Skatteredovisningsguiden Skatteuppbördsenheten Skatteförvaltningen Skatteuppbördsenheten 1.12.2017
INNEHÅLL 1 KOMMANDE FÖRÄNDRINGAR... 4 2 GRUNDERNA FÖR REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER... 4 2.1 Lagen om skatteredovisning... 4 2.2 Skatter och skattetagare... 5 2.3 Skatt som redovisas... 5 2.4 Redovisningsgrunder... 5 2.5 Rater som dras av från skattetagarens redovisning... 6 2.5.1 Övriga belopp som enligt bestämmelser ska dras av... 6 2.5.2 Belopp som inte dragits av tidigare... 6 2.5.3 Belopp som ska återkrävas och hänför sig till samma eller annan skatt... 6 2.6 Redovisningstidpunkt... 7 2.7 Tidpunkt för betalning av redovisningar... 7 2.8 Garantiredovisning... 7 3 REDOVISNING AV FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTSKATTER... 7 3.1 Redovisning i samband med förskottsuppbörden... 7 3.1.1 Utdelningar till skattetagargrupperna... 8 3.1.2 Utdelningar till enskilda kommuner och församlingar... 8 3.1.3 Justering av utdelningar... 8 3.1.4 Avdrag av skattetagares skatteåterbäringar... 8 3.2 Skattetagarens andel av intaget... 8 3.3 Redovisning efter slutförd beskattning... 9 3.3.1 Redovisning enligt debitering... 9 3.3.2 Rättelseredovisningar... 9 4 REDOVISNING AV FASTIGHETSSKATT... 10 5 REDOVISNING AV SAMFUNDSSKATT... 10 5.1 Allmänt... 10 5.2 Grupputdelningar av samfundsskatt... 11 5.3 Utdelningar till kommuner och församlingar... 11 5.3.1 Utdelningarna till kommunerna på Åland... 11 5.4 Beräkningsgrunderna för utdelningarna till enskilda kommuner... 11 5.4.1 Företagsverksamhetsposten... 12 5.4.2 Skogsposten... 12 6 REDOVISNING AV ARBETSGIVARES SJUKFÖRSÄKRINGSAVGIFT... 12 7 REDOVISNING AV KÄLLSKATT PÅ ÅLAND... 12 8 RÄNTOR PÅ REDOVISNINGAR... 13 8.1 Ränta på rättelseredovisning... 13 8.2 Ränta i särskilda fall... 14 8.2.1 Anstånd... 14 8.2.2 Fel i redovisningen... 14 8.2.3 Väsentligt fel i redovisningen... 14 8.2.4 Överföring av debitering till följande redovisning... 14 8.2.5 Förskottsbetalning... 15 9 ANSTÅND... 15 Skatteförvaltningen Skatteuppbördsenheten 1.12.2017
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 3 (15) 9.1 Beslut och betalningsprogram... 15 9.2 Ränta... 15 9.3 Förhandsbetalning av anståndsbelopp... 15
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 4 (15) 1 KOMMANDE ÄNDRINGAR Fr.o.m. den periodiska redovisningen i november 2018 kommer redovisningsförfarandet att ändras i viss mån: Skattetagarna behöver inte betala negativa redovisningar utan de dras av i den följande periodiska redovisningen (ränta tas inte ut). Alla räntor i anknytning till redovisningar slopas, också de som räknas ut till rättelseredovisningar. Rättelseredovisningarna ska i fortsättningen göras månatligen istället för de nuvarande årliga rättelserna. Undantagsregleringen som gäller avdrag av skatteåterbäringar (tidigare förskottsåterbäringar) slopas. Avdraget av återbäringarna ska i stället för november göras i den periodiska redovisningen för månaden vars intagsperiod skatteåterbäringen hör till. Redovisning per skatteår med undantag för samfundsskatt förkortas med cirka ett år. Den skatteskyldiges tid för sökande av ändring förkortas dock med hela tre år alltså i förhållande till det förlängs redovisningen per skatteår. De ovan nämnda ändringarna tillämpas på fastighetsskatten dock först fr.o.m. november 2019. 2 GRUNDERNA FÖR REDOVISNING AV SKATTEINTÄKTER Bestämmelserna om skatteredovisning ingår till största delen i följande författningar: Lagen om skatteredovisning (532/1998) Förordningen om skatteredovisning (804/1998) Finansministeriets beslut om betalningstidpunkten för de belopp som skall redovisas till skattetagarna (758/1998) Finansministeriets årliga beslut om de utdelningar som ska tillämpas vid redovisningar av förskottsuppbörden för förvärvs- och kapitalinkomstskatter samt om enskilda kommuners och församlingarnas utdelningar. Skatteförvaltningen har utfärdat följande föreskrifter om redovisningen: Föreskrift om ett väsentligt redovisningsfel samt om dess inverkan är betydande (dnr 2937/512/99) Skattetagarens ränta i särskilda fall (dnr 1910/512/2001). 2.1 Lagen om skatteredovisning Lagen om skatteredovisning är en allmän lag om redovisning. Den innehåller allmänna bestämmelser om redovisningsförfarandet och bestämmelser som är gemensamma för olika skatteslag. Lagen baserar sig dels på det förslag till lag om skatteredovisning som framställdes av en arbetsgrupp som finansministeriet hade tillsatt 27.10.1995 för att utveckla redovisningssystemet (ingår i promemoria 21/96), dels på den utredning som gavs av en arbetsgrupp för samfundsskatteutdelningar som inrikesministeriet hade tillsatt 11.6.1997 (promemoria 1/1998).
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 5 (15) 2.2 Skatter och skattetagare Lagen om skatteredovisning tillämpas på redovisningen av de skatter och avgifter som avses i lagen om beskattningsförfarande och lagen om förskottsuppbörd samt fastighetsskatter och arbetsgivares socialskyddsavgifter. Lagen iakttas i tilllämpliga delar även vid redovisning av källskatt i landskapet Åland. Tillämpningsområdet för lagen om skatteredovisning är sekundärt. I första hand tillämpas eventuella redovisningsbestämmelser i beskattningslagen eller i förordningen som getts med stöd av denna. Av de skatter som avses i lagen om beskattningsförfarande och lagen om förskottsuppbörd behandlas statsskatten, kommunalskatten, kyrkoskatten och den försäkrades premie tillsammans i såväl beskattningen som redovisningarna. Dessa skatter debiteras och uppbärs, liksom även samfundsskatten, i form av förskottsinnehållningar, förskott som betalas vid uppbörden, tilläggsförskott och kvarskatter. Förskottsuppbörd verkställs inte på fastighetsskatter. De fastställs och debiteras som slutlig skatt. Lagen om skatteredovisning nämner följande skatter och skattetagare: 2.3 Skatt som redovisas skatt på kapitalinkomster: staten skatt på förvärvsinkomster: staten, kommunerna, församlingarna försäkrads premie: Folkpensionsanstalten arbetsgivares sjukförsäkringsavgift: Folkpensionsanstalten fastighetsskatt: fastigheternas belägenhetskommuner samfundsskatt: staten, kommunerna källskatt i landskapet Åland (i tillämpliga delar): staten, kommunerna i landskapet Åland. Redovisningen av skatterna baserar sig på det faktiska skatteintaget. Till skattetagarna redovisas endast skatter som influtit på Skatteförvaltningens bankkonto samt skatter som redan återbetalts till skattskyldiga. Skatteintaget redovisas skatteårsvis med tillämpande av nettoprincipen. Denna innebär att man innan skatteårets intag delas upp i andelarna till skattetagarna drar av från intaget de skatter jämte räntor som återbetalats till skattskyldiga och de skatter som överförts från Finland till utlandet samt lägger till de skatter som överförts från utlandet till Finland. Dröjsmålspåföljder som influtit på skatterna redovisas samtidigt och på lika grunder som själva skatten. 2.4 Redovisningsgrunder Nettointaget som ska redovisas delas upp i skattetagarnas andelar utgående från respektive skatteårs proportionella utdelningar till skattetagarna. De proportionella utdelningarna gäller skatteårsvis under den tid som bestäms i lagen och de baserar sig på olika faktorer som beror på skatteslaget, skatteåret och redovisningstidpunkten. Bestämmelserna om hur utdelningarna av förvärvs- och kapitalinkomstskatter och fastighetsskatter beräknas står i 2 kap. i lagen om skatteredovisning. Kapitlet har rubriken Redovisning enligt skattetagarnas debiteringsförhållanden. Bero-
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 6 (15) ende på hur långt skatteåret framskridit baserar sig utdelningarna av dessa skatter antingen på uppskattade eller faktiska debiteringsförhållanden. Från och med den andra rättelseredovisningen beaktas vid beräkningen av utdelningarna även de skatter som inte influtit, och därmed baserar sig andelarna på de belopp som faktiskt betalats. Bestämmelserna om hur utdelningarna av samfundsskatten beräknas står i 3 kap. i lagen om skatteredovisning. Utdelningarna av samfundsskatt till respektive skattetagare baserar sig på kalkylmässiga faktorer. I avsnitt 5 beskrivs närmare hur utdelningarna bestäms. 2.5 Rater som dras av från skattetagarens redovisning Från det belopp som redovisas till skattetagaren dras enligt 2 2 mom. i lagen om skatteredovisning följande belopp av, d.v.s. kvittas, innan redovisningarna betalas: förskottsinnehållningar som skattetagaren meddelat och arbetsgivares socialskyddsavgifter, övriga belopp som enligt bestämmelser ska dras av, belopp som inte dragits av tidigare och belopp som ska återkrävas och som hänför sig till samma eller annan skatt. Kommuner, församlingar och Folkpensionsanstalten betalar sina egna arbetsgivarprestationer så att dessa på basis av skattetagarens deklaration dras av från det belopp som redovisas till skattetagaren. Skattetagaren ska anmäla de förskottsinnehållningar och arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter som ska dras av i sin deklaration av skatter på eget initiativ senast den 12 i den månad som följer efter verkställandet av innehållningen. 2.5.1 Övriga belopp som enligt bestämmelser ska dras av De andra belopp som enligt lag ska dras av är i detta nu: källskatter på löner förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller andra samfund källskatt på räntor, royaltyer och virkesförsäljningsinkomster som betalats till begränsat skattskyldiga. Avdragen görs för den månad då de deklareras. Beskattningskostnaderna dras av fyra gånger om året från de belopp som redovisas till skattetagarna: i samband med redovisningarna för mars, juni, september och december. 2.5.2 Belopp som inte dragits av tidigare Mot redovisningen kvittas också det belopp som inte dragits av vid tidigare redovisningar. Belopp som överförs att dras av vid följande redovisning betraktas i första hand utgöra skatt för det senaste skatteåret. På det överförda beloppet beräknas ränta. Skattetagaren kan välja att betala överföringsbeloppet och därmed undgå ränta. 2.5.3 Belopp som ska återkrävas och hänför sig till samma eller annan skatt Olika skatter som redovisas till skattetagaren kan kvittas mot varandra. Exempelvis kan ett belopp som enligt fastighetsskatteredovisningen ska indrivas från skattetagaren dras av från den samfundsskatt som ska redovisas till skattetagaren.
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 7 (15) 2.6 Redovisningstidpunkt De influtna skatterna redovisas månatligen. Redovisningstidpunkten bestäms på basis av intagsperioden och den månad då återbäringarna betalas. Intagsperioden börjar den 18 i varje månad och upphör den 17 i följande månad. Skatteåterbäringarna dras av från det intag som ska redovisas till skattetagarna i samband med månadsredovisningen för den månad som följer efter betalningsmånaden. Ett undantag är förvärvs- och skatteåterbäringar som dras av årligen i november. 2.7 Tidpunkt för betalning av redovisningar 2.8 Garantiredovisning De belopp som ska redovisas betalas i enlighet med finansministeriets beslut (803/98) till skattetagarna den 28 i varje månad. Om dagen inte är en bankdag görs betalningen följande bankdag. Betalningsdagen är dock senast den näst sista bankdagen i månaden. De belopp som ska redovisas betalas till skattetagaren så att de finns på skattetagarens konto på den betalningsdag som ministeriet bestämt i sitt beslut. Om beloppet av de förskottsinnehållningar och arbetsgivarens socialskyddsavgifter som betalats på eget initiativ under intagsperioden uppgår till mindre än 90 procent av det minimibelopp som finansministeriet fastställt för arbetsgivarprestationerna redovisas skillnaden till skattetagarna i form av garantiredovisning. I form av garantiredovisning redovisas dock högst ett belopp som motsvarar summan av de krediteringar som de skattskyldiga inte tagit i bruk på konton för skatter på eget initiativ i MinSkatt eller som inte ännu hänförts till konton i MinSkatt. Garantiredovisningen rättas i samband med följande månadsredovisning så att skattetagarnas andelar motsvarar det faktiska intaget enligt deklarationerna för skatter på eget initiativ för redovisningsperioden. 3 REDOVISNING AV FÖRVÄRVS- OCH KAPITALINKOMSTSKATTER 3.1 Redovisning i samband med förskottsuppbörden Förvärvs- och kapitalinkomstskatterna uppbärs under skatteåret i förskottsuppbörden i form av förskottsinnehållningar, förskott som betalas vid uppbörden och förskottskompletteringar. Dessa redovisas månatligen till skattetagarna. Utdelningarna av beloppen som flutit in via förskottsuppbörden bestäms enligt 5 i lagen om skatteredovisning och 1 i förordningen om skatteredovisning. För respektive skatteår fastställer finansministeriet genast i början av skatteåret såväl utdelningarna till skattetagargrupperna som de beräkningsgrunder enligt vilka utdelningarna till enskilda kommuner och församlingar beräknas. Utdelningarna fastställs så att de så väl som möjligt motsvarar debiteringsförhållandena i den slutliga beskattningen. Innan utdelningarna fastställs och justeras hör finansministeriet representanterna för skattetagarna: Finlands kommunförbund, kyrkostyrelsen, ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och Folkpensionsanstalten.
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 8 (15) 3.1.1 Utdelningar till skattetagargrupperna Skattetagargrupperna är staten, kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten. Utdelningarna till dessa grupper bestäms utgående från den senaste slutförda beskattningen. Man beaktar även utvecklingen för förvärvs- och kapitalinkomsterna och relaterade avdrag, ändringarna i skattegrunderna och andra förändringar som kan inverka. Ministeriet använder personbeskattningens planeringsmodell (HVS-modellen) för att fastställa utdelningarna till skattetagargrupperna. Modellen innehåller bl.a. de uppgifter från den senast slutförda beskattningen som behövs för bestämmandet av utdelningarna. 3.1.2 Utdelningar till enskilda kommuner och församlingar 3.1.3 Justering av utdelningar Den senast slutförda beskattningen utgör också beräkningsgrunden för utdelningarna till enskilda kommuner och församlingar. Dessutom beaktas hur kommunens invånartal utvecklats och ändringarna i kommunens och församlingens inkomstskattesats. Utdelningar justeras under skatte- och beskattningsåret om man räknar med att förändringar i beskattningsuppgifter eller andra grunder leder till att utdelningarna ändras på ett sätt som väsentligt inverkar på de belopp som ska redovisas till skattetagarna. Huruvida förändringen är väsentlig bedöms enligt de belopp som redovisas till enskilda skattetagare och utgående från den enskilda skattetagarens intressen. Skatteårets utdelningar justeras minst en gång, senast då beskattningen slutförts för föregående skatteår. Utgående från de uppgifter som fås från den beskattning som är på väg att slutföras kan utdelningarna komma att justeras flera gånger under såväl skatte- som beskattningsåret (beskattningsåret är det år som följer på skatteåret). Initiativ och behov att justera utdelningarna kan också komma från en enskild skattetagare. Om en skattetagare anser att dess utveckling förändrats i jämförelse med den senast verkställda beskattningen på ett sätt som väsentligt inverkar på skatteintäkterna kan skattetagaren skriftligen ansöka hos finansministeriet om ändring av utdelningen. Om utdelningar ändras vid justeringen, ska alla de skatter som redan redovisats för skatteåret i fråga rättas att motsvara de nya utdelningarna. Detta leder till att redan redovisade skatter återkrävs från en del skattetagare medan andra får ytterligare utdelningar. 3.1.4 Avdrag av skattetagares skatteåterbäringar Enligt 3 i lagen om skatteredovisning (14.6.2013/440) dras skatteåterbäringar av från redovisningarna till skattetagarna i redovisningen för den månad då beskattningen slutförs, alltså i november. 3.2 Skattetagarens andel av intaget I den periodiska redovisningen beräknas den enskilda skattetagarens andel av intaget skatteårsvis. Skatteårets andel av nettointaget fås med formeln:
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 9 (15) (gruppens utdelning) (nettointaget via förskottsuppbörden) (den enskilda skattetagarens utdelning) = beloppet som redovisas till skattetagaren. 3.3 Redovisning efter slutförd beskattning 3.3.1 Redovisning enligt debitering 3.3.2 Rättelseredovisningar Beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomstskatter slutförs senast i slutet av oktober det år som följer efter skatteåret. Redovisningen enligt de debiteringsförhållanden som fastställts i beskattningen görs den månad som följer efter månaden då beskattningen slutförts (alltså i november). I denna redovisning enligt debiteringen rättas alla de skatter som redan redovisats för skatteåret i fråga så att de motsvarar utdelningarna enligt debiteringsförhållanden. Rättelseredovisning är en redovisning där utdelningarna till skattetagarna rättas. I rättelseredovisningen rättas även alla de skatter som fram till rättelseredovisningen redan redovisats till skattetagaren för skatteåret så att de motsvarar beloppen enligt de nya utdelningarna. Utdelningarna enligt rättelseredovisningen används som fördelningsgrund för det ifrågavarande skatteårets månadsredovisningar fram till följande rättelseredovisning. För redovisningar av förvärvs- och kapitalinkomstskatter görs rättelseredovisningen en gång om året under fem års tid. Den sista, alltså femte rättelseredovisningen är en slutredovisning som avslutar redovisningen av skatten för respektive skatteår. Den första rättelseredovisningen görs under den sjätte månaden efter den månad då beskattningen slutförts. Då beskattningen vanligen slutförs i oktober, ska skatteårets första rättelseredovisning göras i april. I den första rättelseredovisningen beräknas utdelningarna enligt debiteringsuppgifterna för den kalendermånad som föregår redovisningen (februari). I utdelningarna inkluderas debiteringsändringar som gjorts till skattetagarens fördel eller nackdel samt övriga ökningar och minskningar av skattetagarens andelar. Utdelningarna till skattetagaren förändras till följd av de ändringar som gjorts i samband med förfarandet för skatterättelse och skattebesvär samt de skattelättnader som skattetagaren beviljat. Den andra rättelseredovisningen görs i april ett år efter den första rättelseredovisningen. Utdelningarna beräknas enligt debiteringsuppgifterna för den kalendermånad som föregår månaden då redovisningen görs. I utdelningarna inkluderas på samma sätt som i den första rättelseredovisningen de debiteringsändringar som gjorts till skattetagarens fördel eller nackdel samt övriga ökningar av skattetagarens andelar. I utdelningarna enligt den andra rättelseredovisningen inkluderas dessutom de till skattetagarens fördel debiterade belopp som inte influtit. De oinflutna beloppen inkluderas som belastning av skattetagarens utdelning. Därmed svarar respektive skattetagare från och med den andra rättelseredovisningen endast för sina egna skattskyldigas skatterester. På rater som i samband med den andra rättelseredovisningen rättas på basis av redovisningen beräknas för första gången ränta. Räntan beräknas från och med förskottsuppbördens första månadsredovisning. Från den tredje rättelseredovisningen till den femte, alltså slutredovisningen, görs rättelseredovisningarna årligen i mars. Utdelningarna beräknas enligt uppgifterna om debitering och intag för den december månad som föregår redovisningen. Ut-
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 10 (15) delningarna beräknas på samma sätt som vid den andra rättelseredovisningen. På belopp som ska rättas på basis av rättelseredovisningen beräknas ränta. 4 REDOVISNING AV FASTIGHETSSKATT Fastighetsskatten uppbärs som slutlig skatt och redovisas till fastighetens belägenhetskommun. I månadsredovisningen för den månad då intagsperioden utgår redovisas de influtna fastighetsskatter som bokförts som inbetalda på skatteuppbördsenhetens konto under den period som börjar den 18 i kalendermånaden och slutar den 17 i följande månad. Utdelningsgrunden för de influtna andelarna är kommunernas inbördes debiteringsförhållanden för fastighetsskatten under respektive skatteår. De fastighetsskatter som influtit under skatteåret innan beskattningen slutförts redovisas enligt utdelningsgrunderna för föregående skatteår. De redovisade skatterna rättas i redovisningen för den månad då beskattningen slutförs. Den första fastighetsskatteredovisningen som baserar sig på skatteårets debiteringsförhållanden görs i september i samband med redovisningen för den månad då beskattningen slutförs. Fastighetsbeskattningen slutförs normalt i mitten av september. I fråga om fastighetsskatten görs årligen motsvarande rättelseredovisningar som för förvärvs- och kapitalinkomstskatterna. Fastighetsskattens första rättelseredovisning görs under den sjunde månaden efter den månad då fastighetsbeskattningen slutförts, alltså normalt i april. Den andra rättelseredovisningen görs ett år efter den första rättelseredovisningen och de senare rättelseredovisningarna årligen i mars fram till slutredovisningen Utdelningarna av rättelseredovisningarna av fastighetsskatten. bestäms på samma sätt som för förvärvs- och kapitalinkomsterskatterna. Även räntan på rättelseredovisningarna beräknas på samma sätt som i samband med redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomstskatter. 5 REDOVISNING AV SAMFUNDSSKATT 5.1 Allmänt Samfund betalar proportionell skatt på sina inkomster. Denna fördelas på staten och kommunerna. T.o.m. oktober 2017 redovisades samfundsskatter också till församlingarna. Samfundsskatt inflyter från samfund och samfällda förmåner i form av inkomstskatt, förskott, tilläggsförskott och kvarskatt. Intagen redovisas i enlighet med lagen om skatteredovisning. Med samfund avses i inkomstskattelagen: staten och dess inrättningar kommuner och samkommuner församlingar och andra religionssamfund aktiebolag, andelslag, sparbanker, placeringsfonder, ömsesidiga försäkringsbolag, lånemagasin, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och anstalter utländska dödsbon andra juridiska personer eller för särskilt ändamål förbehållna förmögenhetskomplex som är jämförbara med samfund.
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 11 (15) 5.2 Grupputdelningar av samfundsskatt Bestämmelser om grupputdelningarna till skattetagargrupperna staten, kommunerna ingår i lagen om skatteredovisning. Skatterna från de samfund som betalar skatt enligt huvudskattesatsen fördelas på staten och kommungrupperna; skatterna från delvis skattskyldiga samfund och skatterna från religiösa samfund fördelas enbart på kommungruppen. Gruppandelarna är fasta och används under skatteårets hela livscykel från förskottsuppbörden fram till och med januari i det femte året efter att beskattningen slutförts, alltså ända tills redovisningen för respektive skatteår upphör. Utdelningarna för det nya skatteåret tas i bruk årligen i januari. Grupputdelningarna ändras enbart lagstiftningsvägen. 5.3 Utdelningar till kommuner och församlingar Vid beräkningen av utdelningarna av samfundsskatter till enskilda kommuner beaktar man företagsverksamhets- och skogsposterna. Landskapet Åland fastställer årligen utdelningarna till respektive kommun i landskapet inom utgången av mars. Utdelningen enligt företagsverksamhetsposten och skogsposten: Utdelningarna av samfundsskatten till enskilda kommuner beräknas enligt 13 i lagen om skatteredovisning. Utdelningen till en enskild kommun är medeltalet av den utdelning som beräknats på basis av uppgifterna i de två senast verkställda beskattningarna och motsvarande uppgifter om driftställen. I redovisningarna används följande formel: utdelningen för skatteåret t = ((YRMETt-3) + (YRMETt-2)) / 2 (där YRMET = företagsverksamhetsposten + skogsposten). Exempelvis skatteåret 2018 är den utdelning som används vid redovisningen av samfundsskatt till kommunerna medeltalet av de utdelningar som beräknats för skatteåren 2015 och 2016. 5.3.1 Utdelningarna till kommunerna på Åland Landskapet Åland fastställer årligen samfundsskatteutdelningarna till respektive kommun i landskapet inom utgången av mars. Utdelningarna tas i bruk vid periodutdelningarna i april. 5.4 Beräkningsgrunderna för utdelningarna till enskilda kommuner Som beräkningsgrund används dels företagsekonomiska uppgifter, dels uppgifter om skogsbruket. Utgångspunkten i båda delarna av beräkningen är det kalkylbaserade beloppet för samfundsskatten respektive skogsskatten som enligt vissa principer fördelas på kommunerna. Dessa fördelade poster benämns företagsverksamhetspost och skogspost.
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 12 (15) 5.4.1 Företagsverksamhetsposten En kommuns relativa andel av den samfundsskatt som fördelas bestäms utgående från den samfundsskatt som debiterats för skatteåret. Den samfundsskatt som varje samfund, frånsett Forststyrelsen och dess dotterbolag som idkar skogbruk, debiterats för skatteåret fördelas på kommunerna på basis av samfundens driftställen. Den debiterade samfundsskatten fördelas som följande: 5.4.2 Skogsposten om ett samfund har ett i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister avsett driftställe i endast en kommun, läggs samfundets skatt till kalkyleringsposten för bara den kommunens företagsverksamhetspost om ett samfund har driftställen i flera kommuner, läggs samfundets skatt till kalkyleringsposten för företagsverksamhetsposterna i de kommuner där samfundet har driftställen i proportion till antalet anställda vid driftställena i respektive kommun. skatterna för samfund som står i ett koncernförhållande som avses i lagen om koncernbidrag i beskattningen räknas ihop och läggs till kalkyleringsposten för företagsverksamhetsposten i de kommuner där koncernen har driftställen i proportion till antalet anställda vid driftställena i respektive kommun (om koncernen är verksam inom en enda kommun, görs fördelningen enligt punkt 1) Skatteförvaltningen ger årligen uppgifter till kommunerna om den samfundsskatt som debiterats samfunden till den del som den debiterade samfundsskatt som använts vid kalkyleringen fördelas på kommunen i fråga. Uppgifterna ges högst för de 50 största företagen. Skogsposten beräknas utgående från de bruttorotprisinkomster som räknats ut per skogscentral och som fördelas på de enskilda kommunerna i proportion till skogsmarksarealen inom respektive kommuns område. I grunden inkluderas inte naturskyddsområden, utan de rotprisinkomster som uteblir från dessa uppskattas separat (naturskyddsskog värderas enligt 7 2 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattning (1142/2005) utgående från skogens genomsnittliga avkastning per år). De uppskattade uteblivna inkomsterna beaktas dock endast när arealen av de naturskyddade skogsmarkerna är minst 1 000 hektar i Lapplands län, 500 hektar i Uleåborgs län och 300 hektar i övriga delar av landet. 6 REDOVISNING AV ARBETSGIVARES SJUKFÖRSÄKRINGSAVGIFT Arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter inflyter i samband med förskottsinnehållningarna och källskatterna. De redovisas månatligen till Folkpensionsanstalten i enlighet med lagen om skatteredovisning. 7 REDOVISNING AV KÄLLSKATT PÅ ÅLAND Lagen om skatteredovisning tillämpas endast i tillämpliga delar på redovisningen av källskatt på Åland. De centrala bestämmelserna om redovisningen av källskatt på Åland ingår i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet samt i landskapet Ålands förordning om tillämpning av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet såvitt avser kommunalskatt i landskapet Åland (1978:66).
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 13 (15) Av källskatten på inkomst som fåtts i en kommun inom landskapet Åland tillkommer 60 procent staten och 40 procent kommunerna inom landskapet Åland. De influtna beloppen redovisas halvårsvis i september och mars. De belopp som redovisas till enskilda kommuner beräknas genom att kommunernas andel av nettointaget av källskatten på Åland fördelas i proportion till invånartalen under året som föregår redovisningen. 8 RÄNTOR PÅ REDOVISNINGAR Ränta beräknas i samband med rättelseredovisningar enligt 17 och i särskilda fall enligt 18. Ränta på rättelseredovisningar beräknas endast på belopp som rättats i samband med rättelseredovisningar av förvärvs- och kapitalinkomstskatter och fastighetsskatter. Räntan i särskilda fall gäller också för samfundsskatt, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och källskatt på Åland Vid beräkning av räntedagar anses en månad innehålla 30 dagar och ett år 360 dagar. Även i de särskilda fall som avses i 18 i lagen om skatteredovisning debiteras eller betalas skattetagaren ränta. Dessa särskilda fall är fel i redovisningen, anstånd, överföring av belopp som ska uppbäras till följande redovisning och förskottsbetalningar. I dessa särskilda fall beräknas räntan som årsränta och räntetiden med en dags noggrannhet. I redovisningar beräknas räntan som årsränta. Räntesatsen motsvarar den i 12 i räntelagen (633/1982) avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga. 8.1 Ränta på rättelseredovisning Från och med den andra rättelseredovisningen beräknas ränta på de belopp som ska rättas i samband med rättelseredovisningarna. Ränta tas ut på de skatter som redovisats till skattetagaren till ett för stort belopp och betalas ut på skatt som skattetagaren inte har fått i tid. Vid den andra rättelseredovisningen beräknas räntan från och med skattens första månadsredovisning separat för varje månadsredovisning som föregått den andra rättelseredovisningen. I fråga om förvärvs- och kapitalinkomstskatter beräknas ränta från och med den första månadsredovisningen i förskottsuppbördsfasen för skatteåret i fråga. I fråga om fastighetsskatt beräknas ränta från och med månadsredovisningen för den månad under vilken skatten slutförts. Räntan beräknas på de skillnader som fås då man från de skatter som i samband med månadsredovisningarna redovisats till skattetagaren subtraherar de skatter som skulle ha redovisats till skattetagaren om man hade använt de utdelningar som beräknats vid den andra rättelseredovisningen. Räntan på månadsredovisningar beräknas på följande sätt: beloppet som de facto redovisats vid månadsredovisningen beloppet som borde ha redovisats vid månadsredovisningen = räntekapitalet (räntekapitalet referensräntan 30 dagar) / (100 360 dagar) = räntan i euro Räntan vid den andra rättelseredovisningen är summan av räntorna på månadsredovisningarna.
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 14 (15) 8.2 Ränta i särskilda fall 8.2.1 Anstånd 8.2.2 Fel i redovisningen Räntan på den tredje och därpå följande rättelseredovisningar: Räntan beräknas för tiden mellan den föregående och den pågående rättelseredovisningen och för den skillnad som fås då man från de skatter som redovisats vid den föregående rättelseredovisningen subtraherar de skatter som skulle ha redovisats till skattetagaren om man i rättelseredovisningen i fråga hade använt utdelningar enligt den nyaste rättelseredovisningen. beloppet som redovisats vid föregående rättelseredovisning - beloppet som skulle ha redovisats enligt den rättade utdelningen = räntekapitalet (räntekapitalet referensräntan räntetiden) / (100 360) = rättelseredovisingens ränta Vid beräkning av räntan används perioderna 30 dagar och ett år. Ränta uppbärs på beloppet för vilket anstånd beviljats på skattetagarens ansökan Räntan beräknas från anståndsdagen till återbetalningsdagen. Anståndsräntan är 4 procentenheter högre än referensräntan. Ränta beräknas på belopp som på grund av fel i redovisningen debiteras skattetagaren eller betalas till denna. Redovisningsfelet korrigeras och räntan debiteras eller betalas alltid i samband med följande periodiska redovisning. Räntan är lika med referensräntan. 8.2.3 Väsentligt fel i redovisningen Om ett väsentligt fel har inträffat i redovisningen korrigeras det utan dröjsmål. Förfallodagen för belopp som återkrävs är 14 dagar från datumet för indrivningsmeddelandet. Om förfallodagen inte är en bankdag kan det återkrävda beloppet betalas följande bankdag. Räntan är lika med referensräntan fram till och med förfallodagen varefter den höjs med 4 procentenheter. Med väsentligt fel i redovisningen avses ett fel som till sin omfattning överstiger två procent av det belopp som redovisats till skattebetalaren under de 12 månader som föregår felet. Korrigeringen av ett väsentligt fel i redovisningen kan även gälla enskilda skattetagare om rättelsens inverkan på de andra skattetagarna inte är betydande. Med betydande avses att felet uppgår till minst en procent av de belopp som redovisats under de 12 månader som föregår felet. 8.2.4 Överföring av debitering till följande redovisning Skattetagaren får i förväg via utbetalningsspecifikationen (utanordningsspecifikationen) i Skattetagarnas webbtjänst uppgiften om de belopp som kommer att redovisas. Av specifikationen framgår det belopp som enligt redovisningen ska betalas till eller av skattetagaren. I praktiken händer det sällan att de skatter som redovisas till skattetagaren inte räcker till betalning av de belopp som ska dras av i samband med redovisningen. Om dock beloppet som ska redovisas inte räcker till, överförs
Skatteförvaltningen Anvisning om skatteredovisning 15 (15) 8.2.5 Förskottsbetalning 9 ANSTÅND skillnaden att indrivas i samband med följande redovisning och på det överförda beloppet tas ränta ut enligt referensräntan. Skattetagaren kan välja att betala det återkrävda beloppet på ett konto som Skatteförvaltningen meddelar. Om skattetagaren betalar det återkrävda beloppet senast på utbetalningsdagen för redovisningen i fråga beräknas ingen ränta på det återkrävda beloppet. I annat fall beräknas ränta på det återkrävda beloppet till och med betalningsdagen. Skattetagaren kan också betala i förskott ett belopp som den räknar med att kommer att debiteras på basis av redovisningen. Betalningen anses då utgöra betalning av beloppet som återkrävs från skattetagaren och tas i beaktande som minskande faktor då räntan på skatten beräknas. Obefogat betalda belopp beaktas dock inte och på dem betalas ingen ränta. Då skattetagarnas utdelningar ändras och redovisningar korrigeras måste man ibland återkräva skatter som redan redovisats till skattetagarna. Om skatterna som redovisas till skattetagaren inte räcker till betalning av det återkrävda beloppet, överförs detta belopp att dras av i samband med följande månadsredovisning. Ränta tas ut på det överförda beloppet. Skattetagaren kan välja att ansöka om anstånd med betalning av det belopp som återkrävs. Ansökan görs skriftligen hos Södra Finlands skatteuppbörds- och indrivningsenhet. I ansökan antecknas hela det belopp för vilket anstånd ansöks eller ett mindre belopp samt ett förslag till betalningsprogram enligt vilket det belopp som anståndet gäller återkrävs i samband med de periodiska redovisningarna. 9.1 Beslut och betalningsprogram 9.2 Ränta Södra Finlands skatteuppbörds- och indrivningsenhet meddelar ett skriftligt beslut på anståndsansökan. Om beslutet är jakande innehåller det uppgifterna om beloppet som beviljats anstånd, de rater som indrivs enligt betalningsprogrammet och förfallomånaderna för dessa samt grunderna för de räntor som tas ut för anståndet. På anståndsbeloppet uppbärs ränta för anståndstiden. Anståndsräntan är fyra procentenheter högre än referensräntan som avses i 12 i räntelagen. 9.3 Förhandsbetalning av anståndsbelopp Skattetagaren kan välja att återbetala anståndsbeloppet innan det enligt anståndsbeslutet ska indrivas i samband med en periodisk redovisning. Räntan löper då från anståndets första dag till betalningsdagen.