Introduktion Information om specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin Vi ST-studierektorer i allmänmedicin i Södra Älvsborg uppskattar vårt nära samarbete med områdets verksamhetschefer och ser fram emot att samarbeta med dig kring våra ST -läkare och deras specialiseringstjänstgöring. Syftet med denna informationsskrift är att ge dig som ny verksamhetschef en kortfattad information om specialiseringstjänstgöringen i allmänmedicin och vad det innebär att ha ansvar för ST-läkare på vårdcentralen. Vi hoppas att den ska vara till hjälp och ge svar på dina frågor. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss, se kontaktinformation på sista sidan. Studierektorerna Eva de Fine Licht & Christina Vestlund Studierektorsenhet primärvård Södra Älvsborg Ursprungstext: Britt Bergström, ST-studierektor, Studierektorsenhet primärvård Göteborg oktober år 2017. Reviderad jan 2018 av Eva de Fine Licht & Christina Vestlund för att passa Studierektorsenhet primärvård Södra Älvsborg Omslagsfoto. Eva Almqvist, Utbildningsläkare Närhälsan Bollebygd vårdcentral. 2
Innehållsförteckning Det aktuella läget i Södra Älvsborg... 4 Vad styr specialiseringstjänstgöringen (ST) i allmänmedicin?... 4 Är min vårdcentral godkänd för utbildningsuppdraget?... 4 Vad gör en studierektor?... 5 Vem kan anställas som ST-läkare?... 5 Hur går det till när man vill anställa en ST-läkare?... 5 Vad är ST-utbildningskontrakt?... 6 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter?... 6 Hur ser innehållet i ST i allmänmedicin ut?... 6 Vad behöver jag tänka på som verksamhetschef?... 8 Vad är specifikt för specialiteten allmänmedicin?... 9 Hur får jag ekonomisk ersättning för ST-läkare och vem betalar kurserna?... 9 Hur sker bedömningen av ST-läkarens kompetensutveckling?... 9 Vad är ST-forum?... 10 Hur sker samarbetet med studierektor?... 10 Vad är SPUR?... 10 Kontaktinformation Studierektorsenhet primärvård Södra Älvsborg... 12 Läs mer... 12 3
Det aktuella läget i Södra Älvsborg Det finns idag (dec 2017) finansiering för 440 ST-läkare i allmänmedicin i VGR och ca 100 av dessa är anställda på vårdcentraler i Södra Älvsborg. ST-läkarna är anställda på såväl offentliga som privata enheter. Vi har goda förhoppningar om att antalet STläkare kommer att utökas. Vi är idag två studierektor och en utbildningsassistent som jobbar med ST-frågor. Vårt uppdrag är producentneutralt. Vad styr specialiseringstjänstgöringen (ST) i allmänmedicin? Socialstyrelsen genom föreskrifter och allmänna råd: SOSFS 2008:17 (gamla målbeskrivningen) och SOSFS 2015:8 (nya målbeskrivningen) med Målbeskrivningen för allmänmedicin. Svensk Förening för Allmänmedicin SFAM:s (vår specialitetsförening) anvisningar. Krav- och kvalitetsboken. Regiongemensamma riktlinjer (VGR-dokument). Vi har idag två målbeskrivningar; nya och gamla. För alla som är legitimerade efter 2015-04-30 gäller den nya (SOSFS 2015:8). Övriga ST-läkare kan välja, men om man går efter den gamla måste man bli klar specialist senast 2022-04-30. När man är ST-läkare arbetar man under eget ansvar, men med handledning. Det ska finnas rutiner för specialiseringstjänstgöringen så att den kan genomföras med hög och jämn kvalité. Är min vårdcentral godkänd för utbildningsuppdraget? Studierektor granskar och bedömer om vårdcentralen är godkänd för utbildningsuppdraget. För att vara fullt godkänd ska man erbjuda utbildningsplatser för alla yrkeskategorier som finns på vårdcentralen. VGR har beslutat att följande kvalitetskriterier måste vara uppfyllda för att man ska få utbilda ST-läkare. Dispenser kan ges enligt särskilda rutiner. 1. Minst två specialister i allmänmedicin ska vara anställda på vårdcentralen. 2. Vårdcentralen ska ha en bred allmänmedicinsk verksamhet inklusive BVC och äldrevård. 3. ST-läkare ska ha en personlig handledare och erhålla handledning minst 1 timme/ vecka. 4. Handledaren ska vara specialist i allmänmedicin och ska ha genomgått handledarutbildning. 5. Varje handledare skall ha adekvat tid avsatt för sin handledning och ha möjlighet att delta i utbildning och nätverksträffar. 6. ST-läkaren ska ha kompetensutvecklingstid 4 timmar/vecka (vid 100 % tjänstgöring). 4
Vad gör en studierektor? Enligt SOSFS 2015:8 utgör studierektor en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschefer, handledare och ST-läkare. Vår främsta arbetsuppgift är att se till att ST-läkarna får en god kvalité på sin utbildning och vi följer regelbundet upp att vårdcentralerna håller VGR:s kvalitetskriterier. Vi arbetar regionalt och nationellt för att utveckla ST-utbildningen. Vi bistår ST-läkare, handledare och verksamhetschef i utbildningsuppdraget. Alla STintressenter intervjuas av oss och bedöms om de uppfyller de av VGR uppställda kraven för en ST-tjänst. Tillsammans med ST-läkaren och handledaren planerar vi innehållet i ST-utbildningen så att alla delmål i målbeskrivningen kan uppfyllas inom planerad tid. Vi ansvarar för månatliga ST-dagar, startseminarier för nya ST med handledare, handledarträffar och informationsmöten för vårdcentralchefer. Vi godkänner deltagande och beviljar ekonomiska medel för kurser som ST-läkarna behöver gå. Utöver det har vi kontakt med sidotjänstgöringskliniker och schemalägger ST-läkarens sidotjänstgöringar på SÄS och Alingsås Lasarett som prioriterar just vårt områdes ST-läkare. Vi medverkar vid kompetensbedömning av ST och på delegation av verksamhetschefen undertecknar vi specialistansökan till Socialstyrelsen. Vem kan anställas som ST-läkare? Grundkravet är att man har en svensk läkarlegitimation, behärskar svenska i tal och skrift och har genomgått svensk AT alternativt att man är anmäld till PLUS-programmet. Hur går det till när man vill anställa en ST-läkare? Om du får kontakt med en läkare med svensk läkarlegitimation som uttrycker intresse för ST i Allmänmedicin på din vårdcentral och som du bedömer är lämplig som ST-läkare informerar du aktuell studierektor. Maila över kontaktuppgifter och be ST-läkaren att bifoga ett personligt brev, en CV och en kopia på sin läkarlegitimation. Studierektor gör sen ett personligt besök för ett inskrivningssamtal där handledare och chef gärna får delta. STläkaren får då information om vad ST-tjänsten innebär. Efter intervjun gör studierektor en avstämning med verksamhetschefen. Om båda är överens om att läkaren är kvalificerad för en ST-tjänst sätts vederbörande upp på väntelista för ST-ersättning från regionen. Själva anställningen sker på vårdcentralen och ofta är det en bra strategi att provanställa 3-6 månader för att se om man trivs med varandra. Om vårdcentralen är villig att finansiera ST-läkarens lön under väntetiden till ST-ersättning kan ett ST-utbildningskontrakt skrivas redan då vederbörande sätts upp på väntelistan. Det är viktigt att du som verksamhetschef är medveten om att en ST-läkare som finansieras av vårdcentralen har samma rättigheter som andra ST- läkare (handledning, ST-tid, obligatorisk närvaro på ST-dagar etc.). 5
Man kan också välja att i väntan på ST-ersättning att arbeta som vikarie och då deltar man inte i ST-gruppens aktiviteter. Under väntetiden arbetar läkaren på vårdcentralen under handledning och kan räkna in tiden i sin ST. Vad är ST-utbildningskontrakt? Det är ett utbildningskontrakt där verksamhetschef, studierektor, handledare och ST-läkare förbinder sig att följa regelverket för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård. Utöver övergripande mål och genomförande finns angivet ansvarsfördelningen mellan ovanstående personer. Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Enligt Socialstyrelsen är syftet med regleringen att garantera en viss kunskapsnivå som gör att specialistläkaren är förtjänt av medborgarnas förtroende. Regleringen utgör en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänheten. Hur ser innehållet i ST i allmänmedicin ut? ST-utbildningen är målstyrd vilket innebär att alla mål i målbeskrivningen för allmänmedicin ska uppnås. Tidsmässigt är den minst 60 månader på heltid. Arbete på vårdcentral utgör grunden för kompetensutvecklingen under ST och en kontinuerlig kontakt bör bevaras med egna patienter under hela ST. Sidotjänstgöring ska ingå och utgå från ST-läkarens individuella behov som blivande specialist i allmänmedicin och anpassas efter målbeskrivningens kompetenskrav. Det brukar röra sig om sammanlagt cirka 18 månader. I utbildningen ingår även BVC och tjänstgöring på äldreboende samt handledning av läkarstudenter. I början av ST genomför ST-läkaren tillsammans med sin handledare en självvärdering och genomgång av aktuell kompetensnivå, sk Först-i-ST. Denna värdering beräknas omfatta ca två halvdagar och dokumenteras enligt mall. Två gånger per år genomförs Startseminarium för nya ST-läkare och deras handledare och bjuder även in nya vårdcentralchefer. ST-läkare med icke svensk grundutbildning som genomgår introduktionsprogram (PLUS) deltar i Startseminarium efter avslutad PLUS. Där går vi igenom innehållet i ST-utbildningen och lägger den första grunden till en utbildningsplan. Inom ca 6 månader efter Startseminariet träffas ST, handledare och studierektor för att med hjälp av dokumentationen av Först-i- ST planera innehållet i en individuell utbildningsplan. Studierektor får då material att lägga en konkret tjänstgöringsplan för hela ST. Detta innebär att sidoutbildningar bokas, att kurser planeras liksom FoU-arbete, kvalitetsarbete, handledning av studenter, BVC och tjänstgöring på särskilda boenden. Planen är mycket preliminär och revideras vid behov. Det är viktigt att tänka på att STläkarens schema anpassas till hur långt ST-läkaren kommit i sin utbildning. 6
En dag i månaden anordnar studierektorsenheten ST-dag vid vilken det är obligatorisk närvaro. Innehållet på ST-dagarna är utbildning i olika medicinska ämnesområde och planeras av ST-läkarnas basgrupper i samarbete med studierektorerna. ST-läkarna är också indelade i basgrupper som är grupper för interkollegial kommunikation som har möten en halvdag med 4-6 veckors intervall. I ST-utbildningen ingår ett antal obligatoriska kurser (antalet är beroende på vilken målbeskrivning man går efter), ett kvalitetsarbete och ett vetenskapligt arbete. Utbildningen är målstyrd, och vägen till specialist kan se lite olika ut, men det finns vissa delar som alla ska göra och som det är bra att du känner till Sidotjänstgöring inom medicin, psykiatri, barn och gynekologi. De flesta önskar även ÖNH, hud, infektion, ögon med flera där färdighetsträning ingår. Obligatoriska kurser: 7 i gamla målbeskrivningen - 14 i den nya. Handledning av läkarstudenter, att sköta en BVC-mottagning och att arbeta på äldreboende. Kvalitetsarbete som utgår från arbetet på vårdcentral Vetenskapligt arbete När ST-läkaren har gjort cirka hälften av sin utbildning (= två och ett halvt år på heltid), är det dags för en mittvärdering. ST-läkaren kan beställa en mittvärdering från vår specialistförening SFAM med extern värderare eller be sin studierektor komma och göra samma typ av värdering. Värderaren kommer till vårdcentralen och tillbringar en dag med ST-läkaren. Man ser patienter tillsammans, studerar journalföring och intyg samt har samtal med handledare och verksamhetschef. Frågor som tas upp då är: Hur fungerar det? Hur långt har ST kommit i sin väg till färdig specialist? Vad kvarstår av utbildningen? Är det något speciell insats som behövs? I god tid innan besöket har ST-läkaren skickat en video med inspelat patientmöte till sin värderare och har sammanfattat sin portfölj enligt instruktion. Mot slutet av vårdcentralsdagen lägger man en plan för den resterande ST-tiden. Värderaren gör en skriftlig rapport från mittvärderingen. Studierektor gör årliga avstämningar av utbildningsplanen tillsammans med ST, handledare och i förekommande fall med vårdcentralchefen. Mot slutet av ST-tiden har ST, handledare och studierektor en genomgång där man tillsammans går igenom ST-läkarens portfölj och alla intyg som ska skickas till Socialstyrelsen. Ofta är det något utbildningsmoment och intyg som behöver kompletteras. Sist men inte minst, då alla delmål är uppfyllda och det har gått minst 60 månader heltidstjänstgöring skriver vi på specialistansökan. I VGR har vi studierektorer en generell delegation att skriva under specialistansökan. Vid en högtidlig ceremoni på vårens sista ST-dag diplomerar vi alla som blivit färdiga specialister under det gångna året och då är du varmt välkommen att vara med. 7
Vad behöver jag tänka på som verksamhetschef? Din viktigaste uppgift vad det gäller ST-utbildningen är att se till att det är ett bra utbildningsklimat på vårdcentralen. Utöver handledning minst 1 timme/vecka ska ST-läkare kunna rådgöra med en eller flera specialister i sitt vardagliga arbete. Dessa bör ha ett schema lämpligt för detta. Många vårdcentraler löser behovet av fortlöpande instruktion genom att ha en sk frågedoktor. Antalet specialister i allmänmedicin som arbetar på vårdcentralen är ett bra kvalitetsmått, ju fler desto bättre för ST-läkarens utbildning. ST ska ha ett schema som innebär en variation av patienter, akut och kroniskt sjuka, alla åldrar och sjukdomar, akutmottagning och planerade återbesök. ST-läkaren skall också delta i vårdcentralens ev jourarbete. Man bör tänka på att anpassa tiden för ST-läkarens konsultationer såväl till individuellt behov som till hur långt ST-läkaren kommit i sin ST. Med fördel avsätts tid bokningsbar för sit-in och praktisk instruktion vad gäller rektoskopi, gynekologiska undersökningar, kirurgiska ingrepp etc. tillsammans med handledare. Skulle tiden inte användas kan den användas till akutpatienter. När du utser handledare till ST-läkarna på vårdcentralen, är det viktigt att tänka på att det är en specialist i allmänmedicin som har handledarutbildning och som har sin huvudsakliga tjänstgöring på vårdcentralen. Handledningen ska vara inplanerad i tjänstgöringsschemat och bestå av minst 1 timme öga mot öga handledning/vecka. Det är viktigt att det är kontinuitet i handledarskapet. Vid sjukdom eller annan frånvaro hos handledaren är det nödvändigt att utse en ersättare så att ST-läkaren får sin handledning. I handledaruppdraget ingår även en rad andra uppgifter så som: deltagande i av studierektor anordnade handledarmöten, skriva handledarutlåtanden (årligen), regelbundet göra dokumenterad sit in hos sin adept (minst 1 gr/ kvartal), granska journaler, intyg och remisser utfärdade av ST etc. Handledaren har en mycket viktigt uppgift i att stödja ST-läkaren i dennes professionella utveckling och att kontinuerligt värdera ST-läkarens kompetens.(se Handledarlathund) Se till att handledaren får tillräckligt med tid avsatt för sitt uppdrag! På årsbasis räknar man med att 10 % av en heltidstjänst går åt till handledaruppdraget. Vår rekommendation är att du förutom regelrätt medarbetarsamtal regelbundet gör en avstämning med din ST-läkare. Håll dig uppdaterad i hur ST-läkaren tycker det fungerar på vårdcentralen och vilka sidotjänstgöringar som är inplanerade. Om du har flera ST-läkare på din vårdcentral, sitt gärna ner tillsammans med hela gruppen och titta på deras tjänstgöringsplaner. Det är förstås bra om inte alla är ute på sidotjänstgöring samtidigt, men tyvärr går det inte alltid att påverka när man ska göra sin sidotjänstgöring. ST-läkaren är en viktig del i din personalgrupp och det är bra att så tidigt som möjligt få dem delaktiga i planering och utveckling av verksamheten. De ska självklart vara med på APT och vårdcentralens planeringsdagar. Ett viktigt redskap i bedömningen av ST-läkarens kompetens är de årliga Specialistkollegium, då samtliga specialister på vårdcentralen sätter sig med verksamhetschef och studierektor och strukturerat bedömer vårdenhetens samtliga ST-läkare (Se Guide för specialistkollegium) Beräkna en tidsåtgång av ca 30 minuter per ST. 8
Vad är specifikt för specialiteten allmänmedicin? I målbeskrivningen för ST står det att specialiteten har sin tyngdpunkt i mötet med patienter i alla åldrar och med alla sorters hälsorelaterade problem samt att man väger in personens hela livssituation. Allmänmedicin är en egen specialitet sedan år 1982 och den är inte en summa av alla andra specialiteter, utan har ett eget unikt kunskapsområde. Allmänläkare finns i alla länder och sjukvårdssystem, men beroende på vårdens organisation och struktur kan arbetet som allmänläkare se olika ut. Det finns vetenskapliga belägg för att länder med en utbyggd primärvård har en friskare befolkning. Kostnaderna är betydligt lägre om en patient omhändertas i primärvården jämfört med vård på sjukhus. Som specialist i allmänmedicin i Sverige möter man människor med vitt skilda hälsoproblem, från banala och ofarliga åkommor till allvarliga och komplicerade sjukdomar. Specialiteten kännetecknas av mångfald, man ser många patienter, unga och gamla människor med små eller stora problem, som kan vara av övergående eller av mer kroniskt slag. I arbetet ingår diagnostik, behandling, rehabilitering och sjukdomsförebyggande åtgärder. Verksamheten förutsätter att de läkare som jobbar där har en gedigen medicinsk kunskap, god människokännedom och goda kunskaper om samhället. Många tillstånd ses bara i primärvården, t.ex. övergående självläkande tillstånd, livsproblem, åkommor man måste leva med och diffusa symtom. Hur får jag ekonomisk ersättning för ST-läkare och vem betalar kurserna? Varje vårdcentral kan få särskild ST-ersättning för en ST-läkare per 1500 listade. Under vårdcentralsplaceringar utgår 40 000 kr/mån (50.000kr/mån i område som omfattas av glesbygdstillägg). Under sidoutbildning utgår förhöjd ersättning 65 000 respektive 75 000 kr/mån. Kurser som ST-läkaren behöver inom ramen för sin specialiseringstjänstgöring finansieras av Studierektorsenheten. ST-läkare ansöker om godkännande från studierektor att gå kurs via ST-forum. Om du anser att det är viktigt för din verksamhet att en ST-läkare får en viss utbildning är det inget som hindar att vårdcentralen står för finansieringen. För ST-läkare med icke svensk grundutbildning som genomgår PLUS-program utgår förlängd ST-ersättning med den högre summan under första året. Kostnaden för PLUSprogrammet kan i viss mån finansieras av studierektorsenheten om utbildningskontrakt finns. Hur sker bedömningen av ST-läkarens kompetensutveckling? I målbeskrivningen för läkarnas specialiseringstjänstgöring understryker man vikten att kontinuerligt kompetensvärdera ST-läkaren. För att en handledare ska kunna göra kontinuerlig kompetensvärdering är det viktigt att man regelbundet gör sit-in, videoinspelningar av patientkonsultationer, går igenom journaler och remisser etc. Studierektor (eller SFAM-värderare) gör mittvärdering av ST-läkaren (obligatoriskt i VGR) 9
och håller i årliga specialistkollegier. Ytterligare bedömningsverktyg finns samlade i vår Verktygslåda och vi har Kompetensvärderingskurser för våra handledare så de kontinuerligt kan kompetensvärdera sina ST-läkare. Vad är ST-Forum? ST-forum, www.stforum.se, en webbtjänst för ST-läkare, deras handledare, verksamhetschefer och studierektorer. Där finns ett kalendarium med information om ST-dagar, basgruppsträffar, årsrapporter, handledarutlåtande, en kurskatalog samt information om sidotjänstgöringskliniker. I ST-Forum lägger vi studierektorer in tjänstgöringsplanen och där dokumenterar ST-läkaren tillsammans med sin handledare och studierektor sin utbildningsplan. Som verksamhetschef är du välkommen att ansluta dig till ST-Forum. Hur sker samarbetet med studierektor? Du är en viktig person i ST-läkarens utbildning och vår gemensamma roll är att se till att ST-läkarna får en bra kvalité på ST-utbildningen. Välutbildade specialister i allmänmedicin garanterar en patientsäker och god vård i primärvården. Om förutsättningarna för ST-läkarens utbildning på din vårdcentral ändras, t ex om ST-läkarens handledare slutar är det viktigt att du hör av dig till oss så att vi gemensamt kan hjälpas åt att hitta en lösning. Frågor vi ställer är: Finns det en annan handledarutbildad specialist som kan ta över handledningen? Uppfyller vårdcentral trots detta kvalitetskriterierna för att kunna fortsätta som utbildningsenhet? Om inte kanske du har en lösning på sikt? Om bedömningen är att situationen är tillfällig (t ex att en specialist är på väg att anställas inom en snar framtid) upprättar du en åtgärdsplan som skrivs under av dig och ansvarig studierektor. Åtgärdsplanen följs sedan upp av studierektor. Om situationen är mer komplicerad, större avsteg från regelverket är aktuella men du bedömer ändå att utbildningskvalitén är tillräckligt god kan du göra en ansökan om en alternativ lösning för utbildningsuppdraget. Dispensansökan hanteras av Koncernstab Hälso- och sjukvård som tar beslut i frågan. Kontakta din studierektor för samarbete i dessa frågor. Enklare och mer formaliserade formulär för hantering av avvikelser från regelverket är under utarbetande. Vad är SPUR? Specialiseringstjänstgöringen är reglerad i Socialstyrelsens författning, i SOSFS 2015:8, 4, kap.2 föreskrivs att kvaliteten på ST ska granskas och utvärderas av en extern aktör utan koppling till vårdgivare. I allmänna råd står det att vårdgivaren bör se till att den externa granskningen genomförs var femte år. Den externa granskningen görs med hjälp av SPURinspektioner. Det är en läkarledd inspektionsverksamhet som har funnits sedan år 1992 och namnet har sitt ursprung i Specialitetsutbildningsrådet (SPUR) som fanns på den tiden och som var kopplat till Sveriges Läkarförbund. Idag administreras SPUR-inspektionerna av 10
Lipus AB (Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården). En SPUR-inspektion innebär granskning och bedömning av utbildningskvaliteten både på studierektorsområden (ST-upplägg, forskningsmöjligheter etc) och vårdcentralsnivå. På vårdcentralen granskar SPUR struktur (ex patientsammansättning, lokaler, utrustning) och process (handledning, antal specialister) och inte den enskilde ST- läkarens kompetens. 11
Kontaktinformation Studierektorsenhet primärvård Södra Älvsborg ST-studierektorer: Eva De Fine Licht E-post: eva.de_fine_licht@vgregion.se Mobil: 0702-93 85 90 Christina Vestlund E-post: christina.e.vestlund@vgregion.se Mobil: 0727-26 53 61 Utbildningsassistent: Annika Carlgren E-post: annika.carlgren@vgregion.se Mobil: 0700-82 43 28 Adress: Studierektorsenhet primärvård Södra Älvsborg Sven Eriksonsplatsen 4 503 38 BORÅS Hemsidor: www.vgregion.se/studierektorsenhet-primarvard www.stforum.se Läs mer Studierektorsenhet primärvård VGR: www.vgregion.se/studierektorsenhetprimarvard Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8) Läkarnas specialiseringstjänstgöring: www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-17/ samt www.socialstyrelsen.se/lakarnas-st Målbeskrivningen med SFAMS kompletterande anvisningar: http://sfamportal.s3.amazonaws.com/files/56cd6281eee8e00500b37ee2/sosfs%2 02015-8%20SFAMs%20rekommendationer.pdf Krav och kvalitetsboken 2.8 Utbildningsuppdraget: www.vgregion.se/vgprimarvard Regiongemensamma dokument i VGPV: www.vgregion.se/regiongemensammadokvgpv Verktygslåda ST-allmänmedicin: www.vgregion.se/verktygsladasta Plus-programmet: www.vgregion.se/plus ST-forum: www.stforum.se ST-Boken, Studentlitteratur, redaktion Ola Björgell, Ulrika Uddenfeldt Wort. 12