sep. Perioden januari september. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-september 2012

Starkt kvartal Kraftig tillväxt och god lönsamhet

ÅRSREDOVISNING för. Koncernen Stockholm Business Region AB Årsredovisningen omfattar:

Juli- september SP SP Sw ICT Sw ICT Swerea Swerea Innventia Innventia

Kvartalsrapport januari mars 2016

JLT Delårsrapport jan juni 15

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

SchoolSoft Svenska AB, Delårsrapport januari-mars 2013

Styrelsen meddelade att den kommer att föreslå årsstämman 2017 att utdelning till aktieägarna betalas med 1,20 kr (1,20 kr) per aktie.

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under Perioden oktober-december. Perioden januari december

Delårsrapport januari - juni 2011

Klockarbäcken Property Investment AB (publ) Bokslutskommuniké 2017

Bokslutskommuniké Januari - december 1998

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari december 2013

Avstämning segment och koncern. 12 mån 2009/10 Q /11 Q /10 Q / mån 2009/10 Q /11 MSEK. Omsättning per land 3 mån 2010/11

Styrelsen meddelade att den kommer att föreslå årsstämman 2018 att utdelning till aktieägarna betalas med 1,40 kr (1,20 kr) per aktie.

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1/1 31/ Årets koncernresultat är 12,4 MSEK (-14,1 MSEK). Vinsten per aktie är neg. kr. 0,31.

Handel 50%(51) Egna produkter 26%(26) Nischproduktion 15%(13) Systemintegration 6%(7) Serviceintäkter 3%(3) Övrig försäljning 1%(0)

Nettoomsättningen uppgick till (60 776) kkr motsvarande en tillväxt om 50,0 %.

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september 2018

Delårsrapport. NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr /1 30/6 2014

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017

Q 4 Bokslutskommuniké

Transkript:

2009-11-13 Vinst i vård och omsorg

Innehåll 1 Förord... 3 2 Sammanfattning och slutsatser... 4 3 Bakgrund... 6 4 Andra undersökningar om vinst i vårdbolag... 7 5 Metod och urval... 8 6 Resultat... 9 6.1 Rörelsemarginal och nettomarginal... 9 6.2 Rörelsemarginal... 10 6.3 Nettomarginal... 11 6.4 Investeringar... 12 6.5 Koncernbidrag... 13 6.6 Utdelning... 14 6.7 Vårdbolagens avkastning på eget kapital... 15 6.8 Jämförelser med andra branscher... 16 7 Slutsatser från undersökningen... 17 8 Definitioner... 18 2

1 Förord Frågan om vinst i vården är viktig att analysera, inte bara för att det råder olika uppfattningar om möjligheten att tjäna pengar på att hjälpa personer i behov av vård och omsorg. Vårdföretagarna tycker att det är viktigt att visa hur det faktiskt ser ut i branschen, så att debatten om vinst kan föras utifrån korrekta fakta. I denna rapport har vi låtit revisionsföretaget PWC undersöka årsredovisningarna i 21 aktiebolag med verksamhet inom vård och omsorg. Företagen verkar i en bransch som växer i omsättning, och dess betydelse ökar för varje år. Företagen visar vinst, vilket är ett resultat av att företagen har nöjda patienter och brukare, är välskötta och har motiverade medarbetare. Mediainslag och undersökningar som bygger på tunnare urval har tidigare givit en delvis annan bild. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna utgöra en grundläggande faktasammanställning för den som är intresserad av välfärd och ekonomi. Hans Dahlgren näringspolitisk chef Vårdföretagarna 3

2 Sammanfattning och slutsatser Vårdföretagarna förespråkar valfrihet som en viktig faktor för att höja kvaliteten inom sjukvård och äldreomsorg. Vinst uppstår som ett resultat av en välskött verksamhet som skapar värde för patienten, brukaren och för samhället. Det är inte överskott i privat sektor som är det främsta ekonomiska problemet, utan det är underskott inom offentlig sektor. Den genomsnittliga vinstnivån är relativt låg inom branschen, den genomsnittliga nettomarginalen är 4,3 % för perioden 2004-2008. Avkastningen på eget kapital under perioden är 19,2 procent. Förklaringen till dessa avkastningssiffror beror främst på att en tjänsteintensiv bransch som vård och äldreomsorg kräver relativt lite kapital (anläggningstillgångar saknas i stor utsträckning). Detta betyder att balansräkningen ofta är liten och även behovet av eget kapital är relativt litet, vilket kan leda till högre avkastningsnivåer och stora svängningar om man ställer resultatet i förhållande till balansräkningen. De granskade vårdbolagens ekonomi är stabil. Den genomsnittliga rörelsemarginalen på 4,8 procent medför att de kan hantera variationer samt utveckla och expandera sin verksamhet. Den genomsnittliga utdelningen till aktieägarna i de granskade bolagen under perioden på 3,2 procent av omsättningen är relativt låg och de genomsnittliga investeringarna i relation till omsättningen under perioden ligger på 4,3 procent. Det finns en betydande spridning i hur mycket som delas ut till aktieägarna. De små bolagen delar i genomsnitt ut 10,3 procent av omsättningen, medan de stora bolagen (exklusive Praktikertjänst) delar ut 0,1 procent av omsättningen. Generellt har de granskade små bolagen högre marginaler än de medelstora och stora vårdbolagen. Avkastningen på eget kapital för de små bolagen är 41,8 procent och nettomarginalen 12 procent, medan avkastningen för de stora bolagen är 18,8 procent och en nettomarginal om 4,3 procent. De små bolagen har ofta ett litet eget kapital och även en måttlig vinst kan då ge en hög procentsiffra. Med en ökad transparens och kännedom om vårdbolagens ekonomi kan vårdbolagen betraktas som naturliga inslag i välfärden där en sund ekonomi borgar för något positivt för patienter, brukare, skattebetalare och medarbetare. Denna rapport har utgått från vinstbegreppet och inte analyserat kvaliteten inom vård och omsorg. I ett system med valfrihet för brukarna finns det krafter som håller uppe kvaliteten. Med enbart offentliga vårdgivare eller om tjänsterna upphandlas av den offentliga sektorn, utan möjlighet för den enskilde att välja någon annan vårdgivare, kan det uppstå kvalitetsproblem. 4

Ekonomin måste långsiktigt gå ihop, men det är viktigt för alla som är intresserade av vårdfrågor att en god kvalitet hos respektive vårdgivare är en förutsättning för att det ekonomiska resultatet ska kunna vara positivt. 5

3 Bakgrund Frågan om privata företags möjlighet att göra vinst är en politiskt omdebatterad fråga som motiverar partimedlemmar och debattörer över hela det politiska spektrumet. Den retoriska frågan som ställs är huruvida det är rätt att privata företag ska kunna tjäna pengar på sjuka och äldre. Denna debatt gagnar inte vården och risken för en begränsning eller en politisk styrning av vinsten försämrar vårdföretagens möjligheter generellt. För Vårdföretagarna är vinsten en viktig fråga som måste bemötas med en tydlig argumentation. Branschen kan inte existera utan rätten att visa överskott och göra vinst. Politiska krafter som talar om vinstförbud ska inte stå oemotsagda. Vinstfrågan bör tydligt kopplas till brukarnas och patienternas valfrihet och valfriheten bör också vara Vårdföretagarnas huvudargumentation. Utan vårdföretag kan det inte finnas någon valfrihet. Och utan vinst kan det inte finnas vårdbolag. Tidigare har debatten kring vårdbolagens ekonomi byggt på hypoteser kring deras ekonomiska förvaltning. I detta framtagna underlag finns fakta kring vårdföretagens ekonomi som bygger på vårdbolagens årsredovisningar. Det finns flera olika metoder som den tillgängliga offentliga statistiken över vinster i välfärden använt sig av. Olikheterna gör att det alltid kan finnas personer i vinstdebatten som använder siffror på ett slarvigt sätt. Denna rapport visar den faktiska ekonomiska situationen för de privata vårdföretagen. Vårdbolagen driver viktiga verksamheter som brukare och patienter söker sig till. De fungerar som alla andra företag, och delar ut en del av vinsten till aktieägare och lämnar koncernbidrag till ägarbolag. Den del av vinsten som återinvesteras kommer framtida brukare och patienter till del. Den andel som återförs till ägarna bidrar till att vården kan erbjudas tidigare än annars, genom att det kapitalet kunnat påskynda etableringen 6

4 Andra undersökningar om vinst i vårdbolag Flera undersökningar har presenterats om vinst i vårdbolag. SCB publicerade i september 2009 rapporten Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg, och Dagens Nyheter gjorde en egen undersökning av vårdbolagens vinst i september 2009. I SCB:s undersökning studerades vårdbolagens avkastning på eget kapital. Undersökningen baserades på bolagens ekonomiska information från år 2007. Dagens Nyheters artiklar om vinst i privata vårdbolag belyste endast de största vårdbolagen. I en artikel den tionde september exemplifierades riskkapitalbolagens vinster. Då riskkapitalbolagen med stor sannolikhet har andra verksamheter vid sidan av vård- och omsorg är det problematiskt att titta på bolagets vinster på koncernnivå. När vårdbolagens ekonomi granskas är det angeläget att avgränsningar utifrån verksamhetsområden istället görs. Ett misstag som ofta görs när vinst i privata vårdbolag debatteras är att det sällan klargörs hur vinsten fördelas. En del av vinsten kan återinvesteras i bolaget, ges som koncernbidrag eller delas ut till aktieägare som ersättning på investerat kapital. I den granskning PricewaterhouseCoopers genomfört på vårt uppdrag finns en bredare sammanställning av vårdföretagens ekonomi och bygger på vårdbolagens årsredovisningar under en serie av år från 2004 till 2008 med ett antal ytterligare ekonomiska parametrar som exempelvis investeringar, utdelning, koncernbidrag, kostnader och omsättning. 7

5 Metod och urval Till grund för analysen ligger en ekonomisk sammanställning genomförd av PricewaterhouseCoopers under oktober 2009. Totalt granskades 21 aktiebolag. För att få en djupare uppfattning om vårdbolagens ekonomi genomfördes urvalet som stickprovskontroller där sex stora, tio medelstora och fem små bolag granskades. Informationen om vårdbolagens ekonomi är hämtad från bolagens årsredovisningar. Underlaget är bokslut från de granskade aktiebolagen under perioden 2004 till 2008. Senast tillgängliga årsredovisningar per den 20 september 2009 har granskats. Totalt har 105 årsredovisningar granskats. Bolagen i urvalet omsatte sammanlagt 62 miljarder kronor under perioden. Den genomsnittliga årliga omsättningstillväxten från första räkenskapsåret till det sista uppgick till 11,2 procent. 8

6 Resultat 6.1 Rörelsemarginal och nettomarginal Den sammanlagda omsättningen i de granskade vårdbolagen har ökat från 9,5 miljarder per år 2004 till 12,5 miljarder per år 2008. Den ökade omsättningen har inte bidragit till ökade marginaler. Efter några år av positiv utveckling för både netto- och rörelsemarginal är marginalerna nu på samma nivå som nettomarginalen år 2004. 9

6.2 Rörelsemarginal De granskade vårdföretagen har en genomsnittlig årlig rörelsemarginal på 4,8 procent under den granskade perioden. De granskade små bolagen har en avsevärt högre rörelsemarginal än de större vårdbolagen. De små bolagens rörelsemarginal var i genomsnitt 17,1 procent under femårsperioden. En hög rörelsemarginal kan exempelvis bero på en effektiv styrning av bolaget i form av lägre kostnader eller bättre resursutnyttjande. 10

6.3 Nettomarginal Sett över hela femårsperioden så ligger den genomsnittliga nettomarginalen på 4,3 procent. Det är en något lägre nivå än vårdbolagens rörelsemarginal, vilket inte är något anmärkningsvärt. 11

6.4 Investeringar Investeringar är nödvändiga för utveckling av kvalitativ vårdverksamhet. De granskade vårdföretagens bruttoinvesteringar i relation till omsättningen har under perioden i genomsnitt uppgått till 4,3 procent på aggregerad nivå. 12

6.5 Koncernbidrag Två procent av omsättningen i de granskade vårdbolagen har använts till koncernbidrag. 13

6.6 Utdelning Totalt har de granskade vårdbolagen delat ut 3,2 procent av omsättningen under femårsperioden. 14

6.7 Vårdbolagens avkastning på eget kapital De granskade bolagen har en genomsnittlig avkastning på eget kapital om 19,2 procent. 15

6.8 Jämförelser med andra branscher Om man som investerare vill se en snabb och hög avkastning på investerade medel finns det andra branscher som är mer lönsamma än vård- och omsorgssektorn. Den investerare som för fem år sedan investerade i olja och industrier, har under år 2008 haft en bättre lönsamhet än de investerare som valt att gå in i vårdföretag. I undersökningen ökar resultatet för flera av de stora bolagen under de första åren för att sedan minska de sista åren. Detta skapar svängningar i avkastning på egna kapitalet, då de stora bolagen utgör större delen av det sammanlagda resultatet i undersökningen. En analys kring det egna kapitalet är ett sätt att redovisa hur verksamheten i verkligheten går. Exempelvis medför kostnader och investeringar, samt periodiseringar och koncernbidrag ett lägre resultat vilket påverkar det egna kapitalet. 16

7 Slutsatser från undersökningen Företag som inte går med vinst måste antingen upphöra efter en viss tid, eller få mer kapital från sina ägare. Detta gäller oavsett om intäkterna kommer direkt från kunderna eller via skattefinansierade system. För vårdföretag gäller det att leva upp till kvalitetskraven om det ska kunna bli några intäkter och därmed möjlighet att skapa vinst. Höjda kvalitetskrav är därför eftersträvansvärt om de ställs lika högt på privata vårdföretag som på den offentliga sektorn. Höjda krav måste följas av en ekonomisk ersättning som gör det möjligt att leva upp till kraven. Resultatet av för högt ställda krav i kombination med för låg ekonomisk ersättning, blir färre privata vårdföretag och därmed sämre valfrihet. Kvaliteten blir lidande. Om kraven är för låga och ersättningen för hög, är det dåligt hushållande med skattemedel. Målet måste alltid vara att få så god vård som möjligt för resurserna. Om politiker och övriga beslutsfattare inom offentlig sektor lyckas att ställa kraven, låta patienterna och brukarna välja mellan olika vårdgivare och samtidigt ha en ekonomisk ersättning som premierar utveckling och kvalitet, då kommer vi att kunna se en bättre fungerande sjukvård. Samtidigt kan vi se vårdföretag som visar olika grad av vinst. Detta borde ses som något normalt, på liknande sätt som att olika klädföretag, läkemedelsföretag, livsmedelskedjor kan uppvisa olika resultat. Ett ekonomiskt överskott, en vinst, kan användas för att investera ytterligare i förbättrad kvalitet. Vinsten kan också delvis användas till utdelning till dem som investerat i företaget. Om bolaget går med förlust är det på motsvarande vis ägarna som riskerar att förlora sitt kapital. Ytterst kan ett privat företag gå i konkurs och då förlorar ägarna allt satsat kapital. För att undvika en sådan situation, behöver företag kunna gå med vinst. I det avseendet är det ingen skillnad mellan vårdföretag somfår en stor del av sina intäkter från offentlig sektor och andra företag. 17

8 Definitioner Avkastning på eget kapital mått på ett företags avkastningsförmåga på eget kapital. Avkastning på eget kapital är vinsten efter att långivarnas ränta dragits ifrån i förhållande till eget kapital. Bruttoinvesteringar - inköp av immateriella och materiella anläggningstillgångar CAGR - Compound annual growth rate visar den genomsnittliga omsättningstillväxten under femårsperioden från första räkenskapsåret till sista räkenskapsåret Eget kapital - skillnaden mellan en organisations tillgångar och skulder i redovisningen Fritt eget kapital - visar hur mycket utdelningsbara medel som finns i bolaget Koncernbidrag - koncernbidrag utgör en möjlighet för företag inom koncernen att jämna ut vinster och förluster mellan sig. Ett sätt att göra detta på är att ge eller lämna koncernbidrag i form av likvida medel till ett företag inom koncernen Nettomarginal - visar företagets resultat (efter skatt) i förhållande till omsättningen Nettoomsättning - nettoomsättning avses intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet Nyemission - syftet med en nyemission är få in nya pengar i ett bolag, vanligen för att finansiera en expansion, t ex en utlandsetablering eller inköp av någon väsentlig utrustning Omsättning - nettoomsättning + övriga rörelseintäkter Omsättningstillväxt - visar bolagets årliga tillväxt under mätperioden Rörelseresultat - visar hur stor dels om finns kvar av årets intjänade kapital till räntor, skatter och eventuellt resultat Resultat efter finansiella poster - visar hur stor dels om finns kvar av årets intjänade kapital efter att räntor och skatter har betalats Rörelsemarginal - visar hur stor del av årets intjäning som finns kvar till räntor, skatt och eventuellt resultat 18

Skuldsättningsgrad - är ett finansiellt nyckeltal som används för att beskriva företagets finansiella risk (räntekänslighet). Totala kostnader - beräknat genom resultat efter finansiella poster minus omsättning Utdelning - hur mycket pengar som delats ut till aktieägarna Vinstmarginal - Vinstmarginal är ett nyckeltal som anger företagets vinst i förhållande till omsättning Årets resultat (efter skatt) - den vinst eller den förlust som återstår när kostnader, bokslutsdispositioner och skatt har dragits av från företagets intäkter 19