nonstop Mälarenergi nr 1-11 Följ med på en tidsresa som börjar 1861. På besök högt upp i ett vindkraftverk. Susanne i Arboga vann energirådgivning och inredningstips. Hur digitalt är ditt hem?
Mälarenergi nonstop Information från Mälarenergi Ansvarig utgivare Ove Fredriksson, Mälarenergi Redaktör Hans Oskar, Mälarenergi Projekt- och produktionsledning Lena Idh, Agenti AB Form och original Madelene Ulfberg, SNAP! Tryckeri Sörmlands Grafiska AB Postdistribueras till hushållen i Västerås, Hallstahammar, Köping, Arboga och Kungsör. Omslagsbild Bilden är en reklambild från Asea från tidigt 1900-tal. Västeråsarna fick elektriskt ljus i hemmen från stadens nya elverk 1889 Verket byggdes av Elektriska AB, som var föregångaren till Asea. Redan några år senare tillverkade Asea egna glödlampor och armaturer. Här finns våra kundcenter om du vill nå oss: Västerås: 021-39 50 50 Sjöhagsvägen 3 Köping: 0221-295 50 Mästaregatan 13 E-post: post@malarenergi.se Hemsida: www.malarenergi.se Postadress: Box 14, 721 03 Västerås Mälarenergi en del av stadens historia. I september 1861 tändes de första gaslyktorna i Västerås. I april samma år startades det embryo som idag är Mälarenergi, det vill säga när näringslivet, innevånare och staden bildade ett gemensamt gasaktiebolag. Den 26 mars 2011, 150 år senare, släcker vi lamporna en timme som en manifestation för ett hållbarare samhälle genom WWF och Earth Hour. Sedan de första gaslyktorna tändes har det hänt otroligt mycket. Vi har gått från bondesamhälle, via industrialismen till dagens informationssamhälle. Har du som kund, medarbetare eller leverantör några roliga minnen eller historier vill jag gärna ta del av dem. Infrastruktur och smarta lösningar för vatten och avlopp, el, fjärrvärme, bredband har utvecklats i samklang med att våra städer växt fram. Saker som gör livet lite enklare och bekvämare och som vi oftast bara tar för givet. Men det är inte bara bekvämlighet, det är och har varit en stor insats för miljön också. Tänk bara på den tiden då soporna kastades direkt på gatan och avlopp orenat gick direkt ut i Mälaren. Eller när kol-, ved- och oljepannor fanns i varje hus. På 1950-talet kom fjärrvärmen och tusentals orenade skorstenar ersattes av en enda skorsten med effektiv rening. En del av den här historien, och människorna bakom den, kommer vi att berätta om här i Nonstop under året. Men vi har inte hela historien då vi bara är en del av samhället. Har du som kund, medarbetare eller leverantör några roliga minnen eller historier vill jag gärna ta del av dem. Mejla mig på ove.fredriksson@malarenergi.se eller skicka ett brev. Idag fortsätter vårt arbete för ett hållbart samhälle. Under februari tog vi mer förnyelsebar elproduktion i drift. Mälarenergi har investerat i vindkraft och är nu delägare i totalt fem vindkraftverk, läs om det på sidorna 10-12. Vill också passa på att slå ett slag för vår nya app för iphone och Android som gör att du via din mobil enkelt kommer åt information om bl a din elförbrukning på Mina Sidor. Mer än 20 000 kunder använder redan Mina Sidor. I år fyller Mälarenergi 150 år, något vi vill fira tillsammans med dig. Håll utkik i kommande nummer av Nonstop och på webben där vi berättar om olika aktiviteter. Kanske låter vi ljuset flöda i september precis som de första gaslyktorna gjorde för 150 år sedan. Ove Fredriksson Ansvarig utgivare för Nonstop. BEHÖVER DU GÖRA EN FELANMÄLAN, RING: 021-18 19 00 2 Mälarenergi Nonstop 1/2011
Innehåll Nonstop 1 2011 4 7 Pionjärernas tid. Mälarenergi fyller 150 år. 8 9 Liina Veerme, projekt ledare för revisionerna på kraftvärmeverket. 9 Biogas Öst. 10 12 Vindkraft på Långberget utanför Bollnäs. 13 Smått och gott. 14 16 Över 1 000 kunder har tecknat Energikonto. 17 Nu kan du ha Mälarenergi i mobilen. 18 19 Företagarna och Mälarenergi i samarbete. 20 21 Det digitala hemmet. 22 23 Vinst på vinst hemma hos Susanne. 24 Mälarkryss. Koppla samman internet, telefoni och TV från ditt Stadsnätsuttag. Grunden till Mälarenergi började med ett gasbelysningsbolag för 150 år sedan. Med Mälarenergis app kan du bland annat följa din förbrukning och hålla koll på dina fakturor i mobilen. Liina Veerme är en av få tjejer bland grabbarna på kraftvärmeverket. Mälarenergi är nu delägare i fem vindkraftverk. Tre på Lång berget och två i Vettåsen. Susanne Linde i Arboga vann goda råd av en energirådgivare och en inredare. Mälarenergi Nonstop 1/2011 3
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Pionjärernas tid. Kvarndammen vid Wickholms kvarn revs för att Turbinhuset skulle kunna byggas 1891. Det var en förutsättning för Aseas etablering i Västerås. Bilden från kyrktornet är tagen omkring år 1880. År 1861 kom en engelsk uppfinnare till Café Casino på Bondtorget. Han övertygade stadens styrande om att Västerås behövde ett gasverk. Ett Gaslysningsbolag bildades samma år och blev startpunkten för en 150-årig utveckling som ledde fram till dagens Mälarenergi. Nonstop ska i en serie artiklar berätta om hur tekniken och Västerås utvecklats under dessa 150 år. Första delen handlar om tiden fram till förra sekelskiftet. TEXT: Anders Lif FOTO: Västmanlands läns museum och Stadsarkivet. Vatt-Kalle hämtade vatten åt västeråsarna. Retortugnarna, som framställde lysgasen, laddas med kol i gamla Gasverket vid Munkgatan. Västerås 1861, för etthundrafemtio år sedan, hade bara Domkyrkan, Slottet och Svartån gemensamt med dagens stad. Det var en sömnig småstad med bara omkring 4 500 invånare. Västeråsarna letade sig fram på mörka gator under vinterhalvåret. De eldade i kakelugnar, hämtade vatten i källor och hällde pottornas innehåll i rännstenen. Enstaka rykande oljelampor hängde i gathörnen. Deras bleka gula sken var inte till mycket hjälp och de slocknade ofta. Den som ville vara säker på att inte trampa snett på kullerstenen eller i den leriga snösörjan bar med sig en lykta med ett flämtande talgljus. Inomhus var det inte mycket bättre. Talgljus och oljelampor gav ett matt skimmer åt pärlsponten eller tapeterna. Fotogenlamporna var bättre, men de hade ännu inte slagit igenom på allvar. Västerås var en mörk och illaluktade stad Något måste göras. VLT skrev en argsint ledare julen 1860 om att Västerås måste få den nya tidens gaslyktor, som lyste klarare och starkare. Engelsmännen hade ju redan i seklets början lärt sig hur man torrkokade kol för att ta vara på den gas som bildades. Gasen var brännbar och kunde transporteras i ledningar. Nyårskvällen 1812, mitt under Napoleonkrigen, hade gula gaslampor lyst upp Westminsterbron i London. Sverige låg i Europas utkant, men Göteborg och Stockholm följde till slut efter och skaffade sig gas 4 Mälarenergi Nonstop 1/2011
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Engelsman med magisk maskin Engelsmannen Henry Beatley var tekniker och en driftig entreprenör. Med sitt patent i fickan reste han runt i det vintermörka Sverige på 1860-talet och tjänade pengar på att starta gasverk. Beatley hade kommit på att han fick ut mer lysgas om kolet inte torrkokades, utan hettades upp med vatten. På trettondagen 1861 lockade han några av Västerås mera framstående borgare till Café Casino på Bondtorget. Här i Café Casino vid Bondtorget visade Henry Beatley sitt gaspatent 1861. Samma år bildades Västerås Gaslysningsbolag. Casino drevs då av källarmästare Laman, han som också hade ett hus och en krog på Mariaberget, Lamans berg som det kallades på den tiden. verk och gatubelysning åren runt 1850. När denna berättelse börjar 1861 hade Örebro, Uppsala och till och med Eskilstuna skaffat sig gasverk. Sömniga Västerås kunde inte vänta längre Det var nu engelsmannen Henry Beatley kom till stan med sin magiska maskin. Han skulle bli historisk. Han var med om att starta något som långt, långt senare skulle utvecklas till det kommunägda bolaget Mälarenergi. Henry Beatley hade tagit patent på en egen metod att framställa lysgas. Engelsmannen gav stadens styrande ett erbjudande de inte kunde motstå. Han skulle bygga ett gasverk och förse västeråsarna med tekniken, i gengäld skulle de köpa aktier i hans bolag. Allt gick med en rasande fart. Rådstugan sa ja Drätselkammaren, som var dåtidens kommunstyrelse, ville starta direkt men insåg att det var en så stor investering att västeråsarna måste få säga sitt. Stadsfullmäktige fanns ännu inte, det skulle dröja till året därpå när den nya kommunallagen infördes. En annons i VLT kallade i stället alla stadens röstberättigade invånare till allmän rådstuga i det nya Rådhuset på Fiskartorget. De var inte så många. Barn, kvinnor, arbetare och fattiga saknade rösträtt. Bara några hundra västeråsare klassades som borgare eller ståndspersoner. Rådstugan röstade enhälligt för ett gasverk och i mars hade alla 700 aktier tecknats. Västerås stad hade köpt en fjärdedel av dem, privatpersoner resten. Gaslysnings-Aktiebolaget i Westerås bildades. Tidningsmannen Daniel Olauson, som talat så varmt för gasen, blev ordförande i direktionen. Där fanns flera andra kända västeråsare, som tobaksfabrikören Sundin, byggmästaren och kvarnägaren Wickholm och fabrikören Spångberg. Mark inköptes i Humlegården, på södra sidan av Lillån. Lillån blev så småningom Munkgatan, Humlegården blev Vasaparken och gasverkstomten låg mellan dagens Aros Congress Center och Stadshuset. Henry Beatley byggde ett retorthus och ett kontor överraskande snabbt. Retorter var de kärl där kolet kokades för att avge sin gas. Bakom retorthuset ställdes en stor rund cistern, en gasklocka, där gasen lagrades innan den trycktes ut i de ledningar som grävdes till strategiska platser i staden. Redan i september 1861 tändes de första fyrtio gatlyktorna.» Henry Beatley hade med sig en liten apparat där han kokade kol. Gasen leddes till en lampa, där en låga tändes och spred ett klart sken över den mörka lokalen. En enda låga motsvarade femton stearinljus, skrev VLT lyriskt och fortsatte: Bifallsyttringar uteblefwo ej, och tutingarna skummade af fröjd och lyste i förklarad glans. Tutingar var en slags toddy som värmde i vinternatten, och som på sitt sätt bidrog till det som skulle bli Mälarenergi. Mälarenergi Nonstop 1/2011 5
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Julnatten år 1900. Strömmen drogs fram i ledningar på stolpar och via ställningar på hustaken. Julnatten 1900 drabbades Västerås av en snöstorm. Flera ledningar blåste ner och orsakade kortslutningar på plåttaken. Elverkets montörer, de var inte många, ryckte ut för att åtminstone få fram ström till Domkyrkan inför julottan. Montörerna klättrade upp på taken för att lägga vedträn och träklabbar mellan ledningarna och plåten. Då hävdes kortslutningen provisoriskt. En montör fick slut på träklabbar när en nedfallen ledning återstod. Montören satte sin fot och sko mellan ledningen och plåttaket på ett hus på Stora gatan och strömmen kunde släppas fram. Mannen blev sittande på taket tills julottan var avklarad.» Två år senare drogs de första gasledningarna in i privata bostäder. Då hade gasverksbolaget ökat aktiestocken och staden hade blivit nästan hälftenägare. Konkurrens av fotogenet Fotogenlamporna var länge en besvärande konkurrent och gaslysningsbolaget fick ibland dumpa priset för att locka till sig privata abonnenter. Läroverket fick gasbelysning, liksom den nya järnvägsstationen och Mekaniska verkstaden på andra sidan spåren. I mitten på 1880-talet började gasen också att användas i spisar och för annan uppvärmning. När gasen framställdes fick man koks, stenkolstjära och ammoniakvatten på köpet. Nästan all tjära såldes till Munksjö pappersbruk. Skultuna bruk köpte massor av koks. Gaslysningsbolaget blev helt kommunägt 1905. Då hade något annat hänt, under tiden. Gasen hade fått en ny konkurrent. Elektriciteten. Elektriciteten och Asea Tekniken att alstra elektrisk ström var gammal, men fick ett kommersiellt uppsving när ångkraften och vattenkraften började användas på 1800-talet. Snurranden generatorer producerade elektrisk ström som i sin tur drev elektriska motorer. Strömmen kunde också tända glödlampor som lyste mycket starkare än gaslamporna. Uppfinnaren Jonas Wenström hade konstruerat en glödlampa som fanns med i en lysramp som Ludvig Fredholm hängde upp på prov i Örebro 1882. Wenströms sinnrika dynamomaskin gav den elektriska kraft som drev lamporna. Lampan var en stor teknisk framgång, men det var dynamon som skulle bli en kommersiell succé. Wenströms dynamo efterfrågades snart av världens mekaniska verkstäder. Maskinen blev ännu effektivare när Jonas Wenström 1890 kom på sitt trefassystem som gjorde att elektrisk ström kunde transporteras långa sträckor i ledningar. Trefassystemet uppfanns samtidigt som Asea kom till Västerås. Två små bolag, Ludvig Fredholms Elektriska AB i Stockholm och Wenström & Granströms Elektriska kraftbolag, med verkstad i Arboga, slog sina påsar samman och flyttade till Västerås. Gud Fader i Gaslysningsbolaget Elektriska AB hade haft goda kontakter med staden och med Gaslysningsbolaget. Elektriska AB kontrakterades 1888 för att bygga ett elverk i Västerås. Styrelsen i Gaslysningsbolaget hade insett att gasens tid var utmätt. Det var bättre att starta ett eget elverk än att låta en konkurrent klampa in på marknaden. Oscar Fredrik Wijkman, även kallad Gud Fader. En av de framsynta i styrelsen hette Oscar Fredrik Wijkman. Han drev Westerås mekaniska verkstad, som också behövde elektrisk ström. Wijkman var den som bestämde i Västerås. Han kallades för Gud Fader. Wijkman var mannen bakom elverket och det var han som ett par år senare såg till att staden byggde Turbinhuset i Svartån. Asea erbjöds inte bara mark och kapital utan också elektrisk kraft. Gaslysningsbolagets första elverk drevs dock inte av vattenkraft utan av en ångmaskin som fick två likströmsgeneratorer att snurra. Givetvis var det Asea som byggde generatorerna, med Jonas Wenströms patent. Tekniskt centrum vid Munkgatan Elverket placerades intill gasverket, på andra sidan Sturegatan, en gata som gick rakt igenom dagens Fram till 1905 flöt Lillån där Munkgatan går i dag. De sista åren var ån trögflytande och illaluktande. Stadens första avloppsledningar tömdes i Lillån och i Svartån. 6 Mälarenergi Nonstop 1/2011
TEMA MÄLARENERGI 150 ÅR Punktkvarter ner till Vasaparken. Gatudelen mellan Munkgatan och parken heter numera Carl Hennings gata. Strömmen gick till en början bara till gatlampor, men ganska snart även till glödlampor i bostäderna. Första året skrev 119 abonnenter kontrakt. En av de första kunderna var Domkyrkan som fick elektriskt ljus redan 1889, installerat av Elektriska AB och sponsrat genom tobaksfabrikören Sundins testamente. Gaslysningsbolagets bygge av Turbinhuset blev klart 1891 och firar alltså 120-årsminne i år. Alla turbiner och generatorer var förstås av Aseas fabrikat. Asea arrenderade Turbinhuset de första åren. Men från 1904 stod Gaslysningsbolaget för driften och sålde elektriciteten. Inte bara till Asea utan även till andra abonnenter. En särskild ledning drogs till vattenverket vid Kvarnvreten. Det nya Västerås behövde ju vattenledningar också, liksom ett avloppssystem. Vatten och avlopp hade alltid hört ihop. När Västerås bytte gasen mot elektricitet stod Asea för det mesta av tekniken, liksom för tillverkningen av glödlamporna. Bilden är från ABB.s arkiv. En stinkande stad med ont om dricksvatten Svartåns och Lillåns vatten hade sedan länge varit odrickbart av allt avlopp som gick direkt ut i vattendragen. Långt in på 1800-talet hängde dassen ut över Svartån och inne i staden hälldes pottornas innehåll i rännstenen. Längs Lillån låg garverier på rad med giftiga utsläpp. Västeråsarna tvingades gå långa vägar för att hämta vatten ur grävda brunnar. En brunn låg på Källgatan. Där byggde en stenhuggare Orström ett pumphus 1862. Pumphuset står kvar än i dag. En annan brunn var Mästermans källa i utkanten av Kyrkbacken. Även den källan finns kvar, nära Vasagatan. Mästerman var stadens bödel, som en gång hämtade sitt vatten där. Samtidigt som Gasbelysningsbolaget bildades på 1860-talet började stadens styrande också fundera på att gräva ledningar både för avlopp och för vatten. Men utredandet tog tid och 1884 slog hälsovårdsnämnden larm om att dödligheten var avsevärt högre i Västerås än i landets städer i allmänhet. Tjugo städer låg före i utvecklingen och hade redan fått ledningar. Ingenjörerna i antikens rom låg tvåtusen år före. Stadsfullmäktige tog mod till sig och 1885 fattades äntligen beslutet. Västerås skulle få kommunalt vatten och avlopp. Spritbolaget betalade Arbetena betalades till stor del med pengar från de vinster som det kommunala Spritbolaget drog in på sin försäljning av starka drycker till stadens krogar och nöjesinrättningar. Dricksvattnet pumpades upp ur två brunnar som grävdes vid Kvarnvreten intill Karlslund. En ångmaskin sattes in i det pumphus som ännu står kvar. Vattnet pumpades upp till en reservoar på Djäkneberget, den så kallade Vattenborgen. Även den bassängen finns kvar i dag, norr om gamla Vattentornet. Vattenborgen används i dag som skjutbana. Ledningar drogs sedan från Djäkneberget ut över stadens centrala delar. Ett nät med avloppsledningar grävdes samtidigt under de aktiva åren mot slutet av 1880-talet. Avloppsrören tömde sitt orenade innehåll i Svartån och i Lillån. Åarna blev inte renare, snarare tvärtom. Men den värsta stanken försvann från gatorna. Kommunalt vatten från brunnnarna vid Kvarnvreten pumpades upp till Vattenborgen på Djäkneberget. I nästa nummer av Nonstop fortsätter vår 150-årsserie. Då berättar vi om ny teknik, nya lösningar och när Tekniska verken bildades. Edison v/s Wenström. Thomas Alva Edison blev berömd när han uppfann en glödlampa med koltråd 1880. Han fick tråden att glöda med elektrisk ström. Frågan är om han var först. Samma år hade den unge ingenjören Jonas Wenström gjort samma uppfinning i Sverige. Wenström hade under studieåren brevväxlat med Edison. År 1880 skickade Wenström ritningar på sin glödtrådslampa till brevvännen i USA för att höra vad Edison tyckte. Wenström fick aldrig något svar. I stället tog Edison ut patent på en egen glödlampa med en liknande teknik. Vi får aldrig veta svaret, men är man lokalpatriot så vill man gärna tro att det var den blivande chefsteknikern vid Asea i Västerås som var först med att uppfinna glödlampan. Thomas Alva Edison Jonas Wenström Mälarenergi Nonstop 1/2011 7
Ålder: 29. Familj: Fästman Johan och hunden Sämmi (döpt efter en estnisk kock). Fritidsintressen: Skogspromenader med hunden, simning, längdskidor, bistånds- och samhällsfrågor. Är föreslagen som styrelsemedlem i biståndsorganisationen Indi viduell Människohjälp. IM har 45 000 medlemmar och har sitt huvudkontor i Lund. Läser: Mest faktaböcker. En favorit är Good to great av Jim Collins. Önskedrömmar: Att någon gång få jobba på en oljeplattform. Att flyga med ett litet plan från Västerås till Dagö. Liina Veerme, projekt ledare för revisionerna på Kraftvärmeverket lämnade sin hemö Dagö i estniska skärgården för utbildning och jobb i Västerås. Hon uppskattar den vida utsikten över Mälar en från sin arbetsplats. Och som före tag ger Mälarenergi henne ett brett spektra av framtidsutsikter. Här finns 130 olika yrkesgrupper och kolossala utveck lingsmöjlig heter, säger hon. TEXT: Yvonne Busk FOTO: Lasse Fredriksson Vad förde dig från Dagö till Västerås? Jag ville skaffa min högre utbildning utomlands och flyttade hit för att läsa till magister i ekonomi för hållbar utveckling på Mälardalens högskola. Där ingår ämnena ekonomi, miljö och energi och efter en sådan utbildning har man tillgång till en väldigt bred arbetsmarknad. Hur hamnade du på Mälarenergi? Jag började som sommarjobbare på driften 2004. Då jobbade jag tillsammans med en erfaren maskinist med att se till att pannorna var igång och fungerade som de skulle. 2005 blev jag förste maskinist på driften. Sedan pluggade jag under ett halvår i Bari, i Italien, samtidigt som jag gjorde en undersökning för Mälarenergis räkning. Det var inför elmätarbytet 2009. Det italienska elbolaget hade just genomfört den reformen och min uppgift var att samla information kring hur det hade fungerat. Nu är du projektledare för revisionerna på kraftvärmeverket. Vad innebär det? Det betyder att jag har ansvar för den översyn av hela anläggningen som sker under sommarhalvåret. Planeringen görs under vintern. Revisionen måste följa en strikt tidplan, vara kostnadseffektiv och samtidigt ha säkerheten i fokus. Mitt jobb handlar mycket om kommunikation och kräver 8 Mälarenergi Nonstop 1/2011 Elnät
Jag skulle förstås gärna se fler kvinnor här. Det skulle vara ett lyft för hela Mälarenergi. Att det finns en mångfald, både när det gäller kön och etnisk bakgrund, är en tillgång. Mer produktion, bättre distri bution och ökad konsumtion av biogas Projektet Biogas Öst arbetar för att kraftigt öka andelen biogas i vår region. Ett långsiktigt mål är att biogas ska utgöra 10 procent av fordonsbränslet 2020. Idag är siffran cirka 0,8 procent. social kompetens. Jag kommuni cerar med alla chefer och arbetsledare och är beroende av deras specialkunskaper. Min uppgift är att samordna. Var sommarjobbet en merit för anställningen? Det var avgörande! Jag hade troligen inte fått det jobb jag har nu om jag hade sökt det på annons med bara min utbildning i bagag et, även om den är en bra grund. Att söka sommarjobb är ett bra sätt att komma in i verksamheten. Vi tar emot både sommarjobbare och praktikanter här. Det kan också leda vidare till examensjobb för studenter vid olika tekniska utbildningar. Vilken arbetsperiod gillar du bäst? Sommaren! Då fylls huset av människor som kommer för att arbeta med revisionen. Det jobbas överallt. Jag brukar vara med och krypa i pannorna också. Jag lär mig massor av det. De flesta av mina medarbetare har arbetat med detta i 25 30 år. Det finns mycket kunskap samlad här i huset och det är viktigt att den förs vidare. Samtidigt är den förnyelse som planeras nu nödvändig, dels för att kunskap försvinner och dels för att det inte längre finns reservdelar till de äldsta delarna. Hur ser din arbetsdag ut på sommaren? Jag börjar 06.30. Allra först ringer jag runt till alla arbetsledare för att se om det finns avvikelser från revisionsplanen någonstans. I så fall kan det direkt få effekter på andra håll. 07.45 varje morgon har vi ett stort möte med ett trettiotal personer då vi går igenom allt som ska hända under dagen. Produktionschefen, underhållschefen, avdelningschefer och arbetsledare för större arbetsgrupper som svetsare och ställningsbyggare är med. Mina arbetsdagar blir gan ska långa på sommaren, 10 till 12-timmarsdagar är inte ovanligt. På vintern jobbar jag mellan 07.30 och 16. Hur känns det att arbeta i en verksamhet som fortfarande är så mansdominerad? Jag blir hela tiden framlyft som tjej. Det visar ju att det fortfarande är lite speciellt. På driftsidan är bara två av 65 anställda tjejer. På underhåll är det fyra av 60. Jag skulle förstås gärna se fler kvinnor här. Det skulle vara ett lyft för hela Mälarenergi. Att det finns en mångfald, både när det gäller kön och etnisk bakgrund, är en tillgång. Det ger nya infallsvinklar, eftersom vi ser saker på olika sätt. På driftsidan är bara två av 65 anställda tjejer. På underhåll är det fyra av 60. Vad tror du krävs för att fler tjejer ska vilja satsa på teknikyrken? De behöver upptäcka att teknik kan vara roligt och annorlunda. Men jag tror att många fler tjejer egentligen är intresserade av teknik än vad som syns när de gör sina val. Då är det nog många som faller för grupptrycket och väljer som kompisarna. Föräldrar och lärare måste hjälpa till så att tjejer vågar tänka annorlunda när de väljer inriktning. Mälarenergi är en av cirka 40 biogasaktörer som deltar i projektet. Gemensamt ska de bland annat verka för en ökad produktion av biogas, fler tankställen, främja lokalt producerad biogas och skapa en jämn balans mellan produktion och konsumtion. Projektet drivs av Energikontoret i Mälardalen AB som övergripande arbetar för en effektivare energianvändning och förnybar energi. Det ägs av kommuner i Västmanland, Sörmland och Uppland. Det behövs en bra infrastruktur Som deltagare bidrar Mälarenergi ekonomiskt till projektet Biogas Öst. Bolaget är också delägare i Växtkraft som producerar biogas i Västerås. Från avloppsreningsverket levererar Mälarenergi biogas till Växtkraft för uppgradering till fordonsgas. På Växtkraft tittar man på många spännande tekniker för att kunna öka produktionen av biogas, säger Beatrice Torgnyson Klemme, projektledare för Biogas Öst. Men det behövs också fler tankställen och en bra infrastruktur. I det sammanhanget kan Mälarenergi bli samarbetspartner till andra aktörer. Satsningar på elnät, fjärrvärmenät och avloppsdragningar kan exempelvis samordnas med dragning av gasledningar. Målet - 10 procent av fordonsbränslet som biogas till 2020 - är en utmaning, men inte omöjligt att uppnå, menar hon. Fakta revision: Revision sker en gång per år på kraftvärmeverket i Västerås då anläggningens alla delar ses över. Reparationer och byte av reservdelar med mera genomförs. Arbetet genomförs enligt en strikt tidplan som följs upp kontinuerligt. Revisionen planeras i detalj under vinterhalvåret. Det praktiska arbetet påbörjas i april och pågår som mest intensivt under juni, juli och augusti. I september påbörjas planeringsarbetet för kommande års revision. Ungefär 450 personer är involverade i arbetet med revisionen. Beatrice Torgnyson Klemme, projektledare för Biogas Öst, har som mål att tio procent av fordonsbränslet ska vara biogas 2020. Mälarenergi Nonstop 1/2011 9
VINDBITEN Högt upp över trädtopparna på Långberget utanför Bollnäs står tre vindkraftverk. De togs i bruk i februari och har en kapacitet på sammanlagt sex Megawatt (MW). Samkraft AB äger och driver anläggningen och i slutet av förra året gick Mälarenergi in som en av tolv delägare. Nu går Samkraft vidare med nya vindkraftsatsningar. Inom tre år räknar man med en kapacitet på 30 MW. TEXT: Yvonne Busk FOTO: Lasse Fredriksson Vi kör upp mot berget på en smal, men ganska rak väg genom skogen. Den lätta snön virvlar runt bilen. Snövallarna på sidorna är höga, granarna snötyngda. När den första gråvita vindsnurran plötsligt träder fram över trädtopparna, avtecknar den sig mot en likaledes gråvit himmel. Fyra nyanser av vitt, mumlar fotografen som hade tänkt sig att föreviga verket med solblänk i vingarna mot en klarblå himmel. Det är kallt och tyst. Snön ligger som ett dämpande täcke över landskapet. Rotorbladen står stilla. Men att det blåser mindre när det är kallt är en myt, får vi veta. Generellt är det inte så. Vindkraftverken produ cerar bra under vintern, när det behövs som bäst, förklarar Mats Lindberg, chef för affärsområde Kraft på Mälarenergi. Det är han som guidar oss på Lång berget tillsammans med Sten Gabert, vd på Samkraft. Samkraft AB är ett energisamarbete mellan tolv energibolag i Gästrikland, Hälsingland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Skälet till att vi har gått in som delägare är att vi är ett miljöinriktat företag och vi vill ha förnyelsebar elproduktion från vindkraft i vår mix. Vi är delägare i fem vindkraftverk. De här tre och två i Vettåsen, berättar Mats Lindberg. Sten Gabert är mycket nöjd med att Mälarenergi nu finns med i energisamarbetet. Mälarenergi är en professionell och kompetent delägare och vi räknar med att de också kommer att ha en post i vår styrelse, säger han. Fyra nyanser av vitt, mumlar fotografen som hade tänkt sig att föreviga verket med solblänk i vingarna mot en klarblå himmel. Västmanland ingen blåshåla Orsakerna till att Mälarenergi satsar här är att vindförhållandena är avgörande för placeringen av vindkraftverk. Det finns en vindkarta över Sverige där Energimyndigheten tillsammans med länsstyrelserna tagit fram riksintressen för vindkraft. I Mälarenergis eget nätområde, Mälardalen, är förutsättningarna för vindenergi inte bra. Västmanland är det enda län i hela landet där det inte finns något område utpekat som riksintresse för vindbruk. Ibland ringer någon i området och säger att jag äger mark och här blåser det jämt. Då har vi kollat 10 Mälarenergi Nonstop 1/2011
upp det, men vinden har ändå inte varit tillräcklig. Om det ska vara intressant för oss måste ett vindkraftverk vara på minst 1-2 MW, förklarar Mats Lindberg. På Långberget har man mätt upp 3 000 så kallade fullasttimmar under ett år, alltså timmar då anläggningen har full effekt. Den beräknade produktionen på 17 000 MWh om året från de tre verken kan försörja ungefär 3 400 villor med hushållsel. Den ideala vindstyrkan för ett vindkraftverk är tolv sekundmeter. Mycket starka vindar sätter också stopp för produktionen. Vid 23 sekundmeter bromsar rotorbladen ned och stannar, av säkerhetsskäl. Då vinklas rotorbladen så att vinden inte kan få fäste. Fyrtio meter långa rotorblad När man tittar sig omkring vid vindkraftverken på Långberget kan man undra hur alla jättelika delar kunnat fraktas upp på den smala skogsvägen. Rotorbladen är fyrtio meter långa och tornet är 105 meter högt. Det fraktas i sektioner som sammanfogas på plats. Att planera logistiken inför Sten Gabert är vd på ett sådant bygge är ett omfattande arbete, berättar Sten Gabert. Samkraft och den som samlar sju energibolag. De här tre verken är tillverkade i Danmark. Två av dem forslades med båt till Gävle och vidare på bil hit upp. Ett av dem transporterades på landsväg hela vägen. Projektören hade kontakt med transport styrelsen och gjorde en detaljerad kartläggning av hela transportsträckan. Den sista vägen genom skogen fick breddas och rätas ut lite. Påverkan på människor, djur och natur Långberget ligger i Bollnäs kommun och eftersom anläggningen har färre än sju verk som är lägre än 150 meter kan kommunen fatta beslut om tillstånd, efter bygglovsansökan och miljöanmälan. Vid större anläggningar fattar Länsstyrelsen beslut. Den som vill bygga en vindkraftanläggning måste se till att det görs utredningar kring hur en anläggning kan påverka djur och natur och om det finns arkeologiska intressen i området. Det bör vara minst 700 meter till närmaste fastighet och om det finns en fastighet i närheten får bullret inte överstiga 40 decibel. Hur verkets skugga kommer att falla över ett hus tittar man också på. Max åtta timmar om året får det vara. Ljud, skugga och hur djurlivet påverkas är det som människor undrar över mest när en anläggning ska byggas, berättar Sten Gabert. Men vindkraftverk är lättreglerade, vilket innebär att man kan gå ner i effekt om ljudet måste dämpas. Och skuggan kan regleras genom att man stänger av verket om det finns risk för att den överstiger de tillåtna åtta timmarna. När det gäller djurlivet påverkas det under byggtiden, men sedan är det marginellt, menar Sten Gabert. Vindkraftverk drar till sig insekter. Men påverkan på fågellivet är ändå inte särskilt stort. Det görs undersökningar runt till exempel fåglar, särskilt rovfåglar och fladdermöss. Även biotoper undersöks. Alla utredningar som görs ska följa med tillståndsansökan, säger han.» Vindkraftens utbyggnad Utbyggnaden av vindkraft går allt snabbare i Sverige. 2010 installerades 304 vindkraftverk, med en samlad effekt på 603 MW. För 2011 planeras 319 verk, med en effekt på 676 MW. För närvarande bidrar vindkraften med cirka tre procent av elproduktionen i Sverige. Regeringens målsättning är 50 procent förnybar energi 2020. I den handlingsplan som tagits fram för att nå det räknar man med att vindkraften bidrar med cirka 15 Terrawattimmar (TWh). Med den nuvarande utbyggnadstakten kan produktionen uppgå till cirka 20 TWh till år 2020. Enligt vissa bedömare skulle vindkraften kunna stå för 30 TWh 2020, om politiska beslut skapade förutsättningar för det. Riksintresset ett verktyg i planeringen Drygt två procent av Sveriges yta är nu angivna som riksintressen för vindkraft. Det motsvarar en yta på ca 10 000 kvadratmeter, varav 6 000 på land och 4 000 i vatten, fördelat på 423 områden. Områden med riksintresse för naturvård omfattar, som jämförelse, 140 000 150 000 kvadratkilometer och för friluftsliv 14 000 kvadratkilometer. Vid tillståndsprövning avvägs ofta olika riksintressen mot varandra, t ex vindkraft, naturvård, kulturminnes vård, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart. Riksintresset är ett verktyg i planeringen, men det går att bygga vindkraftverk även utanför dessa områden. Mälarenergi Nonstop 1/2011 11