Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Relevanta dokument
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå. Årsrapport 2016

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsan i Umeå. Årsrapport 2017

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Ohälsa vad är påverkbart?

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Folkhälsoplan.

Välfärdsbokslut 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitiskt program

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Alingsås folkhälsomål 2019


Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

1 (10) Folkhälsoplan


Delaktighet och inflytande i samhället

Länsgemensam folkhälsopolicy



Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun



Från Vision till mål?





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoutskott 13/2-2018




Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015



Sveriges elva folkhälsomål














Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Transkript:

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping, överdrivet spelande 12. Psykisk hälsa (Regionalt mål från Västerbottens Läns Landsting)

Nulägesanalys Hur ser det ut idag

forts. Nulägesanalys Bibehålla det arbete som vi har idag Nämnderna måste analysera resultat och vilka steg som ev. behöver tas. Totalt 26 indikatorer med fördelningen 14/26 positiv utveckling 6/26 oförändrad utveckling 6/26 Negativ utveckling http://livsmiljo.umea.se

Utvärdering Umeå kommuns folkhälsa Positiv utveckling Valdeltagandet i Umeå har ökat de tre senaste valen. Jämställdheten i kommunfullmäktige har förbättrats genom att fler kvinnor valts in och gapet mellan andel män och andel kvinnor har minskat. Arbetslösheten har minskat de senaste tre åren. Medelinkomsten för både kvinnor och män har ökat kontinuerligt. Männen har ökat sin andel av antalet föräldradagar. Jämställdheten har även förbättras vad gäller vård av sjuka barn. Andelen med högre utbildning har ökat sedan 2008. Andelen överviktiga (som ej räknas till fetma) i Umeå har minskat sedan 2008. Antalet ohälsodagar har minskat med 20 procent sedan 2008. Barnfattigdomen har minskat i Umeå sedan 2008. 83 procent av eleverna har minst godkänt betyg i alla ämnen. Andelen har ökat bland både pojkar och flickor. 95 procent av eleverna har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. Andelen har ökat något. Andelen invånare med riskabla alkoholvanor har minskat, främst bland män. Andelen av umeåborna som röker dagligen har minskat till fem procent, vilket gör Umeå till Sveriges bästa kommun. Tillgänglighet inom idrotten har ökat.

Oförändrad utveckling Andelen förvärvsarbetande har i stort sett varit oförändrad under perioden 2008 2014. Andelen behöriga till universitet och högskola har legat på en relativt jämn nivå de senaste åren. Andelen personer som har upplevt att de blivit utsatta för ett kränkande bemötande ligger på 20 procent sedan 2008. Frukt- och grönsaksätandet har legat på en ganska jämn nivå sedan 2008. Andelen som uppger att de använder cannabis har varierat mellan två och tre procent under mätperioden. Andelen som uppger att de är fysiskt aktiva i Umeå har minskat marginellt sedan 2008.

Negativ utveckling Trend mellan åren 2008-2016 Andelen familjer med låga inkomster har succesivt ökat. Andelen män med lågt socialt deltagande och andel män som saknar emotionellt stöd har ökat de senaste åren. Andelen kvinnor med fetma har ökat. Andelen män med undervikt har ökat. Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat (Not. ökning de senaste åren) Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har minskat något (Not. Ökning de senaste åren).

Jämförelse med andra kommuner Indikator Andels som röker dagligen Andel överviktiga Könsskilln ad utbetalda dagar med föräldrar penning Andel inv. rek. Intag av frukt och grönt Resultat Umeå Medel riket Resultat bästa kommun Bästa kommun Placering Umeå 5 11 5 Umeå 1/211 10 29 35 28 Lund 2/211 10 35.3 47 29.8 Bjurholm 3/211 10 11 9 13 Emmaboda 4/211 10 Poäng

Mål och uppdragsplan 2017 Vi ska ha Sveriges bästa folkhälsa år 2020. Strateg tar fram prioriteringsunderlag till SDL Alla nämnder och bolag bryter ned målet konkret. Vi ska halvera barnfattigdomen till år 2020 Alla nämnder och bolag bryter ned målet konkret.

Prioriteringar i Umeå kommun 2017-2020 Barnfattigdom Psykisk hälsa Kost och motion/fetma Utbildning Att beakta: Hur påverkar den ökade invandringen folkhälsostatistikens prioriterade områden? Hur säkerställer vi barnperspektivet?

VLL mål 12. Psykisk ohälsa ökar, stress, sömnsvårigheter, ångest, depression fram för allt bland välutbildade tjejer och kvinnor. Vi behöver samverka för att möta behoven ex via familjecentralernas insatser, elevhälsa, fysisk aktivitet. Hur ska det fungera i realiteten? Att möta och upptäcka tidigt Psykisk hälsa

Lågt emotionellt stöd Andelen män med lågt socialt deltagande Andel män som saknar emotionellt stöd har ökat de senaste åren

Barnfattigdom Barnfattigdomen ska halveras Röd- svensk bakgrund Grön- Umeå Lila- Totalt riket Orange- utländsk bakgrund

Fetma/undervikt Andelen kvinnor med fetma har ökat (BMI över 30) Andelen män med undervikt har ökat (BMI under 19)

Utbildning Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan har minskat något Förbättring har skett sedan 2014- framåt

Social hållbarhet/kommission Förslag KS Uppdragsplan Att inrätta en kommission för ett socialt hållbart Umeå. Kommissionen ska analysera skillnader i livsvillkor i Umeå kommun mellan grupper och geografiska områden, samt ge förslag på konkreta åtgärder för en socialt hållbar utveckling i hela Umeå kommun. Förvaltningen skapar ett fakta- och analysunderlag utifrån ett helhetsperspektiv. Detta visualiseras för KS AU som gör analyser och därefter skickar underlaget till folkhälsorådet som blir själva kommissionen. Folkhälsorådet ansvarar för arbetet och processerna med avstämningar till KS AU Vad innebär förslaget/uppdraget för Folkhälsorådet? Personella och ekonomiska resurser? Hur påverkar den ökade invandringen folkhälsostatistikens prioriterade områden? Ett arbete som bör belysas i kommissionen för social hållbarhet.

Budget Folkhälsorådet Årligen 105 000/se excelfil Särskilda prioriteringar i kommunen Hälsa på lika villkor 2018 Kostnad ca. 500 000 Kommissionen för social hållbarhet? Personella/ekonomiska resurser?

Diskussion/Frågor