Riktlinje för mediamätning vid om-, till och nybyggnation av system och byggnader

Relevanta dokument
Riktlinje för mediamätning vid om-, till och nybyggnation av system och byggnader

Riktlinje Mediamätning

Diarienummer: 0006/19. PROJEKTERINGSANVISNINGAR Energi- och volymmätning

Riktlinje Tekniska dokument Drift- och underhållsinstruktioner

Beskrivning avseende Mediamätning

Principer för energi- och volymmätning

Riktlinje BIM Samgranskning

Riktlinje CAD. Skapad: Senast ändrad:

Riktlinje för brandskydd

Projekteringsanvisningar

RIKTLINJE MEDIAMÄTNING

Tekniska krav och anvisningar. Principer för energi- och volymmätning

Projekteringsanvisningar för dörrmiljöer

FORTIFIKATIONSVERKET LOGISTIKBYGGNAD

Tekniska krav och anvisningar. Principer för energi- och volymmätning

Övergripande anvisning Produkt- och materialval, Bedömningskriterier

Tekniska anvisningar Energi

Fastighet: Byggnad 1316 Flygel M Fastighetsägare: LOCUM Konsult: EnergoRetea AB. Totalkontor Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015

Projekteringskrav Energi Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige

Principer för energi- och volymmätning

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

EN AV SVERIGES BÄSTA FASTIGHETSFÖRVALTARE 2020

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj Fastighet: Tobaksmonopolet 6 Fastighetsägare: AMF Fastighetsägare Konsulter: Incoord

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Byälvsvägen , Bagarmossen. - VVC-förluster.

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

ENVA. Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

GUMMIFABRIKEN SYSTEMHANDLING ETAPP 2 7 SH STYR-ALÄGGN BESKR KV KNEKTEN 16, VÄRNAMO KOMMUN STYR-PROJEKTERING. ÅF-Infrastructure AB

4K - KlimatKompenserad KomfortKyla

ENERGIDEKLARATION. Halevägen 165, Åstorp Åstorps kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

Riktlinje VA-, VVS-, Kyl- och processmediesystem

Malmö Stad Stadsfastigheter

Administrativa uppgifter

Åtgärder, bruttolista. Kyotopyramiden. Byggnad/byggnadsskal Reducera värmeförluster. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

ENERGIDEKLARATION. Fågelstigen 4, Värmdö Värmdö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2007 Energideklarations-ID:

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

ENERGIDEKLARATION. Torstuna Överkålsta 6, Fjärdhundra Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID:

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

ENERGIDEKLARATION. Årsringen 5, Mariehamn Mariehamn kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2011 Energideklarations-ID: 1560

Plusenergihus i Harplinge

ENERGIDEKLARATION. Högheden 2, Älvsbyn Älvsbyns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Dalkarlsvägen 50, Huddinge Huddinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Långedragsvägen 88, Västra Frölunda Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1938 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hoddebjärsvägen 14, Båstad Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1974 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Drängseredsvägen 92B, Floda Lerums kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1989 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Byvägen 65, Landvetter Härryda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1974 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Svalvägen 24, Kungsbacka Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

Energiteknik AB. Krav 1 (5) Byggår: Area: 5404 m 2 A temp Vårdcentral Byggnaden är uppförd. ett styr- och. Töreboda. I byggnaden finns två

ENERGIDEKLARATION. Drakes Väg 7, Vallentuna Vallentuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1971 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hagalundsvägen 25, Örebro Örebro kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1963 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Lisehöjdsvägen 4, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Lilla Väsby 100, Almunge Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1938 Energideklarations-ID:

Fastighet: Borlänge Ishall, Maxihallen och Borlänge Curlinghall Fastighetsägare: Borlänge kommun Konsulter: WSP Fastigheten och dess användning

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

ENERGIDEKLARATION. Gundbyn 126, Alunda Östhammars kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Örnsätrabacken 41, Skärholmen Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Kyrkogatan 15, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID:

Energikrav för lokalbyggnader

Skogsvallen idrottsanläggning

ENERGIDEKLARATION. Muddervägen 16, Umeå Umeå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1964 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Nordviksberg 42, Skärhamn Tjörns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2011 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Hasselvägen 9, Örsundsbro Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1990 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gränsfejdsvägen 15, Lindome Mölndals stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID:

Byggnadens ägare-kontaktuppgifter. Byggnadens ägare-övriga. Byggnadens ägare-identifikation

ENERGIDEKLARATION. Nysätra Högborg 1, Örsundsbro Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1886 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Norra Gatan 16, Bengtsfors Bengtsfors kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID:

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 april 2015

ENERGIDEKLARATION. Gatugårdsvägen 11D, Torslanda Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1965 Energideklarations-ID:

Uppdragsnummer ,000. Rapport Effektiv Energi. Brf Hagaparken Vänersborg. Energideklaration. Vänersborg Lars Larsson Anders Malmberg

ENERGIDEKLARATION. Nicoloviusvägen 4, Höllviken Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Kyrsta 10, Storvreta Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1980 Energideklarations-ID:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

ENERGIDEKLARATION. Anbudsvägen 141, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Glimmervägen 14B, Handen Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gustavsbo 11, Järlåsa Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1965 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Alberga 208, Björklinge Tierps kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1850 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Ekerö Prästgård 3, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1951 Energideklarations-ID:

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

ENERGIDEKLARATION. Benvedsbacken 2, Huddinge Huddinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2011 Energideklarations-ID:

Energiförsörjning Storsjö Strand

ENERGIDEKLARATION. Karstorpsvägen 8, Båstad Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1940 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Boängsgatan 22, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Skogvaktarvägen 13, Dals Långed Bengtsfors kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID:

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund

ENERGIDEKLARATION. Klättervägen 7, Örkelljunga Örkelljunga kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1971 Energideklarations-ID:

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Solceller på Johanneberg, Chalmers

ENERGIDEKLARATION. Rystavägen 14, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1974 Energideklarations-ID:

Fastighet: Hägern Mindre 7 Fastighetsägare: Fabege AB. Totalprojekt slutrapport Helt genomfört energiuppföljt Totalprojekt.

ENERGIDEKLARATION. Västra Ansgarigatan 4, Limhamn Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1890 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. ration.pbs. sammanfattning av. Nybyggnadsår: Energideklarations-ID: Energiprestanda:

ENERGIDEKLARATION. Kinsta 6, Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

Transkript:

vid om-, till och nybyggnation av system och byggnader Skapad: 2015-06-26 Senast ändrad: 2017-03-20

Daniel Kronheffer Mattias Millinger Karin Sjöndin 2015-06-26 2017-03-20 2017-03-20 2(7) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Riktlinje för mediamätning... 3 3 Mätarplacering... 3 3.1 El... 3 3.1.1 Fastighetsel...4 3.1.2 Verksamhetsel...4 3.2 Värme... 4 3.3 Kyla... 5 3.4 Vatten... 5 3.5 Byggprojekt... 5 4 Datainsamling... 6 5 Mätarkvalitet... 6 6 Systematik för mätbenämning... 6 Bilaga 1: Sammanfattning av mätare... 7

Daniel Kronheffer Mattias Millinger Karin Sjöndin 2015-06-26 2017-03-20 2017-03-20 3(7) 1 Inledning Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges 1. Standardisering av lokaler, rumsfunktioner och tekniklösningar medför effektivare och säkrare vård, samt långsiktigt hållbara, robusta och ändamålsenliga vårdfastigheter. Styrdokument/riktlinjer för fastigheterna är ämnade att säkerställa lokaler för god vård att lagkrav följs, att krav avseende patientsäkerhet uppfylls och att arbetsmiljön i lokalen är god en gemensam standard som ska gälla för fastigheter förvaltade av Locum. Styrdokumenten kan även tillämpas för inhyrda lokaler. Vänligen kontakta uppdateringsansvarig eller Locums specialister vid frågor gällande dessa styrdokument. 1) 2 e Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 2 Riktlinje för mediamätning Med denna riktlinje förenklas och förbättras uppföljnings- och redovisningsmöjligheterna för media. Den avser om-, till- och nybyggnationer av byggnader och system. Riktlinjen syftar till kostnadsbesparande i byggprojekt och förvaltning då det blir en bra nivå på mätningen. Nivån på antalet mätare i riktilinjen ger en rimlig nivå på uppföljning för att kunna uppfylla myndighetskrav. Riktlinjen är uppdelat i två delar. Den första delen behandlar vad som ska mätas. Den andra delen beskriver mätning och datahantering. 3 Mätarplacering 3.1 El Var mätare ska placeras är uppdelat per mediasystem. Vid vissa ombyggnationer eller renoveringar kan endast ett mediasystem beröras, då ska instruktion för berört system följas. Vid större styrprojekt bör möjligheten att tillämpa denna riktlinje beaktas. Bilaga 1 visar en överskådlig sammanfattning av mätarplaceringen Elmätare per byggnad med separerad verksamhets- och fastighetsel, enligt beskrivning nedan:

Daniel Kronheffer Mattias Millinger Karin Sjöndin 2015-06-26 2017-03-20 2017-03-20 4(7) 3.1.1 Fastighetsel Genom att mäta alla större elanvändare av fastighetsel mäts den huvudsakliga delen av fastighetselen. Det som kvarstår är endast mindre förbrukare som t.ex. belysning i trappuppgångar och mindre korridorer. Det är endast en liten del av fastighetselen och den bör kunna uppskattas. Alla apparatskåp i fläktrum och undercentraler ska ha elmätare. Energi och effekt ska kommuniceras från frekvensomriktare för motordrift. Detta beskrivs även i styrdokument för Styr- och övervakningssystem som finns under styrdokument fastigheter på locum.se. Alla kylmaskiner/värmepumpar med en eleffekt större eller lika med 12 kw ska ha separat elmätning. Detta beskrivs även styrdokument för VA-, VVS, Kyl- och processmediesystem.. För hissar ska elmätare placeras i elcentraler. Se styrdokument Hissystem. Elen till större allmänbelysningsområden som garage och långa kulvertar ska mätas där det är rimligt med avseende till antalet mätare som krävs. Andra större elförbrukare som kan räknas till fastighetsenergin ska mätas. Detta för att bland annat kunna följa upp ställda energikrav. Lokal elproduktion ska mätas, t. ex. från solceller. Styrdokument finns under Styrdokument fastigheter på Locum.se 3.1.2 Verksamhetsel Elmätning för verksamhetsel ska ske per schakt, förslagsvis på utgående grupper i ställverk, där det är möjligt. Det skall beredas förutsättningar för separat mätning per våningsplan, bl.a. genom att avsätta utrymme. Förutsättningar ska finnas för såväl permanent som tillfällig mätning. Större elförbrukare så som MR-kameror, viss medicinsk apparatur, storkök etc. ska ha egen separat elmätning. Detta för att bland annat kunna följa upp ställda energikrav. Laddstolpar för elbilar skall förses med separat mätning, eller ha direkt mätning via leverantör. 3.2 Värme Det ska finnas total värmeenergimätning per byggnad. Värme ska mätas i varje undercentral. Energin ska mätas vid varje växlare alltså varje utgående VS krets. I fall där separering av olika system sker senare ska separat energimätning ske för dessa. T.ex. om ventilation och radiatorer har en gemensam VS-krets från undercentralen och separeringen sker senare, ska båda systemen ha separat mätning.

Daniel Kronheffer Mattias Millinger Karin Sjöndin 2015-06-26 2017-03-20 2017-03-20 5(7) 3.3 Kyla Stora värmeförbrukare såsom pool eller storkök, ska förses med separat mätning. Varmvatten och VVC ska ha separat flödes- och energimätning. All värmeproduktion som kommer byggnaden tillgodo skall energimätas, som t.ex. kondensorsidan på kylmaskiner, solpaneler, värmeåtervinning från värmealstrande verksamheter (såsom serverhallar etc). Det ska finnas total kylenergimätning per byggnad. Kyla ska mätas i varje undercentral. Energin ska mätas vid varje växlare alltså varje utgående KB krets. I fall där separering av olika system sker senare ska separat energimätning ske för dessa. T.ex. om ventilation och kylbafflar har en gemensam KB-krets från undercentralen och separering sker senare, ska båda systemen ha separat mätning. Det ska vara förberett för att i kunna mäta kyla per våningsplan. Om KVC finns, ska den ha egen energimätning. Kylproduktionen ska mätas per kylmaskin. Detta för att uppskatta COP på kylmaskinerna. För stora kylförbrukare ska separat kylmätning finnas. Annan kylproduktion ska även mätas, som t.ex. evaporativ-, sorptiv- och i vissa fall frikyla. 3.4 Vatten Kallvattenflöde skall mätas per byggnad. Även mängden kallvatten till varmvatten. Det ska även finnas en tempgivare på inkommande kallvatten. Separat vattenmätning på storförbrukare så som pool etc. VVC och eventuell KVC skall mätas, se under värme och kyla. 3.5 Byggprojekt Fjärrvärme-, el-, kyl- och vattenanvändningen som används i större byggprojekt ska mätas separat. Även energin till tillfälliga byggnader och bodar ska särmätas.

Daniel Kronheffer Mattias Millinger Karin Sjöndin 2015-06-26 2017-03-20 2017-03-20 6(7) 4 Datainsamling Alla mätare ska kommunicera till överordnat SCADA system (exempelvis Citect) via lokala styrsystem. Mätvärden ska minst vara timmätta och ackumulerade energivärden. Det överordnade systemet kommunicerar sedan vidare till Locums energistatistikprogram (i nuläget momentum). I byggprojekt ska en mätarplan över hur mätarna förhåller sig till varandra och vad de mäter levereras till förvaltningen. Mätplanen ska visa undermätare och hur de förhåller sig till mätare högre i strukturen. Den ska tydligt definiera om det är verksamhets- eller fastighetsenergi och vad mätningen avser. Mätning av energianvändning vid byggprojekt, tillfälliga byggnader och bodar behöver ej vara uppkopplade, men ska läsas av och rapporteras minst en gång i månaden. 5 Mätarkvalitet För att få rätt kvalitet på mätningarna ska mätare uppfylla SWEDACs senaste STAFS gällande vatten, värmemätning samt elmätning. För elmätare gäller Klass 2, vilket innebär 2 % mätosäkerhet. Produkten av mätosäkerheterna för elmätare, kablage och mättransformatorer ska ha en maximal mätosäkerhet på 2 %. Den procentuella mätosäkerheten ska gälla både vid full dimensionerad last och vid låga laster. 6 Systematik för mätbenämning I riktlinje 18 Styr och övervakning med projekteringsanvisningar under beteckningsbilagan beskrivs hur mätarna ska benämnas. Styrdokument Styr- och övervaktningssystem för fastighetsdrift

Daniel Kronheffer Mattias Millinger Karin Sjöndin 2015-06-26 2017-03-20 2017-03-20 7(7) Bilaga 1: Sammanfattning av mätare El Mätning per byggnad Fastighetsel och verksamhetsel ska särskiljas Fastighetsel - Per apparatskåp - Frekvensomriktare för motordrift - Kylmaskiner/Värmepumpar med eleffekt över 12 kw - Hissar i elcentraler - Där det går att särredovisa större allmänbelysning - Lokal elproduktion (t.ex. solceller) Verksamhetsel - Per schakt och förberett för möjlighet till mätning per plan - Större elförbrukare ska särmätas - Verksamheter med stor elförbrukning ska särmätas, t.ex. storkök, sterilcentraler. - Laddstolpar för elbilar Byggel, tillfälliga byggnader och bodar ska särmätas. Värme Kyla Energimätning per byggnad - Alla utgående VS-kretsar från undercentral inklusive varmvattenproduktion och VVC, samt senare separering om det finns. Stora värmeförbrukar ska särmätas, t. ex. pool Lokalt producerad eller återvunnen värme ska särmätas, t.ex. kondensorvärme från kylmaskiner, värmepumpar, energilager, solvärme eller återvinning från verksamhet. Mätning per byggnad - Alla utgående KB-kretsar från undercentral samt KVC, samt senare separering om det finns. Kylmätning per kylmaskin Stora kylförbrukare ska särmätas, t.ex. extra kylkrävande medicinsk apparatur Annan kylproduktion ska särmätas, t.ex. frikyla, sorptiv-, evaporativkyla Vatten Mätning per byggnad - Vattenåtgång till varmvatten Stora vattenförbrukare ska särmätas, t.ex. storkök, pool etc.