Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1

Trafikverket Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1 Helsingborg 2018-03-16

Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1 Datum 2018-03-16 Uppdragsnummer 1320027889 Utgåva/Status Utkast 2 John Mcdaniel Uppdragsledare John McDaniel Godsexpert Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Bakgrund och slutsatser Beställargruppen för Skåne-Tass har genomfört en grov validering av Samgods 1804 version 1. Gruppen har förståelse för att Samgods är främst en nationell modell. Beställargruppen har haft uppgift att lämna synpunkter på validering av Samgodsmodellen med fokus på Skåne och möjligheterna att potentiellt kunna använda Samgodsmodellen även för regionala analyser. Våra övergripande slutsatser är att modellen är ok utifrån ett nationellt perspektiv, exempelvis total ton per kustområde, men att det finns stora brister från ett regionalt perspektiv. Fördelning av flöden på hamnnivå är bristfällig i nätutläggningssteget, även om efterbearbetning av TEN-T Hamnar tillkommer för att ge ett rimligare resultat i basåret. En granskning av färjelinjer visar att modellen bör justeras då fem färjelinjer är felaktiga i modellen. Konsekvensen av detta är att transporter med väg- och järnväg blir fel i nätutläggning och inte anpassas till hamnarna nivå. Eftersom Samgods kalibreras på totalt gods per kustområde finns det risk att varugruppssammansättning avvika från verkligheten med effekt att kustområde/hamnar tilldelas fel varuklasser i modellen, både i basåret och i prognosåret. Järnvägstransporter ligger något lågt i modellen, såsom vägtransporter. Fördelning av godstransporter på olika banor/vägar är ok från ett nationellperspektiv men inte tillräcklig för att kunna genomföra tillförlitliga regionala analyser. Stråket längst E6 från Göteborg (enligt Region Väst) och vidare söderut till Malmö/Lund ser ut att sakna flera tusen fordon per dygn. En omfördelning mellan vissa stråk skulle dock förbättra resultaten lite på mindre banor/väg. Underlag för validering har släppts av Trafikverket 2017-08-16 och inkluderar material för väg, järnväg och sjöfart. Efterfrågematriser är oförändrade från version 1604. Mindre justeringar i utbuds- och logistikmodellen har inkluderats. Validering har genomförts trafikslagsvis. Vi har identifierat några objekt som finns i planförslaget 2018-2029 men som saknas i Samgods. 1 av 22

Innehåll 1. Sjöfart 2014... 3 2. Sjöfart 2040... 9 3. Järnväg 2014... 10 4. Järnväg 2040... 14 5. Väg 2014... 16 6. Väg 2040... 20 7. Öresundsbron... 22 8. Objekt som saknas i 2040... 22 2 av 22

Validering av Samgods 2014 och 2040 1804 v1 1. Sjöfart 2014 Bra statistik över hamnar (gods över kaj) finns tillgänglig, både på Trafikanalys 1 - och Sveriges Hamnar 2 hemsidor. En del av materialet redovisas per kustområde enligt figur 1. Figur 1 Kustområden och vilka hamnar som inkluderas Skånska hamnar inkluderas i två olika kustområden, Karlskrona-Trelleborg (Ystad och Trelleborgs hamnar) samt Malmö-Helsingborg (Malmö, Landskrona och Helsingborg). Karlskrona Trelleborg Malmö Helsingborg Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Kristianstad, Ystad, Trelleborg Malmö, Landskrona, Helsingborg 1 http://www.trafa.se/sjofart/ 2 https://www.transportforetagen.se/forbundcontainer/svenskahamnar/branschfragor/hamnstatistik/ 3 av 22

Figur 2 Samgods 1804 v1 jämfört med statistik per kustområde Kustområdet Karlskrona-Trelleborg ligger lite högt i version 1804 (lite lågt i version 1604) och Malmö-Helsingborg lite högt i både versionerna. Avvikelsen bedöms som inom rimlig för en nationell prognosmodell. Kalibrering av Samgods sker på totalvolymer (gods över kaj) per kustområde och inte per hamn eller per varugrupp. Eftersom det är viktigt att fördelning av godsvolymer även i 2040 prognosen fördelas rimligt mellan kustområden/hamnar är det också bra att titta på en finare nivå än vad modellen kalibrerats emot. Det vill säga att en prognostiserad ökning i framförallt högvärdeprodukter till 2040 bör falla på rätt kustområden och hamn. Hamn Statistik 2014 kton/år Samgods 2014 kton/år Andel bulk** Samgods 2040 Kton/år Ystad 3000 4100 4% 6700 Trelleborg 10100 17300 1% 25800 Malmö 7900 15500 39% 36100 Landskrona 600 1 100% 1 Helsingborg 7800 2700 13% 5900 Summa 29400 39600 17% 74500 **torr bulk plus flytande bulk enligt definition av Sveriges Hamnar Tabell 1 Jämförelse av Samgods och statistik för skånska hamnarna 4 av 22

Hamn Statistik 2014 kton/år Samgods 2014 kton/år Andel bulk** Samgods 2040 Kton/år Karlskrona 1600 1300 1% 3100 Karlshamn 5100 2000 70% 2000 Sölvesborg 600 0 100% 0 Åhus 600 0 72% 200 Summa 7900 3300 58% 5300 Tabell 2 Jämförelse av Samgods och statistik för blekinge hamnarna Summan av kustområden tillsammans (Karlskrona-Helsingborg) ligger på 37 miljoner ton mot Samgods 43 miljoner. Samgods har alltså för mycket gods. Summan av alla skånska hamnar avviker ännu mer (30 miljoner mot Samgods 40 miljoner). Troligen placerar Samgods för mycket gods i Ystad och Trelleborg och för lite i Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg och Åhus. Avvikelsen kan bedömas från ett nationellt perspektiv som acceptabel (summan per kustområde), med det finns en stor risk i 2040 prognosen fel kustområde/hamn används även i efterbearbetning av hamn volymerna. Det bör dock noteras att i godsprognosrapporten visas flöden i TEN-T hamnarna, och där redovisas de verkliga flöden i basåret 2014. Fördelning av godsflöden mellan hamnar inom varje kustområde görs som ett separat steg utanför Samgodsmodellen. I Trafikverkets Samgodsprognosrapport 3 förklaras detta översiktligt och metodrapporten hänvisas till som källa. 4 Metodrapporten dock är från 2015 och beräknar flöden 2010 samt 2030, medan Samgodsprognosrapporten har åren 2014 och 2040. Fördelningen mellan hamnarna i tabellerna (prognosår) är inte samma mellan tabellerna (se nedan) så bearbetning av metoden efter rapporten 2015 anses som genomfört och därför svårt att spåra tillbaka. Slutsatser: 1. Den totala godsvolymen per kustområden 2014 (som Samgods kalibreras på) är bra. 2. Fördelningen mellan hamnar i Samgods nätutläggning är bristfällig, såsom fördelning mellan Skåne- och Blekinge hamnarna. Det bör dock noteras att efteranpassning av flöden i bas- och prognosen för TEN-T hamnarna sker som rapportering av prognosen. Denna process sker utanför 3 http://www.trafikverket.se/contentassets/7e1063efbcfd4b34a4591b0d4e00f855/prognos_for_gods transporter_2040-trafikverkets_basprognoser_2016_170331.pdf 4 http://www.trafikverket.se/contentassets/06daa317b31e40d194aa859b6515e8e4/framtagning_av _godsvolymer_genom_ten-t_hamnar_i_sverige.pdf 5 av 22

Samgodsmodellen i en efter bearbetning. Effekten av detta är att det finns risker inom efterbearbetningsprocessen som ger fel bild i prognosåret. 3. En nackdel med efterbearbetningsprocessen är att landtransporterna till/från hamnarna inte anpassas och ligger fel i modellen (exempelvis järnvägstransporter till Trelleborg, se nedan) 4. Fördelningen mellan varugrupper hanteras inte i kalibreringen. Detta innebär att balansen mellan exempelvis bulk/styckegods kan vara felaktig. Konsekvensen blir i så fall att godset landar snett eftersom fel hamn och/eller kustområde används i basåret och i prognosåret att fel hamn. Anpassning av fördelningsmetoden för att skilja mellan t.ex. bulk/icke-bulk bedöms kunna ge bättre resultat för prognosåret. Exempelvis hanterar Trelleborg nästan ingen bulk och bör öka mycket i prognosen medan andra hamnar som hanterar mycket bulk kanske bör öka mindre. Naturligtvis är det många faktorer som kan slå in, exempelvis målpunkt för transporten (Tyskland resp Poland) mm. Tabell 3 Samgods 1604 och hanterade ton i samtliga TEN-T hamnar samt tabellen från metodrapporten från 2015 6 av 22

Kontroll av färjelinjer En granskning av färjelinjer i Samgodsmodellen har genomförts och jämförts mot framförallt två olika källor: https://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/ Källa: direktferries.com Tabellen nedan visar resultat av jämförelsen. Fyra färjelinjer bör tas bort i Samgods (röda i tabellen) medan en bör läggas till (grön i tabellen). Samgods 2012 Samgods 2040 Kommentarer Helsingborg-Helsingör ja ja Stena Line Helsingborg-Oslo ja ja Linjen togs bort 2006. Bör inte vara med i modellen Malmö-Travemunde ja ja Finnlines Trelleborg-Travemunde ja ja TT-Line Trelleborg-Rostock ja ja Stena Line, TT-Line Trelleborg-Sassnitz ja ja Stena Line, TT-Line Trelleborg-Gdynia ja ja Linjen finns inte 2012 och bör tas bort i Samgods Trelleborg-Swinoujscie nej nej TT-Line. Saknas i Samgods Ystad-Swinoujscie ja ja Polferries, Unity Line Ystad-Rönne ja ja Karlshamn-Klaipeda ja ja DFDS Karlshamn-Liepaja ja ja Ser inte ut att vara kvar Karlskrona-Gdynia ja ja Stena Line Oxelösund-Gdynia ja ja Linjen finns inte 2012 och bör tas bort i Samgods Nynäshamn-Gdynia ja ja Polferries. Gdansk inte Gdynia Tabell 4 kontoll av färjelinjer i Samgods En s.k. selected link på Trelleborgs hamn visa att den bästa rutten mellan Södra Skåne och Blekinge till Stockholm är med färja Trelleborg-Gdansk och Gdansk- Nynäshamn (se figur 3). Här finns några oklarheter. För det första borde inte dessa linjer finnas i Samgodsmodellen, se figur 4, som visar färjelinje Helsingborg-Oslo som togs bort 2006. För det andra hur kan det vara billigare att transportera gods mellan Skåne och Blekinge med färja via Polen och inte med lastbil i modellen? 7 av 22

Figur 3 Selected link i Trelleborgs hamn Figur 4 Selected link i Helsingborgs hamn En jämförelse med transporterat ton per linje (enligt Samgods nätutlägningen) och statistiken visas nedan: 8 av 22

2. Sjöfart 2040 I stort är det samma geografiska fördelning som version 1604. Vissa kustområden har dock ökat (Norrtälje-Nynäshamn, Karlskrona-Trelleborg, Malmö-Helsingborg) och andra minskats (Mälaren, Västervik-Kalmar, Göteborg, Stenungsund- Strömstad). Detta beror både justering av nuläge 2012 (kalibrering) och framtidsflöden. För kustområden Karlskrona-Trelleborg och Malmö-Helsingborg innebär version 1804 en stor ökning i antal ton från 64 miljoner ton i version 1604 till 80 miljoner ton i version 1804. Ökningen för både områden är +87% jämfört med +67% i version 1604. I underlaget saknas en fördelning av ton 2012 och 2040 per hamn, och därför kan inte synpunkter lämnas. Vi rekommenderar en översyn av metoden för fördelning av ton per hamn/kustområde enligt metoden som beskrivs i kapitlet för år 2014. 9 av 22

Figur 5 Hanterade ton per kustområde i version 1604 och 1804 Figur 6 Skillnad i kton 2040 minus 2012, version 1804, för sjöfart Här kan man se att den stora ökningen i regionen är via Malmö. Färjelinjerna mot Tyskland och Polen ökar inte lika mycket 3. Järnväg 2014 Tonkm på järnväg 2014 stämmer med statistiken. Bilden under visar tonkm på järnväg per varugrupp för hela Sverige. Generellt ser det ok ut, förutom att högvärdegods underskattas i modellen, dock bättre än den tidigare versionen. Avvikelserna är acceptabel i en nationell modell. 10 av 22

Figur 7 Samgods 1804 v1 nationella värden för järnväg Den stora frågan för Skåne är fördelningen på banorna i länet. På den nivån redovisas inte värden men andra underlagsmaterial som GIS-kartor visar flöden. 11 av 22

Figur 8 Samgods flöden på länknivå Bilden har tagits från Samgods 2014 5 och visar tusentals ton per år. Diskussioner med Region Väst om validitet av underlaget har validerats i ett separat aktivitet där antal tåg samt nettoton per tåg har använts. Sträcka Västkustbanan (Båstad norra- Ängelholm) Godsstråket genom Skåne (Kävlinge- Arlöv) Godståg per dag 2014 Nettoton per tåg 4 532 13 436 Markarydsbanan (Eldsberga-Markaryd) 11 482 Skånebanan (Åstorp-Hässleholm) 17 351 Skånebanan (Hässleholm-Kristianstad) 4 239 Södra stambanan (Älmhult-Hässleholm) 57 416 Södra stambanan (Eslöv-Lund) 53 431 Ystadbanan (Lockarp-Ystad) 3 605 Godsstråket genom Skåne (Malmö- Trelleborg) 14 304 Öresundsbanan (Malmö-Köpenhamn) 33 715 Tabell 5 Antal tåg per bandel 2014 och nettoton per tåg 5 Output_STAN_RCM_GIS_TON.mxd 12 av 22

Som slutsats tycker vi att flödena är över lag rimliga i relation till antalet tåg. Öresundsbanan har en hög fyllnadsgrad, det beror på att dragkraft och tåglängder medger det. Den låga fyllnadsgraden på Trelleborgsbanan beror antagligen på en hög andel tomvagnar som går tillbaka från kontinenten via färja. Skånebanan har låg fyllnadsgrad som beror på en hög andel lokala godståg. Västkustbanan har en hög fyllnadsgrad trots Hallandsåsen men det beror antagligen på att det är gods på tågen i båda riktningar. En jämförelse mellan totala godsflöden i Samgods i förhållande till statistiken visar att flödena överskattas i modellen, men stämmer ändå ganska bra med modellen (r2-värde=0.84). I Skåne finner vi den största avvikelsen på sträckan Malmö- Trelleborg med 3 miljoner ton per år för mycket i Samgods. Vilket stämmer överens med analysen av hamnarna, där Trelleborgs hamn överskattas i modellen. För övriga punkter är modellen något hög/lågt på vissa banor. Sträcka Samgods 2014 Västkustbanan (Båstad norra- Ängelholm) Godsstråket genom Skåne (Kävlinge- Arlöv) (ktons per år) Tåg data 2014 (ktons per år) 1400 500 2300 1400 Markarydsbanan (Eldsberga-Markaryd) 200 1300 Skånebanan (Åstorp-Hässleholm) 500 1500 Skånebanan (Hässleholm-Kristianstad) 400 200 Södra stambanan (Älmhult-Hässleholm) 7700 6000 Södra stambanan (Eslöv-Lund) 6800 5700 Ystadbanan (Lockarp-Ystad) 0 400 Godsstråket genom Skåne (Malmö- Trelleborg) 4100 1100 Öresundsbanan (Malmö-Köpenhamn) 6200 5900 Summa 29600 24000 Tabell 6 Godsvolymer per bandel 2014 i Samgods och avstämningsmaterialet 13 av 22

Figur 9 Jämförelse mellan Samgods och avstämningsmaterial per bandel Slutsatser: 1. Totalt godsvolymer på järnväg är för hög (6 miljoner ton). 2. Malmö-Trelleborg överskattas i modellen med 3 miljoner ton. 3. Övriga banor är ok (från ett nationellperspektiv), lokal trimning kan förbättra resultaten i Skåne. 4. Järnväg 2040 Samgods prognoser på bandel är väldigt lika mellan version 1604 och 1804 i Skåne, se diagramet nedan. Figur 9 Järnvägs ton per bandel 1604 och 1804 Bilderna nedan visar antal ton per bandel från 1604 respektive 1804 jämfört med basår 2014. Det som ser konstigt ut i bilderna är ökningen till Ystad i version 1804, som inte finns i version 1604. Detta ser vi dock inte i underlagsmaterialet 14 av 22

(bilden nedan). Länken mot Öresundsbron ser i bilden ut att inte öka, men det gör det i underlaget. Bilderna är skillnad mot basår 2014, för 2040 (version 1604) och 2040 (version 1804). 2014: 0.5 1604: 3.1 1804: 3.0 2014: 5.9 1604: 8.3 1804: 8.3 2014: 1.5 1604: 1.9 1804: 1.8 2014: 5.6 1604: 6.5 1804: 6.7 2014: 6.0 1604: 12.3 1804: 12.4 2014: 7.3 1604: 11.3 1804: 11.1 2014: 1.1 1604: 1.3 1804: 1.4 2014: 0.4 1604: 0.5 1804: 0.6 Figur 11 Utvalda punkter i järnvägsnätet. Siffrorna representerar antal ton per år i miljontals. De tre siffrorna i varje låda är basår 2014, 2040 (version 1604) och 2040 (version 1804) Slutsatsen är att versionerna ger nästa samma resultat för järnväg gällande underlag som används i Trafikverkets kalkylverktyg Bansek (Excel filerna). Större avvikelser finns i flödeskartorna som också finns som underlag. 15 av 22

Figur 12 Skillnad 2040 minus 2012, version 1804, för järnväg 5. Väg 2014 Valideringsunderlagen som kom med materialet redovisas endast för hela Sverige som total tonkm och som fordonstyp. Materialet är knappt användbart för regional validering av Samgodsmodellen. Figur 13 Fördelning av lastbilar i Samgodsmodellen efter lastbilstyp Validering av Samgods görs genom att jämföra trafikmätningar mot modellen. Observerar att trafikmätningen inkluderar andra fordon än Samgods, dvs bussar. Dessutom inkluderas inte inom kommunala transporter i Samgods. Effekten av 16 av 22

detta är att trafik kring stora städer (små och täta kommuner) kommer att underskattas, exempelvis transporter med både start- och målpunkt i Malmö kommun. Effekten att bortfallet bör vara mindre på punkter utanför urbana områden. Figur 14 Trafikflöden i Samgods, total lastade lastbilar (tomma fordon finns som separat attribut) 6 Totalt sätt har 22 punkter valds ut för validering, som visas på bilden nedan. Punkterna har valds ut för att få en spridning och för att undvika täta urbana områden. Figur 15 Utvalda punkter för jämförelse av lastbilstrafik Som resultat ser vi att Samgods totalt sätt (över alla 22 punkter) ligger på 67% av trafikmätningarna, bedöms som lite lågt även om förutsättningarna ovan beaktas. 6 Output_STAN_RCM_GIS_VHCL.mxd 17 av 22

Figur 16 Jämförelse mellan Samgods och trafikmätningar Figur 17 Jämförelse mellan Samgods och trafikmätningar per punkt En grov jämförelse visar överlag ett hyfsat resultat, dock finns det punkter/stråk som sticker ut. Slutsatser: E4/E6, -2000 lastbilar vid Ängelholm (både på E6 och E4 norrut, dvs ingen ruttvalsfråga). Söder om Helsingborg är Samgods bra dock ökar inte antal lastbilar lägre söderut mot Lund/Malmö som gör att modellen saknar 2000 lastbilar vid Löddeköpinge (norr om Lund). E6 mot Trelleborg är bra (inte samma problem med för mycket järnvägstransporter och sjöfart). E4 vid Markaryd ser bra ut. E22, Mycket lågt kring Lund (-3000 lastbilar). Bättre längre österut i Skåne. 18 av 22

E65, Samgods saknar 2000 fordon på hela stråket till Skurup (Ystad?). Nästan inga transporter på E65 i modellen. Väg 23/13 vs väg 19. Ser ut som att hela stråket v23/v13 Smålandsgränsen till Ystad underskattas i Samgods med 400 lastbilar, medan stråket v19 överskattas i samma mängd. Kanske en justering i nätutläggningsmodellen (hastigheter?) kan förbättra bilden. Väg 21, saknar 1500 lastbilar väster om Kristianstad och 500 lastbilar vid Klippan. Många stråk har för låga volymer i Samgods, och endast ett fåtal för mycket. Några mindre vägar har kanske för höga volymer (som inte inkluderats i valideringen) men dessa är inte i nivå med lastbilarna som saknas på de stora vägarna. Att alla stora vägar in till Malmö/Lund är för låga i modellen är något att fundera över. 19 av 22

6. Väg 2040 Län E 2014-2040 Ö 2014-2040 LBTot 2014-2040 E 2014-2060 Ö 2014-2060 LBTot 2014-2060 Stockholm 1.74 1.30 1.60 1.561 1.168 1.431 Uppsala 1.24 1.92 1.50 1.106 1.723 1.348 Södermanland 1.99 2.07 2.02 1.784 1.853 1.808 Östergötland 2.15 1.29 1.89 1.929 1.159 1.696 Jönköping 1.87 1.40 1.65 1.674 1.257 1.475 Kronoberg 1.75 0.98 1.35 1.567 0.876 1.206 Kalmar 1.43 0.96 1.16 1.281 0.856 1.042 Gotland 0.00-0.29-0.29 0.000-0.261-0.261 Blekinge 1.20 0.75 1.02 1.072 0.673 0.913 Skåne 1.65 2.20 1.83 1.476 1.973 1.638 Halland 1.85 2.27 1.97 1.656 2.032 1.766 Västra Götaland 1.72 2.00 1.85 1.541 1.793 1.654 Värmland 1.52 1.68 1.58 1.358 1.502 1.416 Örebro 1.87 1.47 1.71 1.674 1.316 1.529 Västmanland 1.99 1.26 1.65 1.786 1.125 1.478 Dalarna 1.97 0.97 1.17 1.767 0.867 1.044 Gävleborg 1.24 1.34 1.28 1.114 1.197 1.148 Västernorrland 0.60 1.81 0.99 0.539 1.622 0.884 Jämtland 1.65 1.28 1.50 1.479 1.149 1.342 Västerbotten 1.11 0.64 0.98 0.992 0.571 0.874 Norrbotten 2.15 1.14 1.90 1.926 1.025 1.704 Sverige 1.67 1.58 1.495 1.416 Figur 18 Länsvisa trafiktillväxttal i version 1604 och 1804 För vägtrafik är ökningen på Europavägar i Sverige liknande version 1604. För övriga vägar är ökningen högre i version 1804. För Skåne är ökningen något 20 av 22

större i v1804 (1.83 vs 1,65), för Europavägar 1,65 vs 1,60 och övriga vägar 2,20 vs 1,74. En generell fundering är varför Övriga vägar ökar mer än Europavägar i Skåne? Den stora ökningen som vi ser på vägarna är på E4/E6/E20. Figur 19 Ökning/minskning i antal ton per år på vägnätet.version 1804 Den stora ökningen ser ut att vara på Europavägnätet. En reflektion är att rutten mot Trelleborg ser ut att ha ändrats från E6 till v108 via Svedala. Detta ser ut som en nätutläggningsfel i vägnätet! Varför är det skillnad mellan 2012 och 2040 när modellerna är lika? Fig 20 Ökning/minskning i antal fordon (VOLTO) på vägnätet 2040 version 1804 21 av 22

Denna bild ser lite fel ut då de stora flödena finns främst på E6 mellan Malmö och Helsingborg. Default bilden i GIS visar endast stora vägar ("CATEGORY" = 11 or "category" > 500) AND "MODE_L" = 1 En fundering här är varför inte E6 visas i kartan, kan det vara att länkarna har en annan klassificering i vägnätet? Kan en effekt av detta vara att länkarna räknas som övriga vägar istället för Europavägar i sammanställningen per län? 7. Öresundsbron Viktig för regionen är fastförbindelsen till utlandet, dvs Öresundsbron. Prognosunderlagen som delats ut redan har särskild fokus på bron. Bilden visar att antalet lastbilar per dag och antal kton/år med järnväg stämma mot tillgänglig statistik. Ingen särskild analys har genomförts förutom för järnväg. Figur 21 Jämförelse mellan Samgods och andra källor för Öresundsbron 8. Objekt som saknas i 2040 Följande objekt ingår i Trafikverkets förslag till plan, men saknas i Samgods och vi är osäkra på om de borde kodas in i Samgods: jsy1812 Malmö Godsbangård, utbyggnad av spår 58 jsy201 Kontinentalbanan, miljöskademål (en förutsättning för jsy1824 Kontinentalbanan, persontrafikanpassning) vsk050e65 Svedala Börringe (MLV 100 -> MV 110 i ny sträckning) 22 av 22