Vulkanaska och flygkaos

Relevanta dokument
En preliminär tefrokronologi för Karinmossen, Gästrikland

Eyjafjallajökul orsaker, konsekvenser och handlingsplan

Inre krafter - Geografi Gleerups

Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Tefrokronologi och klimatutveckling på Färöarna under tidig holocen

Vulkanisk svaveldimma

Vulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se

Jordbävningar och vulkanism

Jordbävningar och naturkatastrofer Vulkaner

Vulkaner arbetsmaterial

Klimatvariationer under holocen rekonstruerade genom humifieringsanalys av en torvmosse i Värmland; daterat med hjälp av tefrokronologi

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott

Sevärdheter på Island

Recent Icelandic tephra in a Swedish Peat Deposit

Prognosframtagning under extraordinära omvärldsförutsättningar

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott (2)

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

ETT OCH ANNAT OM TEFROKRONOLOGI

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott (3)

Man visste att berget var en vulkan hade ett mörkt förflutet, men den hade sovit i över 100 år och inget tydde på ett nytt utbrott.

Läxa till torsdag v. 48

Vulkaner och öknar: vad berättar modeller och satellitdata?

Jordens inre och yttre krafter

Merparten av forskarna kör med dataprognoser utan att tala om det men vill gärna publicera bidrag för att skrämma upp folk.

igen En av historiens värsta naturkatastrofer är på väg att upprepas: Snart exploderar Krakatau

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys

Jordbävningar och vulkanism

Vulkanaskan: krisberedskap ett år efter flygstörningarna

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Följ med till HAWAI I

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Distribution av avhandling (Dr och Lic) från Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Jordbävningar och vulkanism

TEACHING AND LECTURING

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

ISLAND FRÅGA 1: BEFOLKNING VUXEN: BARN: Hur många invånare finns det på Island? 1 : X : :

Välkomna till kursen Världens vulkaner 7,5 hp

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

CITY OF LULEÅ. Administration of Social Service Besöksrapport Färöarna Projektet OLE februari 2005

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Lätta fakta om vulkaner PDF ladda ner

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

1. Mötets öppnande. Anders Lundgren öppnade mötet. Protokollet lades till handlingarna.

Jordbävningar. Bild: CNN

Naturgeografi klimatets variationer. Wibjörn Karlén Professor emeritus, Stockholms Universitet GEILO. 14 september 2012 kl. 10.

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar

Huvudansökan, kandidatprogrammet i geovetenskaper Urvalsprov kl

Jordbävningar. Bild: CNN

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Shoppingturism i Sverige

Standarder för ett bevarat kulturarv

Kursen är en valbar kurs på avancerad nivå för en naturvetenskaplig masterexamen i geologi.

Inkvarteringsstatistik för hotell

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

Inkvarteringsstatistik för hotell

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Anläggning. Berggrunden Jordarter

Vulkaner Lärarlyftet delkurs 3- PM om vulkaner

Jordbävningar. Bild: CNN

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Studera askmoln med GNSS Kandidatarbete

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

Handelsströmmar och Prisbildning. Katarina Johnsson. Head of Commodities Origination

Produkters miljöinformation

Klimatförändringar - hur fort kan de gå?

FOI MEMO. Svaveldimma över Sverige från vulkanutbrott på Island en analys inom Nationell riskoch förmågebedömning

Island - fortfarande ett krisland

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Bibliometrisk samarbetsstudie av Bert Bolin Centre for Climate Research, åren 2010 och 2013

'Jen - studieanvisningar och inläsningsmaterial

Kort historik kring Nyttiggörande av forskning Innovation by collaboration, 2013, Lars Jonsson, Uppsala

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Växthuseffekten och klimatförändringar

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Svensk författningssamling

Längre söderut i norra Europa är det varmare, jorden bördigare och man får goda skördar. Här växer bok, ek och andra lövträd.

Återvinning och kretslopp

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

Jordbävningar. Bild: CNN

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Jordens inre krafter

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

KÁLFHÓLL SOMMAR Rid på Island med Kálfhóll och upplev Islands natur från hästryggen LANDMANNALAUGAR 6-9 DAGARS RIDNING

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Morgondagens stora miljöoch hållbarhetsutmaningar

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

KOSMOS PLANETEN JORDEN JORDENS VULKANER STEFFI BURCHARDT SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018

Exkursionsguide Jällabjär

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

Transkript:

Vulkanaska och flygkaos Stefan Wastegård, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet A collaboration between Stockholm University, KTH and the Swedish Bolin Meteorological Centre and for Hydrological Climate Institute Research

ca 200,000 år gammal permafrost, Yukon, Canada Vulkanaska i klimatforskarens tjänst Vad är vulkanaska? Tefrokronologi? Hur kan vulkanaska hjälpa klimatforskaren? Vad hände i april 2010? ca 57 år gammal kvartärgeolog, Stockholms universitet

Tefra och tefrokronologi Tefra är fragment av magma som slungas upp i atmosfären vid ett explosivt vulkanutbrott. De minsta partiklarna kallas även aska Tefrokronologi är en geokronologisk metod som använder lager med tefra från explosiva vulkanutbrott för att bygga kronologiska ramverk för bl.a. klimatarkiv och arkeologiska sammanhang Pinatubo 1991 (USGS)

Sigurdur Thorarinsson (1912-1983) Isländsk geolog mm, den moderna tefrokronologins fader Avhandling från Stockholms högskola 1944

Proximal vs. distal tefrokronologi Historiska tefralager Hekla-1158 Hekla-1104 Eldgjá-934 Landnám-871 0.1 mm 0.1 mm Laacher See-tefran, ca 12.900 BP (foto: Johan Lundberg) Hässeldalen-tefran, ca 11.300 BP (foto: Björn Morén)

Lateglacial/Early Holocene tephras in Scandinavia and the Faroe Islands Geokemisk identifiering Elektronmikrosond, University of Edinburgh, Scotland, UK

Geokemiska signaturer för tefror på Färöarna (Lind & Wastegård) 5 Torfajökull Snæf.? 5 Katla K 2 O (wt%) 4 3 2 SILK Katla, Vedde type Askja TiO 2 (wt%) 4 3 2 Grímsvötn Veidivötn 1 Hässeldalen (c. 11,350 BP) Askja-S (c. 10,400 BP) Høvdarhagi (c. 9725 BP) Skopun (c. 9725 BP) Suduroy (c. 8000 BP) SILK-A1 (c. 7100 BP) 1 Sandoy A (c. 11,350 BP) Saksunarvatn (c. 10,240 BP) Mjáuvötn (c. 6600 BP Landnám (c. AD 870s) 0 64 66 68 70 72 74 76 78 80 SiO 2 (wt %) 0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 K 2 O (wt %) Ryolitiska tefror (Askja, Katla & Torfajökull) Basaltiska tefror (Veidivötn, Grímsvötn & Katla)

Tyngdseparering av tefra (Turney, 1998)

Veddeaskan Borrobolaskan

Tefrautbredning under den senaste istidens slutfas (Lind, 2014) Viktiga hjälpmedel för datering av sediment och jämförelser av klimatvariationer

Tefra i den grönländska inlandsisen Iskärneförrådet, Köpenhamn, Danmark Basaltiskt tefralager från Katla, NGRIP-iskärnan, ca 29.100 BP

Fosen-tefran, ny tefra från tidig holocen (10.200 BP), Lind m fl. (2013) Larsen, 2014

Eyjafjallajökull, april 2010 By Bolin Bjarki Centre Sigursveinsson for Climate Research [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/bysa/3.0)], A collaboration via between Wikimedia Stockholm University, Commons KTH and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute

Eyjafjallajökull Glaciären på bergen nära öarna Västmannaöarna Uttalas ungefär så här: A-yah-fyaddlayoekuddl Enkelt!! Eyjafjallajökull

Eyjafjallajökull Δ Stratovulkan Δ Täcks av glaciär (nr. 6 på Island) Δ Fyra utbrott i historisk tid: 920, 1620, 1821-23 & 2010 (störst) Δ Samtliga utom 2010 har följts av Katla

Efter Gudmundsdóttir, 2010 Vulkansystem på Island Snæfellsjökull Askja Reykjavík Hekla Grímsvötn Eyjafjallajökull Torfajökull Katla 2018-05-23 / Stefan Wastegård, Inst. för naturgeografi och kvartärgeologi

Utbrott i historisk tid (fr. 870-talet e.kr.) 1. Katla, 23 utbrott (1918) 2. Grímsvötn, 21 utbrott (2011) 3. Hekla, 18 utbrott (2000) Kända stora utbrott: Öræfajökull 1362 Veidivötn 1477 Laki 1783

VEI = Volcanic Explosivity Index (jmf. Richterskalan)

Pågående utbrott Kilauea, Hawaii, USA Karymsky, Kamtjatka, Ryssland Kirishima, Japan Dukono, Indonesien Reventador, Ecuador mfl

Eyjafjallajökull 2010 Fas 1, 21 mars-8 april Fimmvörđuhals, mellan Eyjafjallajökull och Katla VEI 1 Turistvänligt utbrott Foto: Henrik Thorburn (Wikimedia Commons)

Eyjafjallajökull 2010 Fas 2, 14 april-20 maj Explosiv fas VEI 4 Flygkaos i Europa 17 april 2010 (David Karna, Wikimedia commons)

Eyjafjallajökull 2010 Fas 2, 14 april-20 maj Eruptionskolumnen når 13 km Jetströmmar för askan mot Europa Stor påverkan på flygtrafiken; stora delar av luftrummet stängt 15-23 april Komposit-bild av askmolnets utbredning 14-25 april 2010

Eyjafjallajökull 2010 Ask-partikel från Belfast, insamlad under fas 2

Eyjafjallajökull 2010 Fas 3, 21 majoktober 2010 Avslutningsfas VEI 0-1 Ingen påverkan på luftrummet 17 juni 2010 (foto: Stefan Wastegård)

Aska till försäljning 17 juni 2010, två månader efter den explosiva fasen

Askja 1875, 29-30 mars 1875 Foto: Henrik Thorburn (Wikimedia Commons)

Laki 1783-1784 Fissure eruption under 8 månader, VEI 6 Giftiga gaser Hungersnöd; boskapsdöd Giftig dimma spreds över Europa Franska revolutionen? Foto: Chmee2/Valtameri (Wikimedia Commons)