Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 1 (16) STTISTIKENS FRMSTÄLLNING alansstatisti Ämnesområde Näringsversamhet Statistiområde Näringslivets strutur Produtod NV0103 Referenstid 2018 vartal Kontatuppgifter Statistiansvarig mndighet Kontatinformation E-post Statistisa centralbrån Marcus Lundgren marcus.lundgren@scb.se Telefon 010-479 69 18
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 2 (16) Innehåll 1 Statistiens sammanhang... 3 2 ndersöningsdesign... 3 2.1 Målstorheter... 3 2.2 Ramförfarande... 3 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning... 4 2.3.1 rvalsförfarande... 4 2.3.2 teslutning från insamling (cut-off)... 5 2.4 Insamlingsförfarande... 5 2.4.1 Datainsamlingsmetoder... 5 2.4.2 Mätning... 6 2.4.3 ortfallsuppföljning... 6 2.5 earbetningar... 7 2.6 Gransning... 9 2.6.1 Gransning under insamlingen... 9 2.6.2 Gransning av mirodata... 10 2.6.3 Gransning av marodata... 10 2.6.4 Gransning av redovisning... 10 2.7 Sattningsförfarande... 10 2.7.1 Principer och antaganden... 10 2.7.2 Sattningsförfarande för målstorheter... 11 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitlighet... 13 2.7.4 Röjandeontroll... 14 3 Genomförande... 14 3.1 Kvantitativ information... 14 3.2 vvielser från undersöningsdesignen... 14 ilaga 1 Frågeformulär... 15
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 3 (16) 1 Statistiens sammanhang ndersöningen alansstatisti genomförs vartalsvis. Statistiens sfte är att dels belsa de ice-finansiella företagens betdelse på olia finansiella marnader genom att visa storleen på och förändringarna av företagens finansiella tillgångar och sulde och dels förse finansräensaperna med underlag för vartalsvisa beräningar av företagssetorns finansiella sparande. Statistien används bland annat som underlag för att beräna finansräensaperna, som är en del av nationalräensapssstemet. Vissa av undersöningens variabler mäts på årsbasis i undersöningen Företagens eonomi. I detta doument besrivs upplägg och genomförande av den undersöning som resulterar i alansstatistien. Läs om statistiens valitet i valitetsdelarationen som finns tillgänglig på www.scb.se/nv0103, under rubrien Doumentation. 2 ndersöningsdesign 2.1 Målstorheter Målstorheterna är vartalsvisa ställningsvärden över totala finansiella tillgångar och sulder samt totala nettoflöden mellan de vartalsvisa ställningsvärdena för ice-finansiella företag. Statistiens målpopulation är ice-finansiella företag som har registrerat sin versamhet och som påvisar ativitet under referensperioden. Målobjet i undersöningen är företag. I undersöningen ingår ett stort antal målvariabler som avser att besriva de finansiella tillgångarna och sulderna hos de icefinansiella företagen. Dessa an delas upp i tillgånga eget apital och obesattade reserver samt sulder. 2.2 Ramförfarande Rampopulationen av företag tas från en frsning av FD (FöretagsDataasen, SC:s företagsregister) i mars 2018. För varje företag i rampopulationen bestäms ett storlesmått. Storlesmåttet bestäms från den egna undersöningen från föregående å från SRuppgifter samt från atieägaruppgifter. Storlesmåttet är tänt att avspegla ett företags totala finansiella tillgångar och sulder. Storlesmåttet används för att identifiera de företag som överstiger cut-off gränsen samt som stratifieringsvariabel i urvalsramen. Följande avgränsningar görs i FD för att bestämma urvalsramen av företag i undersöningen: Setorer:
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 4 (16) o 111000 Ice-finansiella bolag o 112000 Statliga affärsver o 113000 Filialer i Sverige till ice-finansiella bolag i utlandet Företagsstatus: 1, 2 (versam samt ej versam med stor eonomis betdelse) Juridis form: Ej Jurform = 71, 72 (stiftelser) Storlear: cut-off 5 000 tr. I en statistis undersöning an företag ses som en statistis onstruerad enhet. FD på SC tillhandahåller en förtecning över alla registrerade företag i Sverige. Det an doc vara svårt för uppgiftslämnare att änna igen sig i den statistisa enheten företag, därför används istället den administrativa juridisa enheten (JE) som observationsobjet (både som urvalsobjet och insamlingsobjet) i undersöningen med några undantag. ndantag är enheter som rapporterar för flera JE (ett par företag). Vi ommer doc att i denna doumentation genomgående att använda begreppet företag som objet i besrivningen. Kontatvägen till SR-uppgifterna är SR-registret år t-2, ontatvägen till atieägaruppgifter är tieägarstatistiregistret år t-1. 2.3 Förfaranden för urval och uteslutning 2.3.1 rvalsförfarande I basvartalet (årets första vartal) är urvalsdesignen ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (OS). Stratifieringen av urvalsramen görs efter storlesmåttet summa finansiella tillgångar och sulder. Stratifiering och alloering av urvalet är utformad enligt en modellbaserad metod som besrivs i avsnitt 12.4 i boen Model ssisted Surve Sampling av Särndal, Swensson och Wretman (se även avsnitt 12.5). Metoden ger att urvalsstorleen blir ungefär densamma i varje urvalsstratum. Totalt består urvalsramen av 10 stcen storlesstratum varav stratum 7-10 är totalundersöta. De cira 490 största företagen som hamnar i ett totalundersöt stratum i basvartalet ingår även i urvalen för de mellanliggande vartalen (vartalen mellan två basvartal) under alenderåret. Övriga företag ingår endast i urvalet för basvartalet. Totalt ingår 2 587 företag i urvalet i basvartalet 2018. För varje ntt alenderår bts urvalen i undersöningen ut. rvalen basvartalen är samordnade över tid enligt den urvalsmetod för
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 5 (16) samordning (PRN-teni med slumpmässig urvalsrotation) som är implementerad inom den eonomisa statistien på SC. 2.3.2 teslutning från insamling (cut-off) Företag som i målpopulationen har summa finansiella tillgångar och sulder som understiger 5 miljoner ronor utesluts från möjligheten att ingå i datainsamlingen. 2.4 Insamlingsförfarande 2.4.1 Datainsamlingsmetoder ppgiftsinsamlingsmetoder ppgifterna samlas in via ett eletronist frågeformulär. Ingående balans (det värde som företaget lämnade som utgående balans förra vartalet) är förtrct på frågeformuläret. Ett fåtal uppgiftslämnare sicar in sina uppgifter via det tidigare använda frågeformuläret eletronist (i Excel) eller på papper. Data samlas enbart in via frågeformulär. I anslutning till frågeformuläret finns en handledning samt en atieursbilaga till hjälp för ifllandet. ppgiftsällor rutinerna för att etablera ontat Introdutionsbrev med inloggningsuppgifter sicas ut till de utvalda företagen. Om det inte finns en namngiven ontatperson på företaget så sicas introdutionsbrevet till eonomiansvarig. Inläsning av inomna uppgifter ppgifter som företagen lämnat i SIV läses in i gransningsappliationen diret vid insändningen. Inomstdatum flls i automatist med dagens datum. Om ett företag inte an rapportera i tid, an det få uppsov. tsändning av påminnelser En påminnelse om att sista svarsdag närmar sig bruar sicas till uppgiftslämnarna via e-post någon dag före sista insändningsdag vilet har givit bra resultat på inflödet. Normalt sicas även en påminnelse ut någon dag efter sista insändningsdag vilet bruar vara runt den 20:e i månaden efter atuellt vartals slut. Endast en påminnelse sicas ut efter senaste insändningsdag. Därefter vidtar telefonpåminnelser. ppgiftsinsamling, avbrtningsregler inlusive åtgärder vid övertäcning Om ett företag inte har några värden att rapportera befrias företaget från rapportering. Detta an inträffa vid exempelvis onurs. Frågeformuläret sa inte sicas ut mer under året och variablerna får värde noll det atuella vartalet. Följande vartal nollas
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 6 (16) frågeformuläret automatist via sstemet och introdutionsbrev sicas inte till dessa företag. ortfall Det är främst de mindre företagen som väljer att inte sica in uppgifte bortfallet bland de största företagen är mcet litet. I och med metodbtet inför årgång 2012 är det många fler mindre företag som ingår i undersöningen än tidigare och bortfallet blir därmed högre än tidigare år. De mindre företagen rapporterar endast för ett vartal och uppgifterna ligger till grund för modellsattningarna för övriga tre vartal vilet gör att det blir väldigt vitigt med en hög svarsfrevens. För att beämpa bortfallet sicas först en påminnelse ut, därefter startar telefonpåminnelser. SC/Intervju anlitas för att ringa och påminna företagen. Första vartalet är det delvis ntt urval och då finns ingen namngiven ontatperson att fråga efter vilet försvårar påminnelsearbetet. Då efterfrågas eonomiansvarig på företaget. 2.4.2 Mätning ppgifterna samlas in via ett eletronist frågeformulär som innehåller vissa förtrcta värden. Frågeformuläret nås via internet med hjälp av inloggningsuppgifter som sicas till de utvalda företagen. Företagen sa flla i ställningsvärde för efterfrågat vartal i marnadsvärde (bofört värde för ett fåtal variabler). Om ställningsvärde som lämnats föregående vartal är reviderat så sa företagen ändra på det förtrcta värdet. De mindre företagen, som enbart fller i det första vartalet, har inga förtrcta värden och sa därmed flla i både ingående och utgående balans. Företagen sa ocså ange orealiserad värdeförändring och/eller transation som sett under vartalet. Mätsvårigheter an uppstå för orealiserade värdeförändringar och transatione vissa företag har inte möjlighet att lämna uppgifter om dessa variabler. Ett exempel på detta är när företagen inte an ange orealiserade värdeförändringar på grund av att de har utländsa tillgångar och sulder i många olia valutor. Det finns ett antal logisa sambandsontroller diret i blanetten som uppmärsammar uppgiftslämnaren på misstänta felatigheter. Läs mer om vila variabler som samlas in i valitetsdelarationen som finns tillgänglig på www.scb.se/nv0103, under rubrien Doumentation. 2.4.3 ortfallsuppföljning ortfallets omfattning mäts som andel objetsbortfall per stratum och totalt. Påminnelser används för att hålla ned bortfallets omfattning (se avsnitt 2.4.1). Fasta påminnelser sicas till samtliga företag som inte inommit med värden i tid. Vid behov an extra påminnelser
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 7 (16) sicas ut till företag i totalränade strata eller företag med utlandsposter. 2.5 earbetningar Partiellt bortfall (bortfall på enstaa rader/poster i ett frågeformulär) accepteras inte i sattningarna. telämnade uppgifter i frågeformuläret ompletteras diret av gransaren eller via återontat med uppgiftslämnaren. Objetsbortfall hanteras på två olia sätt beroende på företagets storle. För företag i de urvalsundersöta stratumen ser ingen imputering av bortfallet. För företag i totalundersöta stratum imputeras objetsbortfallet. Kodning av status på objet ser med hjälp av förutbestämd generell odlista i det gemensamma vertget Triton. Imputeringen av objetsbortfallet går till enligt följande. Först ontrolleras om ingående balans existerar för ett ensilt företags samtliga rader. Om ingående balans existerar för företaget så utförs imputering enligt votmetoden. Om ingående balans inte existerar för företaget så utförs imputering enligt medelvärdesmetoden. Ingående balans existerar (votimputering) För ett företag ontrolleras om ställningsvärde utgående balans finns från föregående vartal, v-1, för alla rader i frågeformuläret. Är detta villor uppfllt sätts variabelvärdet r, =, v 1 För att sedan imputera posterna omvärdering, transation och ställningsvärde utgående balans för en rad r sattas en vot, R, mellan respetive post och ställningsvärde ingående balans baserat på de svarande företagen inom stratumet. Kvoten för posten omvärdering beränas enligt R ˆ h, Omv där * h = * h * h är de svarande företagen i stratum h som tillhör delpopulationen, där är delpopulationen över totalundersöta stratum. På motsvarande sätt sattas voterna
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 8 (16) ˆ och R ˆ h, r, R h, r, Trans Följande villor gäller: R ˆ Rˆ + Rˆ h, Omv + h, Trans h, = 1 För ett företag för en godtclig rad r imputeras posten omvärdering enligt ˆ = ˆ Rh, Omv där företag stratum h. På motsvarande sätt imputeras posterna transation och ställningsvärde utgående balans enligt ˆ ˆ = Rh, Trans = Rˆ ˆ h, Följande bivillor måste vara uppfllt: = + ˆ + ˆ ˆ.. Eftersom revideringar av vartal an föreomma så an det (teoretist) uppstå situationer då ställningsvärde ingående balans för påföljande vartal finns men företaget är bortfall i det atuella vartalet. Då sätts analogt med ovan (fast med omvänt resonemang) ställningsvärde utgående balans (v) = ställningsvärde ingående balans (v+1). Sedan imputeras först ˆ = Rˆ h, och därefter imputeras tillvägagångssätt. ˆ r Omv och ˆ,, enligt ovanstående För underrader (motsetorer) till huvudrad 14 och 15 i frågeformuläret sa summaonsistens råda. D v s summeras värdena på underraderna för en post sa de summeras till huvudradens värde på posten. Därutöver sa som vanligt även summaonsistens inom raden gälla. Ovanstående radvisa imputering ger inte summaonsistens för underrader till huvudrad. För underrader till huvudrad 14 och 15 ser därför imputering enligt följande = HR, HR,
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 9 (16) ˆ = HR, HR, ˆ = HR, HR, ˆ = HR, HR, där HR står för huvudrad och där rad r HR. Imputeringsmetoden för underrader är på inget sätt optimal men säerställer summaonsistens mellan underrader och huvudrad för alla poster. Ingående balans existerar inte (medelvärdesimputering) Sanas det uppgifter från föregående vartal för ett företag så medelvärdesimputeras alla poster i en rad med uppgifter från svarande företag inom stratumet. För ett företag och för en godtclig rad r och posten ställningsvärde ingående balans ser imputering enligt följande uttrc. ˆ där = * h * h * N h delpopulationen är de svarande företagen i stratum h som tillhör stratum h där företag * och där N h är antalet svarande företag i stratum h. På motsvarande sätt imputeras posterna omvärdering, transation och ställningsvärde utgående balans. 2.6 Gransning 2.6.1 Gransning under insamlingen Det finns ett antal logisa ontroller diret i de eletronisa frågeformulären. Vissa av ontrollerna måste vara åtgärdade innan företagen an lämna in frågeformulären, exempelvis summeringsontroller. ndra är rimlighetsontroller som företagen an acceptera och ommentera om uppgifterna stämmer. Inbggda ontroller är bland annat: - summaontroller för summerbara variabler - radvis ontroll att -I = orealiserad värdeförändring + transation
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 10 (16) - ontroll att eventuella däravposter inte är större än totalraden (gäller ej bantillgodohavande och utlåning till oncernföretag där däravposten an vara större än totalraden) 2.6.2 Gransning av mirodata När frågeformulären är insicade och inlästa i databasen görs masinell gransning via appliationen. Vid fel eller olarheter tas ontat med uppgiftslämnaren via telefon eller via e-post. 2.6.3 Gransning av marodata Stora förändringar under perioden samt sillnader mellan den utgående balansen föregående period och den ingående balansen atuell period utreds. Om tillfredställande ommentarer från uppgiftslämnare sanas för de företag som bidragit till sillnaderna sicas en fråga till mirogransaren som får återontata företaget. Marogransning ser till viss del ocså med hjälp av diagram. 2.6.4 Gransning av redovisning Inför publicering används en checlista för outputgransning för att säerställa att alla relevanta gransningsativiteter har genomförts. 2.7 Sattningsförfarande Ett antal populationstotaler sa sattas. Sattningarna beränas för hela populationen (ice-finansiella företag), redovisningsgrupper i form av delmängder av populationen föreommer inte. För basvartalet (årets första vartal) görs reguljära designbaserade sattningar medan sattningarna för mellanliggande vartal (vartalen mellan två basvartal) även är beroende av modeller. 2.7.1 Principer och antaganden Det vi vill satta är totaler för ett antal variabler. En variabel an betratas som en rad i ombination med en post i frågeformuläret. Varje rad i frågeformuläret består av fra poster - Ställningsvärde ingående balans (I) - Omvärdering (Omv) - Transation (Trans) - Ställningsvärde utgående balans () Metoden för sattning siljer sig åt beroende på vilet vartal som sa undersöas. I basvartalet så används en reguljär samplingsansats. För de mellanliggande vartalen används en mera
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 11 (16) modellberoende ansats. I modellen antas att utveclingen för de småoch medelstora företagen följer samma utvecling som de stora företagen mellan basvartalet och ett mellanliggande vartal för sattning av populationstotaler för ett mellanliggande vartal. Oavsett vilen ansats som används för sattning avser inferensen hela målpopulationen av företag. 2.7.2 Sattningsförfarande för målstorheter Sattningar för ett basvartal En sattning av t rp för ett basvartal 0 ges av tˆ rp, 0 = + rp d s rp (1) där betecnar delpopulationen innehållande de totalundersöta stratumen och där s är urvalsmängden från delpopulation. utgör undersöningens rampopulation. Designviten d ges av d =1 /(sannoliheten att företag ommer med i urvalet). d bestäms av den urvalsdesign som valts. I ST är designen stratifierat OS (Obundet Slumpmässigt rval) inom strata. ttrc (1) an även srivas som en summa av (sattade) deltotaler tˆ rp,0 = rp + s d rp tˆ rp,0 = t rp,0 + tˆ rp,0 (2) Hantering av bortfall Eftersom bortfall föreommer i undersöningen så an inte uttrc (1) användas i sin helhet. Partiellt bortfall (bortfall på enstaa rader/poster i ett frågeformulär) accepteras inte i sattningarna. telämnade uppgifter i frågeformuläret ompletteras diret av gransaren eller via återontat med uppgiftslämnaren. Objetsbortfall hanteras på två olia sätt beroende på företagets storle. För företag i de urvalsundersöta stratumen som tillhör delpopulation, så ser ingen imputering av bortfallet utan viten d i uttrc (1) justeras till viten w och summering ser över * svarsmängden s. För företag i delpopulation, så imputeras objetsbortfallet.
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 12 (16) Sattningar för ett mellanliggande vartal För ett mellanliggande vartal undersös endast de (cira) 490 största företagen m a p finansiella tillgångar och sulder. Det är samma företag som tillhör delpopulation i basvartalet. I ett första sede imputeras uppgifter för objetsbortfallen på samma sätt som i basvartalet (se avsnittet Hantering av bortfall). När alla undersöta företag i det mellanliggande vartalet har fullständiga uppgifter (insamlade eller imputerade uppgifter) sattas sedan totaler. Sattningar av totalen för posten ställningsvärde utgående balans Sattningarna startar med att för en godtclig rad r sattas posten ställningsvärde utgående balans enligt följande. t ˆ = t + tˆ c v v 0 ( v,0) där v betecnar atuellt vartal och 0 betecnar basvartalet. c ( v,0) är en fator som sa spegla utveclingen mellan atuellt vartal och basvartalet för totalen i delpopulation. Fatorn eller utveclingsvoten beränas genom att studera utveclingen för företagen i delpopulation. D v s ett modellantagande görs, om att utveclingen för totalen mellan atuellt vartal och basvartalet för företagen i delpopulation följer utveclingen för företagen i delpopulation. I sin enlaste form beränas utveclingsvoten enligt c ( v,0) = ', v ',0 d v s inga avgränsningar av företagen i görs. I prodution beränas utveclingsvoten c ( v,0) på fem olia sätt. Produtansvarige får för varje rad välja vilen av dessa utveclingsvoter som sa användas i de slutliga sattningarna. Hur c beränas på de fem sätten besrivs inte i detta doument. ( v,0) Sattningar av totalen för resterande poster Totalerna för de resterande posterna för en godtclig rad r sattas för delpopulation genom att starta från modellsattningen av ställningsvärde utgående balans (se föregående avsnitt). Sedan
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 13 (16) beränas tterligare en fator ρ r,( p, ), v som är voten mellan posten och ställningsvärde utgående balans i det atuella vartalet. Denna vot allas fortsättningsvis för postfator. Postfatorn an i sin enlaste form beränas enligt ρ ( p, ), v = ' p,, v ', v Det ger oss följande uttrc för estimatorn för respetive post ˆ ˆ t v = t v + t 0 c ( v,0) ρ ( ), v ˆ ˆ t v = t v + t 0 c ( v,0) ρ ( ), v ˆ = + ˆ t v t v t 0 c ( v,0) ρ ( ), v samt ˆ t v t v + t 0 c ( v,0) ρ ( ), v ρ ( ), v = 1. = ˆ där Modellsattningarna för de resterande posterna; ställningsvärde ingående balans, omvärdering och transation, är var för sig inte optimal men uppfller summaonsistensvilloret att ˆ = ˆ + ˆ + ˆ. t v t v t v t v I prodution beränas postfatorn ρ på fem olia sätt. r,( p, ), v Produtansvarige får för varje rad välja vilen av dessa utveclingsvoter som sa användas i de slutliga sattningarna. Hur ρ beränas för de fem sätten besrivs inte i detta doument. r,( p, ), v 2.7.3 Sattningsförfarande för tillförlitlighet För basvartalet beränas den relativa osäerhetsmarginalen för samtliga sattningar (variabler och poster), även baser tas fram. Den relativa osäerhetsmarginalen för sattningarna utgörs av den slumpmässiga osäerheten från urvalet. Osäerheten varierar raftigt mellan variabler. För de mest freventa variablerna i populationen är osäerheten acceptabel medan för många av variablerna i är osäerheten väldigt hög. För de mellanliggande vartalen sa sattningarnas relativa mean square error beränas, d v s den ärvda slumpmässiga osäerheten från basvartalet samt biasen från modellen. Eftersom vi inte änner biasen från modellen ommer mean square error att sattas för lågt.
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 14 (16) Även för de mellanliggande vartalen är osäerheten i sattningarna väldigt hög för många variabler i undersöningen. 2.7.4 Röjandeontroll Primär röjanderisberäning görs för celltotaler i en tabell med hjälp av p%-regeln. Om en celltotal bedöms ha ris för röjande används undertrcning av cellens värde som sddsmetod. För röjanderisberäningar används ställningsvärde som suggvariabel för övriga poster. Även seundärundertrcning utförs. 3 Genomförande 3.1 Kvantitativ information Ramen för 2018 var 94 816 företag. Kvartal 1 ingic 2 587 företag i urvalet. Kvartal 2-4 ingic de 487 största företagen i urvalet. Vid den första leveransen av första vartalet 2018 var 566 företag bortfall. Imputering ser för objetsbortfall i de totalränade stratumen. 49 företag av totalt 487 företag i totalränade stratum sanades till den första leveransen av första vartalet 2018. Cira 35 % av de inomna objeten felsignaleras i gransningen. 3.2 vvielser från undersöningsdesignen Inga avvielser har gjorts.
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 15 (16) ilaga 1 Frågeformulär
Statistiansvarig mndighet Statistisa centralbrån Statistiens framställning version 1 16 (16)