Insektsinventering. Valla å och damm. Årstafältet Delstudie Naturmiljö. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia

Relevanta dokument
Djurlivet på Årstafältet

ÅRSRAPPORT 2011 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND

ÅRSRAPPORT 2009 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND

Trollsländsinventering i västra Blekinge 2007

Inventeringsdatum: Ekonomiskt kartblad: 9G:73 Rikets koordinater:

ÅRSRAPPORT 2012 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND

Metod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna

ÅRSRAPPORT 2010 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND

1,55 larver/håvtag Fiskförekomst. Ne, Vegetationsutbredning Klass 1 Vassmängd Klass 3 Vattentäthet

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

ÅRSRAPPORT 2008 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND

Årsrapport för projekt Trollsländor i Skåne

Årsrapport för projekt Trollsländor i Skåne

TROLLSLÄNDOR. En inventering i två sjöar i Danderyds kommun Citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis). Foto: Richard Vestin.

BOTTENFAUNAN I ISKMO SUND OCH SKATA SUND, KORSHOLM

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Årsrapport för projekt Trollsländor i Skåne

Trollsländor i Skåne

Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2012:5. ISBN nr:

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Tåkerns trollsländor. Tommy Karlsson och Lars Gezelius

Årsrapport för projektet Trollsländor i Skåne

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Samband mellan dammars egenskaper och trollsländearters förekomst och detekterbarhet

Inventering av växt och djurliv i dammar vid Wendelsberg och Pixbo, Härryda kommun 2011

Inventeringar kring Råcksta träsk i Grimsta naturreservat:

Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde

TROLLSLÄNDOR i KATRINEHOLM

Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS

i Stockholms län åren

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Trollsländornas situation i Sverige

Vad finns att berätta om denna rapport?

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Locka vackra jättar till besök

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Pedagogiska vattenmiljöer vid Strömma Naturbruksgymnasium

Inventering av damm Håva i damm Övningar med lärarinstruktion

UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen

Inventering av groddjur i Eriksborg 2018

1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.

VÄXTER GRODDJUR BOTTENFAUNA

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2014

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015

Bland vattenfisar och virvelmaskar i Vattenriket

Författare: Micael Söderman

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund

KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013

Hur blev det i dammarna? -en översiktlig inventering av salamandrar och grodor, växter och trollsländor i 10 våtmarker i Halmstad kommun

Växter och djur i Fullersta kvarndamm, Källbrinksdammen och Kyrkdammen längs Fullerstaån (Gömmarbäcken)

Snabb artsuccession av trollsländor i våra vatten

forts.från föregående nummer

Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014

Norrtälje Solbacka slutrapport 2013

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:

Lisa Eriksson, Stefan Olin, Per Nyström & Thomas Ranius

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

KARLSTADS KOMMUN GRODDJURSINVENTERING ÖSTRA JAKOBSBERG, KARLSTADS KOMMUN

Hotade limniska smådjur. Ulf Bjelke. Foto: Tommy Karlsson

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Pedagogiska vattenmiljöer vid Sätilaskolan

Biologiskt datamaterial från småvatten och våtmarker

Höje å projektet & Kävlingeå-projektet

Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Växter och djur i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning

LIV I SJÖ OM SMÅDJUR I SÖTVATTEN

Bottenfauna i Gullspångsälven

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

259 (Vattendrag öster om Blekaremossen)

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Groddjursinventering Välsviken, Karlstad

LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN

Tornfalkens födosök. Årstafältet Delstudie Naturmiljö. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia

VETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion

Inventering av dagfjärilar vid ängs- & hagmarker i Höörs kommun 2001

Trollsländor på Lidingö

Bottenfaunan i Sätraån, Stockholms stad, 2004

Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Västra Långängskärret Lidingö Reptiler Groddjur Trollsländor

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Vatten och livet. Ett tema som berör vattnets betydelse för allt liv på jorden i ett hållbart perspektiv. Skolår 4-6 När: vår och höst

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Transkript:

Årstafältet Delstudie Naturmiljö Insektsinventering Valla å och damm The Capital Of Scandinavia 2012 stockholm.se/arstafaltet

Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 4 Metod 4 Resultat 6 Fynd av arter 6 Diskussion 8 Skillnader i artantal och artsammansättning 8 Referenser 9 Beställare: Stockholms stad, Eploateringskontoret Rapporten kan citeras som: Dannelid, E. och Hebert, M. 2012. Årstafältet Naturvärden och ekologiska nätverk,delstudie: insektsinventering i Valla å och damm. Calluna AB, Stockholm. Projektledning: Mova Hebert Rapport: Erland Dannelid och Mova Hebert Inventering: Erland Dannelid Layout: Tove Adelsköld Kvalitetssäkring: Håkan Andersson Intern projektbeteckning: MHT0024 Naturvärdesinventering Årstafältet 2 Årstafältet Naturvärden och ekologiska nätverk, Delstudie: insektsinventering i Valla å och damm

Sammanfattning Under sommaren 2011 inventerades Valla dagvattendamm med avseende på vatteninsekter. Inventeringen var en upprepning från 2004. År 2004 dominerades faunan av två arter, Physella heterostropha (en nordamerikansk framgälad snäcka som nog kan anses vara en invasiv art) och Asellus aquaticus (en inhemsk vattengråsugga som kan påträffades i vilken limnisk miljö som helst). Physella var även 2011 mycket vanlig medan Asellus visserligen påträffades men inte alls i samma antal som för sju år sedan. Inga mollusker hittades 2011 (förutom Physella) och frånvaron av musslor och skivsnäckor är i sig ett resultat som understryker Valla ås och dammens isolering. Dessa djur har generellt sämre spridningsförmåga än till eempel insekter. En typ av djur som verkar förekomma i ungefär samma antal 2004 och 2011 är dagsländelarver av familjen Baetidae. Även trollsländefaunan är sig relativt lik. När det gäller vattenskinnbaggar påträffades ryggsimmare och buksimmare vid båda inventeringstillfällena medan klodyvel (endast en nymf 2004) ej påträffades 2011. Överraskande är frånvaron av vattenbi, Ilyocoris cimicoides 2011. Denna skinnbagge var vanlig i dammen 2004. 2011 var den flertalig på andra platser i Stockholm men påträffades inte på Årstafältet. Det mest negativa resultatet 2011 blir den totala frånvaron av de övriga vatteninsekter som observerades år 2004: skalbaggar, nattsländelarver och mygglarver. 2011 påträffades dock fisk. Artsammansättningen hos evertebratfaunan tyder på ett stört system. Flera faktorer kan ha påverkat dammen. Introduktion av fisk (sarv) är en störningsfaktor. Död fisk observerades och tyder på syrebrist under sommaren. Det påverkar även delar av evertebratfaunan negativt. Syrebrist kan uppkomma genom kraftiga isvintrar och genom låga flöden sommartid. Groddjur inventerades 2004, men inga påträffades. Inte heller noterades groddjur 2011. Förekomst av sarv i dammen är negativt även för möjligheten för groddjur att leka i dammen. Årstafältet Naturvärden och ekologiska nätverk, delstudie: insektsinventering i Valla å och damm 3

Resultat Fynd av arter Totalt påträffades 2004 21 taa och 2011 14 taa. En förteckning över de arter som påträffades vid inventeringarna år 2004 och 2011 återfinns i tabell 1. Lägst antal djur 2004 återfanns vid inloppet till dammen, Valla å (provpunkt C). 2011 var det ännu färre arter på den platsen. Minskningen är troligen orsakad av ett mindre vattenflöde och en lägre vattennivå, något som i sin tur leder till sämre syresättning. Ungefär lika mycket tid ägnades åt håvning och insamling vid de båda inventeringsåren och även metodiken är densamma. Tabell 1: Arter som påträffats vid håvningar i Valla å och damm under åren 2004 och 2011. Grupp/art 2004 2011 utflödet (A) 2011 dammen (B) 2011 Valla å (C) Physella heterostropha Amerikansk blåssnäcka Radi baltica Oval dammsnäcka Liten fåborstmask Anisotoma humeralis Liten hoppkräfta Asellus aquaticus Sötvattensgråsugga Dagsländor 6 Cloeon inscriptum Cloeon sp. Trollsländor Lestes sponsa Allmän smaragdflickslända Symecma fusca vinterflickslända Coenagrion hastulatum Spjutflickslända Coenagrion puella Ljus lyrflickslända Ischnura elegans Allmän kustflickslända Aeshna grandis Brun mosaikslända Somatochlora metallica Metalltrollslända Libellula depressa Bred trollslända Årstafältet Naturvärden och ekologiska nätverk, Delstudie: insektsinventering i Valla å och damm

L. quadrimaculata Sympetrum danae Svart ängstrollslända S. sanguineum Blodröd ängstrollslända S. vulgatum/striolatum Skinnbaggar Nepa cinerea Klodyvel Ilyocoris cimicoides Vattenbi Notonecta glauca Allmän ryggsimmare Sigara sp. Skalbaggar Hygrotus sp. Laccophilus sp. Hydaticus sp. Haliplus sp. Helochares obscurus Nattsländor Limnephilidae sp. Chaoborus sp. (tofsmyggor) Chironomidae sp. (fjädermyggor) Totalt antal taa: 21 14 Årstafältet Naturvärden och ekologiska nätverk, delstudie: insektsinventering i Valla å och damm 7

Diskussion Skillnader i artantal och artsammansättning Totalt påträffades färre taa år 2011. Dessutom var det färre individer inom vissa grupper 2011 jämfört med 2004. År 2004 dominerades faunan klart av två arter, Physella heterostropha (en nordamerikansk framgälad snäcka som nog kan anses vara en invasiv art) och Asellus aquaticus (en inhemsk vattengråsugga som kan påträffades i vilken limnisk miljö som helst). Physella var även 2011 mycket vanlig medan Asellus visserligen påträffades men inte alls i samma antal som för sju år sedan. Mollusker hittades inga alls 2011 (förutom Physella) och frånvaron av musslor och skivsnäckor är i sig ett resultat som understryker Valla ås och dammens isolering. Dessa djur har generellt sämre spridningsförmåga än till eempel insekter. En typ av djur som verkar förekomma i ungefär samma antal 2004 och 2011 är dagsländelarver av familjen Baetidae (nu bestämda till Cloeon inscriptum). Även trollsländefaunan är sig relativt lik mellan åren, även om vinterflicksländan Sympecma fusca ej påträffades 2011. Denna art är dock svår att upptäcka och observera bäst på våren då den fortplantar sig. Bred trollslända Libellula depressa observerades inte 2004 vilket är underligt då denna art är en typisk pionjärart som också är lättobserverad. 2011 hittades dock både adulter och larver av arten. När det gäller vattenskinnbaggar påträffades ryggsimmare och buksimmare vid båda inventeringstillfällena medan klodyvel (endast en nymf 2004) ej påträffades 2011. Överraskande är frånvaron av vattenbi, Ilyocoris cimicoides 2011. Denna skinnbagge var ej ovanlig på lokalen 2004. 2011 var den flertalig på andra platser i Stockholm, till eempel i Spegeldammen vid Stora Skuggan. Frånvaron på Årstafältet bör därför bero på andra faktorer än att det var ett dåligt år för arten. Det mest negativa resultatet 2011 är den totala frånvaron av de övriga vatteninsekter som observerades 2004: skalbaggar (6-7 taa), nattsländelarver och mygglarver. Naturligtvis innebär detta inte att dessa grupper helt försvunnit från våtmarken men åtminstone frånvaron av vattenskalbaggar i det insamlade materialet är slående. Fisk påträffades vid inventeringarna 2011, både yngel och adult. Ynglen artbestämdes till sarv medan den stora fisken inte kunde insamlas eller bestämmas på håll, men de observationer som gjordes talar för att även denna var en sarv. I mitten av juli iakttogs en död fisk nära utloppet. Sarven lever naturligt i vegetationsrika och grunda sjöar eller skärgårdsvikar. Den lever mestadels på smådjur och betar på botten i viss utsträckning. Grodyngel kan finnas med i dieten, men utgör ingen stor del. Groddjur brukar generellt ändå undvika småvatten med fisk. Sammanfattningsvis kan sägas att artsammansättningen hos evertebratfaunan tyder på ett stört system. Introduktion av fisk (sarv) är en störningsfaktor och kan ha påverkat förekomsten av skalbaggar och skinnbaggar negativt, de har helt enkelt blivit uppätna. Sarv kan även ha minskat förekomsten av arter i andra djurgrupper. Uppträdandet av död fisk tyder på syrebrist under sommaren. Det påverkar även delar av evertebratfaunan negativt (eempelvis vissa arter av fjädermyggor och nattsländelarver). Syrebrist kan uppkomma genom kraftiga isvintrar och genom låga flöden sommartid. 8 Årstafältet Naturvärden och ekologiska nätverk, Delstudie: insektsinventering i Valla å och damm

Referenser Litteratur Dannelid Erland 2004: Djurlivet på Årstafältet Undersökning utförd av Erland Dannelid sommaren 2004 på uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret. Muntliga Sven Cullander, artbestämning fisk Stefan Lundberg, artbestämning dagsländelarver Carl-Cedric Coulianos artbestämning ryggsimmare Årstafältet Naturvärden och ekologiska nätverk, delstudie: insektsinventering i Valla å och damm 9