Protokoll nr 9 / Rådet för funktionshinderfrågor

Relevanta dokument
Protokoll nr 5 / Rådet för funktionshinderfrågor

Protokoll nr 6 / Rådet för funktionshinderfrågor

Protokoll nr 2/2015. Rådet för funktionshinderfrågor

Protokoll nr 5 /2016. Rådet för funktionshinderfrågor Justerat Närvarande: Carola Gioti. Övriga närvarande:

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 24 oktober 2016

Rådet för funktionshinderfrågor

Ewa Samuelsson Magnus Lindmark Karin Hansson Nyberg sekreterare Närvarande:

Protokoll nr 7 fört vid Stockholms kommunstyrelses funktionshinderråds sammanträde måndagen den 21 oktober 2013 kl

Södermalm stadsdelsnämnd. Slutet sammanträde. 4. Yttrande enligt 4 kap 10 föräldrabalken (FB) 5. Yttrande enligt 4 kap 10 föräldrabalken (FB)

Protokoll från rådet för funktionshinder

Protokoll nr 9 fört vid Stockholms kommunstyrelses funktionshinderråds sammanträde måndagen den3 december 2012 kl

Socialnämndens, Äldrenämndens och Överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor. den 9 november Tid: Kl

Rådet för funktionshinderfrågor

Protokoll fört vid socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 23 februari 2017

Protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinderfrågor

Protokoll fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 6 maj 2015

Sammanträde Torsdag 25 augusti 2016 klockan 18:00 Medborgarplatsen 25, plan 8. Slutet sammanträde

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 11 september 2017

Ola Lundström (HSO/SDF) Ellinor Baurne (HSO/Attention)

Protokoll fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor den 23 mars 2015

Protokoll fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 18 maj 2015

P R O T O K O L L F Ö R T V I D S A M M A N T R Ä D E

I tjänsten deltog Sven-Göran Södergren, avd chef 1-10 Lena Fax avd chef 1-10 Anna Magnfors 7 Ulla Bäckman 7

Sammanträdesprotokoll , möte 1/18

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 13 november 2017

Ewa Samuelsson Magnus Lindmark Karin Hansson Nyberg sekreterare Närvarande:

Protokoll från Skarpnäcks råd för funktionshinderfrågor

Södermalms stadsdelsnämnd kallas till sammanträde 10/2019. Föredragningslista

Protokoll fört vid socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 20 augusti 2015

Ett Stockholm för alla, Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Protokoll nr 8 fört vid Stockholms kommunstyrelses funktionshinderråds sammanträde tisdagen den 12 november 2013 kl

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

RÅDET FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 6 februari 2017

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 30 maj 2016

Ewa Samuelsson Magnus Lindmark Karin Hansson Nyberg sekreterare Närvarande:

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Råd för funktionshinderfrågor. Närvarande:

Protokoll fört vid socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 21 januari 2016

Rådet för funktionshinderfrågor

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014

Protokoll fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 24 augusti 2015

Protokoll fört vid pensionärsrådets sammanträde i Hägersten-Liljeholmen

Funktionshinderrådets möte den 12 november 2013

Protokoll nr 9 fört vid stadsdelsnämndens pensionärsråds (SPR) sammanträde måndagen den 14 oktober kl

Antagen av SN 27/090225

Protokoll fört vid socialnämndens, äldrenämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 17 mars 2016

SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND SID 1 (5)

Gamla Biblioteket, Tekniska Nämndhuset

Angående våld i nära relationer hos personer med funktionsnedsättning, skrivelse från HSO Stockholms stad

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 5 februari 2018

Bromma stadsdelsförvaltnings råd för funktionshinderfrågor

Funktionshinderrådets protokoll

Protokoll fört vid Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor 22 april 2015

Sammanträdesprotokoll , möte 10

Ewa Samuelsson Magnus Lindmark Karin Hansson Nyberg sekreterare Närvarande:

Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende

Riktlinjer för lex Sarah

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 19 mars 2018

KOMMUNSTYRELSENS RÅD FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

Protokoll från Skarpnäcks råd för funktionshinderfrågor

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 4 december 2017

2 Dagordningen fastställs R ådet godkänner dagordningen.

Protokoll 11/2018. Mikael Nilsson (M) Henrik Lundberg (M) Herje Larsson (L) Maria Skalin Alströmer (MP) Hans Tjernström (C) Folke Amnö (S)

Lex Sarah. Anmälan av missförhållanden inom äldreomsorg och social omsorg KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG OCH SOCIAL OMSORG

Ola Lundström (HSO/SDF)

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Pensionärsrådets möte den 27 januari 2014

Närvarande. 1 Val av justerare

Protokoll från rådet för funktionshinder

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Handlingsprogram för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Utredning med anledning av rapport om lex Sarah

Protokoll från Skarpnäcks stadsdelsnämnds pensionärsråd

4 Inkomna skrivelser och protokoll

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING

Ett Stockholm för alla Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Justerat: Protokollet justerat per mail.

Helhetssyn och samordning av stödet till enskilda 18 till 30 år aktuella inom socialpsykiatri

Rutiner enligt lex Sarah

Protokoll från sammanträde med rådet för funktionshinderfrågor den 15 september 2016

ÄLVSJÖ STADSDELSNÄMND

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Lotta Nordfeldt (C) Pelle Börjesson (V) Sten Siegbahn (HSO/RBU) Leif Jeppsson (SRF) Annika Sjöstedt (DHR) Ola Lundström (HSO/SDF)

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Protokoll fört vid socialnämndens, äldrenämndens

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Riktlinjer för missförhållanden enligt Lex Sarah. Antagen av socialnämnden Dnr: SN 2015/0132

Barns delaktighet och rätt att komma till tals i handläggning av LSS-insatser

Kommunkontoret i Bergsjö Onsdag 23 september 2015 kl. 13:00-17:00

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor, (SOU 2017:92)

Barns delaktighet och rätt att komma till tals i handläggning av LSS-insatser. Funktionshinderinspektörernas granskning 2017

2 Dagordningen fastställs Dagordningen godkänns.

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde tisdagen den 1 december 2015

Protokoll Skärholmens råd för funktionshinderfrågor

Landstingets ledningskontor, registrator

Utses att justera Justeringens plats och tid Kommunkontoret, fredagen den 23 november kl. 08:00

Transkript:

Södermalms stadsdelsnämnd Protokoll nr 8/2016 Sida 1 (11) 2016-11-9 Protokoll nr 9 / 2016. Rådet för funktionshinderfrågor NYTT- Prioriterade ärenden till Södermalms SDN. För att belysa rådet ståndpunkter vid ärenden vi anser extra viktiga, kommer under denna rubrik prioriterade ärenden att anges. Till nämndens novembersammanträde har vi valt att prioritera två ärenden: Rådets förtydligande av höstens diskussion om LSS-insatsen 9.4 Kontaktperson. Eftersom detta förtydligande är extrainsatt i protokollet är det placerat efter 4 Anmälan fg. protokoll 28. Program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020 Ordförande Rickard Friberg Justerare Britt-Marie Färm stockholm.se Närvarande: Carola Gioti SRF Rickard Friberg HSO/ RBU Barbro Ohlson HSO/HRF Lasse Persson HSO/Neuroförbundet Stefan Fagerström HSO/FUB Britt Marie Färm HSO/Mag- och tarmföreningen

Sida 2 (11) Meddelat frånvaro Ragnar Helin Övriga närvarande: Victoria Callenmark Lina Hedlund Lotta Hedstad Carina Gillgren HSO/Epilepsiföreningen tf. avdelningschef sekreterare funktionshinderinspektör funktionshinderinspektör Tidpunkt: Tisdag den 8 november, kl. 16.30 18.30. Plats: Södermalms stadsdelsförvaltning, Göta Ark 8 tr, Linnésalen.

Sida 3 (11) 1 Sammanträdets öppnande Rickard Friberg hälsade rådets ledamöter välkomna och förklarade mötet öppnat. 2 Val av ordförande, sekreterare och justerare Rickard Friberg valdes att leda sammanträdet. Lina Hedlund utsågs till sekreterare. Britt Marie Färm utsågs jämte ordföranden att justera dagens protokoll. 3 Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 4 Anmälan av föregående protokoll. Läggs till handlingarna. PRIORITERAT ÄRENDE Funktionshinderrådet på Södermalm har uppmärksammat att Södermalm under de två senaste åren kraftigt dragit ner på antalet personer som får insatsen kontaktperson ( 9.4 LSS). Denna neddragning (från 93 personer 2013 till 44 personer 2015) är den ojämförligt största neddragningen i Stockholms stad. Med anledning av detta har vi ställt frågor till förvaltningen och till nämndens politiska majoritet. Från förvaltningen har vi ännu inte fått

Sida 4 (11) någon förklaring till neddragningen och den politiska majoriteten har lovat att undersöka detta närmare då de inte kände till att det förehöll sig på detta sätt. Insatsen kontaktperson är förhållandevis billig men betyder oerhört viktig för den enskilde som får insatsen. Det går inte att jämställa med det stöd som ska tillhandahållas av t ex gruppboendet då en kontaktperson i boendet är en person som man ofta är i beroendeställning till eftersom det samtidigt är personal i boendet. Dessutom visar flera studier att fritidsaktiviteter i gruppbostad är väldigt inskränkt för de flesta, alltså att bemanningen i boendet inte räcker till för att tillfredsställa allas enskilda behov av en innehållsrik och varierad fritid. Tvärtom ser man tendenser på en inlåsningseffekt i gruppbostad där den allra största delen av fritiden spenderas i hemmet, även på helger. En separat kontaktperson däremot är mer som en jourhavande kompis som man kan träffa utanför boendets inblandning, och där man själv i större utsträckning kan bestämma vad man vill göra. Rådet vill ha en rimlig förklaring till det som nu sker och önskar att såväl politiker som tjänstemän funderar på om inte Södermalm kan gå samma väg som man gjort t ex i Botkyrka kommun, där alla som söker insatsen kontaktperson också automatiskt beviljas kontaktperson. I Botkyrka utgår man ifrån att den som söker kontaktperson också är i behov av det och omvänt att den som inte behöver kontaktperson inte heller ansöker om den insatsen, alltså förmodligen en liten risk för överutnyttjande. Det besparar dessutom kostsam handläggning samt ger fler personer ett rikare liv vilket förstås främjar hälsan för en målgrupp med mycket höga ohälsotal.

Sida 5 (11) 5 Ärenden till stadsdelsnämnden den 17 november Beslutsärenden 5. Månadsrapport per oktober 2016. Victoria berättade om månadsrapporten. Förvaltningen prognosticerar ett överskott på 5 miljoner för helår 21. Inkommet medborgarförslag om att kommunen skapar tillräckligt antal kvinnojourer och mer långvariga skyddade boenden där även husdjur är välkomna. Rådet ställer frågan hur det ser ut med tillgängligheten/användbarheten på de skyddade boenden och Victoria berättar att de skyddade boendena är tillgängliga. Rådet vill att tillgänglighetsaspekten tillgodoses då förvaltningen köper platser på kvinnojourer. Remissärenden 24. Grönare Stockholm förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden. Remiss från kommunstyrelsen. Rådet instämmer med förvaltningens förslag, men tillägger att tillgängligheten alltid bör beaktas. 26. Motion om trygghetsinventering av stadens fysiska miljö. Instämmer med förvaltningen förslag.

Sida 6 (11) 27. Reviderat program för kvalitetsutveckling. Svar på remiss från kommunstyrelsen. Rådet ställer sig positiv till det reviderade programmet och trycker på att det är viktigt att områdeskompetensen ska beaktas vid upphandlingar. PRIORITERAT ÄRENDE 28. Program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020. Svar på remiss från kommunstyrelsen Rådet anser att det är mycket positivt att staden aktivt lyfter frågan om våld i nära relationer och lägger fram konkreta förslag till åtgärder på olika nivåer. Rådet vill ändå särskilt lyfta funktionshindersperspektivet. I inledningen nämns prioriterade grupper och fokusområden, exempelvis hedersrelaterat våld samt HBTQ-personer. Personer med funktionsnedsättning omnämns däremot inte, trots att det är väl känt att denna grupp är utsatt för våld eller hot om våld i betydligt högre utsträckning än genomsnittet av befolkningen. I stadens rapport Trygghet i Stockholm år 2014, som baseras på stadens trygghetsmätning, fanns inte variabeln funktionsnedsättning redovisad. HSO Stockholms stad begärde därför en särskild redovisning för variabeln funktionsnedsättning, vilken staden sammanställde. I denna redovisning framkom att personer med funktionsnedsättning känner större oro för att bli utsatta för misshandel, hot, rån och trakasserier jämfört med befolkningen i övrigt. För män och kvinnor med funktionsnedsättning är det dubbelt så många (4% mot 2 %) som varit utsatta för våld i nära

Sida 7 (11) relationer. För kvinnor med funktionsnedsättning ser det än mer sämre ut. 5,3% av kvinnorna med funktionsnedsättning jämfört med 2,1% av kvinnorna i övrigt, uppger att de varit utsatta för våld i nära relationer. Det är utmärkt att texten på ett tydligt sätt markerar att våldet kan ta sig många olika uttryck. Det ligger nära till hands att förknippa våld i nära relationer till endast aktivt fysiskt våld. Men våld innebär allt som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker offret. Det kan utöver direkta fysiska eller psykiska övergrepp - även handla om materiella och ekonomiska faktorer, eller om passiva övergrepp såsom försummelse eller att förhindra att den utsatta personen får vitala behov tillgodosedda. Endast vetskapen om att våldet kan komma att upprepas, är en form av psykiskt våld i sig. Rådet noterar även att staden avser att arbeta preventivt på olika nivåer; primär-, sekundärrespektive tertiärpreventivt. Det handlar om upplysning och attitydförändringar för att förebygga våldshandlingar, om insatser när våldet redan ägt rum, liksom om stöd till bearbetning av trauman etcetera. Även den som är vållande kan behöva insatser i syfte att förebygga att våldet upprepas på kortare eller längre sikt. I det preventiva arbetet måste fler personer erbjudas ökad kunskap om ämnet. Om fler personer får ökad kompetens finns anledning att tro att fler kommer att upptäcka signaler om våld i nära relationer. Man bör dock komma ihåg att denna typ av anmälning eller misstänksamhet kan inverka på en persons rätt till familj- och privatliv och inskränka en persons grundläggande rättigheter till integritet. Det är därför viktigt att denna typ av frågeställningar finns reglerad och kompletterad med interna riktlinjer, så att den som har misstankar, utan att bryta någon form av sekretess, kan få stöttning att hantera situationen utan att man inskränker oskyldiga människors

Sida 8 (11) rättigheter mer än nödvändigt. Vi konstaterar även att definitionen av närstående enligt remissen skulle kunna inkludera personal som jobbar med personer med funktionsnedsättningar, då den som är brukare har en beroendeställning till denna. Det bör förtydligas om vad som gäller för situationer där en person i beroendeställning utsätts för våld eller hot om våld. Vart ska den enskilde eller annan personal vända sig om de se ser missförhållanden? I rapporten framhålls att mörkertalet är betydande då det gäller våld i nära relationer. Det är sannolikt att andelen fall som uppmärksammas, anmäls eller blir föremål för insatser, är ännu lägre då det gäller våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning. En anledning till att särskilt lyfta de funktionsnedsatta såsom grupp i detta sammanhang, är att en del, då främst personer med vissa former av psykiska funktionsnedsättningar alt. kommunikationssvårigheter, har svårare att förmedla vad som hänt och ibland har svårt att få adekvat stöd av sin omgivning och/eller hos rättsväsendet. Personer med funktionsnedsättning har alltså även när de själva anmäler brott svårare att få stöd. Den som har blivit utsatt för våld kan behöva någon form av tillfälligt eller mer långvarigt skyddat boende. Rådet vill betona att sådana boenden skall vara tillgängliga för alla personer med någon form av funktionsnedsättning. Slutligen vill vi peka på att i Stadens budget för 2016 bl.a. tar upp att utsattheten för våld i nära relationer för personer med funktionsnedsättning behöver uppmärksammas tydligare. Sammanfattningsvis vill rådet anföra Med hänvisning till stadens rapport Trygghet i Stockholm år 2014, borde gruppen personer

Sida 9 (11) med funktionsnedsättning vara prioriterad och särskilt omnämnas redan i inledningen. Redan i samband med nyanställning och introduktion på arbetsplatser, liksom vid olika fortbildnings- och informationsinsatser skall funktionshindrades särskilda utsatthet uppmärksammas Alla personalgrupper ska informeras om hur man tidigt kan upptäcka om våld förekommer och vikten av att uppmärksamma detta, med respekt för den personliga integriteten. Funktionshindrade utgör, som ovan påvisats, en särskilt utsatt grupp när det gäller våld i nära relationer (inkl beroendeförhållanden till olika personalgrupper). Vi anser därför att våld mot personer med funktionsnedsättning i likhet med vad som föreslås vad gäller hedersrelaterat våld - skall redovisas i ett särskilt avsnitt. Anmälningsärenden Anmälan av rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Victoria erbjuder att chef från mottagningen eller enheten för vuxna kan komma och ge lite mer information om ej verkställda beslut. Lina bjuder in till januari rådet. Anmälan av förteckning över inkomna diarieförda handlingar Anmälan av balanslista Lades till handlingarna Att bevaka: Verksamhetsplan 2017 (december 2016)

Sida 10 (11) Under vintern bjuds Delaktighetsmodellens representant in tema berätta om delaktighetsmodellen (togs upp på tidigare råd) Under vintern bjuds avdelningschef förskolan in tema aktivitet 2 i planen för delaktighet I januari bjuds Pia Ehnhage in tema, det reviderade programmet för delaktighet. Enhetschef för mottagning/enheten för vuxna bjuds in tema ej verkställda beslut Skrivelse om besparingar vad gäller hjälp till personer med funktionsnedsättning, feb 2017 Dnr 1057-2016-1.2.1. 6 Program för delaktighet Victoria delar ut förslag till plan för delaktighet som sammanställts utifrån den gemensamma workshopen i oktober. Den är för påseende och Victoria vill ha feedback senast den 14 november från rådet. Till nästa gång: Lina bjuder in Agneta Pernu. 7 Förvaltningsinformation Upphandlingar och verksamhetsövergångar Verksamhetsövergång för Tantolundens gruppbostäder och Reimersholme servicebostäder sker den 1 februari 2017. Olivia omsorg blir då ny entreprenör.

Sida 11 (11) 8 Information om inkomna handlingar - 9 Övrigt Besök av funktionshinderinspektörer Lotta Hedstad och Carina Gillgren som informerade om den granskning som gjorts under hösten av personlig assistans på beställarenheten för funktionshinder. Rapport kommer under våren 2017 Presentation, årsrapport 2015 och rapport 14 bifogas som bilagor. Samtal fördes om modernisering av protokoll. 10 Nästa sammanträde 6 december 11 Sammanträdet avslutas Ordföranden Rickard Friberg förklarade sammanträdet avslutat. Vid protokollet Lina Hedlund