Grov Kvinnofridskränkning - är detta endast en skyltning för samhället?

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Bekime Besatari Grov Kvinnofridskränkning - är detta endast en skyltning för samhället? Straffansvar och straffpåföljder med särskilt fokus på det kriminella våldet Handledare: Helèn Örnemark Termin: HT 2014

Innehåll FÖRKORTNINGAR 2 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE,BAKGRUND OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3 1.2 METOD, FORSKNINGSLÄGE 4 1.3 AVGRÄNNSNING OCH DISPOSITION 4 2 HISTORIA 5 3 VAD ÄR GROV KVINNOFRISDSKRÄNKNING? 6 4 VILKET ÄR DEN VANLIGASTE BROTTSTYPEN OCH VART BEGÅS BROTTEN? 8 5 HUR FUNGERAR LAGEN I PRAKTIKEN? 10 5.1 PRAXIS 10 5.2 ALLMÄNT 11 6 ANALYS 13 7 SLUTSATS 16 BILAGA A 18 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 19 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 20

Förkortningar BrB BRÅ Roks Prop SOU Karnov Lexino Brottsbalken Brottsförebyggande rådet rapport Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Proposition Statens offentliga utredningar Rättsdatabas Lagkommentarer i Karnov 2

1 Inledning En av världens mest jämställda land är Sverige. Vilket även är det land som har mest kvinnorepresentanter tex i riksdag, regering och kommuner m.m. Trots detta råder det fortfarande obalans vad gäller maktförhållandet mellan könen, detta uppmärksammar sig bl.a. i det våld som riktar sig från män gentemot kvinnor. De senaste åren har även en ökning av anmälningar vad gäller våldsbrotten mot kvinnor framträtt. 1 Ökningen av de polisanmälda brotten har nästan fördubblats vid en jämförelse från år 2000 där 1174 fall rapporterades till 2010 där så många som 2501 fall rapporterades. 2 Alltså mer än 1000-tals fall av misshandel mot kvinnor polisanmäls varje år och i snitt vart tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man som hon har haft eller har en relation med. 3 1.1 SYFTE, BAKGRUND OCH FRÅGESTÄLLNINGAR. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som krävs för att straffansvar ska kunna ådömas vid grovkvinnofridskränkning, samt att se om det finns svårigheter kring detta, i så fall titta på vilka de bakomliggande orsakerna är? Jag är själv kvinna och har alltid tyckt att kvinnofrågor är extra intressanta. Då det i sociala medier har uppmärksammats samt debatterats en hel del kring att det är svårt att döma ut straffansvar vad gäller kvinnofridskränkning, 4 så har jag funderat en del kring detta och vill nu försöka få klart för mig vad som ligger bakom denna försvårande omständighet. 1 Prop. 1997/98:55, s.20 2 SOU 2011:85, Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn, s.44 3 http://unt.se/asikt/debatt/utbilda-om-valdet-3477730.aspx 4 http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=128&grupp=20347&artikel=572132 8 3

Detta är en av de stora anledningarna till mitt ämnesval. Jag kommer att använda mig av följande frågor för att på bästa sätt kunna utreda mitt syfte. Historia? Vad är grov kvinnofridskränkning? Vilket är den vanligaste brottstypen och vart begås brotten? Hur fungerar lagen i praktiken? 1.2 METOD OCH FORSKNINGSLÄGE. Med hjälp av förarbeten, olika rapporter från exempelvis BRÅ, Roks och utredningar från SOU, har jag gått igenom olika material för att kunna få svar på mina frågor som jag valt att utforska. Jag har även valt att tittat på vad som har tagits upp i litteraturen kring ämnet för att få vägledning vid samlandet av information kring mitt ämne. Slutligen har jag valt att även titta på vad som diskuterats i sociala medier för att få en uppfattning kring ämnet. Därefter har jag gjort en jämförelse av allt som kritiserats samt presenterats vid de olika utredningarna för att sedan i analysen kunna dra egna slutsatser. Jag har även valt att ta med en historisk tillbaka blick för att se hur ämnet och detta område utvecklats i tid. 1.3 AVGRÄNSNING OCH DISPOSITION. Jag har velat få en övergripande insyn kring mitt ämne, där jag varit ute efter att få så mycket information från så många områden som möjligt. Då denna forskningsuppgift är begränsad till både tid och innehåll så har jag självmant valt att utelämna praxis till stor del, trots att det hade kunnat vara en stor nyckelkälla vid besvarandet av mina frågor. Istället har jag försökt att få en inblick i så många andra aktörer som möjligt för att få en förståelse kring hur det ser ut på området som jag valt att forska. Jag har disponerat arbetet genom att först ta upp lite historia kring ämnet för att sedan svara på mina frågeställningar i turordning innan jag gått över på min analys där jag sedan avslutat undersökningen med en slutsats. 4

2 Historia Mäns våld mot kvinnor i Sverige och dess historia är i stort sett outforskat, den kunskap vi har rör sig mest kring det som är tydligast att kartlägga nämligen lagarna. 5 På 1200-talet kunde man ur Västgötalagen läsa: Slår bonde hustru sin, och hon ej varde lytt, då vare ogillt. 6 För drygt 130 år sedan togs mannens rätt att slå sin hustru bort ur lagen. 7 Så sent som på 1970-talet började synen kring mäns våld mot kvinnor inom äktenskapet att förändras och år 1982 infördes kvinnomisshandel under allmänt åtal. 8 1988 ändrades lagbestämmelsen vad gäller grov misshandel. Våld som utövats under en längre tid mot fysiskt svagare närstående personer, exempelvis kvinnor, där våldet varit upprepande samt allvarliga övergrepp begåtts kan bedömas som grov misshandel. Under samma år fördes lagen om besöksförbud in. 9 Först år 1998 trädde lagen om grovkvinnofridskränkning ikraft 10 men ändrades ganska omgående år 2000 den 1 januari vad gäller lydelsen. 11 Lagförslaget om grov kvinnofridskränkning utformades av Kvinnovåldskommissionen, vilket också var de som fick i uppdrag att göra en granskning över insatserna i samhället vad gäller att förebygga mäns våld mot kvinnor. Arbetet skulle utgå från kvinnoperspektivet och år 1995 överlämnades ett slutbetänkande från kommissionen till regeringen som 5 Mona Eliasson, Mäns våld mot kvinnor, s.67. 6 Birgitta Göransson, Inga Järvholm Andersson, Elisabeth Kwarnmark, Männen bakom kvinnovåldet, behandling inom kriminalvården, s.21. 7 Birgitta Göransson, Inga Järvholm Andersson, Elisabeth Kwarnmark, Männen bakom kvinnovåldet, behandling inom kriminalvården, s.22. 8 Mona Eliasson, Mäns våld mot kvinnor, s.73 9 BRÅ-rapport 2000:11, Grov kvinnofridskränkning, En kartläggning. s.11. 10 Prop. 1998/99:145 s. 5 11 Prop. 1998/99:145 s. 13 5

sedan använde flera förslag i propositionen 1997/1998:55, vilket var den proposition som ledde till att 4kap 4a infördes i BrB. 12 3 Vad är grov kvinnofridskränkning? I 4 kap brottsbalken regleras brott mot frihet och frid, här behandlas de brott som riktar sig mot någon annans frihet i olika avseenden eller kränker andra rent personliga intressen. Vidare i 4kap 4a 2 stycket finner man det lagrum som reglerar kvinnofridsbrotten, denna brottsrubricering är till för att klart uttrycka brott som begås av en man mot en kvinna. Bestämmelsen är alltså till för att undvika att den tillämpas på andra fall än typiska kvinnofridsbrott. 13 1 juli 1998 infördes bestämmelsen om grovkvinnofridskränkning i brottsbalken, denna bestämmelse innebär att en man som utsätter en kvinna som han haft eller har en nära relation med för upprepade kränkningar kan dömas för detta brott. Kränkningarna kan vara allt ifrån misshandel, ofredande till hemfridsbrott eller sexuellt tvång. Det nya brottet är tänkt att fungera genom att upprepande brott tillsammans ska kunna bedömas och resultera till ett stängare straff, än vad det hade gjort vid bedömningen av var och ett utav brotten. 14 De brott som faller in under fridskränkningsbrotten är 3, 4, 6 eller 12 kap brottsbalken samt 24 lagen om kontaktsförbud. 15 I juli år 2013 höjdes minimistraffet från 6 månader till 9 månaders fängelse samtidigt som två brott lades till dvs. 12 kap i BrB (skadegörelse) och 24 i lagen om kontaktförbud. 16 12 BRÅ-rapport 2000:11, Grov kvinnofridskränkning, En kartläggning. s.12. 13 Karnov, lag kommentar, hämtat den 2014-12-12 14 BRÅ- rapport 2000:11, Grov kvinnofridskränkning, en kartläggning, s.7 15 Karnov Brottsbalken 4 kap 4a hämtat den 2014-12-12. 16 Göran Nilsson, Brottsbalk (1962:700) 4 kap 4 a, Lexino 2014-03-01 6

För att kunna dömas till grov kvinnofridskränkning krävs enligt förarbetena att det preciseras vad gärningarna bestått av samt att det framgår att brottet skett inom en viss tidsperiod. Det ska dock inte krävas av kvinnan att hon ska kunna ange varje gärning i detalj. 17 För att en gärning ska kvalificeras som ett fridskränkningsbrott ska var och en av de brottsliga gärningarna ha utgjort ett led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet och varit ägnade att allvarligt ha skadat brottsoffrets självkänsla. Rekvisitet upprepad kränkning är enligt motivet gärningar som tar sikte på den personliga integriteten och som sker vid upprepade tillfällen. Vidare i rekvisitet där det framgår att gärningarna ska vara ägnade att alvarligt skada personens självkänsla finns det ett krav på viss kvalificering av de brottsliga gärningarna. 18 I självaste benämningen ägnade att framgår det vidare att det räcker med att gärningarna skadar självkänslan allvarligt, man behöver inte kunna bevisa att det i varje enskilt fall har skadat självkänslan allvarligt. Vad gäller rekvisitet upprepad kränkning så har man lämnat över detta till rättstillämpningen att bestämma. Man kan dock av självaste bestämmelsen utläsa att det har att göra med ett flertalet gärningar, men även i förarbetena får man viss vägledning där det anges att för en gärning ska anses som upprepad bör man göra bedömning utifrån gärningarnas karaktär, ju allvarligare karaktär desto färre gärningar behövs. 19 Tidsmässigt samband mellan brotten är en faktor som kan påverka bedömningen av självaste rekvisitet upprepad kränkning. Om tid har förflutit från det att första gärningen begicks till dess att nästa gärning begås 17 BRÅ- rapport 2000:11, Grov kvinnofridskränkning, en kartläggning, s.7 18 SOU 2011:85, Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn, s. 30 19 SOU 2011:85, Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn, s. 30f 7

kan detta vara avgörande vid bedömningen och huruvida det ska ses som ett led av upprepad kränkning. 20 4 Vilket är den vanligaste brottstypen och vart begås brottet? Misshandel (3kap 5 BrB) och olaga hot (4kap 5 BrB) är de vanligaste brottstyperna och ofredande (4 kap 7 BrB) är den näst vanligaste brottstypen vid grovkvinnofridskränkning. 21 Att gärningsmannen döms för andra brott mot samma person (målsägande) är vanligt när det rör sig om grov kvinnofridskränkning. De brott som var vanligast när gärningsmannen döms för andra brott mot samma person var bland annat allvarliga brott enligt 3, 4 och 6 kap BrB, bland dessa brott var våldtäkt vanligast men även övergrepp i rättssak samt skadegörelse och överträdelse av besöksförbud är några brott som förekommer. 22 Enligt undersökningar som gjorts visar det sig att majoriteten av de brott som begås äger rum inomhus och oftast i offrets bostad. 23 Trots att det finns tecken på att våldet i nära relationer ökar, så finns det ett stort mörkertal och enligt Brå anmäls enbart 20-25% av fallen till polis. 24 Det har visat sig att polisanmälningar mot sin nuvarande eller före detta partner är ett stort steg. 25 20 SOU 2011:85, Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn, s 83 21 SOU 2011:85, Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn, s.56 22 SOU 2011:85, Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn s.59f 23 BRÅ-rapport 2009:12, Våld mot kvinnor och män i nära relationer, våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. s. 8 24 Roks-rapport 1/2010, Grov kvinnofridskränkning -vad vet vi efter tio år? s. 6 25 BRÅ-rapport 2009:12, Våld mot kvinnor och män i nära relationer, våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. s. 19 8

Det finns olika erfarenheter och forskningsresultat kring huruvida anmälningsbenägenheten är låg eller inte då gärningsmannen är närstående till offret, vilket har resulterat i att resultaten inom forskningen inte är överensstämmande. Det finns studier som visar att det kan skilja sig markant vad gäller anmälningsbenägenheten på sin nuvarande partner i jämförelse med en före detta partner, där benägenheten att anmäla var betydligt större när det rörde sig om en före detta partner. En orsak till varför det är svårare att anmäla när man befinner sig i en relation har bland annat visat sig vara svårigheten att för sig själv definiera våldet som ett brott men även att prata om det inför någon utomstående. Sedan finns det de studier som visar att det finns faktorer som gör att anmälningsbenägenheten är större vad gäller relationsvåldet då den utsatte kan känna att det är särskilt viktigt att detta kommer fram. Dessa faktorer har att göra med behovet av skydd, upplevelsen om att detta våld känns allvarligare och att kvinnor oftast inte ser våldet som en privat angelägenhet. 26 Den vanligaste orsaken till att kvinnor väljer att inte polisanmäla brotten som begås gentemot dem har i första hand att göra med att de känner gärningspersonen (dvs nuvarande partner eller före detta partner) i andra hand var skälet att de ansåg att polisen inte kunde göra något åt det hela. I tredje hand spelade rädslan stor roll samt att man som offer inte hade orken att gå igenom en rättsprocess och oro kring detta. Vad som döljer sig bakom det som i första hand är en vanlig orsak till att brott inte anmäls är inom de studier som gjorts svårt att säga, de kan ha att göra med olika betydelse för olika personer. Det kan ha att göra med allt ifrån att man inte vill polisanmäla någon man älskar till at man har rädsla för repressalier och känner uppgivenhet. 27 26 BRÅ-rapport 2009:12, Våld mot kvinnor och män i nära relationer, våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, s 37f 27 BRÅ-rapport 2009:12, Våld mot kvinnor och män i nära relationer, våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, s 42f 9

5 Hur fungerar lagen i praktiken? 5.1 Praxis NJA 1999 s 102 Grov kvinnofridskränkning? Händelse/gärningsbeskrivning: Birger har ett flertal gånger utdelat slag gentemot Lisbeth. Paret bor eller har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Birger har misshandlat Lisbeth 4 gånger mellan tidsperioden 17 juni- 18 september 1998. Birger är tidigare dömd för misshandel gentemot Lisbeth. Tingsrätten: Dömde Birger för misshandel enligt 3kap 5 BrB samt grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap 4a 2 stycket BrB. Hovrätten: Fastställde tingsrättens bedömning. Det fanns dock en skiljaktig som ansåg att Birger inte skulle dömas för grovkvinnofridskränkning. Den skiljaktiga menade att då paret fortfarande har varma känslor för varandra samt att Lisbeth till en början mått väldigt dåligt och fått bristande självkänsla men att detta snabbt gått över, därför så ska det endast ses som misshandel och alltså inte grov kvinnofridskränkning. Högsta domstolen: Ändrar HovR domslut till att enbart döma Birger för misshandel enligt 3 kap 5 BrB. Men även i HD fanns det skiljaktiga. Justitieråden Gregow och Lars K Beckman var skiljaktiga vad gällde motiveringen men stod fast vid brottet och att det skulle dömas ut till misshandel enligt 3kap 5 BrB. Justitierådet Lars K Beckman talade bland annat kring att tidigare gärningar som redan straffats endast ska användas för att belysa när och under vilka förhållanden de åtalade gärningarna ägt rum, den tilltalade skall alltså inte dömas på nytt för de prövade gärningarna. Det ska därför inte föreligga något hinder att beakta de gärningar som den tilltalade redan dömts för när man ska bedöma huruvida de åtalade gärningarna utgjort ett led i en 10

upprepad kränkning av kvinnans integritet. Men han menar vidare med hänsyn till att retroaktiva inslag inte bör tillämpas vid strafflag så kan man ej ta i bedömning åtal som ägt rum innan ny lag trätt i kraft. Justitierådet Håstad menade dock att det skulle dömas ut till grov kvinnofridskränkning och hans motivering var att man inte kunde räkna in de gärningarna som begåtts innan lagen trädde ikraft, men han menar vidare att man väl kan vissa att de senare gärningarna efter att lagen trätt i kraft är av upprepande karaktär och att man därför ska kunna beakta tidigare domar. 28 5.2 Allmänt Högsta domstolen gjorde i detta mål (NJA 1999 s 102) en tolkning kring rekvisitet ( om gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning ) som att de åtalade gärningarna skulle räknas in i helhet samt att det behövdes flera domar på att den tilltalade tidigare dömts för brott mot kvinnan för att kunna döma ut för grov kvinnofridskränkning. Detta var sedan den bakomliggande orsaken till att regeringen gav i uppdrag till riksåklagaren att göra en översyn samt omarbetning av bestämmelsen i 4 kap 4a BrB. Propositionen 1998/99:145 ledde fram till en ändring som innebar att det bör vara tillräckligt med de åtalade gärningarna och att inga tidigare domar ska behövas för att det ska dömas ut till grov kvinnofridskränkning. Lag ändringen trädde i kraft 1 januari 2000. 29 Domen i NJA 1999 s 102 var det som var avgörande för Justitiedepartementet och som ledde till att en förändring av brottsbeskrivningen fick göras. Omarbetningen innebar tyvärr inte någon grundläggande analys utan man byte endast ut några ord i det första stycket. Från att tidigare ha talat om att gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning till att säga att var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning. 30 28 NJA 1999 s 102, hämtat ur karnov den 15 december 2014. 29 BRÅ-rapport 2000:11, Grov kvinnofridskränkning, En kartläggning. s.7. 30 Grov kvinnofridskränkning-en problematisk brottskonstruktion, SvJT 2000 s 792, Suzanne Wennberg, s.793. 11

Regeln grov kvinnofridskränkning har en problematisk brottskonstruktion och detta har kritiserats. Lagen är konstruerad på ett sätt där det ska vara möjligt att döma gärningsmannen för grov kvinnofridskränkning efter att han har gjort sig skyldig till flertalet lindriga brott. Problemet uppstår dock när några enstaka lindriga gärningar inte når upp till ett brott som kan motsvara ett grovt, då kan man inte ta in brott där gärningsmannen tidigare dömts och där domen trätt i laga kraft, detta skulle innebära att man strider mot principen Ne Bis In Idem. Lagrådet är de som har riktat kritik mot synssättet att kunna plocka ihop brottet med hjälp av en tidigare gärning för att kunna nå upp till kravet på att kränkningen ska vara upprepad, det skulle då innebära att man bryter mot nyss nämnda princip. Regeringen konstaterade genom propositionen att de till stor del kunde ansluta sig till vad lagrådet anfört. Men regeringen konstaterade vidare att domstolen ska kunna ta hänsyn till tidigare brott som gärningsmannen begått mot en närstående vid bedömningen om huruvida gärningarna varit ett led i en upprepad kränkning. 31 Lagrådet som kritiserat regeln ville att man skulle göra en mer ingripande ändring där man för att slippa framtida tolkningsproblem skulle göra en lagändring där man förde in orden en serie kränkning av personens integritet, eller ingått i en serie av sådana kränkningar, och varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. De menade att man på ett sådant sätt inte skulle ha problem att tillämpa domar som redan trätt laga kraft. Regeringen ansåg dock inte att det var lämpligt med en mer ingripande lagändring då detta var för tidigt med tanke på lagens dåvarande livstid. Att det efter lagändringen ändå framstår som osäkert har att göra med att det i propositionen talas om två olika sätt att räkna ihop brotten på, denna osäkerhet har gjort att man även ska kunna ta hänsyn till redan avkunnade domar när man gör bedömningen om huruvida gärningen varit ett led i en upprepad kränkning. De avkunnade domarna kan fungera som bevis fakta 31 Grov kvinnofridskränkning-en problematisk brottskonstruktion, SvJT 2000 s 792, Suzanne Wennberg, s.793ff. 12

kring att brottsligheten varit av större omfattning än vad det indikerar samt att det ska kunna vissa på att gärningsmannen har en benägenhet vad gäller återfall av brott, detta ska sedan ligga till grund vid bedömningen av grov kvinnofridskränkning. 32 Det är ett lotteri hur domen blir detta sade åklagaren Ingela Svensson till Sveriges radio i en intervju, hon menar att domarna är otydliga och att det många gånger finns belägg för att döma ut brottet för grovkvinnofridskränkning men att detta inte görs. Åklagaren menar vidare att det beror helt på vem som är domare i rättegången om de kommer att döma till grov kvinnofridskränkning eller inte. 33 6 Analys Historia Så sent som i slutet av 90-talet dvs. 1998 infördes bestämmelsen om grov kvinnofridskränkning. Det var alltså efter att kvinnovåldskommissionen fått i uppdrag att göra en granskning kring mäns våld mot kvinnor i samhället. Innan lagen om grovkvinnofridskränkning tillkom, infördes kvinnomisshandel under allmänt åtal år 1982, detta efter att kvinnomisshandel och synen kring denna började förändras på 70 talet. Det framgår av historian att mäns våld mot kvinnor har varit allmänt accepterat tidigare och att kvinnan har framstått som mannens ägodel. Enbart av att läsa ur västgötalagen från 1200-talet får man en förståelse kring hur pass underlägsen kvinnan har varit. Då det har varit en rätt enligt lagen att slå sin hustru och att det dessutom är ett område som är outforskat är ett tecken på att kvinnors rätt att ta för sig i samhället har varit strängt begränsat. 32 Grov kvinnofridskränkning-en problematisk brottskonstruktion, SvJT 2000 s 792, Suzanne Wennberg, s.793ff. 33 http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=128&grupp=20347&artikel=572132 8 13

Vad är grov kvinnofridskränkning? Enligt lagen i 4 kap 4a 2 stycket är den till för att tillämpas på fall som är typiska för just kvinnofridsbrott och ska därför inte växlas ihop med andra fridsbrott. Lagen innebär att en man som utsätter en kvinna för upprepade kränkningar som han har eller har haft en relation med kan dömas för kvinnofridskränkning eftersom han kränker hennes frid. Kränkningar kan vara allt ifrån misshandel till ofredande m.m. Det ska alltså vara lättare att döma ut ett stängare straff vid en gemensam bedömning av de olika kränkningarna till skillnad från varje enskild kränkning i sig. De brott som faller in under grov kvinnofridskränkning är BrB 3kap (om brott mot liv och hälsa) 4kap (om brott mot frihet och frid) 6 kap (om sexualbrott) 12 kap (om skadegörelse) samt 24 lagen om kontaktförbud. De två senaste brottskategorierna dvs 12kap BrB samt 24 lagen om kontaktförbud lades till i juli 2013 samtidigt som minimistraffet ändrades från lägst sex månader till lägst nio månaders fängelsestraff. För att domstolen ska kunna döma till grov kvinnofridskränkning krävs dels att man kan ange gärningarna dels att man anger dem i ungefärlig tid. Det finns två rekvisit som ska täckas, det första rekvisitet var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet det andra rekvisitet gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla Första rekvisitet gärningar som kränker den personliga integriteten vid flera tillfällen. Andra rekvisitet här ska självkänslan ha skadats allvarligt och det krävs inte att man preciserar alla tillfällen utan det räcker att man vid en gemensam bedömning kommer fram till att självkänslan skadats. 14

Vilket är den vanligaste brottstypen? Enligt den statistik som finns på området har det visat sig att den vanligaste brottstypen är misshandel samt olaga hot. När det gäller grov kvinnofridskränkning är det vanligt att gärningspersonen tidigare dömts för brott mot samma brottsoffer. Brotten som begås äger oftast rum inomhus och vanligast i offrets egna bostad. Trots att man genom statistiken och de undersökningar som gjorts kan se att våldet ökar så finns det uppgifter som värderar ett stort mörkertal, där man räknar med att endast 20-25% av de brott som begås polisanmäls. Det finns olika forskningsresultat som inte överensstämmer, där man kommit fram till olika faktorer kring varför en kvinna inte väljer att polisanmäla. Vissa forskare menar på att relationsvåldet där mannen utsätter kvinnan för våld har en hög anmälningsbenägenhet då kvinnan oftast ser det som en angelägenhet som inte hör till relationen samt att kvinna är ute efter att söka skydd. Andra forskare menar att anmälningsbenägenheten är låg eftersom det för en kvinna är svårt att definiera våldet som ett brott, samtidigt som de har svårt att prata om det för utomstående. Även rädslan för att man ska utsättas för repressalier, att polisen inget kan göra samt att genomgå en rättsprocess är orsaker som hindrar från att polisanmäla brottet. Hur fungerar lagen i praktiken? Lagen tillkom 1998 men redan ett år efter att denna trätt i kraft uppstod det problem när domstolarna skulle pröva bestämmelsen i praktiken. I rättsfallet NJA 1999 s102 var det flera justitieråd som var skiljaktiga när domslutet väl slogs fast, vilket var anledningen till att regeringen gav i uppdrag till riksåklagaren att göra en översyn samt omarbetning av bestämmelsen. Omarbetningen resulterade till att det med den nya bestämmelsen skulle räcka med att ta upp de åtalade domarna, till skillnad från bestämmelsens tidigare lydelse där domstolarna tolkade bestämmelsen som att det krävdes tidigare domar på gärningsmannen gentemot offret för att han överhuvudtaget skulle kunna dömas för brottet grov kvinnofridskränkning. 15

Det har förts omfattande kritik kring lagen grov kvinnofridskränkning av bl.a. Lagrådet som haft önskningar kring att man ska formulera lagen annorlunda för att inte få problem vid användandet av domar där gärningsmannen tidigare dömts och där domen trätt laga kraft, vilket kan utgöra ett problem gentemot principen Ne bis in idem. Regeringen ansåg dock inte att det skulle göras mer ingripande förändring då de ansåg att det var för tidigt med tanke på bestämmelsens livstid. 7 Slutsats Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som krävs för att straffansvar ska ådömas samt att ta reda på om det finns några svårigheter kring det och i sådant fall se till de bakomliggande orsaker. Att det dör i snitt en kvinna vart tredje vecka i Sverige av en man som hon har eller har haft en relation till anser jag är oacceptabelt och tyder på att vi har ett problem i samhället. Efter att jag studerat bestämmelsen grov kvinnofridskränkning och samtidigt tittat på de olika faktorer som finns kring mäns våld mot kvinnor i närarelationer, har jag förstått att det är ett stort problem för rättstillämpningen vid ådömandet av straffansvar och därför anser jag att det är av stor vikt att bestämmelsen får en ingripande förändring, så att de som verkligen ska dömas även gör detta och får den hjälp de behöver samtidigt som risken för att kvinnor ska utsättas minskar. Då vi lever i ett demokratiskt samhälle anser jag att det är av stor vikt att alla som ställs inför rätta döms efter lika villkor. Att domarna ses som ett lotteri, där utgången kan bli helt annorlunda beroende på vilken domare man får i rätten är absolut inte okej. 16

Jag har förstått att trots att vi har lagen grov kvinnofridskränkning så tillämpas den inte fullt ut då det råder osäkerhet vid dess tillämpning. Lagen har existerat i fjorton år, sedan första lagändringen gjordes och det finns i dagsläget fortfarande tvivel från rättsväsendets sida vid dess tillämpning, där det framgår att domare känner sig tryggare att döma ut för misshandel istället för grov kvinnofridskränkning trots att rekvisiten för grov kvinnofridskränkning är uppfyllda. Att regeringen ansåg att det var för tidigt att göra en mer genomgripande lagändring än den som gjordes år 2000 när bestämmelsen granskades kan inte vara ett skäl som är rimligt idag fjorton år senare. Enligt min mening kan det vara på sin tid att göra en mer ingripande lagändring, kanske ska man gå på den linje som lagrådet hade? I vilket fall som helst krävs en förändring för att skapa trygghet i rättstillämpningen. Jag tror att genom att fastställa en säker lagbestämmelse, där tolkningsproblem inte råder så kan man bidra till att fler domare/rättstillämpare dömer ut för brottet grov kvinnofridskränkning och på så sätt minska den lotteri verksamhet som i dagsläget existerar i våra rättssalar. Vidare tror jag att detta kan bidra till att allt fler som utövar denna form av brott kommer att dömas för brottet och kan få den hjälp de behöver. Och förhoppningsvis kan detta bidra till att fler kvinnor vågar anmäla och mörkertalet minskar. 17

Bilaga A 4kap 4a BrB Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och högst sex år. Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. 18

Käll- och litteraturförteckning Källor Propositioner Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid. Prop. 1998/99:145 Ändring av fridskränkningsbrotten. Statens offentliga utredningar SOU 2011:85 Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn. BRÅ-rapporter BRÅ 2000:11, Grov kvinnofridskränkning en kartläggning. BRÅ 2009:12, Våld mot kvinnor och män i nära relationer, våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakt med rättsväsendet. Roks-rapporter Roks rapport 1/2010, Grov kvinnofridskränkning, vad vet vi efter tio år? Litteratur Birgitta Göransson, Inga Järvholm Andersson, Elisabeth Kwarnmark: Männen bakom kvinnovåldet, behandling inom kriminalvården, Stockholm 1988. Mona Eliasson: Mäns våld mot kvinnor, Danmark 2003. Suzanne Wennberg: Grov kvinnofridskränkning, en problematisk brottskonstruktion I: SvJT 2000 s 792. Elektroniska källor Rättsdatabasen Karnov, lagkommentarer, praxis samt lagtext hämtat från: http://juridik.karnovgroup.se.ludwig.lub.lu.se. Sveriges radio hämtat den 5 december 2014 från: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=128&grupp=20347& artikel=5721328 Göran Nilsson: Lexino brottsbalken (1962:700) 4 kap 4a publicerat 2014-03-01. Hämtat den 15 december 2014 från: http://juridik.karnovgroup.se.ludwig.lub.lu.se. Utbilda om våldet debatt hämtat den 12 december 2014 från: http://unt.se/asikt/debatt/utbilda-om-valdet-3477730.aspx 19

Rättsfallsförteckning NJA 1999 s 102 Grov kvinnofridskränkning? 20