Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard.

Relevanta dokument
Rasspecifika Avels Strategier för Cimarrón Uruguayo

Rasspecifika Avels Strategier

RAS Uppföljning

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifika avelsstrategier För MASTÍN ESPAÑOL

Rysk Svart Terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Rasklubben för Rysk Svart Terrier. Förenklad rasspecifik avelsstrategi

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

RAS Uppföljning

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2013

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2011

Rasspecifika Avels Strategier 2004

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

All utvärdering nedan baseras på uppgifter från SKK:s Avelsdata (om inte annat anges). (Januari 2012)

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Papillon-Ringens RAS-dokumentation

R.A.S. Innehåll. SVENSKA POINTERKLUBBENS AVELSPOLICY OCH STRATEGI RAS (Rekommendationer)

Rasspecifika Avelsstrategier för. PERRO DOGO MALLORQUIN / Ca de Bou. Rasen ingår i rasklubben: Klubben för Gårds och Boskapsvaktare

Utvärdering hälsoprogram vit herdehund. Avelsrådet Vit Herdehundklubb

Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5

RAS Uppföljning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Terrier Brasileiro

Bichon Havanais. Rasspecifik avelsstrategi RAS för

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

RAS Griffon Fauve de Bretagne Historia

Ras specifik avelsstrategi RAS FÖR. Gonczy Polski. SRfv Svenska rasklubben för övriga vildsvinshundar

Kleiner münsterländer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Bosnisk strävhårig stövare Bosanski ostrodlaki gonic barak

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2008

Utvärdering av RAS, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010

Rasspecifik AvelsStrategi för airedaleterrier

Svenska Australian Shepherdklubben RAS Del 2 Prioriteringar och strategier. Projekt Avel och Hälsa/lsn

Rasspecifik avelsstrategi för GOS D ATURA CATALA

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september

Utvärdering av RAS, Rasspecifik Avels Strategi, kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2014

RAS Uppföljning

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret

Rasanpassad avelsstrategi för Norsk Buhund

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

RAS (Rasspecifika Avelsstrategier) för Dogo Canario Version Sammanställt av: Tora Knifström, Ann- Louise Haag

SKV ansvarar tillsammans med SKK för hundrasen västgötaspets i Sverige.

WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.

Bibehålla och utveckla rasens vallningsförmåga och funktion som brukshund.

Antalet registrerade westie och medlemmar i WestieAlliansen

RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI

Chodský pes. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Svenska Chodský pesklubben. ARBETSMATERIAL Ej ännu godkänd av Svenska kennelklubben

Utvärdering av RAS 2010 American staffordshire terrier

Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen , byggd på statistik t.o.m och godkänd av SNTK:s styrelse

Hollandse Herdershond

RAS Griffon Fauve de Bretagne

Avelsstrategi för Australisk terrier

Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

Svenska Australian Shepherdklubben RAS Avelsråd/Styrelse

Australisk terrier. Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Australisk terrier. Författare (Klubb) Svenska Aussieklubben RAS-dokument avseende

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie

Svenska Älghundklubben och Hälleforshundklubbens Rasstrategi för Hälleforshunden

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel

RAS. För Sankt Bernhardshund

AZAWAKH RASSPECIFIK AVELSSTRATEGI. Insänd av Sif Bredenfeldt ordförande GRAINS Lena Larsson sekreterare GRAINS

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2018

Rasspecifika avelsstrategier för Jaktspringerspaniel

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Rasspecifika Avelsstrategier för. Kavkazskaja Ovtjarka

RAS 2012 IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER ALLMÄNT. Historiskt perspektiv.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SLRKs

GOLDEN RETRIEVERKLUBBEN AVELSPOLICY & AVELSSTRATEGIER

Mycket information i nyhetsbrevet.

RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser

Uppföljning av RAS data t.o.m. juni 2016 för kort- och långhårig collie

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

Rasspecifik Avelsstrategi Appenzeller Sennenhund

Årsrapport från SKBKs Avelskommitté 2016

Verksamhetsberättelse AKP 2015 SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN

RAS Rasspecifika avelsstrategier.

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

RASSPECIFIK AVELSTATEGI för

Utvärdering RAS 2011 American Staffordshire terrier

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Rasspecifika avelsstrategier

Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso

Utvärdering av SKKs hälsoprogram för mentalitet

Utvärdering av RAS, Rasspecifik AvelsStrategi

Utvärdering av RAS 2016 RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR MINIATYRBULLTERRIER SVENSKA BULLTERRIERKLUBBENS AVELSKOMMITTÉ

Avelspolicy & avelsstrategier

Rasspecifik avelsstrategi för Svensk Irländsk Varghund Sammanställt av SvIVK /AHK för åren Version 2

Rasspecifik Avelsstrategi Entlebucher Sennenhund

RASANPASSAD AVELSSTRATEGI FÖR YORKSHIRETERRIER - RAS FÖRSTA REVIDERINGEN

1 Ursprung, historisk bakgrund och utveckling

Utvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Transkript:

Rasspecifik Avelsstrategi för Berger Picard. 2016

Berger Picard, FCI Nr 176 Ursprungsland/hemland: Frankrike Användningsområde: Vall och vakthund FCI-klassifikation: Grupp 1, sekt. 1 med arbetsprov Innehållsförteckning 1 Historik 2 Avelsstruktur/Population 3 Hälsa 4 Mentalitet/Funktion 5 Exteriör 5 Övergripande avelstrategi

1) Historik Berger Picard, en av de äldsta franska vallhundsraserna, fanns säkert i norra Frankrike så tidigt som under medeltiden. Picardens temperament passade herdarna som skulle driva boskap och får till marknaderna. Hundarna användes ibland även till att valla grisflockar och till att dra kärror. Rasen var också en favorit hos gränsbevakarna i arbetet mot smuggling, precis som hos smugglarna som använde hundarna för att frakta laster av tobak och tändstickor över den fransk-belgiska gränsen. Officiellt erkänd som ras 1925 var Picarden nästan utdöd efter andra världskriget. Den har återskapats av entusiaster men är fortfarande sällsynt. Utvecklingen av rasen tillskrivs det arbete som Robert Montenot och Jaques Senecat lade ner. Dessa båda har varit ordförande i den franska rasklubben under de första åren. Den egentliga utvecklingen av Berger Picard som ras började faktiskt först 1953. Intresset har spridits utanför Frankrikes gränser de senaste åren. Franska klubbens arrangemang (särskilt rasspecialen som går av stapeln sista helgen i september) drar till sig allt fler utländska deltagare. Utan att vara en populär ras fortsätter den att vinna nya entusiasters hjärtan. Rasen har funnits i Sverige sedan 1966. Den första Picarden i Sverige var den från Österrike importerade Merlin de la Valle du Mouton. Mellan åren 1997 och 2015 importerades 15 hundar från Danmark, Frankrike, Italien och Österrike. Första kullen i Sverige föddes 2008, därefter har det fötts 12 kullar tom 2016. 2) Avelstruktur/Population Avel mellan 2008 2016 t.o.m november har det fötts 12 kullar i Sverige med totalt 67 valpar. 5 tikar och 6 hanar har använts i aveln, hanarna är ffa från Frankrike och Tyskland (import och utlandsparning). 19 valpar exporterade till Danmark, Norge, Finland, Holland och USA. Population Sverige. År Registreringar/födda 1997-2016 84 st 1997-2016 20 st importer. 2008-2016 67 st valpar. Då rasen har en mycket begränsad population i landet är det nödvändigt att aveln bedrivs med ffa utländska hundar.

Population utlandet. Danmark Norge Finland Frankrike ca 50 st ca 10 st ca 90 st ca 3000 st Att öka den genetiska variationen och bredda avelsbasen. Idag är avelsbasen för snäv i Sverige, av svenskfödda valpar är en hane far till 43 st. Rasens genomsnittliga inavelsprocent beräknad över 5 generationer: 2008 0% 2009 0% 2010 4,7 % 2011 0% 2012 0% 2013 2,7% 2014 0% 2015 0% 2016 13,7 % Att använda avelsdjur som är mindre besläktade än kusiner (6,25 %) och att leta lämpliga avelsdjur i flera länder. När någon importerar en Picard bör de inte vara släkt med redan befintlig population i Sverige. Spara/importera sperma för framtida bruk från avelsgodkända djur. Använd hanhund eller tik till max tre kullar. Bibehålla den goda reproduktionsförmågan, dvs att till avel prioritera hundar som inte bedöms ha nedsatt könsdrift eller oförmåga till normal parning. Att verka för att öka intresset för rasen. 3) Hälsa Idag är Picarden en sunt byggd hund enligt rasstandarden. Rasen tillhör Svenska Brukshundklubben (SBK) och därmed gäller SBK:s hälsoprogram nivå 3 för avel, dvs A- eller B-höfter och känd mental status. Många Picarder blir 12-15 år. 65 % är HD-röntgade, 23 % fel. 65 % ED-röntgade, 2 % fel. Att kartlägga rasens hälsostatus i Sverige samt även inhämta hälsostatus från utlandet (Europa och USA) Att via enkät samt kontakt med Picardägare och uppfödare samla in uppgifter rörande hälsa hos rasen, även förmå ägare och uppfödare att till Arbetsgruppen Avel & Hälsa i rasklubben rapportera problem.

ED/HD: Målet är att inom en 5-årsperiod höja andelen undersökta hundar till 75%. Att rasklubben genom information, utbildning samt uppfödarträffar få uppfödare Ögonlysning: Det förekommer få fall av ögonrelaterade sjukdomar hos rasen men vi rekommenderar att blivande föräldradjur är ögonlysta och att detta intyg ej är äldre än ett år vid parningstillfället. Att klubben genom information, utbildning samt uppfödarträffar får uppfödare Se SKK: www.skk.se/sv/uppfodning/halsa/halsoprogram/ogon 4) Mentalitet/Funktion Mentalitet Rasen skall ha en balanserad mentalitet. Picarden är mycket alert och vaksam med en naturlig vaktinstinkt vilket KAN ta sig uttryck i en reservation mot främmande människor, detta innebär att det är speciellt viktigt att socialträna valpen under hela uppväxttiden. Av Picarder i Sverige har 47 % genomfört MH. Funktion Picarden är en vallhund med bruksegenskaper. Av dagens Picarder är ca 30 % utställda. I lydnad, bruks, spår, agility och rallylydnad är ca 20 % startade. MH: Målet är att inom en 5-årsperiod höja antalet hundar med känd mental status till 75 %. Att klubben genom information, utbildning samt uppfödarträffar får uppfödare 5) Exteriör Helhetsintryck

Berger Picard är en medelstor hund med normala proportioner. Den skall vara solid, rustik, välmusklad och välbyggd utan att någonsin vara tung. Den skall vara mycket elegant såväl i stående som i rörelse. Dess uttryck skall vara livligt och vaket vilket understryks av dess skägg och ögonbryn. Av de hundar som ställts ut/ exteriörbeskrivits har alla fått godkänd exteriör. Målet är att få så många hundar som möjligt exteriörbeskrivna. Att klubben genom information, utbildning samt uppfödarträffar får uppfödare 6) Övergripande avelsstrategier Behålla den rastypiska mentaliteten med god arbetslust och samarbetsvilja samt en god exteriör genom att till avel endast använda funktionellt, mentalt och exteriört sunda och friska hundar. Verka för att avelsdebuten inte skall ske förrän hunden är fysiskt och mentalt mogen, dvs inte före tre års ålder. Att i avel endast använda hundar med sämst 3 på skott. RAS har delgivits uppfödare och ägare under rasklubbens specialutställning maj 2015. Lena Svartholm och Ewa Wolter Schapira I januari 2017