Göteborgs universitet Institutionen för kulturvård Box 130 405 30 GÖTEBORG Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010 4700365 BESLUT 2014 03 19 Reg. Nr. 411 17728 13 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010 470 03 00 Org nr 202100 6487 www.uhr.se Ansökan om förnyat tillstånd för ett alternativt urval till Konservatorsprogrammet vid Göteborgs universitet Ärendet Göteborgs universitet har ansökt om att få använda ett alternativt urval till samtliga platser på konservatorsutbildningen. Ansökan avser antagningen som gäller studier från och med höstterminen 2014. Göteborgs universitet fick 2008 tillstånd att använda ett alternativt urval till samtliga av platserna på utbildningen. Detta tillstånd har sedan förnyats 2012. Inför höstterminen 2014 återkommer universitetet med en förnyad ansökan. En redovisning av erfarenheterna av det alternativa urvalet och platsfördelningen lämnades till Universitets och högskolerådet i samband med den förnyade ansökan. Universitetets ansökan består av en ansökan. Lärosätet har kompletterat ansökan med fördjupade beskrivningar kring bedömningskriterier samt statistik; sökande, antagna och genomströmning. Lärosätets motivering Ansökan gäller konservatorsprogrammet som leder till en kandidatexamen, 180 högskolepoäng. Skälen som Göteborgs universitet anger för att vilja använda ett alternativt urval till samtliga platser är att erfarenheterna från det alternativa urvalet visar på mycket hög studiemotivation, mycket goda prestationer samt få studieavbrott och studieuppehåll bland de som antagits på detta sätt. Göteborgs universitet framför att man genom att använda arbetsprov och intervju speglar den sökandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt mycket väl. Betygsantagning är ett för trubbigt instrument för att ge svar på de väsentliga frågorna Sida 1 (8)
om den sökandes lämplighet i form av praktiska färdigheter och motivation för utbildningen. Universitetet anför att de i antagningen med alternativt urval följer den gängse modellen i det europeiska nätverket för konservatorsutbildningar (ENCoRE) som förordas från den europeiska sammanslutningen av konservatorsförbund (E.C.C.O). Lärosätets beskrivning Det urvalsinstrument som Göteborgs universitet vill använda för alternativt urval består av två delar ett arbetsprov och en intervju. Arbetsprovet innefattar en beskrivningsuppgift och ett modellprov. Instrumentet avser att spegla den sökandes kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Syftet med instrumentet är att få svar på de väsentliga frågorna om den sökandes lämplighet i form av praktiska färdigheter och motivation för utbildningen. Universitetet framför att man med urvalsinstrumentet bedömer tre områden: iakttagelseförmåga; att utifrån en förlaga avbilda ett tredimensionellt föremål korrekt, förmåga att uppnå hantverksskicklighet och förmåga att observera, beskriva och analysera. I intervjun återknyter man till modellbygget och beskrivningsuppgiften. Den ger ytterligare information om den sökandes motivation och förståelse för utbildningen och konservatorns yrkesroll. Bedömning av arbetsprov Arbetsprov Modellbygge Iakttagelseförmåga, att utifrån en förlaga avbilda ett tredimensionellt föremål korrekt Bedömningen gäller hur väl den sökande klarar att förstå arbetsprovets skriftliga instruktion för att få fram ett praktiskt resultat i modelluppgiften. Modelluppgiften ska genomföras utifrån ett förelagt objekt, i valfritt material. Bedömningen baseras på förmågan att genomföra detta modellarbete. Det valda materialet ska vara lämpligt för att ur teknisk och estetisk synvinkel passa genomförandet av uppgiften. Modellen ska vara naturtroget återgiven. Den ska vara funktionell i de fall rörliga delar finns i förlagan eller funktionen hos objektet är avhängig andra karaktäristiska egenskaper. Förmåga att uppnå hög hantverksskicklighet Förtrogenheten med ett material och förmågan att använda detta material på ett adekvat sätt i framtagandet av en modell speglar tydligt en hantverksskicklighet och dess potential att utvecklas vidare. Sida 2 (8)
Bedömning av modellbygge sker enligt följande poäng. 0,0 Avsaknad av överensstämmelse med förlaga och avsaknad av funktionella delar. Mycket allvarliga brister i utförandet. 0,5 Betydande brister i såväl avbildande, utförande som i funktion. 1,0 Smärre brister i såväl avbildande, utförande som i funktion. 1,5 I huvudsak väl genomförd i såväl avbildande, utförande som i funktion. 2,0 Mycket väl genomförd i såväl avbildande, utförande som i funktion. Beskrivningsuppgift Förmåga att observera, beskriva och analysera Den sökande väljer för uppgiften själv ett objekt ur en offentlig miljö. Objektet beskrivs i text och bild (ej foto). Även den fysiska miljö i vilket objektet finns ska beskrivas. Genom denna uppgift går det att bedöma hur det valda objektet beskrivs utifrån redovisade observationer. Det går även att få en uppfattning av rimligheten i hur den sökande analyserar objektets materiella status i förhållande till omgivningsfaktorer, som t.ex. fukt och temperatur. I beskrivningsuppgiften bedöms även den kommunikativa förmågan. Bedömning av beskrivningsuppgift sker enligt följande poäng: 0,0 Beskrivningen av det valda objektet är alltför rudimentärt utförd. Allvarliga brister och direkta felaktigheter i redovisning och analys. Undermåliga kommunikativa färdigheter. 0,5 Betydande brister i såväl beskrivning, kommunikativa samt de analyserande momenten av uppgiften. 1,0 Smärre brister i såväl beskrivning, kommunikativa samt de analyserande momenten av uppgiften. 1,5 I huvudsak väl genomförd i såväl beskrivning, kommunikativa samt de analyserande momenten av uppgiften. 2,0 Mycket väl genomförd i såväl beskrivning, kommunikativa samt de analyserande momenten av uppgiften. Rangordning av de sökande och bedömargruppens sammansättning Rangordningen baserar sig på en poängbedömning i en femgradig skala, 0,00 2,0 med halvsteg, av arbetsprovets två moment (beskrivningsuppgiften och modelluppgiften), var för sig. Dessa sammanvägs därefter. Maximal poäng är 4,0. Bedömningen görs av antagningsgruppens fyra ledamöter, varav två är lärare, en är studentrepresentant och en är extern representant för yrkessektorn. Studentrepresentanten får lämna en bedömning men denna bedömning påverkar inte resultatet. Sida 3 (8)
Intervju Ett antal sökande som genomfört provet kallas till intervju. De två lärarrepresentanterna genomför en individuell intervju med de sökande. I intervjun återknyter man till modellbygget och beskrivningsuppgiften. Den sökande får berätta om hur hon/han tolkat instruktionen och hur tankegången varit vid genomförandet av dessa uppgifter. Detta ger ytterligare kännedom om den sökandes förhållningssätt i omsättande av teori till praktik. Intervjun ger också lärosätet en mycket god uppfattning om den sökandes förmåga att framföra ett eget budskap, liksom hur hon/han analyserar våra frågor och kommunicerar sina svar. Via intervjun tillförs information som kan vara av betydelse för vår förståelse av den sökandes förmåga att utveckla och nå hög hantverksskicklighet. Den sökandes motivation och förståelse för utbildningen och konservatorns yrkesroll, samt förutsättningar att fullfölja studierna framkommer också tydligt. Intervjun poängsätts inte, men erfarenheterna från den kan vägas in i totalbedömningen i händelse av att det väger helt jämt i rangordning. Student och yrkeslivsrepresentanten genomför under intervjudagarna informativa samtal i grupp med de sökande. Urval Urvalet baseras på arbetsprov och intervju och syftar till att välja ut de sökande som har störst förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. De högst rangordnade behöriga sökande antas. Övriga behöriga sökande blir reservplacerade. Information till studenterna Information om provets syfte, aktuell tidplan, bedömningskriterier och urvalsprocess finns på universitetets hemsida. Där framgår även att information om arbetsprovet samt anmälningsblankett skickas till samtliga sökande till programmet. De sökande gör de två delarna av arbetsprovet hemma och skickar eller lämnar in provet till institutionen för Kulturvård senast ett visst datum. Uppföljning av tidigare tillstånd Göteborgs universitet har gjort en uppföljning av tidigare tillstånd. Den visar att mellan hösterminen 2007 och höstterminen 2013 har det förekommit fem studieavbrott och tre studieuppehåll. Tabellen nedan visar antagningsstatistik och genomströmning för de tre senaste studentgrupperna på Konservatorsprogrammet. Sida 4 (8)
Sökande Platser Antagna (kvinnor inom parentes) Avbrott Genomströmning Studentgrupp 2011 2014 Studentgrupp 2012 2015 Studentgrupp 2013 2016 103 15 14(13) 2 13 studenter har 100 % av total högskolepoängen under första två åren. En student har 34,2 % av total högskolepoäng. 96 15 15 (10) 2 14 studenter har 100 % av den totala högskolepoängen till dagens datum. En student har 91,6 % av total högskolepoäng 97 15 12(10) 1 8 studenter har 100 % av den totala högskolepoängen, 1 har 80 %, 2 har 60 % av total högskolepoäng tills dagens datum. Universitetet framför att det sätt som universitetet antar studenter borgar för att de får studenter av hög klass och som också har en mycket god examinationsfrekvens. Universitets och högskolerådets bedömning Om det finns särskilda skäl får Universitets och högskolerådet, enligt 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100), medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12. Av 7 kap. 23 framgår att en högskola får, i den utsträckning som anges i 13, bestämma urvalsgrunder som består av andra särskilda prov än högskoleprovet; Sida 5 (8)
kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen; och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Universitets och högskolerådet har i arbetet med tillståndsgivningen kommit fram till att tillstånd för annan platsfördelning i normalfallet ska möjliggöra flera vägar in i högskolan. Emellertid, om lärosätet på ett trovärdigt sätt kan argumentera för att alla platser på en utbildning ska fördelas via enbart betyg och högskoleprovsresultat, eller via ett alternativt urval, kan Universitets och högskolerådet ge tillstånd till detta. Vidare är Universitets och högskolerådets tolkning av förordningen att då ett lärosäte vill använda urvalsgrunderna i 7 kap. 23 till mer än en tredjedel av platserna ska myndigheten även pröva de urvalsgrunder som lärosätet planerar att använda. Urvalet syftar till att de mest lämpade sökande ska antas till utbildningen. Urvalet bör göras på ett sådant sätt att godtyckliga bedömningar minimeras. Vid Universitets och högskolerådets bedömning av ansökan läggs stor vikt vid rättssäkerheten för de sökande. Universitets och högskolerådet ställer därför höga krav på lärosätets beskrivning av vad (egenskaper/kompetenser) urvalsinstrumentet avser att mäta, vilka bedömningskriterier och vilken skala som används för bedömningen. Rådet ställer också höga krav på lärosätets argumentation kring vad det föreslagna instrumentet ger för information som inte betyg och högskoleprov kan ge och vad i utbildningen som motiverar att använda det önskade instrumentet. Göteborgs universitet har ansökt om tillstånd att använda ett alternativt urval till samtliga platser på Konservatorsprogrammet. Antagningsprovet mäter praktiska färdigheter och motivation för utbildningen och följer den modell som förordas av det europeiska konservatorsförbundet. Att använda betyg och högskoleprov anför lärosätet är ett för trubbigt instrument för att mäta dessa färdigheter. Lärosätet har haft tillstånd att använda ett alternativt urval till samtliga platser sedan 2008 med ett förnyat ettårigt tillstånd från 2012 med en uppmaning att utveckla bedömningskriterierna för den femgradiga skalan som används i antagningsprovet samt att göra en utvärdering av urvalsmetoden. Göteborgs universitet har utvecklat bedömningskriterierna för de två momenten i arbetsprovet, modelluppgiften och beskrivningsuppgiften. Bedömningarna sker i halvsteg efter en skala 0,0 2,0 av arbetsprovets två moment, beskrivningsuppgiften och modelluppgiften, var för sig. Bedömningarna sammanvägs därefter. Det finns kriterier för varje halvsteg. Bedömningen görs av antagningsgruppens fyra ledamöter. Den studentrepresentant som är ledamot i antagningsgruppen får lämna en bedömning, men denna bedömning påverkar inte resultatet. Bedömningsområdena, kriterierna och skalorna som används för att bedöma antagningsproven, och därmed även används för att rangordna de sökande efter provresultat, är tillräckligt tydligt formulerade. De sökande får även information om antagningsprovet och vad som bedöms i god tid innan provet genomförs. Den uppföljning som universitetet lämnat visar att utbildningen har få studieavbrott och nästan alla studenter har klarat alla kurser under de första två åren. Det tyder på att syftet med att ha detta antagningsprov, att kunna anta de studenter som genom praktiska färdigheter och motivation är mest lämpade för utbildningen, kan uppnås med det föreslagna instrumentet. Universitets och högskolerådets gör baserad på universitetets motivering, utbildningens innehåll och uppföljningens resultat bedömningen att Göteborgs Sida 6 (8)
universitet visat att betyg och högskoleprovsresultat är olämpliga urvalsinstrument till Konservatorsprogrammet och att det därför bör vara tillåtet att använda ett alternativt urval till samtliga platser. Universitets och högskolerådet anser att studentrepresentanter med fördel kan ingå i bedömargruppen men studentens roll bör begränsas till att vara observatör och inte delta i bedömningen. Göteborgs universitet har i ansökan och kompletterande underlag därmed visat att det finns särskilda skäl för att inte enbart använda betyg och högskoleprovsresultat för urval till Konservatorsprogrammet. Dessa särskilda skäl utgår ifrån att betyg och högskoleprov inte speglar de förmågor som är viktiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Universitets och högskolerådet gör bedömningen att det urvalsinstrument som Göteborgs universitet vill använda istället prov och intervju ger en mer lämplig grund för fördelning av platserna till utbildningen. Universitets och högskolerådets bedömning är att detta kan göras på ett för de sökande tillräckligt rättssäkert sätt. Universitets och högskolerådets beslut Universitets och högskolerådet beslutar, med stöd av 7 kap. 15 högskoleförordningen, att Göteborgs universitet får tillstånd att fördela platser till Konservatorsprogrammet genom ett alternativt urval, som baseras på de sökandes resultat på det urvalsinstrument som beskrivs i ansökan. Göteborgs universitet har i ansökan och inlämnade kompletteringar kunnat visa att det finns särskilda skäl för att göra en annan platsfördelning till Konservatorsprogrammet än den som anges i 7 kap. 13 och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 7 kap. 12. Det urvalsinstrument som Göteborgs universitet vill använda består av arbetsprov och intervju. Arbetsprovet består av två moment, modellbygge och beskrivningsuppgift. De sökande bedöms på tre områden: iakttagelseförmåga; att utifrån en förlaga avbilda ett tredimensionellt föremål korrekt, förmåga att uppnå hantverksskicklighet samt förmåga att observera, beskriva och analysera. Ett antal av de sökande kallas sedan till intervju. I intervjun återknyter man till modellbygget och beskrivningsuppgiften. Intervjun poängsätts inte. Tillståndet att använda ett alternativt urval gäller samtliga platser till utbildningen, inklusive den andel som lärosätet själv kan besluta om. Skälen för Universitets och högskolerådets beslut är att Göteborgs universitet har visat att utbildningen är av sådan karaktär att betyg och högskoleprov inte speglar de förmågor som är viktiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Göteborgs universitet har visat att antagningsprovet ger en mycket god genomströmning. Vidare är bedömningsområdena, kriterierna och skalorna som används för att bedöma antagningsprovet, och därmed rangordna de sökande efter provresultat, tillräckligt tydligt formulerade. De sökande får även information om antagningsprovet och vad som bedöms i god tid innan provet genomförs. Universitets och högskolerådets bedömning är att detta kan göras på ett för de sökande tillräckligt rättssäkert sätt. Sida 7 (8)
Tillståndet gäller från och med antagningen till höstterminen 2014 och till och med antagningen till vårterminen 2018. Universitets och högskolerådet kan välja att följa upp tillståndet. Om Göteborgs universitet vill fortsätta att använda ett alternativt urval för fördelning samtliga platser efter vårterminen 2018 måste lärosätet inkomma med en ny ansökan som inkluderar en utvärdering av urvalsmodellen. I redovisningen ska ingå en analys av antal sökande och antagna, studenternas prestationer, studieuppehåll, studieavbrott etc. Uppgifterna ska redovisas fördelade efter kön. Även en självvärdering av urvalsmodellen bör ingå som kommenterar hur det alternativa urvalet har fungerat och vilka nackdelar respektive fördelar som finns med urvalsmodellen och instrumentet. Om Göteborgs universitet vill ändra något som ingår i det beviljade tillståndet, t.ex. som rör urvalsinstrumentet eller urvalsförfarandet, ska en ny ansökan skickas till Universitets och högskolerådet. Universitets och högskolerådet vill understryka vikten av att de sökande får tydlig information om urvalsprocessen och vad som ska bedömas i den. Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Maria Linna Angestav, efter föredragning av utredaren Erica Finnerman. Maria Linna Angestav Avdelningschef Erica Finnerman Sida 8 (8)