Regelbunden tillsyn i Seminarieskolan

Regelbunden tillsyn i Landskrona kommun Seminarieskolan Dnr 53-2008:1776 Regelbunden tillsyn i Seminarieskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Landskrona kommun och besökt Seminarieskolan den 19 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn). På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 4 maj 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Seminarieskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Seminarieskolan intervjuades rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1 Antal elever på Seminarieskolan Seminarieskolan Beskrivning av Seminarieskolan Antal elever Förskoleklass 49 Grundskola 319 Källa: Uppgifter från skolan Seminarieskolan ligger i Landskrona centrum och ingår i skolområde Norra området. Skolan byggdes 1903 och har senare byggts till i etapper. Seminarieskolan har sitt upptagningsområde i centrala delarna av Landskrona och cirka 45 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Utbildningen vid Seminarieskolan omfattar förskoleklass och grundskola årskurserna 1-6. I årskurserna 7-9 går flertalet av eleverna vidare till Gustaf Adolfskolan, som ligger

2 (14) just intill Seminarieskolan. De två skolorna delar vissa lokaler exempelvis idrottshallen, som ligger mellan de två skolorna, och lokaler för hem- och konsumentkunskap, slöjd och matsal. Skolans verksamhet leds av en rektor som har innehaft rektorstjänsten sedan år 1999. Rektorn har pedagogisk utbildning som idrottslärare och har gått den statliga rektorsutbildningen. Personalen är organiserad i fyra arbetslag. Två av dessa omfattar årskurserna F 3 och två årskurserna 4 6. Som stöd för lärare och elever finns ett elevvårdsteam som består av rektorn, kuratorn, skolsköterskan och skolpsykologen. På skolan arbetar två specialpedagoger i arbetslagen F 3. I årskurs 4 6 finns en speciallärare samt en lärare som arbetar specialiserat mot ämnet matematik. Skolan har också en särskild undervisningsgrupp för elever i behov av särskilt stöd. På skolan finns även skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen granskas på kommunövergripande nivå och bedömningarna av verksamheten görs i en separat rapport. Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Seminarieskolan Riket 2003 2004 2005 2006 2007 2007...... Källa: Uppgifter från skolan. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer

3 (14) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5 2006 2007 Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Riket Seminarieskolan Seminarieskolan Riket Engelska 89 83 89 85 Matematik 82 73 77 72 Svenska 68 73 74 71 Källa: Uppgifter från skolan. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. Kommentar och bedömning: Av Seminarieskolans sammanställning av resultat framgår att de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar en förbättring mellan åren 2006 och 2007 i ämnena svenska och engelska. Inom ämnet svenska kan dock utläsas att två delprov fortfarande ställer till problem för 20 30 procent av eleverna. I ämnet matematik är det cirka 20 procent av eleverna som inte når målen såväl 2006 som 2007. Av tabell 3 framgår att skolans resultat ligger över de resultat Skolverket slumpvis inhämtat från riket. Av skolans kvalitetsredovisning framgår inte i vilken grad eleverna når målen i andra ämnen än engelska, svenska och matematik. Rektorn anger att skolan för närvarande saknar system för att skaffa sig en bild av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Skolinspektionen bedömer att skolan bör vidta nödvändiga åtgärder för att kunna förbättra elevernas resultat företrädesvis i ämnena svenska och matematik genom att i sitt kvalitetsarbete systematiskt pröva de metoder som används i undervisningen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Intervjuerna vid Seminarieskolan visar tillsammans med kvalitetsredovisningen att skolan har ett ambitiöst program för att följa elevernas kunskapsutveckling i svenska och matematik. Bland annat används

4 (14) förutom nationella ämnesprov, matematiktest, screeningtester och läsutvecklingsscheman (LUS). På såväl lärare- som på skolnivå har man en god bild över elevernas kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska och man har identifierat vilka barn som är i behov av särskilt stöd i dessa ämnen. Dock finns det brister när det gäller att följa elevernas kunskaper på individ- och gruppnivå i andra ämnen. Detta medför samtidigt att det på skolnivå saknas system för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Ett arbete har påbörjats i kommunen och på skolorna för att skapa ett heltäckande uppföljningssystem (matriser). Skolinspektionen bedömer att lärarna i högre utsträckning allsidigt måste följa upp och utvärdera varje elevs kunskapsutveckling i alla ämnen. 1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. 1.2.3 Lärarna upprättar en framåtsyftande individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå de nationella målen. Den individuella utvecklingsplanen ska dessutom ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Lärarna på Seminarieskolan informerar kontinuerligt eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång i samband med utvecklingssamtalen. Skolan följer elevens kunskapsutveckling i en portfolioliknande dokumentation som följs upp i samband med utvecklingssamtalet. Denna innehåller uppgifter om elevens personliga mål och på vilket sätt elevens ska arbeta för att nå dessa. De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av omfattar endast ämnena engelska, svenska och matematik och ger inte alltid elev och föräldrar kunskap om lärandet utifrån kursplanernas och läroplanens mål. Skolinspektionen bedömer att de framåtsyftande målen i de individuella utvecklingsplanerna måste utvecklas så att de beskriver elevens utveckling i varje ämne och får en tydligare koppling till de nationella målen.

5 (14) 1.3 Bedömning 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. 1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen 1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Av läroplanen framgår att kunskap ska komma till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Skolans arbete ska inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Enligt läroplanen ska läraren svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Gemensamt för alla ämnen i grundskolan är att de ska förmedla glädje att skapa och lust att fortsätta lära. Av kursplanerna framgår att eleverna i undervisningen ska få utveckla förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. I intervjuer med rektorn och lärare framkommer att undervisningen i huvudsak utgår från de nationella målen. I intervjuer framkommer också att det bland

6 (14) lärarna finns en ambition att vidga kunskapsbegreppet så att undervisningen i högre grad kan utgå från strävansmålen. Inspektörerna kunde vid lektionsbesöken emellertid konstatera att undervisningen till stora delar är ämnesuppdelad samt att uppgiftsfokuseringen dominerar framför vilka kunskapskvaliteter som eleven ska nå. Undervisningens innehåll är till stora delar inriktat mot mål att uppnå. Skolinspektionen bedömer därför att undervisningen behöver ses över så att eleverna i högre grad ges utmaningar, får pröva olika arbetssätt och träna sina förmågor att tillägna sig och använda ny kunskap i linje med strävansmålen. Undervisningens förankring i läroplanen och kursplanerna behöver därför stärkas så att eleverna i högre grad kan utveckla sina förmågor att se helheter och stimuleras att träna sin förmåga att lösa problem, att kritiskt granska fakta och bedöma konsekvenser av olika handlingar. 1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt läroplanen åligger det läraren, och ytterst rektorn, att se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Av intervjuerna framgår att det bland lärarna finns en medvetenhet om vikten av att ge eleverna möjlighet till inflytande över sitt lärande. Men vid elevintervjuerna framkommer att elevernas inflytande över undervisningens arbetsformer och innehåll varierar beroende på lärare och ämne. Ofta handlar inflytandet om att välja mellan alternativ eller ordningsföljd. Skolans mål är inte heller tillräckligt klargjorda för eleverna så att de aktivt kan delta i planeringen av undervisningen. Skolinspektionen bedömer därför att elevinflytandet över undervisningen behöver utvecklas. Vidare bör skolan mera systematiskt utveckla en gemensam planering om hur man i takt med elevernas stigande ålder ska öka elevernas inflytande och ansvarstagande för lärandet. 1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

7 (14) 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Samverkan mellan fritidhemmet och förskoleklasserna på Seminarieskolan fungerar väl liksom inom arbetslagen. I inspektionen framkommer emellertid att samverkan mellan skolans F - 3- och 4-6-arbetslag är begränsad och förekommer huvudsakligen vid elevernas övergångar till nya klasser. Några exempel finns på samverkan med 7-9 verksamheter, oftast i samband med övergångar, men i övrigt är denna samverkan mycket begränsad. Skolinspektionen bedömer att rektorsområdet bör utveckla samverkan för att skapa en högre grad av kontinuitet och stödja elevernas långsiktiga lärande. 1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

8 (14) 1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn utreda vilka behov eleven har. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. I inspektionen framkom att skolan upprättar åtgärdsprogram då man befarar att en elev inte når de nationella målen. Skolinspektionen bedömer, efter att ha granskat delar av skolans åtgärdsprogram, att innehållet i programmen bör ses över för att göra åtgärderna mera konkreta och med en större tydlighet om vem som ansvarar för genomförandet av de olika åtgärderna. 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

9 (14) 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. I Seminarieskolans likabehandlingsplan redovisas en allmän översikt över de insatser som ska vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter utifrån de förutsättningar som anges i lagen. I planen finns också rutiner med ansvarsbeskrivning för akuta åtgärder vid kränkande situationer såväl när det gäller kränkningar mellan elever som mellan vuxen och elev samt hur dessa åtgärder ska följas upp. Däremot har den granskade planen en inriktning mot mobbning och kränkande behandling och saknar beredskap för hur skolan ska hantera kränkningar utifrån diskrimineringsgrunderna. Planen saknar också en specifik redovisning av verksamhetens behov som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under verksamhetsåret, även om rutiner finns för kartläggning. I likabehandlingsplanen framgår att dokumentation ska göras i vissa situationer men inspektörerna menar att dokumentationsrutinerna behöver förtydligas. Av intervjuer med eleverna framgår att de inte varit delaktiga vid upprättandet av likabehandlingsplanen. Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen måste ses över för att uppfylla lagens krav så att planen tar sin utgångspunkt i alla diskrimineringsgrunderna, innehåller för verksamhetsåret prioriterade åtgärder utifrån skolans egen kartläggning och förtydligar rutinerna för dokumentation. Skolan måste också tillse att eleverna är delaktiga i arbetet med planen.

10 (14) 3 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. För varje ämne finns en kursplan. I denna anges de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Av intervjuer framgår att det inte är klarlagt att eleverna ges förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i ämnet teknik. Skolinspektionen gör bedömningen att skolan måste tillse att undervisningen utgår från kursplanerna och att eleverna ges undervisning i alla ämnen så att de har möjlighet att nå kunskapsmålen för årskurs 5. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper. Styrelsen för skolan ska enligt grundskoleförordningen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Elevens val på Seminarieskolan erbjuds eleverna i årskurserna 1 3 inom årskursen. Hos de äldre barnen har man koncentrerat elevens val till två skoldagar som är att likna vid friluftsdagar. Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över elevens val så att undervisningen i enlighet med förordningen ger eleverna möjlighet att välja fördjupning inom ett urval av skolans ämnen samt att eleverna erbjuds den garanterade tiden i enlighet med skollagen.

11 (14) 3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. 3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning 3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt

12 (14) 3.3 Rektors ansvar 3.3.1 Rektorn är förtrogen med verksamheten och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som framgått av avsnitt 1.4 har undervisningen varit mera inriktad på uppnåendemålen än strävansmålen och i intervjuer med rektorn och personalen framkommer vidare att det finns ett behov av att ytterligare förflytta den pedagogiska diskussionens fokus från läromedel och organisation till lärande och det nationella uppdragets innehåll. Rektorn behöver därför i sitt fortsatta arbete lägga mer tyngd på att se till att det nationella kunskapsuppdraget som framförs i styrdokumenten genomförs. 3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.

13 (14) 3.4 Kvalitetsarbete 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplan för grundskolan krävs att undervisningsmålen ständigt prövas, att resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal, elever och föräldrar. Seminarieskolans uppföljning av elevernas kunskapsresultat har i huvudsak inriktats mot ämnena engelska, matematik och svenska och en uppföljning på skolnivå av övriga ämnen saknas, vilket framgår av tabell 2. Skolans samlade bild av elevernas kunskapsutveckling ger därför begränsade möjligheter till analyser och bedömningar av måluppfyllelsen för att skaffa underlag för beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Skolinspektionen bedömer att Seminarieskolan behöver förbättra uppföljningen av elevernas kunskapsresultat. Skolans analyser av de samlade kunskapsresultaten bör ligga till grund för förbättringar av verksamheten. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas liksom uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Seminarieskolans kvalitetsredovisning beskriver i enlighet med förordningen arbetet i verksamheten och verksamhetens förutsättningar. Verksamhetens måluppfyllelse beskrivs endast för ämnena engelska, matematik och svenska. Värdegrundsarbetet redovisas i form av en trivselenkät. Avsnittet analys och bedömning av måluppfyllelsen är mera beskrivningar vad som gjorts än en analys och redovisning av måluppfyllelsen. Åtgärder för förbättring framställs på ett

14 (14) liknande sätt och blir därmed inte tillräckligt konkret för att vara ett underlag för kommande förbättringsinsatser. Likabehandlingsplanen ska utvärderas i kvalitetsredovisningen men även här beskrivs vilka insatser som gjorts istället för att värdera likabehandlingsplanens funktion i verksamheten. Skolinspektionen bedömer att Seminarieskolans kvalitetsredovisning bör utvecklas så att den på ett tydligare sätt beskriver sambandet mellan mål, resultat och åtgärder för förbättring. 2009-02- 03 Lund Per Ingvar de la Motte Lena Godin