Maligna melanom i huden

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Maligna melanom i huden Regional registerrapport 1990 2011 Maj 2013

Beställningsadress: Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn: 031 343 90 70 Fax: 031 20 92 50 E-post: mail@oc.gu.se Rapporten kan laddas ner från Regionalt cancercentrum västs hemsida: www.rccvast.se Regionalt cancercentrum väst, Västra sjukvårdsregionen Göteborg 2013 2

Innehåll Innehåll 3 Figurer 4 Tabeller 5 1 Förord 6 1.1 Regionala melanomgruppen... 7 1.2 Geografisk indelning... 8 2 Anmälande sjukvårdsenheter 9 3 Data ur cancerregistret 14 3.1 Incidens............................................ 14 3.2 Täckningsgrad........................................ 14 3.3 Åldersfördelning....................................... 19 3.4 Antal fall fördelat på år och kön.............................. 20 4 Data ur kvalitetsregistret 21 4.1 Kliniskt stadium vid diagnos................................ 21 4.2 Tumörlokalisation....................................... 23 4.3 Tumörtjocklek enligt Breslow................................ 28 4.4 Ulceration........................................... 32 4.5 Sentinel Node Biopsi (SNB)................................. 33 4.6 Histogenetisk typ....................................... 34 4.7 Ledtider............................................ 37 5 Relativ överlevnad 40 A Begreppsförklaring 44 3

Figurer 3.1 Incidens............................................. 15 3.2 Incidenskarta........................................... 16 3.3 Antal fall i cancerregistret respektive kvalitetsregistret................... 18 3.4 Åldersfördelning för män och kvinnor............................. 19 3.5 Antal fall per år och kön.................................... 20 4.1 Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp........................ 23 4.2 Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp...................... 24 4.3 Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp..................... 25 4.4 Bål: antal fall per kön och åldersgrupp............................. 26 4.5 Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp............. 27 4.6 Tumörtjocklek uppdelat på ålder och kön............................ 28 4.7 Tumörtjocklek enligt Breslow per kön och år.......................... 30 4.8 Tumörtjocklek enligt Breslow per boendeområde....................... 31 4.9 Ulcererad primärtumör..................................... 32 4.10 Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor diagnosåret 2011 (invasiva melanom). 34 4.11 Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSM.............. 36 4.12 Tid från första läkarbesök till primärkirurgi........................... 38 4.13 Tid från primärkirurgi till patientinformation......................... 38 4.14 Tid från primärkirurgi till utvidgad kirurgi.......................... 39 4.15 Tid från primärkirurgi till SNB................................. 39 5.1 Reletiv överlevnad per kön................................... 41 5.2 Reletiv överlevnad per Breslowklass.............................. 42 5.3 Reletiv överlevnad beroende på ulceration........................... 43 4

Tabeller 1.1 Ledamöter i regionala melanomgruppen.... 7 1.2 Befolkningsunderlag per geografiskt område... 8 2.1 Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans............. 10 2.2 Antal invasiva melanom registrerade via Sahlgrenska...................... 11 2.3 Antal invasiva melanom registrerade via SÄS.......................... 11 2.4 Antal invasiva melanom registrerade via NU.......................... 12 2.5 Antal invasiva melanom registrerade via SKAS......................... 12 2.6 Antal invasiva melanom registrerade vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka............................................ 12 2.7 Antal invasiva melanom registrerade per patologenhet..................... 13 2.8 Antal in-situmelanom registrerade per patologenhet...................... 13 3.1 Täckningsgrad kvalitetsregistret mot cancerregistret...................... 17 3.2 Täckningsgrad per gografiskt område.............................. 18 4.1 Patienter med sateliter eller in-transit-metastaser....................... 21 4.2 Patienter med kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser................ 21 4.3 Patienter med fjärrmetastaser.................................. 22 4.4 Patienter med enbart primärtumör................................ 22 4.5 Patienter med enbart primärtumör forts............................. 22 4.6 Tumör i huvud/hals fördelat på ålder och kön......................... 23 4.7 Tumör i övre extremitet fördelat på ålder och kön....................... 24 4.8 Tumör i nedre extremitet fördelat på ålder och kön...................... 25 4.9 Tumör i bålen fördelat på ålder och kön............................. 26 4.10 Tumör i handflata/fotsula/subungualt fördelat på ålder och kön............... 27 4.11 Tumörtjocklek enligt Breslow uppdelat på ålder och kön................... 29 4.12 Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret 2011.................... 29 4.13 Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön......... 29 4.14 Andel tunna melanom per område............................... 29 4.15 Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm (1990-2011)..... 31 4.16 Andel och antal tumörer med ulceration............................. 32 4.17 Positiva SNB per patologenhet och år............................. 33 4.18 Positiva SNB vid Sahlgrenska.................................. 33 4.19 Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön................. 35 5

Förord Kapitel 1 Denna rapport är en redovisning av kvalitetsregistret för maligna hudmelanom i Västra sjukvårdsregionen. Sammanställningen bygger på data från 1990 till och med år 2011 (data från kvalitetsregistret, cancerregistret samt befolkningsregistret). Sedan 2006 registreras även melanom in situ till kvalitetsregistret. 1 Nationella rapporter kan hämtas via hemsidan för Regionala Cancercentrum i Samverkan www.cancercentrum.se. Den som vill använda registerdata för att studera en viss frågeställning är välkommen att vända sig till styrgruppen för det nationella registret med en förfrågan och projektbeskrivning via respektive Regionalt Cancercentrum. Erik Bülow Statistiker Karin Terstappen Hudläkare 1 Från och med år 2011 är det dock enbart Sjukvårdsregionerna Väst och Stockholm Gotland som rapporterar melanom in situ. 6

1.1. Regionala melanomgruppen 1.1 Regionala melanomgruppen Tabell 1.1: Ledamöter i regionala melanomgruppen. NAMN ENHET BEFATTNING Karin Terstappen Hudkliniken/Kärnsjukhuset i Skövde Hudläkare/processägare Karin Andersson Hudkliniken Varbergs sjukhus Hudläkare Thord Ekström ÖNH kliniken/näl ÖNH läkare Håkan Hallberg Kirurgkliniken/Skaraborgs sjukhus Skövde Kirurg Gunilla Hedbäck Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Eva Johansson Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare Eva Karnå Hagakliniken Göteborg Hudläkare Kirsten Küssner Hudkliniken Uddevalla sjukhus Hudläkare Lena Lindberg Hudläkarmottagningen Telegrafen Hudläkare Jan Mattsson Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Anna Månesköld Hudkliniken/SÄS Borås Hudläkare Lena Mölne SU/Sahlgrenska Patolog Annika Orrenius Hudmottagningen/Skaraborgs sjukhus Skövde Sjuksköterska John Paoli Hudkliniken SU/Sahlgrenska Hudläkare Dolores Santos Martin Primärvården VåC Vara Distriksläkare Ulrika Stierner Jubileumskliniken Göteborg Onkolog Judit Sundström Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Annika Ternesten-Bratel SU/Sahlgrenska Seniorkonsult patolog Mårten Walhammar Läkarhuset Göteborg Hudläkare Peter Wroblewski Plastikkirurgen SU/Sahlgrenska Plastikkirurg Carin Wångblad Kirurgkliniken Uddevalla sjukhus Kirurg RCC Stödteam Marie Boëthius Regionalt cancercentrum väst utv.sjuksköterska/processtöd Erik Bülow Regionalt cancercentrum väst Statistiker Kerstin Dreymertz Regionalt cancercentrum väst kvalitetsregistersekreterare Ann-Sofie Isaksson Regionalt cancercentrum väst kvalitetsledare/sjuksköterska 7

Kapitel 1. Förord 1.2 Geografisk indelning I denna rapport används för vissa uppgifter en gografisk uppdelning baserad på patientens folkbokföringsadress vid diagnostillfället. De fem områdena definieras genom följande kommunuppdelning: Storgöteborg Härryda, Partille, Öckerö, Göteborg och Mölndal. Fyrbodal Stenungsund, Tjörn, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Ale, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Kungälv, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Vänersborg, Trollhättan och Åmål. (Namnet Fyrbodal kommer av Fyrstad, Bohuslän och Dalsland. Områdets omfattning varierar beroende på vilken definition som avses. Ibland exkluderas Södra delen av Bohuslän.) Södra Älvsborg Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Alingsås, Borås och Ulricehamn. Skaraborg Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm och Falköping. Norra Halland Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Tabell 1.2: Befolkningsunderlag per geografiskt område. Antal fokbokförda den 31 december 2011. (Totalt i Halland: 151 618 kvinnor och 150 106 män samt 301 724 totalt.) Område Kvinnor Män Totalt Fyrbodal 135 706 136 797 272 503 Storgöteborg 388 173 383 873 772 046 Södra Älvsborg 144 531 143 725 288 256 Skaraborg 127 890 128 710 256 600 N:a Halland 88 228 87 606 175 834 Totalt: 884 528 880 711 1 765 239 8

Kapitel 2 Anmälande sjukvårdsenheter 9

Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.1: Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans. Ej detsamma som primär diagnostik. Ej detsamma som antalet anmälningar till kvalitetsregistren. Nytillkomna vårdcentraler efter 1992 har av Socialstyrelsen ej tilldelats individuell inrättningskod. Således kan enbart äldre vårdcentraler särskiljas genom namngivning medan nyare inkluderas i samlingsgrupperna privat respektive icke privat läkarmottagning inom respektive område. Vårdinstanser med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i gruppen Övriga. Vårdinstans 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Fyrbodal Dalslands sjh Bäckefors 10 24 7 10 5 56 Fyrbodal Icke priv läk mott Bohuslän 7 11 21 49 41 129 Fyrbodal Kungälvs sjukhus 33 27 19 13 5 97 Fyrbodal NU-sjukv. Lysekils sjukhus 8 8 9 11 5 41 Fyrbodal NU-sjukv. Strömstads sjukhus 11 4 2 13 1 31 Fyrbodal NU-sjukv. Uddevalla sjukhus 75 90 86 152 132 535 Fyrbodal NU-sjukvården, NÄL 46 70 111 147 27 401 Fyrbodal Privat läk mott Bohuslän 6 22 18 25 23 94 Fyrbodal Stenungsunds VC 7 14 8 3 2 34 Fyrbodal Strömstads VC 2 3 9 14 9 37 Fyrbodal Tanumshede VC 6 6 7 7 1 27 Fyrbodal Tjörns VC 2 5 8 15 10 40 Norra Halland Falkenberg 5 22 26 25 17 95 Norra Halland Gruebäck/Hjortsbergs VC 17 8 4 6 1 36 Norra Halland Hallands sjukhus Halmstad 4 4 10 13 4 35 Norra Halland Hallands sjukhus Kungsbacka 22 22 27 34 20 125 Norra Halland Hallands sjukhus Varberg 34 39 59 53 37 222 Norra Halland Icke priv läk mott Hallands län 6 4 10 12 9 41 Norra Halland Privat läk mott Hallands län 11 8 26 67 45 157 Norra Halland Varberg VC 13 2 6 6 0 27 S:a Alvsb. Alingsås lasarett 32 28 27 21 10 118 S:a Alvsb. Icke priv läk mott Älvsborgs län 7 16 26 26 20 95 S:a Alvsb. Privat läk mott Älvsborgs län 31 42 49 53 24 199 S:a Alvsb. Skene VC 6 8 12 5 6 37 S:a Alvsb. SÄS Borås 79 97 135 243 90 644 S:a Alvsb. SÄS Skene 17 16 18 12 2 65 S:a Alvsb. Ulricehamn VC 7 6 14 3 3 33 Skaraborg Guldvingen VC, Lidköping 6 18 36 40 19 119 Skaraborg Icke priv läk mott Skaraborgs län 8 4 6 17 7 42 Skaraborg Privat läk mott Skaraborgs län 3 5 7 8 12 35 Skaraborg Skara VC 2 3 12 9 2 28 Skaraborg SkaS/Falköping 18 17 12 11 1 59 Skaraborg SkaS/Lidköping 24 29 30 36 12 131 Skaraborg SkaS/Mariestad 12 17 16 11 1 57 Skaraborg SkaS/Skövde 67 74 125 185 118 569 Skaraborg Ågårdsskogen VC, Lidköping 3 5 6 6 8 28 Storgöteborg Capio Lundby Närsjukhus 50 123 49 78 44 344 Storgöteborg Carlanderska 53 52 40 45 5 195 Storgöteborg Frölunda specialistsjukhus 52 97 125 118 72 464 Storgöteborg Icke priv läk mott Gbg kommun 2 3 8 29 23 65 Storgöteborg Läkarhuset S Vägen 27 GBG 0 0 0 58 12 70 Storgöteborg Privat läk mott Gbg kommun 88 147 182 196 148 761 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Mölndals sjukhus 69 67 76 47 3 262 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Sahlgrenska Sjh. 296 337 387 525 266 1811 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Östra sjukhuset 28 20 9 12 2 71 Övrigt Övriga 250 323 310 314 128 1325 Total 1535 1947 2190 2783 1432 9887 10

Tabell 2.2: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. För historiska data inkluderas även Östra Sjukhuset och Mölndals Sjukhus. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Akutmott 0 0 0 1 0 1 Barnkirurgisk klin 0 1 0 0 0 1 Handkirurgisk klin 1 0 4 1 4 10 Hud klin 62 117 134 228 118 659 Infektionsklin 1 0 0 0 0 1 Kir klin 83 61 50 44 13 251 Klinik saknas 0 0 0 2 0 2 Kvinnoklin 1 0 0 1 0 2 Lung med klin 0 0 1 0 0 1 Med klin 2 0 4 1 1 8 Neurokirurgisk klin 1 0 0 1 0 2 Onk allm 10 17 18 2 1 48 Onk gyn 1 1 1 0 0 3 Ortoped kirurgisk klin 1 2 4 3 4 14 Plastikkirurgisk klin 220 212 241 286 128 1087 Psykiatrisk klinik 0 0 0 0 1 1 Thoraxkirurgisk klin 1 0 1 0 0 2 Urologisk klin 0 3 0 0 0 3 Ögon klin 0 0 1 0 1 2 Öron-näs-halssjd 9 10 13 14 0 46 Total 393 424 472 584 271 2144 Tabell 2.3: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid SÄS. För historiska data inkluderas även tidigare data för Borås sjukhus och Skene lasarett. (Historiska data för Alingsås lasarett har inte inkluderats.) Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Hud klin 27 36 103 201 82 449 Kir klin 61 66 44 43 9 223 Klinik saknas 1 0 0 0 0 1 Långvård/Geriatrik klin 1 0 0 0 0 1 Ortoped kirurgisk klin 0 0 1 0 0 1 Reumatologisk klin 0 0 0 1 0 1 Ögon klin 0 0 1 0 0 1 Öron-näs-halssjd 6 11 4 10 1 32 Total 96 113 153 255 92 709 11

Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.4: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid NU-sjukhusen. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Dalslands sjukhus (Bäckefors respektive DLM), Lysekils sjukhus, NÄL, Strömstads sjukhus samt Uddevalla sjukhus. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Hud klin 22 83 104 172 87 468 Kir klin 107 89 87 126 65 474 Klinik saknas 1 1 1 3 2 8 Kvinnoklin 0 1 0 0 0 1 Med klin 1 0 0 0 1 2 Ortoped kirurgisk klin 1 0 1 1 1 4 Ögon klin 1 0 1 2 0 4 Öron-näs-halssjd 17 21 21 30 14 103 Total 150 196 215 334 170 1065 Tabell 2.5: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid SKAS. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Hud klin 2 13 41 99 90 245 Kir klin 95 90 97 105 32 419 Klinik saknas 1 0 0 0 0 1 Kvinnoklin 0 2 1 1 0 4 Lung med klin 0 0 0 1 0 1 Med klin 4 5 1 2 0 12 Ortoped kirurgisk klin 0 1 1 1 0 3 Urologisk klin 1 1 2 0 0 4 Öron-näs-halssjd 18 25 40 34 10 127 Total 121 137 183 243 132 816 Tabell 2.6: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Kungsbacka Vårdcentral och Varbergs sjukhus. Fall från Hallands Sjukhus Halmstad (tidigare Halmstads lasarett) rapporteras till Södra sjukvårdsregionen och omfattas inte av denna registerrapport. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Hud klin 8 1 8 15 7 39 Kir klin 36 47 65 64 42 254 Klinik saknas 9 7 7 8 1 32 Kvinnoklin 0 1 1 0 0 2 Med klin 0 0 1 1 0 2 Ortoped kirurgisk klin 2 1 1 1 1 6 Urologisk klin 0 0 1 0 0 1 Öron-näs-halssjd 5 8 12 11 10 46 Total 60 65 96 100 61 382 12

Tabell 2.7: Fördelning av antalet invasiva melanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Borås pat 225 274 338 396 141 1374 Carlanderska pat 65 1 0 0 0 66 Halmstad pat 74 103 164 225 135 701 Medialab, Malmö pat 185 238 100 7 0 530 Medilab Täby 24 83 82 72 56 317 SU/Sahlgrenska pat 471 566 699 921 410 3067 Su/Östra pat 71 199 83 0 0 353 Trollhättan pat 223 236 285 486 269 1499 Unilab Skövde pat 178 222 426 654 413 1893 Övriga 19 25 13 22 8 87 Total 1535 1947 2190 2783 1432 9887 Tabell 2.8: Fördelning av antalet in-situmelanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 25 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Borås pat 135 111 124 159 90 619 Carlanderska pat 37 1 0 0 0 38 Halmstad pat 16 39 62 142 132 391 Medialab, Malmö pat 90 78 31 2 0 201 Medilab Täby 21 46 46 60 42 215 SU/Sahlgrenska pat 263 211 271 627 436 1808 Su/Östra pat 27 71 42 0 0 140 Trollhättan pat 72 79 96 195 87 529 Unilab Skövde pat 65 79 180 462 354 1140 Övriga 4 3 1 3 3 14 Total 730 718 853 1650 1144 5095 13

Data ur cancerregistret Kapitel 3 3.1 Incidens Den åldersstandardiserade incidensen i regionen ligger och har legat över den i riket sedan 1970- talet, se figur 3.1. Orsakerna till detta är okänt. Kust- och båtliv som ger hög solexponering kan vara bidragande liksom genetiska faktorer. Detta tycks även avspeglas i högre kustnära incidens enligt figur 3.2. Det finns en nationell patologgrupp (KVAST; Kvalitets- och standardiseringskommittén) för att säkerställa att de diagnostiska kriterierna är lika över landet varför överdiagnostik knappast kan förklara en konstant högre incidens. Andra faktorer är tillgängligheten till sjukvård och kunskapen om melanom bland vårdgivarna och inte minst allmänhetens kunskap. Dessa faktorer torde dock ha störst betydelse för tumörtjockleken enligt Breslow och prognos men mindre för incidensen. 3.2 Täckningsgrad Täckningsgraden (tabell 3.1) är ett mått på hur stor andel canceranmälda melanom som anmäls till kvalitetsregistret. Målsättningen är från och med 2006 att alla invasiva och in situmelanom skall anmälas till kvalitetsregistret. En hög täckningsgrad i kvalitetsregistret är av största betydelse för att registret ska kunna användas för utvärdering och kvalitetssäkring av vården. Kvalitetsregistren gör det möjligt att se hur vårdprogrammens riktlinjer följs och för att utvärdera behandlingsresultaten. 14

3.2. Täckningsgrad 50 45 40 grupp Regionen Kvinna Regionen Man Riket Kvinna Riket Man Antal fall per 100 000 individer 35 30 25 20 15 10 5 0 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 3.1: Åldersstandardiserad incidens (mot Sveriges medelbefolkningn år 2000) av invasivt malignt hudmelanom i Västra Sjukvårdsregionen och i hela Sverige, för män respektive kvinnor. Y-axeln visar antal fall per 100 000 individer. 15

Kapitel 3. Data ur cancerregistret Figur 3.2: Åldersstandardiserad incidens för invasiva maligna melanom i Västra sjukvårdsregionen 2007-2011, det vill säga de senaste fem åren. 16

3.2. Täckningsgrad Tabell 3.1: Täckningsgrad (avrundat till hela procent). Första raden (Tck) anger andelen fall från lagstadgade cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret (fr o m 2006 inklusive melanom in situ). Andra raden (Reg) anger andel fall i cancerregistret som på något sätt även registrerats i kvalitetsregistret men då detta inte nödvändigtvis omfattar just en klinisk anmälan. Första raden (Tck) är vad som normalt definierar täckningsgraden för ett register. Under senare del av förra decenniet räknades dock inkommen B-blankett som fullgod kvalitetsregisteranmälan för melanom in situ (därav minskning i andelarna på första raden). Tredje raden (Invasiv) anger andelen invasiva fall i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. (Denna rad sammanfaller per definition med första raden till och med 2005.) Fjärde raden (Insitu) anger andelen in situ-melanom i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. In situ-melanom ingår från och med 2006 i kvalitetsregistret. Uppgifter för tidigare år inkluderas enbart som information och ska inte värderas i termer av låg täckning. 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tck 98 98 98 95 96 96 97 100 99 98 100 99 98 98 98 99 80 76 74 78 89 87 Reg 98 98 98 96 98 98 98 100 99 99 100 99 98 98 99 100 98 98 98 96 97 92 Invasiv 98 98 98 95 96 96 97 100 99 98 100 99 98 98 98 99 94 90 85 83 92 93 Insitu 14 13 24 22 19 23 26 23 19 12 1 2 10 11 86 68 57 55 56 71 84 80 17

Kapitel 3. Data ur cancerregistret Tabell 3.2: Täckningsgrad i procent per upptagningsområde och år från och med år 2009. Med täckningsgrad menas att canceranmälan följts upp av klinisk anmälan till kvalitetsregistret (detta oberoende av om patologanmälan gjorts eller inte). År Storgoteborg S:a.Alvsb. Fyrbodal Skaraborg N:a.Halland 2009 82 89 78 76 57 2010 86 95 87 90 91 2011 84 85 91 96 81 1800 1600 1400 kvalitetsregistret cancerregistret Antal registrerade fall 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Artal Figur 3.3: Figuren visar antalet fall i cancerregistret som borde ha anmälts till kvalitetsregistret samt det antal fall där så skett. Den stora ökningen av fall i cancerregistret från 2005 till 2006 avspeglar alltså inte det faktiska antalt fall i cancerregistret utan bara att melanom insitu från och med 2006 även skall anmälas till kvalitetsregistret. För uppgifter om samtliga fall, se figur 3.5. Antalet fall som visas för kvalitetsregistret är enbart de fall som fått en klinisk anmälan (vilket definierar täckningsgraden). Kvalitetsregisteranmälan kan ha inkommit från patolog men inkluderas då inte i denna graf. 18

3.3. Åldersfördelning 3.3 Åldersfördelning Hudmelanom förekommer i alla åldrar från puberteten och uppåt. Åldersfördelningen för diagnos av malignt melanom skiljer sig något mellan kvinnor och män. Det kan bero på att kvinnor i större utsträckning undersöker sin hud och kontrollerar sina födelsemärken men också att kvinnor av någon anledning insjuknar tidigare i livet. Manliga patienter 1990 2011 Manliga patienter 2007 2011 Antal registrerade fall 0 200 400 600 20 40 60 80 100 Aldersgrupp Aldersgrupp Kvinliga patienter 1990 2011 Antal registrerade fall 0 100 300 500 Antal registrerade fall 0 50 100 200 20 40 60 80 100 Kvinliga patienter 2007 2011 Antal registrerade fall 0 50 100 200 20 40 60 80 100 20 40 60 80 100 Aldersgrupp Aldersgrupp Figur 3.4: Åldersfördelning för manliga respektive kvinnliga patienter för hela perioden (1990-2011) samt för de senaste fem åren (2007-2011). 19

Kapitel 3. Data ur cancerregistret 3.4 Antal fall fördelat på år och kön Invasiva melanom Antal registrerade fall 400 300 200 100 Man Kvinna 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Artal Melanom in situ 400 Man Kvinna Antal registrerade fall 300 200 100 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Artal Figur 3.5: Antal fall fördelat på diagnosår och kön. Övre grafen avser invasiva melanom. Nedre grafen avser melanom in situ (förstadium till invasivt melanom kan per definition inte ge dottersvulster). 20

Kapitel 4 Data ur kvalitetsregistret 4.1 Kliniskt stadium vid diagnos Tabell 4.1: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha antingen satelliter eller intransitmetastas per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Satelliter 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Ja 26 21 24 10 5 Nej 1464 1889 2145 2588 1407 Andel 1.74 % 1.1 % 1.11 % 0.38 % 0.35 % Tabell 4.2: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva malanom. Metastaser 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Ja 24 17 34 17 7 Nej 1466 1893 2135 2581 1405 Andel 1.61 % 0.89 % 1.57 % 0.65 % 0.5 % 21

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Tabell 4.3: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha fjärrmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Fjarrmetastaser 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Ja 9 8 5 16 4 Nej 1481 1902 2164 2582 1408 Andel 0.6 % 0.42 % 0.23 % 0.62 % 0.28 % Tabell 4.4: Antal patienter med enbart primärtumör (Ja). Andel anger andelen ja av andelen ja och nej. AndelTot inkluderar även patienter med okänd status i nämnaren. Uppgifterna avser både invasiva melanom och melanom in-situ. En extra ökning av antalet okända fall från och med år 2009 beror på att uppgift saknas tillfördes som formellt svarsalternativ på inrapporteringsblanketten vid övergången til INCA. Primärtumör 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Ja 309 285 295 287 360 373 375 476 356 399 384 Nej 17 12 11 8 13 8 11 11 8 11 9 Okänt 5 6 6 5 2 5 6 5 9 3 3 Andel 95 % 96 % 96 % 97 % 97 % 98 % 97 % 98 % 98 % 97 % 98 % AndelTot 93 % 94 % 95 % 96 % 96 % 97 % 96 % 97 % 95 % 97 % 97 % Tabell 4.5: Forts. från föregående tabell Primärtumör 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ja 431 456 471 519 652 635 628 708 771 848 1171 Nej 10 16 15 4 11 8 6 11 8 3 12 Okänt 1 7 2 6 7 6 10 7 34 63 109 Andel 98 % 97 % 97 % 99 % 98 % 99 % 99 % 98 % 99 % 100 % 99 % AndelTot 98 % 95 % 97 % 98 % 97 % 98 % 98 % 98 % 95 % 93 % 91 % 22

4.2. Tumörlokalisation 4.2 Tumörlokalisation Figurerna 4.1-4.5 illustrerar förändringar av tumörlokalisation för invasiva melanom i 5 tidsperioder. Varje figur är uppdelad per åldersgrupp, 0-49 år eller 50 år och äldre, samt kön. Observera att den sista tidsperioden innehåller färre år än övriga men att denna period fylls på kommande år. Huvud/hals 200 Antal registrerade fall 150 100 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2011 Figur 4.1: Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 <50 Man 8 11 12 29 10 Kvinna 8 5 18 17 13 50+ Man 81 102 113 160 67 Kvinna 80 94 120 133 64 Tabell 4.6: Huvud/hals: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 23

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Övre extremitet 200 Antal registrerade fall 150 100 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2011 Figur 4.2: Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.7: Övre extremitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 <50 Man 17 21 21 36 19 Kvinna 25 35 30 56 28 50+ Man 49 56 95 160 98 Kvinna 92 110 145 178 132 24

4.2. Tumörlokalisation Nedre extremitet 300 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ 250 Kvinna 50+ Antal registrerade fall 200 150 100 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2011 Figur 4.3: Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.8: Nedre extrimitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 <50 Man 23 35 27 37 27 Kvinna 99 107 122 129 68 50+ Man 59 73 73 100 58 Kvinna 167 225 235 294 147 25

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Bål 600 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ 500 Kvinna 50+ Antal registrerade fall 400 300 200 100 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2011 Figur 4.4: Bål: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.9: Bål: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 <50 Man 134 141 138 119 64 Kvinna 123 197 156 158 66 50+ Man 362 472 526 578 296 Kvinna 116 187 248 255 102 26

4.2. Tumörlokalisation Handflata/fotsula/subungualt 25 20 Man < 50 Kvinna < 50 Man 50+ Kvinna 50+ 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2011 Antal registrerade fall 15 10 5 0 Figur 4.5: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.10: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 <50 Man 2 2 2 0 0 Kvinna 3 2 0 4 4 50+ Man 12 16 13 6 6 Kvinna 18 9 16 14 3 27

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.3 Tumörtjocklek enligt Breslow Tjocklekenpå en tumör vid diagnostillfället beror på hur tidigt tumören upptäcks. Figur 4.6 illustrerar andel tumörer per Breslow- och åldersklass (tabell 4.11 ger det exakta antalet). För både män och kvinnor ser vi att andelen tunna melanom minskar med ålder. Antal registrerade fall 0 100 200 300 400 500 600 Man 0 1 Kvinna 0 1 M 1 2 Kv 1 2 M 2 4 Kv 2 4 M 4 Kv 4 39 40 49 50 59 60 69 70 79 80+ Aldersklass Figur 4.6: Ålders- och könsspecifik tumörtjocklek enligt Breslow, diagnosåren 2007-2011, det vill säga de senaste fem åren. Figuren kan vara något svårtydd men till exempel den översta enheten i respektive åldersstapel anger antal fall för kvinnor (rosa färg) där tumörtjockleken enligt Breslow uppgår till mer än 4 mm. Nedersta enheten i respektive åldersstapel anger andelen fall män (blå färg) där Breslowtjockleken uppgår till maximalt 1 mm. De tumörer vars angivna tjocklek ligger på gränsen mellan två intervall redovisas i det nedre intervallet. Till exempel en tumör med tjocklek 1 mm tillfaller intervallet 0-1 mm (inte intervallet 1-2 mm). 28

4.3. Tumörtjocklek enligt Breslow Tabell 4.11: Antal registrerade fall uppdelat på tumörtjocklek enligt Breslow (mm) samt ålder och kön för diagnosåren 2007-2011, det vill säga de senaste fem åren. -39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ 0-1 mm Man 64 94 134 166 163 82 Kvinna 112 148 152 164 109 98 1,01-2 mm Man 27 26 40 77 62 45 Kvinna 35 41 52 36 52 47 2,01-4 mm Man 10 15 27 42 53 44 Kvinna 16 11 27 17 42 46 4,01- mm Man 2 7 10 32 36 53 Kvinna 4 9 14 18 21 44 Tabell 4.12: Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret 2011. Breslowklass 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Total Man 196 64 42 30 332 Kvinna 200 62 36 23 321 Total 396 126 78 53 653 Tabell 4.13: Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön. Tidsperiod 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010-2011 Total Man 1.05 0.95 1.00 1.00 1.0 1.00 Kvinna 0.85 0.80 0.81 0.85 0.9 0.85 Total 0.95 0.85 0.90 0.95 1.0 0.90 Tabell 4.14: Andel tunna melanom (i procent) per område där tunnt melanom är melanom med tumörtjocklek max 1 mm enligt T-stadium T1, T1a och T1b. Avser enbart invasiva fall. Område 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Fyrbodal 28 31 55 68 55 44 46 56 N:a.Halland 52 38 54 47 55 38 43 53 S:a.Alvsb. 49 37 55 44 49 49 46 49 Skaraborg 55 48 46 56 51 41 47 54 Storgoteborg 49 41 53 54 46 47 51 51 29

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 8 6 4 2 0 Man Kvinna 8 6 4 2 0 Tumörtjocklek enligt Breslow (mm) 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tumörtjocklek enligt Breslow (mm) Figur 4.7: Boxplottar för tumörtjocklek enligt Breslow för män respektive kvinnor1990-2011. Fall tjockare än 10 mm har exkluderats. 30

4.3. Tumörtjocklek enligt Breslow Tumörtjocklek per upptagningsområde 8 6 4 2 0 Fyrbodal Goteborg N:a.Halland S:a.Alvsb. Tumörtjocklek enligt Breslow (mm) Skaraborg Figur 4.8: Boxplottar för tumörtjocklek enligt Breslow per upptagningsområde inom regionen 1990-2011. Fall tjockare än 10 mm har exkluderats. Geografiska skillnader kan alltså här ej påvisas. Med Goteborg avses här Storgöteborg enligt avsnitt 1.2. Tabell 4.15: Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm (2009-2011). Mitosindex är, näst tumörtjocklek, starkaste oberoende prognostiskt faktor för melanom med tumörtjocklek enligt Breslow på max en mm. Mitoser Ja Nej Uppgift saknas Total Antal 396 461 99 956 31

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.4 Ulceration Ulceration innebär destruktion av vävnad, en egenskap som torde underlätta metastasering. Andelen ulcererade tumörer ökar med tumörtjocklek enligt Breslow. Kvinna Man 500 Nej Ja 500 Nej Ja 400 400 Antal registrerade fall 300 200 Antal registrerade fall 300 200 100 100 0 0 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm Figur 4.9: Ulcererad primärtumör (ja/nej) i respektive Breslowklass, diagnostiserade 2009-2011 (tiden efter INCA:s införande). Uppdelat på kön. Tabell 4.16: Andel och antal tumörer med ulceration per Breslowklass och kön samt boendeområden. Underlag för denna tabell är samma information som visas grafiskt i figur ovan. 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Kvinna 6% (29/480) 15% (25/168) 40% (38/94) 67% (45/67) Man 4% (20/453) 21% (38/179) 40% (45/112) 62% (50/80) Storgoteborg 4% (12/325) 17% (17/102) 38% (26/69) 68% (36/53) Fyrbodal 6% (16/255) 18% (17/94) 32% (14/44) 68% (21/31) S:a.Alvsb. 5% (7/138) 25% (15/59) 56% (19/34) 63% (17/27) Skaraborg 5% (6/126) 18% (10/56) 33% (11/33) 65% (15/23) N:a.Halland 9% (8/89) 11% (4/36) 50% (13/26) 46% (6/13) 32

4.5. Sentinel Node Biopsi (SNB) 4.5 Sentinel Node Biopsi (SNB) Lymfkörtelmetastaser är en av de viktigaste prognostiska faktorerna när det gäller malignt melanom. Med hjälp av radioaktiva isotoper och/eller färg kan man identifiera den/de lymfkörtlar som dränerar det aktuella tumörområdet, (sentinel node). Sentinel node biopsi är numer en etablerad metod för stadieindelning av malignt melanom enligt AJCC. För att utföra SNB säger riktlinjerna att något av följande skall vara uppfyllt: Tumörtjockleken enligt Breslow är 1 mm eller mer, eller Clarknivå IV eller V, eller Ulcererad tumör Gäller inte melanom i huvud- och halsregionen. Enligt ovanstående kriterier skulle 866 patienter ha blivit föremål för SNB år 2011. Vi vet att mycket gamla patienter, de som är multisjuka eller har spridning vid eller kort tid efter diagnos inte kommer ifråga för SNB. 483 (55 %) SNB har registrerats i kvalitetsregistret. Det är emellertid bara en liten del av dessa som följs upp med registrering av blankett C Histopatologi lymfkörtelkirurgi i INCA; 128 registreringar (27 % av de 483). Detta medför att data presenterade i tabell 4.17 avseende andel positiva SNB kanske inte är en korrekt spegling av verkligheten. För att exemplifiera detta presenteras i tabell 4.18 data från kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som sedan år 2004 har fört ett eget register över sina SNB. Tabell 4.17: Antal positiva SNB (minst en körtel med metastas) av antalet utförda SNB per patologenhet och år samt andel positiva totalt för respektive år och patologenhet. Det finns mycket stark anledning att ifrågasätta dessa uppgifter utifrån faktiskt utförd verksamhet. Dock är dessa uppgifter de som rapporterats in till kvalitetsregistret. Patologenhet 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel pos. Borås pat 0/0 0/2 1/2 2/20 3/16 3/18 1/15 1/9 13 % Halmstad pat 1/1 0/0 0/1 1/8 1/4 2/4 1/11 0/5 18 % Medilab Täby 0/0 0/0 0/1 0/2 0/1 0/0 0/0 0/0 0 % Patologavd MAS 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 1/2 50 % S:t Görans pat 0/0 0/0 0/0 0/0 1/1 0/0 0/0 0/0 100 % SU/Sahlgrenska pat 1/3 1/2 1/8 2/16 7/35 8/32 4/37 6/50 16 % Trollhättan pat 0/0 0/0 0/3 1/22 6/41 4/16 3/29 2/46 10 % Unilab Skövde pat 0/0 0/0 0/3 0/11 3/20 1/4 3/20 5/16 16 % Andel pos. 50 % 25 % 11 % 8 % 18 % 24 % 11 % 12 % 14 % Tabell 4.18: Antal positiva SNB samt totalt antal utförda SNB vid Sahlgrenska universitetssjukhusets kirurgklinik (Källa: Jan Mattsson) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andel pos 3/30 8/73 14/85 6/44 8/91 7/63 6/69 11 % 33

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.6 Histogenetisk typ När man tar hänsyn till tumörtjocklek enligt Breslow har den histogenetiska typen ingen betydelse för prognos. Ur etiologiskt perspektiv är den dock intressant då man allmänt anser att den UVinducerade ökningen av melanom är av SSM-typ. Antal registrerade fall 0 100 200 300 400 500 600 700 Man Kvinna SSM LMM NM ALM Annan Histogenetisk typ Figur 4.10: Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor diagnosåret 2011 (invasiva melanom). 34

4.6. Histogenetisk typ Tabell 4.19: Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön. 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Man SSM 61 68 62 76 95 98 98 138 100 121 139 123 145 125 100 140 135 121 145 176 217 253 LMM 8 16 16 12 13 12 17 16 14 16 11 12 15 14 17 26 13 20 15 25 15 16 NM 51 40 36 38 41 32 47 50 41 44 40 52 57 61 39 69 59 59 69 61 62 69 ALM 2 4 3 4 2 5 3 1 6 2 5 4 2 2 0 1 2 3 2 1 3 3 Annan 17 14 19 13 9 12 10 20 16 10 6 17 17 19 23 28 16 16 16 27 19 29 Kvinna SSM 67 56 58 58 113 109 112 143 106 129 142 151 148 156 123 136 142 158 161 215 219 257 LMM 13 17 18 11 14 19 16 20 9 17 16 22 15 16 21 20 18 15 18 21 16 30 NM 42 33 33 29 21 37 36 41 36 41 31 39 44 51 54 52 54 45 56 47 45 63 ALM 4 4 2 3 8 2 2 8 2 1 5 6 3 2 3 5 3 1 2 5 3 6 Annan 18 15 22 18 25 21 11 14 14 18 9 14 17 20 21 22 16 8 16 19 25 24 35

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 80 Andel tumörer av typ SSM (%) 60 40 20 Man Kvinna 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 2011 Figur 4.11: Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSM. 36

4.7. Ledtider 4.7 Ledtider Följande ledtider är av intresse att följa för att illustrera patientens väg genom sjukvårdssystemet: 1. Från första läkarbesök till primärkirurgi (figur 4.12) 2. Från primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar (figur 4.13) 3. Från primärkirurgi till utvidgad kirurgi (figur 4.14) 4. Från primärkirurgi till SNB (figur 4.15) 5. Från positiv SNB till lymfkörtelutrymning 1 Ledtiderna illustreras nedan med så kallade Kaplan-Meier-kurvor. X-axeln avser tid i dagar från ledtidens start. Y-axeln avspeglar den andel patienter som vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut. Exempelvis mediantiden (det antal dagar som krävs för att hälften av patienterna ska ha gått från ledtidens början till dess slut) avläses som X-axelns värde då Y-axeln visar 0,5. Vi kan se det som att vi så snabbt som möjligt vill gå från 0 till 1 (0 till 100 %) på Y-axeln och när vi når målet har ledtiden avslutats för samtliga patienter. Samtidigt som vi strävar uppåt har dock även tiden sin gång varför vi samtidigt också tvingas färdas i X-led. Ju kortare X-axel, desto snabbare ledtid. Ledtiderna presenteras per geografiskt område och den översta kurvan i varje graf representerar området med kortast ledtid (en större andel patienter har vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut). Följande grafer baseras på uppgifter från INCA, det vill säga för patienter diagnostiserade 2009-2011. De fall som inkluderas är de fall där datum registrerats för både ledtidens början och slut. 1 Dessa datum finns definierade i kvalitetsregistret men inmatat underlag är i dagsläget för litet för att presentera. 37

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Första läkarbesök till primärkirurgi Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.12: Tid i antal dagar från första läkarbesök, då patienten sökte för sin hudförändring, till primärkirurgi. Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.13: Tid i antal dagar från primärkirurgi, till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar efter första diagnostiska ingrepp. 38

4.7. Ledtider Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till utvidgad kirurgi Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.14: Tid i antal dagar från primärkirurgi till utvidgad kirurgi. Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till SNB Ledtid i antal dagar 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar omrade = Storgoteborg omrade = Fyrbodal omrade = N:a.Halland omrade = S:a.Alvsb. omrade = Skaraborg Figur 4.15: Tid i antal dagar från primärkirurgi till SNB. 39

Relativ överlevnad Kapitel 5 40

Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per kön 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos Män Kvinnor Figur 5.1: Relativ överlevnad uppdelad per kön för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2011 i Västra Sjukvårdsregionen. Relativ överlevnad korrigerar för annan dödlighet än sådan som förorsakats av malignt melanom. De heldragna linjerna omsluts av streckade konfidensintervall med punktvis konfidensgrad på 95 procent. Då intervallen inte överlappar (viket här är fallet) innebär det att vi har en statistiskt signifikant skillnad i överlevnad mellan könen. 41

Kapitel 5. Relativ överlevnad Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per tumörtjocklek enligt Breslow 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Figur 5.2: Relativ överlevnad uppdelad per tumörtjocklek enligt Breslow för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2011 i Västra Sjukvårdsregionen. För tunna melanom ser vi att den relativa överlevnaden ligger runt 100 procent. Det betyder att patienter med tunna melanom inte dör i högre utsträckning än normalbefolkningen efter diagnos. Med andra ord, tidig diagnostistik är mycket viktigt! För patienter med fler än en invasiv malignitet avser tumörtjockleken den först registrerade tumören. 42

Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat på ulcererad respektive inte ulcererad tumör 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos Ulcererad Inte ulcererad Figur 5.3: Relativ överlevnad uppdelad på patienter med ulcererad respektive inte ulcererad tumör för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2011 i Västra Sjukvårdsregionen. För patienter med fler än en invasiv malignitet avser ulcerationen den först registrerade tumören. 43

Begreppsförklaring Kapitel A Boxplot Strecket i mitten av den färgade delen av dessa plottar representerar medianen, avståndet från toppen till botten av den färgade delen kallas det interkvartila avståndet. En outlier definieras som ett värde som ligger mer än 1.5 gånger det interkvartila avståndet från 75:e resp 25:e kvartilen. En extreme outlier definieras som ett värde som ligger mer än tre gånger det interkvartila avståndet från 75:e respektive 25:e kvartilen. De horisontella strecken en bit ovanför respektive under den färgade delen representerar det största respektive minsta värde som inte är en outlier. Histogenetisk typ för invasiva melanom SSM Superficiellt Spridande Melanom LMM Lentigo Maligna Melanom NM Nodulärt Melanom ALM Acralt Lentiginöst Melanom INCA INCA är ett informationsnätverk för cancervården en nationell IT-plattform för hantering av register kring cancerpatienter avseende vård och forskning. Besök: www.incanet.se Relativ överlevnad Relativ överlevnad ger ett mått på hur den undersökta populationen överlever en viss tid efter diagnos relativt normalbefolkningen till skillnad från observerad överlevnad som är ett mått på hur stor andel av den undersökta populationen som överlevt en viss tid efter diagnos. SNB Sentinel Node Biopsi 44

Ulceration Med ulceration menas en epiteldefekt som omfattar hela epidermis tjocklek. Åldersstandardiserad incidens För att möjliggöra jämförelse med uppgifter för hela riket, eller över tiden, har incidensen åldersstandardiserats med Sveriges befolkning 2000 som standard. 45

Rapporten är utgiven av Regionalt cancercentrum väst. 2013-05-08.