Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017

Relevanta dokument
Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2018

Alkoholkonsumtionen i Sverige Håkan Leifman & Björn Trolldal

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013

Registrerad och oregistrerad alkohol i Sveriges län

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013

Varifrån kommer alkoholen?

Alkoholkonsumtionen och dess olika delmängder Björn Trolldal Ulrika Boman Nina-Katri Gustafsson

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

Hur mycket dricker svensken?

Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror

Tal om alkohol en statistisk årsrapport från Monitorprojektet

Ungdomars anskaffning av alkohol

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2006

Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000

Svenska folkets alkoholkonsumtion under år 2003

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2011

Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor

Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige?

Befolkningens självrapporterade alkoholvanor

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef

En skål för det nya millenniet

Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005

Resultaten i sammanfattning

Stockholmsenkäten 2014

Höjning av alkoholskatten

Alkoholvanor bland ungdomar och unga vuxna i Stockholms län studier av hur unga människor i Stockholms län anskaffar alkohol

Mönstrandes drogvanor Ulf Guttormsson

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Tobaksvanor i Sverige tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2014

Det historiska/kulturella arvet

Internethandel med alkohol

Spritförsäljningen har varit relativt konstant fram till slutet av 1970-talet men har därefter avtagit var spritförsäljningens

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

ILFA. en metod för att stärka kommunernas ANDT-förebyggande arbete

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

Trender i dryckesmönster befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Var och hur köper svenskarna starköl?

Tobaksvanor i Sverige tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2017

Tobaksvanor i Sverige tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2016

Tal om alkohol en statistisk årsrapport från Monitor-projektet

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

Drogutvecklingen i Sverige

Tobaksvanor i Sverige

Monitormätningarna 2018 Frågeformulär

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

Drogvaneundersökning årskurs

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

Tal om alkohol 2010 EN STATISTISK ÅRSRAPPORT FRÅN MONITOR-PROJEKTET. Mats Ramstedt (red.) Ulrika Boman Barbro Engdahl Tove Sohlberg Johan Svensson

motbok.qxp Sida 1 E MOT BOK MOT [MOT SMUGGLING, LANGNING OCH OKONTROLLERAD FÖRSÄLJNING AV ALKOHOLHALTIGA DRYCKER]

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Drogutvecklingen i Sverige

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Miljökonsekvensanalys Resandeinförsel och smuggling av alkohol till Sverige

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning INTERNETALKOHOL

IQ RAPPORT 2015:2 IQs ALKOHOLINDEX Fem år med Alkoholindex åt vilket håll går attityderna?

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs

Sammanfattning. Mönstrandes drogvanor

Resandeinförsel och smuggling av cigaretter åren Maria Granberg Björn Trolldal

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Mer tillåtande attityd till alkohol

Drogvaneundersökning år

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Drogutvecklingen i Sverige

Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson

Alkohol och andra droger 1. utveckling och åtgärder

Alkohol och minne. APEC presentation Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Drogutvecklingen i Sverige 2007

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139. Isabella Gripe (red.)

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Försäljningsstatistik från Systembolag , restaurang och livsmedelsbutik i H-dalens kommun

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Svensk alkolholopinion

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Vår syn på e-handel. Policy paper September 2019

Mer tillåtande attityd till alkohol

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Vilka dricker mer alkohol i Sverige?

Övervakning av det svenska detaljhandelsmonopolet

Kriminalstatistik. Korrigering av statistik Handlagda brott, Handlagda brottsmisstankar och Misstänkta personer

Försäljningsstatistik från systembolag , restaurang och livsmedelsbutik i Åre kommun

Livsstilsstudien rapport

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Transkript:

PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2017 Preliminära uppgifter Björn Trolldal Mars 2018

Sammanfattning De resultat som presenteras i detta pm för 2017 är preliminära. Några officiella uppgifter om restaurang- och folkölsförsäljningen för 2017 har inte funnits tillgängliga vid tidpunkten för publiceringen av detta pm. Dessa uppgifter har därför skattats med utgångspunkt från tidigare års data. Här summeras de preliminära resultaten för 2017. Alla uppgifter avser, eller är baserade på, liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. En rapport med definitiva uppgifter kommer att publiceras i september 2018. Den totala alkoholkonsumtionen Den totala konsumtionen låg under 2017 på en stabil nivå jämfört med 2016. Under 2017 uppgick den totala konsumtionen till drygt 9,0 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket var lika mycket som året innan. Under 2017 ökade resandeinförseln samtidigt som köp av smugglad alkohol, liksom folkölsförsäljningen, minskade. Även försäljningen på Systembolaget sjönk något, i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Jämfört med 2008, det vill säga under en tioårsperiod, har den totala konsumtionen minskat med ungefär 8 %. Under 2017 stod den registrerade delen för 78 % av den totala konsumtionen och den oregistrerade delen för 22 %. De registrerade delarna av konsumtionen Systembolagets andel av den totala alkoholkonsumtionen uppgick under 2017 till preliminärt 62,8 %. Därefter följer försäljning på restauranger med 10,6 % och folkölsförsäljningen som står för 5,0 % av den totala konsumtionen. Den registrerade konsumtionen uppgick under 2017 till ungefär 7,1 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Det är en minskning med 1 % jämfört med 2016. Jämfört med 2008 har den registrerade delen av konsumtionen däremot ökat med 1 %. De oregistrerade delarna av konsumtionen Den oregistrerade delen av konsumtionen uppgick under 2017 till 2,0 liter ren alkohol, vilket är en uppgång med 0,1 liter jämfört med 2016. Det motsvarar en ökning med ungefär 6 %. Uppgången beror framförallt på att resandeinförseln ökade med ungefär 8 %. Även hemtillverkningen ökade under 2017. Köpen av smugglad alkohol minskade däremot med ungefär 7 % under 2017. Under den senaste tioårsperioden, det vill säga jämfört med 2008, har den oregistrerade delen av konsumtionen sjunkit med ungefär 30 %. Av de oregistrerade delmängderna var resandeinförseln störst med 13,5 % av den totala konsumtionen under 2017, följt av köp av smugglad alkohol med 4,6 %. Hemtillverkningen stod för 2,3 % och internethandeln för ungefär 1,3 %. 2

Inledning Huvudsyftet med Monitormätningarna är att beräkna den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Detta görs genom att summera den registrerade delen av konsumtionen med den oregistrerade delen. Den registrerade delen utgörs av alkohol som säljs inom landet, på Systembolaget, restauranger och i livsmedelsbutiker (folköl). Denna del kallas för registrerad eftersom försäljningen via dessa kanaler finns statistikförd hos Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Bryggerier. Den oregistrerade delen består av alkohol som förs in i landet i samband med resor, hemtillverkning, köp av smugglad alkohol och köp via internet. Den delen av konsumtionen kartläggs med hjälp av Monitormätningarnas löpande frågeundersökning som omfattar cirka 18 000 personer per år. Eftersom de oregistrerade mängderna som fångas in i denna undersökning av olika skäl är lägre än de faktiska nivåerna, bland annat till följd av bortfall och underrapportering, genomförs vissa korrigeringar. Dessa korrigeringar baseras på frågor om hur mycket alkohol respondenterna har köpt på Systembolaget. Svaren jämförs med den faktiska försäljningen på Systembolaget och skillnaden mellan respondenternas uppgivna köp och Systembolagets faktiska försäljning används för att korrigera de olika delmängderna oregistrerad alkohol. Denna korrigeringsfaktor används för att räkna upp de självrapporterade mängderna resandeinförd alkohol, köp av smugglad alkohol, köp via internet samt hemtillverkning av vin och öl. I uppräkningen tas också hänsyn till att de olika oregistrerade delmängderna i varierande utsträckning är koncentrerade till dem som dricker allra mest, en grupp som är överrepresenterad i bortfallet. För en mer detaljerad beskrivning av den metodik som används i Monitormätningarna hänvisas till CAN:s rapport 167. I detta pm redovisas uppgifter för hela den period som Monitormätningarna har pågått, det vill säga perioden 2001 2017. Uppgifterna för 2017 är dock preliminära. Några officiella uppgifter om restaurang- och folkölsförsäljningen för 2017 har inte funnits tillgängliga vid tidpunkten för publiceringen av detta pm. Dessa uppgifter har därför skattats med utgångspunkt från tidigare års data. De preliminära uppgifterna om volymer i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre är angivna med en decimal för 2017. De procentuella förändringar som redovisas är dock baserade på två decimaler även för detta år. En utförlig rapport med definitiva uppgifter för 2017 kommer att publiceras i september 2018. 3

Resultat Registrerad, oregistrerad och total alkoholkonsumtion I figur 1 och i tabell 1 redovisas den totala konsumtionen i landet under perioden 2001 2017 uppdelat på registrerade och oregistrerade delmängder. Resultaten för 2017 är som nämnts tidigare preliminära. Den totala konsumtionen låg på samma nivå under 2017 som året innan. Under 2017 uppgick den till drygt 9,0 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Den registrerade delen har legat på en stabil nivå under många år. Under 2017 uppgick den till 7,1 liter ren alkohol, vilket är 1 % lägre jämfört med året innan. Jämfört med 2008, det vill säga under en tioårsperiod har den registrerade delen av konsumtionen ökat med 1 %. Den oregistrerade delen av konsumtionen uppgick under 2017 till 2,0 liter ren alkohol vilket är en ökning med 0,1 liter jämfört med 2016. Det motsvarar en uppgång med ungefär 6 %. Denna uppgång beror framförallt på en ökad resandeinförsel som steg med ungefär 8 %. Även hemtillverkningen ökade under 2017. Köp av till Sverige smugglade alkoholdrycker minskade dock med 7 % under 2017 jämfört med 2016. Under de senaste 10 åren har den oregistrerade delen totalt sett sjunkit med ungefär 30 %. Liter Totalt Registrerad alkohol Oregistrerad alkohol 12 10 8 6 4 2 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Figur 1. Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Oregistrerad, registrerad och total konsumtion i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, 2001 2017. Uppgifterna för 2017 är preliminära. 4

Av de registrerade delmängderna under 2017 är Systembolagets andel störst med preliminärt 62,8 %, se figur 2. Därefter följer försäljning på restauranger med 10,6 % och folkölsförsäljningen med 5,0 % av den totala konsumtionen. Av de oregistrerade delmängderna är resandeinförseln störst med preliminärt 13,5 % av den totala konsumtionen, följt av köp av smugglad alkohol med 4,6 %. Hemtillverkningen stod för 2,3 % och internethandeln för 1,3 %. (Exakt hur stora de olika andelarna slutligen blir återstår dock att se i väntan på de definitiva uppgifterna om restaurang- och folkölsförsäljningen under 2017.) Under 2017 utgjorde den registrerade försäljningen 78 % av den totala konsumtionen och följaktligen stod de oregistrerade källorna för 22 %. 5,0% 4,6% 2,3% 1,3% 10,6% 13,5% 62,8% Systembolaget Resandeinförsel Restauranger Folköl Smuggling Hemtillverkning Internet Figur 2. Den totala alkoholkonsumtionen i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, fördelad på olika ursprungskällor i procent, 2017. Preliminära uppgifter. 5

6 Tabell 1. Alkoholkonsumtionens olika delmängder i Sverige i antal liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, 2001 2017. Preliminära uppgifter för 2017. Delmängd 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Total konsumtion 8,84 9,55 10,03 10,56 10,26 10,08 9,85 9,83 9,54 9,49 9,47 9,12 9,75 9,28 9,17 9,03 9,0 Registrerad del 6,50 6,88 6,88 6,51 6,53 6,81 6,98 7,02 7,30 7,38 7,32 7,21 7,32 7,20 7,16 7,18 7,1 Systembolaget 4,63 4,97 5,07 4,79 4,87 5,08 5,31 5,40 5,76 5,80 5,78 5,75 5,80 5,74 5,70 5,71 5,7 Restauranger 1,03 1,08 1,00 0,99 0,96 0,99 1,00 0,99 0,92 0,94 0,97 0,93 1,01 0,97 0,95 0,97 1,0 Folköl 0,84 0,83 0,81 0,72 0,71 0,73 0,68 0,63 0,62 0,64 0,57 0,53 0,51 0,49 0,51 0,50 0,5 Oregistrerad del 2,34 2,67 3,16 4,05 3,73 3,27 2,87 2,81 2,24 2,11 2,16 1,91 2,44 2,07 2,01 1,85 2,0 Resandeinförsel 1,66 1,75 2,10 2,71 2,31 1,93 1,88 1,93 1,39 1,39 1,42 1,27 1,50 1,30 1,22 1,13 1,2 Smuggling 0,38 0,51 0,70 1,00 1,15 1,09 0,80 0,69 0,67 0,49 0,45 0,46 0,58 0,47 0,50 0,45 0,4 Hemtillverkning 0,31 0,41 0,36 0,34 0,26 0,21 0,17 0,17 0,13 0,21 0,19 0,13 0,17 0,17 0,18 0,16 0,2 Internet.......... 0,04 0,02 0,02 0,05 0,02 0,10 0,05 0,19 0,13 0,10 0,12 0,1 Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. På grund av avrundning är summan av delmängderna inte alltid identisk med totalsumman.

Förändringar i konsumtionen av olika dryckessorter I figur 3 och tabell 2 redovisas hur konsumtionen av de olika dryckessorterna har varierat under perioden. Under 2017 stod vin för den största andelen av den totala alkoholkonsumtionen med ungefär 41,6 %, följt av starköl 31,2 %, sprit 20,5 %, folköl 5,0 % och cider med 1,6 %. Som framgår av figur 3 har vinets andel av den totala konsumtionen ökat under perioden 2001 2017. Under de senaste 10 åren, sedan 2008, har vinets andel stigit med drygt 4 procentenheter samtidigt som spritens andel har minskat med ungefär 5 procentenheter. Starköl har ökat med knappt 2 procentenhet samtidigt som andelen cider har varit relativt oförändrad under de senaste 10 åren. Folkölets andel av den totala konsumtionen har däremot minskat med drygt 1 procentenhet. Procent Sprit Vin Starköl Cider Folköl 50 40 30 20 10 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Figur 3. Den totala alkoholkonsumtionen, fördelad på olika dryckestyper i procent, 2001 2017. Uppgifterna är baserade på liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Uppgifterna för 2017 är preliminära. I tabell 2 redovisas utvecklingen av de olika dryckestyperna i ren alkohol per invånare 15 år och äldre under perioden 2001 2017. Under de senaste 10 åren har den totala konsumtionen minskat med ungefär 8 %. Den har minskat för samtliga drycker utom för vinet som ökade med knappt 3 %. Folkölet sjönk med 28 % och spritdrycker minskade med 25 %. Konsumtionen av starköl sjönk med drygt 3 % och konsumtionen av cider med 5 %. 7

8 Tabell 2. Alkoholkonsumtionen per alkoholdryck, totalt, registrerad och oregistrerad, under perioden 2001 2017, i centiliter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Uppgifterna för 2017 är preliminära. Delmängd 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Total konsumtion 8,84 9,55 10,03 10,56 10,26 10,08 9,85 9,83 9,54 9,49 9,47 9,12 9,75 9,28 9,17 9,03 9,0 Spritdrycker 2,44 2,50 2,61 2,94 2,86 2,71 2,47 2,46 2,25 2,25 2,09 2,02 2,29 2,01 2,02 1,87 1,9 Vin 3,02 3,39 3,53 3,59 3,48 3,46 3,60 3,66 3,76 3,83 3,94 3,80 4,00 3,88 3,74 3,76 3,8 Starköl 2,46 2,71 2,95 3,19 3,09 3,04 2,96 2,92 2,77 2,64 2,70 2,62 2,79 2,76 2,75 2,77 2,8 Cider 0,09 0,12 0,13 0,12 0,12 0,14 0,14 0,16 0,14 0,14 0,16 0,15 0,16 0,13 0,14 0,13 0,1 Folköl 0,84 0,83 0,81 0,72 0,71 0,73 0,68 0,63 0,62 0,64 0,57 0,53 0,51 0,49 0,51 0,50 0,5 Registrerad del 6,50 6,88 6,88 6,51 6,53 6,81 6,98 7,02 7,30 7,38 7,32 7,21 7,32 7,20 7,16 7,18 7,1 Sprit 1,40 1,39 1,27 1,11 1,09 1,10 1,09 1,11 1,13 1,11 1,05 1,05 1,06 0,99 1,00 1,00 1,0 Vin 2,40 2,62 2,71 2,68 2,71 2,86 3,04 3,09 3,31 3,40 3,47 3,43 3,50 3,46 3,40 3,39 3,4 Starköl 1,77 1,92 1,96 1,88 1,90 1,99 2,05 2,07 2,12 2,10 2,10 2,10 2,14 2,15 2,15 2,18 2,2 Cider 0,09 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,12 0,12 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 0,11 0,11 0,11 0,1 Folköl 0,84 0,83 0,81 0,72 0,71 0,73 0,68 0,63 0,62 0,64 0,57 0,53 0,51 0,49 0,51 0,50 0,5 Oregistrerad del 2,34 2,67 3,16 4,05 3,73 3,27 2,87 2,81 2,24 2,11 2,16 1,91 2,44 2,07 2,01 1,85 2,0 Sprit 1,04 1,11 1,34 1,82 1,77 1,61 1,38 1,36 1,12 1,14 1,04 0,98 1,23 1,02 1,02 0,87 0,9 Vin 0,61 0,77 0,82 0,91 0,77 0,60 0,57 0,57 0,46 0,43 0,47 0,37 0,50 0,42 0,35 0,37 0,4 Starköl 0,69 0,79 0,99 1,32 1,19 1,05 0,91 0,85 0,65 0,54 0,60 0,52 0,65 0,61 0,60 0,60 0,7 Cider.......... 0,02 0,01 0,03 0,01 0,01 0,04 0,03 0,05 0,02 0,04 0,02 0,0 Källor: Monitormätningarna, Systembolaget, Folkhälsomyndigheten och Delfi. På grund av avrundning är summan av delmängderna inte alltid densamma som totalsumman.

Referenser Guttormsson U & Gröndahl (2017) Trender I dryckesmönster befolkningens självrapporterade alkoholvanor under 2000-talet. Rapport 168. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. Leifman H & Trolldal B (2014a). Hur mycket dricker svensken? alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2012. Rapport 140. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. Leifman H & Trolldal B (2014b). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013. Rapport 142. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. Raninen J (2015) Ingen dricker som Svensson om svenska befolkningens dryckesvanor. Rapport 153. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. Trolldal B, Guttormsson U & Leifman H (2017). Registrerad och oregistrerad alkohol i Sveriges län 2001 2016. Rapport 165. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. Trolldal B & Leifman H (2015). Hur mycket dricker svensken? - alkoholkonsumtionen i siffror 2001 2014. Rapport 152. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. Trolldal B & Leifman H (2017). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016. Rapport 167. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. Trolldal B (red.) (2016). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. Rapport 160. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm. 9