Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall, motiveringspromemoria

Relevanta dokument
Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall, motiveringspromemoria

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall Utfärdad i Helsingfors den 22 december 2015

Statsrådets förordning

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid slutförvarning av kärnavfall

vid gruvdrift och malmanrikningsverksamhet i syfte att framställa uran eller torium.

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid kärnkraftverk, motiveringspromemoria

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid gruvdrift och malmanrikningsverksamhet i syfte att producera uran eller torium

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid kärnkraftverk Utfärdad i Helsingfors den 22 december 2015

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid kärnkraftverk

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om skyddsarrangemang vid användning av kärnenergi, motiveringspromemoria

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk, motiveringspromemoria

Strålsäkerhetscentralens utlåtande om drifttillstånd för kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetscentralens säkerhetsuppskattning av Posivas ansökan om byggnadstillstånden

BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetscentralens föreskrift om beredskapsarrangemang vid ett kärnkraftverk

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Begäran om utlåtande TEM/2955/ / och

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

RP 18/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2013.

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar

Kriterier gällande kärnkraftverkets förläggningsplats

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Svensk författningssamling

Statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010 om Posiva Oy:s ansökan om att slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle skall uppföras utbyggd

Teknologiska forskningscentralen VTT UTLÅTANDE TEM/2401/ / ÖVERSÄTTNING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Svensk författningssamling

Strålskyddsreglering

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Svensk författningssamling

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet. Dir. 2017:76. Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017

Svensk författningssamling

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

Utredningen om översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet

RP 300/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kärnenergilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gränsöverskridande miljökonsekvenser relaterade till Sveriges behandling av använt kärnbränsle

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

SSM:s krav på ett renrum

Strålsäkerhetscentralens säkerhetsbedömning av ansökan om drifttillstånd för kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Oskarshamn 2

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ANSÖKAN OM DRIFTTILLSTÅND. för kärnkraftverksenheterna Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statens räddningsverk föreskriver 1 följande med stöd av 6, 9, 10 och 11 förordningen (1999:382) om åtgärder för

Yttrande över Strålsäkerhetsmyndighetens förslag om införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

KONSTRUKTION AV SYSTEM I KÄRNKRAFTVERK

Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av personstrålskydd Ett strålsäkert samhälle. Petra Hansson

Statens räddningsverks författningssamling

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter

Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Program för miljö konsekvensbedömning sammanfattning. Utbyggnad av kärnkraftverket i Olkiluoto med en fjärde kärnkraftverksenhet

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030

Föreskrift 1/2010 1/(8)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

STRÅLSKYDD AV KÄRNLÄGGNINGENS ARBETSTAGARE

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

I enlighet med strålsäkerhetscentralens beslut föreskrivs med stöd av mom., mom. och mom. i strålsäkerhetslagen (859/2018):

Mellanlagring och inkapsling

Ledningssystem för vävnadsinrättningar

STRÅLSÄKERHETSCENTRALENS UTLÅTANDE OM BYGGANDET AV KÄRNKRAFTVERKSENHETEN OLKILUOTO 3

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

GODKÄNNANDE AV TILLVERKARE AV KÄRNTEKNISKA TRYCKBÄRANDE ANORDNINGAR

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport

Lag. RIKSDAGENS SVAR 302/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om byggnaders energiprestanda. Ärende. Beredning i utskott

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Utrikesutskottets betänkande 1999/2000:UU13. Effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen. Sammanfattning. Propositionen.

Sida 2 (83) Dokumentnr: Innehållsförteckning

Förslag till nya föreskrifter

Transkript:

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 1 Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall, motiveringspromemoria Allmän motivering 1 Inledning Bemyndigandet att utfärda allmänna säkerhetsföreskrifter överfördes till Strålsäkerhetscentralen (STUK) genom lagen om ändring av kärnenergilagen 676/2015. Detta föreskriftsförslag grundar sig därmed på bemyndigandet att utfärda föreskrifter om detaljer av teknisk karaktär enligt 7 q i kärnenergilagen (990/1987) som träder i kraft den 1 januari 2016. Den sakliga omfattningen av Strålsäkerhetscentralens bemyndigande att utfärda föreskrifter baserar sig på nuvarande förordningar av statsrådet som lyder under kärnenergilagen. 2 Nuläge I dagsläget regleras de allmänna säkerhetsföreskrifterna genom statsrådets förordningar. Bestämmelser som motsvarar den föreslagna föreskriften har utfärdats genom statsrådets förordning om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall (736/2008). I föreskriften har kravens lydelse förenhetligats med föreskriften om säkerheten vid kärnkraftverk och dispositionen samt kravformuleringarna har förenhetligats. 3 Målsättning och de viktigaste förslagen Genom den föreslagna föreskriften av Strålsäkerhetscentralen utfärdas sådana närmare bestämmelser om kärn- och strålsäkerhetskrav för säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall som preciserar kärnenergilagen. Föreskriften tillämpas på utrymmen som byggs i berggrunden eller markgrunden för slutförvaring av använt kärnbränsle och annat kärnavfall från en kärnanläggning samt på radioaktivt avfall som avses i 10 i strålskyddslagen (592/1991) då det placeras i ett utrymme för slutförvaring av kärnavfall. De föreslagna säkerhetskraven gäller såväl planeringen av kärnavfallsanläggningar som deras driftsäkerhet och långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall. Den centrala principen är att slutförvaringen verkställs så att ingen sådan exponering för strålning som överskrider den nivå som godkänns vid tidpunkten för slutförvaringen uppstår ens i framtiden. Genom den föreslagna föreskriften ersätts och revideras statsrådets förordning om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall. Förslaget ingår i projektet för uppdatering av lagstiftningen inom kärnenergibranschen, inom ramen för vilken man reviderar föreskrifterna på lägre nivå än lag om säkerheten vid användning av kärnenergi. I enlighet med ändringen av kärnenergilagen som trätt i kraft ska Strålsäkerhetscentralen genom föreskrifterna utfärda detaljerade tekniska krav på säkerheten vid användning av kärnenergi. I samband med ändringen av kärnenergilagen tillfogades till 82, som gäller bemyndigande att utfärda förordningar, omständigheter om vilka det utfärdas närmare bestämmelser genom en förordning av statsrådet. Sådana omständigheter är: befolkningens exponering för strålning, vilket samhälleligt sett är en så betydande omständighet att be-

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 2 stämmelser om det måste utfärdas på högre nivå, samt ärenden som hör till andra myndigheters befogenheter. 4 Föreskriftens konsekvenser Enligt uppskattning kommer föreskriften att ha konsekvenser för verksamhetsutövarnas planerings- och analysverksamhet, men inga betydande kostnadseffekter. De föreslagna ändringarna till kraven enligt statsrådets förordning 736/2008 förtydligar kraven på planeringen av kärnavfallsanläggningar. I föreskriften föreslås att utvidgningen av postulerade haverier, som används i regelverket för kärnkraftverk, och kraven i anslutning till den även ska börja tillämpas på andra kärnanläggningar. Vad gäller långtidssäkerheten har en del termer omdefinierats och kraven för bedömning av långtidssäkerheten har specificerats. I övrigt ändras kravnivån inte märkbart jämfört med nuvarande praxis. Vid utarbetning av statsrådets förordning 736/2008 låg tyngdpunkten på planering, uppförande, drift och stängning av anläggningarna för slutförvaring. Ändringarna som föreslås i denna föreskrift förtydligar tillsynen av planering, uppförande, idrifttagning och drift av separata anläggningar för hantering av kärnavfall, till exempel en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle, och förenhetligar Strålsäkerhetscentralens förfaranden vid tillsynen av kärnkraftverk och kärnavfallsanläggningar. De föreslagna ändringarna förtydligar myndigheternas tillsynsarbete vid beslut om hantering och slutförvaring av kärnavfall. 5 Beredning av föreskriften Föreskriften om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall har förberetts som tjänstearbete vid Strålsäkerhetscentralen i anslutning till ett projekt som Strålsäkerhetscentralen inrättat för beredning av föreskrifterna (VALMA). Projektet hade till uppgift att styra beredningen av föreskrifterna, garantera de olika föreskrifternas enhetlighet samt se till lagenligheten av och layouten i Strålsäkerhetscentralens föreskrifter. Om föreskriftsförslaget begärdes utlåtanden av arbets- och näringsministeriet, socialoch hälsovårdsministeriet, miljöministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet, kärnsäkerhetsdelegationen, Fortum Power and Heat Oy, Industrins Kraft Abp, Posiva Oy, Fennovoima Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Talvivaara Sotkamo Oy, räddningsverken i Satakunta och Östra Nyland samt polisen i Sydvästra Finland och Östra Nyland. Utlåtanden lämnades av miljöministeriet, kärnsäkerhetsdelegationen, Fortum Power and Heat Oy, Industrins Kraft Abp, Posiva Oy, Fennovoima Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, räddningsverken i Satakunta och Östra Nyland samt polisen i Sydvästra Finland. I utlåtandena fanns många detaljerade kommentarer till exempel om ändringarna i terminologin för säkerhetsfunktioner. I utlåtandena begärdes förtydligande av den inbördes gränsdragningen mellan tillämpningsområdena för föreskrifterna om säkerheten vid ett kärnkraftverk och om säkerheten vid slutförvaring av kärnavfall, så att dessa inte ska vara beroende av varandra, och även angående separata anläggningar för hantering och lagring av kärnavfall.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 3 Detaljmotivering 1 Tillämpningsområde Föreskriften gäller slutförvaring av använt kärnbränsle och annat kärnavfall som härstammar från en kärnanläggning i utrymmen som byggs i berggrunden och markgrunden. Föreskriften gäller också separata anläggningar för hantering och lagring av kärnavfall som inte utgör del av ett kärnkraftverk och på vilka Strålsäkerhetscentralens föreskrift om säkerheten vid ett kärnkraftverk (1/0001/2015) därför inte tillämpas. Av nuvarande kärnanläggningar gäller föreskriften tillståndshavares slutförvaringsanläggningar, delvis forskningsreaktorn för kärnavfallshanteringens del samt den kommande anläggningen för inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle samt eventuella lager för låg- och medelaktivt avfall som inte utgör del av ett kärnkraftverk. Föreskriften är inte avsedd att tillämpas på mellanlagring av använt kärnbränsle vid kärnkraftverk eller i fall där en tillståndssökande eller en tillståndshavare föreslår byggande av ett mellanlager för använt kärnbränsle utanför kärnkraftverkets område. Föreskriften tillämpas också på sådant radioaktivt avfall som avses i 10 i strålskyddslagen, om det hanteras vid en anläggning för kärnavfall eller placeras i ett utrymme för slutförvaring av kärnavfall enligt stycket 1. 2 Definitioner I föreskriftens 2 finns föreskriftens centrala terminologi och definitioner av termerna. Följande definitioner har förändrats betydligt jämfört med statsrådets förordning 736/2008: - Definitionen av säkerhetsfunktion har omformulerats och blivit säkerhetsfunktion för långtidssäkerheten. - Definitionen av utvecklingsförlopp som ska anses sannolika har omformulerats till en definition av förväntade utvecklingsförlopp. Med förväntade utvecklingsförlopp avses sådana utvecklingsförlopp som ska anses möjliga och som inte innefattar sällsynta händelser som försvagar långtidssäkerheten. - Osannolika händelser som försvagar långtidssäkerheten har omformulerats till en definition av sällsynta händelser som försvagar långtidssäkerheten. Till föreskriften har man dessutom tillfogat en del definitioner från Strålsäkerhetscentralens YVL-direktiv som har med klassificeringen av kärnavfall att göra, så att alla definitioner gällande detta ska finnas i samma kravdokument, samt de definitioner av haveri som tidigare använts i statsrådets förordning 717/2013. Definitionen av årsdos har strukits. 3 Påvisning av att kraven på säkerhet hos en kärnanläggning uppfylls

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 4 1) påvisning av att kraven på säkerhet hos en kärnanläggning uppfylls. Enligt kärnenergilagen ska det på ett tillförlitligt sätt visas att de krav som gäller säkerheten i en kärnanläggning blir uppfyllda och en anläggnings säkerhet ska bedömas som helhet med regelbundna intervall. Tillstånd att uppföra eller driva en kärnanläggning kan beviljas om planerna för anläggningen uppfyller kraven på säkerhet enligt lagen. Enligt kärnenergilagen ska vidareutveckling av säkerheten ske genom åtgärder som kan anses motiverade med beaktande av erfarenheterna av driften och säkerhetsforskningen samt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. I IAEA:s säkerhetskrav [1] krävs att samtliga metoder och datorprogram som används för bedömning av säkerheten ska valideras för sitt användningssyfte. 4 Långtidssäkerheten vid slutförvaring av kärnavfall 1) påvisande av att kraven på säkerhet hos en kärnanläggning uppfylls och 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall. I IAEA:s säkerhetskrav [2] och WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] ges anvisningar om bedömning av långtidssäkerheten vid anläggningar för slutförvaring av kärnavfall. Enligt kärnenergilagen ska det på ett tillförlitligt sätt visas att de krav som gäller säkerheten i en kärnanläggning blir uppfyllda och en anläggnings säkerhet ska bedömas som helhet med regelbundna intervall. Tillstånd att uppföra eller driva en kärnavfallsanläggning kan beviljas om planerna för anläggningen uppfyller kraven på säkerhet enligt lagen. Enligt kärnenergilagen ska vidareutveckling av säkerheten ske genom åtgärder som kan anses motiverade med beaktande av erfarenheterna av driften och säkerhetsforskningen samt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Långtidssäkerheten ska bedömas redan vid val av slutförvaringsplats, eftersom slutförvaringsplatsens egenskaper har en stor betydelse för slutförvaringsplatsens långtidssäkerhet. Vid bestämning av hur detaljerad denna bedömning ska vara beaktas anläggningens planeringssituation. I samband med val av plats görs en säkerhetsuppskattning på konceptuell nivå, som utvecklas och preciseras allt eftersom tillståndsärendet och planeringen framskrider. Tidsperioden som behandlas i säkerhetsuppskattningen ska sträcka sig så långt fram i tiden som avfallet som slutförvaras kan anses bilda en risk för säkerheten av människor och levande natur. Denna tidsperiod kan vara olika för olika slutförvaringsanläggningar beroende på mängden av och egenskaperna hos det kärnavfall som slutförvaras.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 5 5 Säkerhetsklassificering 2) säkerhetsklassificeringen av en kärnanläggning. Den föreslagna säkerhetsklassificeringen motsvarar säkerhetsklassificeringen för kärnkraftverk, och ett motsvarande krav ingår i IAEA:s säkerhetskrav [4] och [5] samt i WENRA:s referensnivåer [7] som WENRA uppdaterat med anledning av olyckan i Fukushima. Under drifttiden försöker man förhindra spridning i omgivningen av radioaktiva ämnen som härstammar från anläggningen genom hinder enligt principen om funktionellt djupförsvar samt genom säkerhetsfunktioner som begränsar följderna av ett haveri och vars uppgift är att hålla hindren intakta. Säkerhetsklassificeringen består av en strukturell säkerhetsklassificering baserad på hindren för spridning av radioaktiva ämnen och en funktionell säkerhetsklassificering baserad på de säkerhetsfunktioner som tryggar hindrens integritet. Syftet med den funktionella säkerhetsklassificeringen är att fastställa kärnavfallsanläggningens säkerhetsfunktioner. System, konstruktioner och anordningar med anknytning till säkerhetsfunktionerna ska klassificeras i säkerhetsklasser så att säkerhetsklassen motsvarar säkerhetsbetydelsen av den funktion i vars utförande de medverkar. En säkerhetsfunktion kan bestå av flera olika system och därtill anslutna hjälpsystem. Utifrån säkerhetsklassen fastställs kvalitetskraven för planering, tillverkning och installation av varje objekt samt bedömningar, kontroller och provningar (inklusive kvalificering av anordningarnas miljömässiga funktionsduglighet) som behövs för att verifiera kvaliteten. Dessutom baserar sig omfattningen av myndigheternas tillsyn på säkerhetsklassificeringen. Med säkerhetsfunktioner för långtidssäkerheten avses de funktioner som åstadkoms av de fysikaliska eller kemiska egenskaperna hos slutförvaringssystemets tekniska och naturliga barriärer eller av deras processer och som har till syfte att isolera kärnavfallet från berggrunden och biosfären. Slutförvaringssystemets komponenter ska klassificeras utifrån deras betydelse för säkerheten med beaktande av respektive komponents betydelse för långtidssäkerheten. 6 Åldringshantering 3) åldringshanteringen vid en kärnanläggning. Åldringshanteringen omfattar systemen, konstruktionerna och anordningarna för drifttiden vid både anläggningar för hantering av kärnavfall och slutförvaringsanläggningar.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 6 Under driften utsätts systemen, konstruktionerna och anordningarna för belastning och miljöpåverkan, vilket kan leda till försämrad driftsduglighet hos dessa. På detta förbereder man sig redan i planeringsskedet genom att fastställa vilka konstruktionslösningar som är bäst lämpade för anordningarnas driftförhållanden och genom att ställa höga kvalitetskrav. Att driftsdugligheten består med fastställda säkerhetsmarginaler även vid driftstörningar och haverier ska säkerställas genom tester och analyser före idrifttagning. Under drift ska systemens, konstruktionernas och anordningarnas driftsduglighet säkerställas genom regelbundna kontroller och tester samt regelbundet underhåll. De flesta anordningarna är planerade att bytas ut under anläggningens drifttid, så att inga förändringar som påverkar funktionsförmågan hinner inträffa. Med tanke på hela anläggningens drifttid är åldringshanteringen avgörande i sådana system, konstruktioner och anordningar som enligt planerna ska hålla fram till avveckling av anläggningen. I dessa måste åldrandet övervakas särskilt noga och eventuella problem förutses i god tid innan de bildar en risk för anläggningens säkerhet. Åldringshanteringen omfattar även utnyttjande av erfarenheterna av driften av motsvarande anordningar vid andra kärnavfallsanläggningar. Under en kärnanläggnings drifttid kan dessutom kraven som ställs på system, konstruktioner och anordningar ändras och den tillgängliga teknologin utvecklas, vilket kan leda till att systemen, konstruktionerna och anordningarna inte längre uppfyller kravnivån. Också tillverkare eller andra aktörer kan lägga ned sin verksamhet. Sådant åldrande av teknologin måste hanteras genom att vidta nödvändiga åtgärder om man upptäcker brister i systemens, konstruktionernas och anordningarnas tidsenlighet. Ersättande av systemen, konstruktionerna och anordningarna med ny eller likadan teknik samt ändringar och reparationer på dessa måste göras systematiskt. Konstruktionsbasen måste följas och verkningarna på kärnavfallsanläggningens andra system, konstruktioner och anordningar utredas. 7 Hantering av mänskliga faktorer som har med säkerheten att göra 4) hanteringen av mänskliga faktorer som har att göra med säkerheten vid en kärnanläggning. Människor och teknik bildar en helhet som under en kärnanläggnings hela livscykel måste kontrolleras så att man i all verksamhet ständigt beaktar möjligheten till felaktig verksamhet. De tekniska lösningarna och organisationens rutiner måste vara feltoleranta och stöda personalen till felfria arbetsinsatser samt till att upptäcka och åtgärda fel i rätt tid. I planeringen och byggandet av en kärnavfallsanläggning samt genomförandet av dess drift- och underhållsverksamhet ska en systematisk hantering av mänskliga faktorer inkluderas. I en systematisk hantering av mänskliga faktorer kartläggs och noteras ständigt och aktivt människans möjligheter att göra fel samt utnyttjas egenskaperna och förmågorna hos såväl människorna som organisationen och anordningarna på bästa möjliga sätt med tanke på säkerheten.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 7 8 Konstruktionskriterier som gäller kärnavfallsanläggningens säkerhet 25) konstruktionskriterier som gäller kärnavfallsanläggningens säkerhet samt 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall. Allmänna krav gällande slutförvaringen meddelas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och i WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3]. Slutförvaringen ska genomföras stegvis med särskilt beaktande av de omständigheter som inverkar på långtidssäkerheten. Vid planeringen av uppförande, drift och stängning av en slutförvaringsanläggning ska man beakta den minskning av aktiviteten i använt kärnbränsle som sker vid mellanlagring samt möjligheten att utnyttja högklassig teknik och vetenskaplig forskning samt behovet att skaffa sig en bättre uppfattning om barriärernas funktionsförmåga och långtidssäkerhet genom undersökningar och uppföljningsmätningar. Optimering av slutförvaringslösningen krävs i synnerhet när det gäller säkerhetsaspekter och tidsplanering. Till genomförandet av slutförvaringen hör följande steg: (1) undersökningar av förläggningsplatsen (det kanske måste byggas ett särskilt underjordiskt forskningsutrymme) samt annan nödvändig undersökning, planering och utveckling av slutförvaringssystemet, (2) byggande av slutförvaringsanläggningen, (3) slutlig behandling av avfallet (till exempel inkapsling av använda bränsleknippen) och transport av avfallsförpackningarna till slutförvaringsutrymmet, (4) stängning av slutförvaringsutrymmet och de övriga underjordiska utrymmena samt (5) eventuella övervakningsåtgärder efter driften av slutförvaringsanläggningen. Hanteringen och lagringen av det kärnavfall som behandlas och uppstår vid kärnavfallsanläggningen ska planeras och genomföras som en helhet med beaktande av eventuella beroendeförhållanden mellan de olika stegen i kärnavfallshanteringen. Detta krav innebär att de olika stegen i slutförvaringen ska genomföras i rätt tid och med beaktande av avfallets aktivitet och minskningen av dess värmeproduktion, den tekniska mognaden hos metoderna, forskningens tillräcklighet, behovet att säkerställa kärnavfallsanläggningens säkerhet under drift genom övervakningsåtgärder samt andra relevanta faktorer. En viktig princip med anknytning till detta, som bland annat finns i konventionen om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (2011/70/Euratom), är att man ska undvika att i onödan skjuta upp slutförvaringsåtgärderna. 9 Strålsäkerhet för arbetstagare vid och befolkningen i omgivningen kring en kärnavfallsanläggning under drift Bestämmelser om strålningsexponering för arbetstagare vid och befolkningen i omgivningen kring en kärnavfallsanläggning finns i 2 och kap. 9 i strålskyddslagen. Bestämmelser om maximivärden för arbetstagarnas exponering för strålning finns i 2 kap. i strålskyddsförordningen (1512/1991). I strålskyddslagen och -förordningen finns dessutom bestämmelser om exponeringen för naturliga strålkällor. I strålskyddslagen förutsätts att följande krav måste uppfyllas för att användningen av strålning och annan verksamhet som medför exponering för strålning ska kunna godtas:

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 8 1) den nytta som nås genom verksamheten skall vara större än den skada som verksamheten orsakar (principen om berättigande), 2) verksamheten skall ordnas så att hälsovådlig exponering för strålning som den medför hålls på en så låg nivå som är praktiskt möjlig (optimeringsprincipen), 3) den strålning som en individ utsätts för får inte överstiga de maximivärden som fastställs genom förordning (principen om individuellt skydd). 10 Slutförvaringens strålningseffekter på lång sikt 1) påvisning av att kraven på säkerhet hos en kärnanläggning uppfylls och 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall. Slutförvaringens strålningseffekter på lång sikt behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav gällande slutförvaringen [2] och i ICRP:s anvisningar [8]. Dosgränserna och - begränsningarna för dessa flyttas från statsrådets förordning 736/2008 till kärnenergiförordningen (161/1988). 11 Beaktande av sällsynta händelser vid bedömning av långtidssäkerheten vid slutförvaring 1) påvisande av att kraven på säkerhet hos en kärnanläggning uppfylls och 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall. Slutförvaringens strålningseffekter på lång sikt behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav gällande slutförvaringen [2] och i ICRP:s anvisningar [8]. I den föreslagna paragrafen ställs målsättningar för säkerhetsuppskattningen gällande bedömningen av strålsäkerheten vid sällsynta händelser som försämrar långtidssäkerheten och ökar exponeringen för strålning som härstammar från avfall som slutförvaras. Sådana händelser kan vara bland annat provborrning i berget varvid man träffar en avfallsförpackning, anläggning av en djup borrbrunn i närheten av förvaringsutrymmet eller att en förkastning uppstår i berget tvärs genom slutförvaringsutrymmet. Strålningsexponering till följd av sällsynta händelser måste bedömas i mån av möjlighet. Om en kvantitativ analys av sannolikheten och följderna av sådana händelser inte är möjlig, lämnar paragrafens text möjlighet till att bedöma betydelsen av händelserna även med hjälp av kvalitativa metoder.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 9 12 Säkerhet hos förläggningsplatsen 5) säkerheten hos en kärnanläggnings förläggningsplats. Kärnavfallsanläggningens förläggningsplats behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [5], [2]. Vid val av förläggningsplats för en kärnavfallsanläggning är målet att skydda anläggningen mot yttre hot som riktas mot den och att minimera de olägenheter och hot som anläggningen orsakar för sin omgivning. Principer som styr valet av förläggningsplats presenteras i 31 i denna föreskrift. Normal drift av kärnavfallsanläggningen eller förväntade driftstörningar medför inga begränsningar på markanvändningen utanför anläggningsområdet. I omgivningen kring kärnavfallsanläggningen måste man dock med hjälp av planer för områdesanvändningen och för skyddet av befolkningen förbereda sig även på risken för ett postulerat haveri och ett svårt haveri. Detta innebär bland annat att det i näromgivningen till en kärnavfallsanläggning inte bör finnas inrättningar eller befolkningscentra där det skulle vara svårt att verkställa nödvändiga skyddsåtgärder, till exempel skydd inomhus eller evakuering av området. I närheten av en kärnavfallsanläggning får man inte heller utöva verksamhet som externt kan orsaka en farlig situation i anläggningen. I närheten av underjordiska slutförvaringsanläggningar får man inte utöva verksamhet som kan ha skadlig inverkan på den geologiska omgivningen kring slutförvaringsanläggningen. Kärnavfallsanläggningsprojektets miljökonsekvenser utreds och bedöms redan i miljökonsekvensbedömningen som föregår den egentliga tillståndsproceduren. MKBförfarandet behandlas i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006). Hit hör även hörande av närliggande stater som anses nödvändigt med stöd av konventionen om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang (den så kallade Esbokonventionen, FördrS 67/1997). Bestämmelser om planläggning som styr användningen av markområden och byggandet finns dessutom i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och markanvändnings- och byggförordningen (895/1999). 13 Djupförsvar 6) djupförsvaret i en kärnanläggning. Kravet på funktionellt djupförsvar ingår i föreskriften om säkerhet vid kärnkraftverk och tillämpas på kärnavfallsanläggningar, dock med beaktande av att risken från anläggningarna är mindre. Av de försvarsnivåer som definieras i föreskriften om säkerhet vid kärnkraftverk tillämpas på kärnavfallsanläggningar de tre första och den sista. Haverier liknande allvarliga reaktorhaverier är inte möjliga vid kärnavfallsanläggningar, eftersom

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 10 mängden använt kärnbränsle som samtidigt hanteras och lagras vid en kärnavfallsanläggning begränsas och aktivitetskoncentrationen av andra radioaktiva ämnen är lägre än vid kärnkraftverk. Också IAEA:s säkerhetskrav för kärnanläggningar [5] innehåller krav beträffande detta. Den här paragrafen gäller driftskedet av en kärnavfallsanläggning, men inte perioden efter stängning av en slutförvaringsanläggning. I paragrafen krävs att säkerheten vid en kärnavfallsanläggning tryggas genom att tilllämpa funktionellt djupförsvar. Med funktionellt djupförsvar avses tryggande av säkerheten vid kärnavfallsanläggningar genom på varandra följande funktionsnivåer som säkrar varandra och som tryggar integriteten av de tekniska hindren för spridning av radioaktiva ämnen. Till funktionsnivåerna hör säkerhetsfunktioner samt system och anordningar som utför säkerhetsfunktionerna. Den främsta målsättningen vid planeringen av kärnavfallsanläggningar är att förebygga att det uppstår störningar under normal drift. Därför tillämpas höga kvalitetskrav på planeringen, tillverkningen, installationen och underhållet av anordningarna samt på driften av anläggningen. Anordningarna planeras med goda säkerhetsmarginaler, deras skick övervakas under driften och de används och underhålls enligt adekvata anvisningar. Personalen som ansvarar för en säker drift av kärnavfallsanläggningen ska vara utbildad för sin uppgift och organisationen ska ha en hög säkerhetskultur. Trots omsorgsfull planering och drift av kärnavfallsanläggningen förbereder man sig på driftstörningar och haverier genom säkerhetsfunktioner. Dessa har till syfte att upptäcka störningar och haverier och begränsa följderna av dem, bland annat att trygga integriteten av hindren för spridning av radioaktiva ämnen, hindra spridning av radioaktiva ämnen och att begränsa utsläppen samt befolkningens och personalens exponering för strålning. Genom adekvat planering av säkerhetsfunktionerna (djupförsvar, mångfald, separation och diversifiering) försöker man säkerställa att sannolikheten av ett haveri som leder till stora utsläpp av radioaktiva ämnen är mycket liten. Som sista djupförsvarsnivå förbereder man sig på att, i en situation där en betydande mängd radioaktiva ämnen läckt ut i omgivningen, lindra följderna av haveriet med olika metoder för hantering av haveriet samt genom beredskaps- och räddningsarrangemang. Den viktigaste ändringen av detta krav är beaktandet av utvidgning av postulerade haverier vid kärnavfallsanläggningar där man hanterar använt kärnbränsle. Vid kärnavfallsanläggningar kan dylika händelser inträffa främst till följd av sällsynta situationer med gemensam felorsak. Inkluderandet av utvidgningen av postulerade haverier i föreskriften kräver att också en motsvarande dosgräns tas med i kärnenergiförordningen. Statsrådets förordning 736/2008 begränsar årliga stråldoser vid haverier i kärnavfallsanläggningar till värdet 5 msv för postulerade haverier av klass 2. 14 Tekniska hinder för spridning av radioaktiva ämnen 7) tekniska hinder för spridning av radioaktiva ämnen från en kärnanläggning.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 11 Tekniska hinder för spridning av radioaktiva ämnen behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [5]. Enligt paragrafen måste säkerheten tryggas genom att tillämpa principen om strukturellt djupförsvar, med andra ord konstruktionsnivåer genom vilka man försöker förhindra spridningen av radioaktiva ämnen. Nivåerna som är baserade på hindren för spridning av radioaktiva ämnen har att göra med tillförlitligheten och tätheten av de mekaniska konstruktionerna och anordningarna. Vid en kärnavfallsanläggning förhindras spridning av radioaktiva ämnen främst genom omsorgsfull hantering, genom att hålla använt kärnbränsle som eventuellt hanteras och avfallsförpackningar intakta samt genom ventilationslösningar. 15 Säkerhetsfunktioner och tryggande av dem 8) en kärnanläggnings säkerhetsfunktioner och tryggande av dem. Trots omsorgsfull planering och drift av kärnavfallsanläggningen förbereder man sig på driftstörningar och haverier genom säkerhetsfunktioner som har till syfte att upptäcka störningar och haverier och begränsa följderna av dem, med andra ord att trygga integriteten av hindren som förhindrar spridning av radioaktiva ämnen. Hanteringen av använt kärnbränsle vid kärnanläggningar ska planeras så att säkerheten inte äventyras även om strömtillförseln avbryts. 16 Hantering och lagring av kärnbränsle 9) säkerheten vid hanteringen och lagringen av bränsle i en kärnanläggning och 10) säkerheten vid hanteringen och lagringen av radioaktivt avfall i en kärnanläggning. Enligt 3 i kärnenergilagen är kärnavfall bland annat sådana ämnen, föremål och konstruktioner som blivit radioaktiva i samband med användning av kärnenergi eller till följd därav och som tagits ur bruk och på grund av den fara deras radioaktivitet innebär föranleder speciella åtgärder. Avfall som överskrider gränsvärdena ska hanteras som kärnavfall. Beroendeförhållandena mellan alla skeden inom uppkomsten och hanteringen av kärnavfall måste beaktas. Avfallet ska sorteras och klassificeras så att fortsatt hantering av det kan genomföras på ett tryggt och ändamålsenligt sätt. Målet med den fortsatta behandlingen är vanligtvis att minimera avfallsvolymen och att stabilisera avfallets tillstånd för lagringen och slutförvaringen. Vanligaste behandlingsmetoder är styckande och komprimering av avfallet, solidifiering av avfall i vätskeform och förpackning av avfall i kärl.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 12 När omedelbar slutförvaring av avfallet inte är möjlig, ska avfallet lagras i ett lager vid en kärnanläggning med adekvata förhållanden med tanke på säkerheten och bevarandet av avfallsförpackningarna. Om kärnavfallet placeras i slutförvar i en slutförvaringsanläggning hos någon annan aktör, ska avfallet som placeras i slutförvar hanteras och förpackas på ett sådant sätt att slutförvaringsanläggningens acceptanskriterier för avfall och avfallsförpackningar uppfylls. 17 Skydd mot externa händelser som påverkar säkerheten 11) skyddet mot externa händelser som påverkar säkerheten i en kärnanläggning. Externa händelser behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [5] och WENRA:s referensnivåer för säkerheten [11]. Externa händelser vid kärnavfallsanläggningen kan hota integriteten av system, konstruktioner och anordningar som hör till säkerhetsfunktionerna, orsaka en driftstörning eller ett haveri och förhindra att en säkerhetsfunktion utförs. Sådana händelser kan vara bland annat olika väderfenomen (till exempel höga eller låga temperaturer, kraftig vind, snöstorm, blixtar), en jordbävning, högt havsvattenstånd (översvämningar) samt lagstridig verksamhet i syfte att skada anläggningen, flygplanskollision medräknad. Dessa händelser och fenomen ska tas i beaktande vid planeringen av anläggningen. Detta kan göras genom att beakta belastningen och växelverkan till följd av olika händelser i planeringen av system, konstruktioner och anordningar som hör till säkerhetsfunktionerna och genom att utnyttja de olika metoderna inom säkerhetsplaneringen (djupförsvar, mångfald, separation och diversifiering). 18 Skydd mot interna händelser som påverkar säkerheten 12) skyddet mot interna händelser som påverkar säkerheten i en kärnanläggning. Interna händelser behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [5] och WENRA:s referensnivåer för säkerheten [11]. Systemen som hör till säkerhetsfunktionerna ska skyddas mot interna händelser enligt samma principer som anges i 17 om skyddet mot externa händelser. Interna händelser kan vara bland annat eldsvådor, översvämningar, explosioner, elektromagnetisk strålning, fall av tunga föremål, bergras samt eventuella andra interna händelser. Säkerhetsfunktionerna ska skyddas adekvat åtminstone mot ovan nämnda händelser genom att i planeringen utnyttja de olika metoderna inom säkerhetsplaneringen (djupförsvar, mångfald, separation och diversifiering).

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 13 19 Säkerhet vid övervakning och styrning av en kärnavfallsanläggning 13) säkerheten vid övervakningen och styrningen av en kärnanläggning. Övervakningen och styrningen av en kärnavfallsanläggning behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [5]. Operatörerna som styr en kärnavfallsanläggning ska ha tillräckliga anordningar som ger information om tillståndet för anordningar och system som har betydelse för säkerheten vid kärnavfallsanläggningen. I kärnavfallsanläggningen ska det finnas automatiska system som i ett tidigt skede under störningar och haverier ser till att säkerhetsfunktionerna blir påkopplade vid behov och som styr och övervakar deras funktion vid driftstörningar för att hindra haverier. 20 Beaktande av säkerheten vid avveckling vid planeringen samt säkerheten vid avveckling 24) beaktandet av säkerheten vid avvecklingen av kärnanläggningar vid planeringen samt säkerheten vid avvecklingen av kärnanläggningar. Avveckling av en kärnavfallsanläggning behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [9]. Vid planeringen av en kärnavfallsanläggning ska de krav som strålskyddet ställer vid avveckling av anläggningen beaktas. Många lösningar som är nyttiga med tanke på avvecklingen är också viktiga för anläggningens strålskydd och avfallshantering under driften. Sådana är till exempel val av byggmaterial så att ytorna lätt kan rengöras. I kärnavfallsanläggningens planeringsskede ska de aktivitetskoncentrationer som ansamlas i anläggningens konstruktioner och komponenter under anläggningens drift uppskattas. På så sätt kan planeringen av avvecklingen av anläggningen underlättas. Också lokallösningarna vid anläggningen är viktiga med tanke på avveckling av kärnavfallsanläggningen och eventuella stora reparationer. Dessa bör planeras så att man underlättar reparation och nedmontering av stora anordningar, ändamålsenlig hantering av komponenter och konstruktioner som eventuellt kontamineras av radioaktiva ämnen samt dekontaminering av systemen. 21 Säkerhet vid stängning av en slutförvaringsanläggning 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 14 Stängning av slutförvaringsanläggningen behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] och [10]. I planeringen av slutförvaringsanläggningen ska stängning av anläggningen efter att driften avslutas beaktas. Slutförvaringsanläggningen ska planeras och uppföras samt drivas på ett sådant sätt att den kan stängas utan att äventyra långtidssäkerheten. Till exempel ska metoderna för brytning av utrymmen i berget väljas så att skador till följd av brytningen inte i betydande grad försvagar långtidssäkerheten. 22 Säkerhet vid uppförande av en kärnavfallsanläggning 14) säkerheten vid uppförandet av en kärnanläggning. Uppförandet av en kärnavfallsanläggning behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och [5] samt WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] och [11]. Grunden för säkerheten vid en kärnavfallsanläggning läggs i byggskedet, eftersom eventuella fel i detta skede kan vara menliga för en säker drift av anläggningen och orsaka ytterligare problem vid störningar och haverier. Därför är den mest centrala uppgiften för innehavaren av ett tillstånd att uppföra en kärnavfallsanläggning att se till att säkerheten iakttas på adekvat sätt under uppförandet av kärnavfallsanläggningen. Den som innehar tillstånd att uppföra en kärnavfallsanläggning ska under uppförandet se till att anläggningen byggs och arbetena utförs så att säkerhetskraven uppfylls och att godkända planer och förfaranden följs. De som arbetar för innehavaren av ett tillstånd att uppföra en kärnavfallsanläggning ska på olika organisationsnivåer känna till kraven på kärnsäkerhet som ställs på anläggningen och vara medvetna om säkerhetsbetydelsen av sina arbetsuppgifter. Tillståndshavaren ska också se till att andra organisationer som deltar i uppförandet av kärnavfallsanläggningen följer säkerhetskraven i fråga om kärnsäkerheten och förstår betydelsen av dem. Ansvarsfördelningen på olika nivåer i tillståndshavarens organisation ska vara tydligt definierad och vid arbeten ska skriftliga anvisningar, där säkerheten beaktats på adekvat sätt, följas. Arbetena ska också dokumenteras. 23 Säkerhet vid idrifttagning av en kärnavfallsanläggning 15) säkerheten vid idrifttagningen av en kärnanläggning, Idrifttagningen av en kärnavfallsanläggning behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och [5] samt WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] och [11]. Syftet med idrifttagningen är att visa att anläggningen fungerar enligt planerna och att anvisningarna för driften är ändamålsenliga. I samband med idrifttagning av kärnavfallsanläggningen upprättas en detaljerad plan för påvisande av att anläggningens system, konstrukt-

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 15 ioner och anordningar fungerar planenligt. Genom dessa tester bevisar tillståndshavaren att hela anläggningen och i synnerhet system som är viktiga med tanke på säkerheten motsvarar konstruktionsbasen. Före övergången till idrifttagningsskedet ska kärnavfallsanläggningen ha en ändamålsenlig driftorganisation, tillräckligt med yrkeskunnig driftpersonal och relevanta driftanvisningar med tanke på den kommande driften. 24 Säkerhet vid drift 16) säkerheten vid driften av en kärnanläggning. Driften av en kärnavfallsanläggning behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och [5] samt WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] och [11]. Som bakgrund för det första stycket i paragrafen står 7 f i kärnenergilagen, enligt vilken säkerheten ska ha företräde när kärnanläggningar drivs och innehavaren av drifttillståndet svarar för att kärnanläggningen drivs i enlighet med säkerhetskraven. Operatörerna som styr en kärnavfallsanläggning ska ha tillräckliga anordningar som ger information om kärnavfallsanläggningens normala driftläge och om avvikelser samt uppdaterade skriftliga anvisningar med vars hjälp anläggningen kan styras och övervakas på ett säkert sätt. Operatörerna ska också ha tillgång till anordningar med vars hjälp de kan följa utförandet av säkerhetsfunktionerna under driftstörningar och haverier samt haveriets förlopp. Dessutom ska operatörerna även till sin hjälp ha anvisningar om identifiering och hantering av situationen vid driftstörningar och haverier. Under driften av anläggningen måste reparations- och underhållsarbeten utföras för säkerställande av dess funktionsduglighet. För att undvika mänskliga fel ska reparationsoch underhållsarbetena utföras på basis av skriftliga föreskrifter och anvisningar. Vid kärnavfallsanläggningen görs under driften driftåtgärder och vid anläggningen inträffar olika händelser som inverkar på säkerheten. För efterföljande analys av dessa situationer, ska anläggningen ha förfaranden med vilkas hjälp händelseförloppen kan sparas. 25 Beaktande av erfarenheterna av driften och säkerhetsforskningen vid förbättring av säkerheten 17) beaktandet av erfarenheterna av driften och säkerhetsforskningen vid förbättring av säkerheten i en kärnanläggning.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 16 Erfarenheter av driften behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och [5] samt i WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] och [11]. Alla händelser under driften som är av betydelse med tanke på säkerheten ska utredas i syfte att klarlägga de grundläggande orsakerna samt bestämma och vidta korrigerande åtgärder. Säkerheten vid en kärnavfallsanläggning säkerställs genom systematisk övervakning av anläggningens skick och erfarenheterna av driften för att åtgärda fel och eventuella konstruktionsfel med hjälp av underhåll och/eller ändringsarbeten. För att förbättra säkerheten ska tillståndshavaren systematiskt följa upp och bedöma erfarenheterna av driften av den egna kärnavfallsanläggningen och andra kärnavfallsanläggningar, resultaten av säkerhetsforskningen och den tekniska utvecklingen. Trots noggrant underhåll föråldras anordningarna och konstruktionerna vid kärnavfallsanläggningen under driften. Likaså får man ständigt ny information från säkerhetsforskningen. Utgångspunkten vid tillsynen över kärnavfallsanläggningens drift är att försäkra sig om att anläggningens skick bevaras i ett tillstånd som är i enlighet med konstruktionsbasen och att erfarenheterna av driften samt den vetenskapliga och tekniska utvecklingen tas i beaktande vid den ytterligare förbättringen av säkerheten vid anläggningen. Genom att följa upp erfarenheterna av driften och säkerhetsforskningen fås även värdefull information om händelser som man inte kunnat beakta i basplaneringen av anläggningen. Beaktande av dessa händelser leder till förbättringar i säkerheten och de måste beaktas i den utsträckning som detta är möjligt med beaktande av tekniska aspekter. 26 Säkerhetstekniska driftförutsättningar 18) de säkerhetstekniska driftförutsättningarna för en kärnanläggning. Säkerhetstekniska driftförutsättningar behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [5] och WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] och [11]. De säkerhetstekniska driftförutsättningarna för en kärnavfallsanläggning är ett centralt dokument för drift och övervakning av anläggningen. Tillståndshavaren ska följa föreskrifterna enligt driftförutsättningarna vid driften av anläggningen, övervaka iakttagandet av dem och rapportera avvikelser. I de säkerhetstekniska driftförutsättningarna ska detaljerade krav och begränsningar för olika system och anordningar anges genom vilka det säkerställs att driften av anläggningen sker i enlighet med konstruktionsbasen och säkerhetsanalyserna. Dessa krav är bland annat kraven beträffande driftsdugligheten av system samt tidsfristerna för reparation av anordningar under driften av anläggningen. Krav och gränsvärden ställs också på systemens processtorheter. Funktionen av system och anordningar vid kärnavfallsanläggningen säkerställs genom regelbundna funktionstester. Tester som är viktiga för säkerheten samt intervallen för dessa definieras också i anläggningens säkerhetstekniska driftförutsättningar.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 17 27 Tillsyn över skicket och underhåll för att säkerställa anläggningens säkerhet 19) tillsynen över en kärnanläggnings skick och underhållet av anläggningen för att säkerställa anläggningens säkerhet. Tillsyn över skicket och underhåll behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och [5] samt i WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3] och [11]. En säker drift av kärnavfallsanläggningen kräver att systemen, konstruktionerna och anordningarna är driftsäkra. Anläggningen ska planeras så att alla system, konstruktioner och anordningar kan kontrolleras, testas, underhållas och iståndsättas. Kärnavfallsanläggningen ska ha ett program för tillsyn över anläggningens skick och ett underhållsprogram med detaljerade förfaranden för att säkerställa integriteten och en pålitlig funktion av de system, konstruktioner och anordningar som är viktiga för säkerheten. Förfaringssätten baserar sig på tillämpliga standarder, tillverkarnas rekommendationer och på tillståndshavarens egna erfarenheter av driften eller erfarenheterna av driften vid andra kärnanläggningar. 28 Mätning av strålningen och övervakning av radioaktiva utsläpp 20) mätning av strålningen i en kärnanläggning och övervakning av radioaktiva utsläpp från anläggningen. Mätning av strålningen och övervakning av radioaktiva utsläpp behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [12]. Vid säkerställandet av strålsäkerheten vid kärnavfallsanläggningen och dess omgivning utnyttjas fasta och mobila system och anordningar för mätning av strålningen. Med dessa mäts stråldoshastigheten och stråldoserna i anläggningens lokaler samt övervakas mängden radioaktiva ämnen i inneluften och i system samt utsläppen av radioaktiva ämnen. Dessutom finns det vid anläggningen laboratorieutrymmen och -utrustning eller annan beredskap för analys av prov. Radioaktiva utsläpp i omgivningen består av gasformiga eller partikelformiga utsläpp i atmosfären samt av vattenutsläpp i avloppet eller havet. För övervakning av alla planerade utsläppsrutter för radioaktiva ämnen ska det planeras system som mäter och lagrar uppgifter om mängden radioaktiva ämnen som släpps ut i omgivningen vid driftlägen och under haverier. För de olika utsläppsrutterna måste man fastställa gränser, vars överskridande innebär att nödvändiga åtgärder för att begränsa utsläppen inleds. Strålsäkerhetscentralen bekräftar dessa gränsvärden. Övervakningen av mängderna av radioaktiva ämnen och strålningssituationen i kärnavfallsanläggningens omgivning kallas för strålningsövervakning av kärnavfallsanläggningens omgivning. Enligt 36 1 mom. 10 punkten i den gällande kärnenergiförordningen ska sökanden vid ansökan om drifttillstånd lämna in till Strålsäkerhetscentralen ett pro-

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 18 gram för strålningsövervakning av kärnanläggningens omgivning. Syftet med strålningsövervakningen av omgivningen är att för egen del säkerställa att den strålningsexponering för befolkningen som härstammar från kärnavfallsanläggningen hålls så låg som det är praktiskt möjligt och att gränsvärden enligt föreskrifterna inte överskrids. Med hjälp av övervakningen upptäcks dessutom eventuella förändringar i omgivningens normala strålningssituation på kort och lång sikt. Genom övervakningen säkras också resultaten från mätning av radioaktiva ämnen som härstammar från kärnavfallsanläggningen och beräkningsmodellerna som används vid bedömningen av spridning av utsläpp. 29 Slutförvaringsåtgärder 16) säkerheten vid driften av en kärnanläggning och 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall. Slutförvaring behandlas bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2] och WENRA:s referensnivåer för säkerheten [3]. Styckena 1 och 2 i 29 gäller transport av avfallsförpackningar till slutförvaringsutrymmet. Transporterna ska planeras så att olyckor, som kan leda till läckage av radioaktiva ämnen, hindras. Vid hanteringen av radioaktiva avfallsförpackningar ska försiktighet iakttas för att undvika att förpackningen skadas så att dess livslängd väsentligt förkortas. Minskningen av personalens exponering för strålning ska iakttas. Paragrafens stycke 3 behandlar separationen av slutförvaringsverksamheten och byggverksamheten. Nya slutförvaringsutrymmen, -tunnlar och -hål kan brytas samtidigt som man placerar eller har placerat avfallsförpackningar i de tidigare. Säkerhetsaspekter och tillsynen av kärnmaterial kräver att dessa funktioner inte får störa varandra i allt för stor utsträckning. Således ska slutförvaringsverksamheten och utbyggnaden av utrymmena indelas i perioder, alternativt ska dessa funktioner hållas på ett tillräckligt fysiskt avstånd från varandra till exempel genom att använda separata transportrutter. Brytningsarbeten får dessutom inte utföras för nära avfallsförpackningar som redan placerats i slutförvar. Paragrafens stycke 4 gäller lagring av uppgifter om avfallet som slutförvaras. Enligt 116 2 mom. i kärnenergiförordningen ska den avfallshanteringsskyldige föra förteckning över kärnavfallet på ett sätt som Strålsäkerhetscentralen fastställer. Dokumentationen om avfallet som slutförvaras överförs regelbundet till Strålsäkerhetscentralen som ansvarar för den långvariga lagringen av uppgifterna. Registret gällande avfallet som slutförvaras och uppgifterna om slutförvaringsanläggningen sammanställs till en helhet som arkiveras för kommande generationer.

Strålsäkerhetscentralen Motiveringspromemoria 19 30 Säkerhet vid slutförvaring av kärnavfall 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall. För slutförvaringens långtidssäkerhet följs principen om djupförsvar som ingår i 7 b i kärnenergilagen. Detta innebär att läckage av radioaktiva ämnen ut i biosfären har förhindrats genom flera på varandra följande hinder som kompletterar varandra och de säkerhetsfunktioner som dessa åstadkommer. Detta behandlas även bland annat i IAEA:s säkerhetskrav [2]. När det gäller slutförvaring kallas principen om djupförsvar, som anges i KEL 7 b, ofta principen om flera barriärer. På grund av det långa tidsspannet i slutförvaringen finns det vissa särdrag i tillämpningen av djupförsvaret. Barriärerna måste vara passiva, eftersom inget automatiskt eller av människan styrt manöverdon är pålitligt under slutförvaringens tidsspann. Dessutom försvagas i synnerhet tekniska barriärers funktionsförmåga oftast under mycket långa tidsperioder. Detta innebär inte nödvändigtvis att säkerhetsnivån försämras, eftersom också mängden radioaktiva ämnen minskar snabbt med tiden. Efter en mycket lång tid kan säkerheten vid slutförvaringen i huvudsak bygga på barriärer med mycket långvarig beständighet och deras egenskaper, till exempel berggrunden samt de gynnsamma förhållandena i den och naturligt stabila material i slutförvaringsmiljön. Med försämring av säkerhetsfunktionerna avses sådana motiverade försämringar som utifrån den information och forskning om barriärerna som finns tillgänglig kan antas inträffa. Det föreslagna kravet syftar till att säkerställa att slutförvaringslösningen har säkrats på ett tillräckligt sätt med tanke på säkerheten, bland annat för fall av kvalitetsavvikelser i barriärerna samt förutsedda förändringar i klimatförhållandena och förhållandena i berggrunden (geologiska, hydrogeologiska, geokemiska, bergsmekaniska och anda förhållanden). Som barriärer kan berggrunden på förläggningsplatsen samt tekniska konstruktioner och material användas. Barriärernas säkerhetsfunktioner är isoleringsfunktioner samt fysikalisk-kemisk växelverkan, som hindrar och begränsar läckage och migration av de radioaktiva ämnen som slutförvaras. Också de funktioner som förhindrar intrång i slutförvaringsanläggningen kan tolkas som barriärer. 31 Slutförvaringsplats 5) säkerheten hos en kärnanläggnings förläggningsplats och 26) långtidssäkerheten vid slutförvaringen av kärnavfall.