2015-10-14 Utvecklings- och förbättringsområden för barn- och utbildningsnämnden 2015-2018 Barn och elevers rätt till utbildning Skollag och läroplan ger förskolan och skolan ett stort och brett uppdrag, där förskolan lägger grunden till det livslånga lärandet. Skolan ska ge goda kunskaper, bidra till elevens personliga utveckling och även lägga grunden för ett aktivt deltagande i samhällslivet, som bygger på demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det är ett omfattande uppdrag där personalens kunskaper, kompetenser, ledarskap och engagemang är centralt för att barn och elever ska få lust att lära mer oavsett vilka förutsättningar de har. Det är förskolans och skolans uppdrag att kompensera för olikheter i förutsättningar. Förskolor och skolor måste ha en tydlig och uthållig utvecklingsstruktur. Arbetet med att utveckla och förbättra kvaliteten måste ske systematiskt och kontinuerligt. Det innebär att det måste skapas förutsättningar och arenor för samarbete och kollegialt lärande. Under flera år har svenska elevers resultat sjunkit i jämförelse med andra länders, därför är det dags att söka vägar för att nå ökad måluppfyllelse i förhållande till skollagens och läroplanernas mål för våra barn och elever. Utifrån ovanstående har barn- och utbildningsnämnden identifierat fyra stycken utvecklings- och förbättringsområden, som presenteras nedan. 1. Ökad måluppfyllelse förbättrade resultat 2. Demografiutveckling och lokaler 3. Motverka utanförskap 4. Kompetensförsörjning Barn- och utbildningsförvaltningen Vetlanda kommun, 574 80 Vetlanda Besöksadress: Stadshuset, Storgatan 1, Vetlanda vetlanda.se, utbildning@vetlanda.se Telefon 0383-971 00
1. Ökad måluppfyllelse förbättrade resultat Förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag I skollagen 1 kap. 4 anges bland annat: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I skollagen 2 kap. 8 anges: Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det innebär en målsättning att anpassa undervisning och resurser efter barn och elevers olika förutsättningar och behov Barn och elevers rätt till lärande och utveckling I skollagen 3 kap. 3 anges: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I skollagen 5 kap. 3 anges: Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Detta innebär en målsättning där barn och elever får det särskilda stöd de behöver utefter sina behov flickor och pojkar ges likvärdiga möjligheter barn och elever ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån den egna förmågan alla barn och elever känner trygghet och studiero Utveckling av undervisningen Enligt skollagen 4 kap. 3-7 ska huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enhet-
en genomförs. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen nås. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Dessutom anges att huvudmannen ska ansvara för att personalen ges kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. I läroplanerna anges förskolechefens respektive rektorns ansvar för personalens kompetensutveckling. Enligt skollagen 1 kap. 5 anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns behov av att skapa system och förutsättningar för att förskollärare och lärare utvecklar och förbättrar sin undervisning. Deras kunskaper, engagemang och möjligheter att ge en god undervisning är en av de viktigaste faktorerna för en väl fungerande förskola och skola. Detta innebär en målsättning där uppmärksamhet riktas mot kompetensutveckling som svarar upp mot brister konstaterade inom det systematiska kvalitetsarbetet planerade utvecklingsinsatser utgår från uppföljning och utvärdering av resultaten av genomförd undervisning beslutade insatser vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
2. Demografiutveckling och lokaler Genomförd omvärldsanalys pekar på att antalet barn och elever kommer att öka i förskolan och grundskolan under perioden 2015 2022. Nedan redovisas ökningstakten med utgångspunkt från befolkningsprognosen hösten 2013. Observera att befolkningsökningen 2014 vida översteg utvecklingstakten i 2013 års prognos och om denna ökningstakt håller i sig kommer vi att få större ökning än den som redovisas nedan. Verksamhet Befolkningsutveckling 2015 2022 Förskolan Förskoleklass-åk 6 Ökning med 9 procent Ökning med 13 procent Åk 7-9 I stort sett oförändrat, men en ökning efter 2020 Gymnasiet Vuxenutbildningen Oförändrat under perioden 2015 2019, därefter ökning med 11 procent Under de närmaste fem åren förutspås ett större antal nyanlända till Sverige än någonsin, vilket kommer att resultera i ett utökat behov av vuxenutbildningsplatser, framförallt inom sfi. Även om invandringen därefter skulle minska, kommer det att under ytterligare en femårsperiod finnas ett större behov av utbildningsplatser än nu, i det fallet inom grundläggande vuxenutbildning och inom gymnasiala sektorn, framförallt gällande yrkesutbildning, men även högskoleförberedande utbildning. Befolkningsutvecklingen ovan innebär att behovet av resurser för att klara driften kommer att öka inom både förskolan och grundskolan. Dessutom kommer det att ställa krav på utökade lokalytor och även en utveckling av befintliga förskolor och skolor för att åstadkomma lärmiljöer som stimulerar till lärande. I skollagen 3 kap. 35 anges: För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Dessutom kan vi konstatera att Skolinspektionen riktade kritik mot Vetlandas förmåga att uppfylla kravet enligt denna paragraf i skollagen gällande förskolan. Skolinspektionens lämnade den 27 november 2013 nedanstående bedömning: Av skollagen framgår att det ska finnas sådana lokaler och sådan utrustning i förskolorna att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. I förskolans läroplan anges att barnen ska ha tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande och att utomhusmiljön bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Med anledning av ovanstående måste kommunen, som ytterst ansvarig, säkerställa att samtliga förskolor har sådana lokaler och en sådan utrustning att syftet med utbildningen kan uppnås. Barnens lärandemiljö ska vara sådan att det finns förutsättningar att erbjuda barnen det som är förskolans uppdrag och som anges i författning.
Detta innebär att förskolan och skolan har tillräckligt med lokaler, så att alla barn och elever kan erbjudas en god fysisk miljö lokalerna är anpassade för modern undervisning som stimulerar till lärande
3. Motverka utanförskap En avgörande faktor för vårt samhälles framtid och individers självkänsla är att alla når egenförsörjning. Vi kommer att få svårt att klara kompetensförsörjningen inom olika sektorer i samhället, därför måste vi se till att alla bidrar genom att ha möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har idag för stor andel elever som efter grundskolan inte är behörig till ett nationellt program eller klarar genom introduktionsprogrammet skapa en hållbar väg mot arbete eller studier. Introduktionsprogrammet är idag det snabbast växande programmet på Njudungsgymnasiet och här går 13 procent av eleverna. Vi vet också att cirka 25 procent av landets gymnasieelever gör avbrott från gymnasieskolan innan examen och att det dessutom är ytterligare cirka 10 procent som har ofullständiga betyg efter tre år. Även om vi på goda grunder kan anta att vi har en lägre andel i Vetlanda, så är det en alltför stor grupp som riskerar att hamna i utanförskap efter gymnasieåldern. Under åren 2012 2014 identifierade projektet KomBack 105 ungdomar som de stöttade för de skulle kunna komma igång och i första hand nå ett större välmående. För hälften av dem innebar det också att återuppta studier eller att komma i arbete. En allt större andel av våra unga vuxna i åldern 20 35 år hamnar i arbetslöshet. Vetlanda har också en relativt stor invandring av flyktingar, anknytningsinvandring, normal invandring och ensamkommande ungdomar. Bland dessa grupper finns stora behov av grundläggande vuxenutbildning och teoretisk gymnasieutbildning, för att komplettera inför högskolestudier och inte minst gymnasial yrkesutbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Sysselsättning är helt avgörande för att vi inte ska riskera att dessa grupper hamnar vid sidan av samhället. Förvaltningens bedömning är att Vetlanda Lärcentrums resurser behöver stärkas för att kunna svara upp mot den utmaning som ovanstående innebär. Detta innebär en målsättning att stötta barn, ungdomar och vuxna att nå ett aktivt liv och egenförsörjning att inom grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning säkerställa tillräckliga förutsättningar för nyanlända att kunna skaffa sig den kompetens som krävs för att etablera sig i samhället och nå egenförsörjning
4. Kompetensförsörjning Barn- och utbildningsförvaltningen har en omfattande verksamhet och ett stort antal anställda cirka 970 personer. Vi står inför stora pensionsavgångar de närmsta fem åren och dessutom har vi konstaterat en stor rörlighet bland våra yrkesgrupper. Tendensen att byta arbetsgivare har ökat. En bidragande orsak är att det finns goda utsikter att höja sin lön vid en ny anställning. Inom förvaltningen anställer vi i väldigt hög grad personer som har en lång högskoleutbildning bakom sig. För förskollärare och lärare rör det sig om 3,5 till 5,5 års utbildning. Samtidigt har vi kunnat konstatera att antalet sökande till högskolans pedagogiska utbildningar har minskat kontinuerligt den senaste tioårsperioden. Nu verkar det som om verkligheten har hunnit ifatt oss eftersom vi under 2014 har haft stora svårigheter att rekrytera till våra pedagogtjänster. Bedömningen är att vi delar situationen med övriga kommuner på höglandet och i Jönköpings län och kan konstatera att vi har fått en, om inte total, så ändå rejäl inbromsning i möjligheten att ersätta vakanta tjänster med behöriga lärare. Nedan sammanställs rekryteringsbehovet för våra personalgrupper under en femårsperiod. Under de kommande fem åren kommer också antalet barn i förskolan och antalet elever i F-åk 6 att öka med cirka åtta procent och eventuellt blir det ännu större ökning beroende på rekordstor flyktinginvandring. Detta innebär att rekryteringsbehovet ökar ytterligare, vilket anges i en separat kolumn. Bedömningarna avser perioden 2014 2018. Våra största personalgrupper är markerade med rött och vi kan konstatera att vi för dessa grupper har ett rekryteringsbehov på 45 procent eller mer, förutom för lärare på gymnasiet. Yrkeskategori Antalet anställda 31 dec 2013 Pensionsavgångar Övrig personalomsättning Rekryteringsbehov i procent Administratör 14 4 0 29 % Skolkurator 6 1 1 33 % Skolsköterska 7 1 0 14 % Bibliotekarie 5 0 1 20 % Skolvaktmästare 13 2 0 15 % SYV 9 1 4 44 % Förskolechef 8 6 0 75 % Rektor 18 3 5 44 % Rekrytering - ökat antal barn/elever Total procent Tidigare lärare 132 20 40 45 % 14 56 % Senare lärare 50 1 29 60 % Gymnasielärare 50 10 10 40 % Yrkeslärare 31 3 7 32 % Prest-lärare 33 3 9 36 % 3 45 % Speciallärare 5 0 2 40 % Specialpedagog 29 3 6 31 % 4 45 %
Yrkeskategori Antalet anställda 31 dec 2013 Pensionsavgångar Övrig personalomsättning Rekryteringsbehov i procent Rekrytering - ökat antal barn/elever Total procent SFI-lärare 4 0 10 250 % 5 375 % Förskollärare 192 13 67 42 % 23 54 % Fritidspedagog 37 0 15 41 % 4 51 % Barnskötare 40 3 0 0 % Dagbarnvårdare 13 0 5 38 % Hemspråkslärare 7 0 10 143 % 4 200 % Elevassistent 26 2 24 100 % 5 119 % Musiklärare - musikskolan 11 1 5 45 % Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det redovisade behovet av nyanställningar kanske är den största utmaningen för vår förvaltning under den kommande femårsperioden. Om vi inte kan rekrytera pedagogiskt utbildad och ämneskunnig personal, så är det rimligt att anta att elevernas resultat kommer att påverkas negativt. Det innebär att säkerställa att barn- och utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare så att vi får behålla kompetent personal och kan rekrytera behörig personal