Kallelse och handlingar. till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling. 18 mars 2014

Kallelse och handlingar till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling 18 mars 2014

Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling Tisdag 18 mars 2014. Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 11.00 ca 16.00 Kaffe från kl 10.30 Gemensam lunch kl 12.00-13.00 Kommunalförbunden sammanträder i Biosalongen kl 09.00 10.45 Länk till BHUs handlingar: http://www.vgregion.se/bhu Ärenden Hålltid kl 11.00 1. Upprop 2. Val av justerare Hålltid kl 11.05-11.25 3. Lägesrapport Västsvenska paketet Dnr RS 1727-2013 Hålltid 11.25-12.00 4. Lägesrapport om aktuell bredbandstäckning i Västra Götaland samt processen om bildandet av bolaget Netwest Dnr RS 407-2013 Lunch 12.00-13.00 Hålltid 13.00-13.20 5. Regeringsuppdrag om regionalt serviceprogram för skärgård och landsbygd för perioden 2014-2018 - beslutsförslag, handlingar bifogas Dnr RS 1754-2013 Hålltid 13.20-13.50 6. Information om remissförslag från Vänersamarbetet - Kunskapscentrum för Vänerfrågor, handling bifogas Dnr RS 761-2014 Hålltid 13.50-14.00 7. Skrivelse till SKL/Nationellt Forum angående process och konsekvenser vid nedläggning av statliga servicekontor- förslag till RS, handling bifogas (förslag till skrivelse kommer senare). Dnr RS POSTADRESS: Regionens hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

Sammanträdesdatum: 2014-03-18 Sida: 2(2) Hålltid 14.00-14.30 8. Hantering av järnvägspott - redovisning av RS-beslutade samordnade insatser med trafikverkets extra upprustningsinsats samt förslag på framtida hantering av övrig pott, handlingar bifogas. Dnr RS 2014-2012 Hålltid 14.30-15.00 9. Beslutsprocess för regional infrastrukturplan, handling bifogas Dnr RS 2214-2012 Kaffe 15.00-15.15 Hålltid 15.15 10. Frågor angående väg 168 Tjuvkil och väg 27 Borås diskussion Dnr RS 2214-2012 11. Sammanställning av anmälningsärenden, handlingar bifogas Dnr RS 62-2014 12. Ev. tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen meddela Solveig Fagerberg tfn: 010-441 00 33 eller e-post: solveig.fagerberg@vgregion.se. Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se) Leif Blomqvist Ordförande

Ärende nr 1

Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Leif Blomqvist, ordförande Kristina Jonäng, 2:e vice ordförande Gert-Inge Andersson Johnny Magnusson Alex Bergström Birgitta Losman Lena Jagers Bladini Lars Nordström Sören Kviberg Helen Persgren Stigolov Tingbratt Conny Brännberg Gunilla Levén Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård, 1:e vice ordförande Patrik Karlsson Johan Nyhus Stefan Svensson Skaraborg: Katarina Jonsson Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Sjuhärad: Ulf Olsson, 3 vice ordförande Mattias Josefsson Margareta Lövgren Eva Johansson Fyrbodal: Clas-Åke Sörkvist Henrik Sundström Paul Åkerlund Martin Carling Sekreterare Lennart Löfgren Chefer Bertil Törsäter, Västra Götalandsregionen Fredrik Adolfsson, Västra Götalandsregionen Steffan Rydén, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Helena Söderbäck, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Lena Brännmar, Boråsregionen Joakim Svärdström, Boråsregionen Per-Olof Hermansson, Skaraborgs kommunalförbund Thomas Jungbeck, Västkom Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg Föredraganden Tore Johnsson, Bredbandssamverkan Carl Anton Holmgren, Trafikverket Lisa Lundin, Västra Götalandsregionen Agneta Mårdsjö, Västra Götalandsregionen Dirk Harmsen, Västra Götalandsregionen Max Falk, Västra Götalandsregionen Christian Bergman, Västra Götalandsregionen Georgia Larsson, Västra Götalandsregionen Kommunikatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen

Ärende nr 5

1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2014-03-10 Diarienummer RUN 619-0415-13 Diarienummer RS 1754-2013 Näringslivsutveckling Handläggare: Lisa Lundin Telefon: 0705-65 90 68 E-post: lisa.lundin@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2014 2018 Förslag till ställningstagande: 1. Beredningen för hållbar utveckling ställer sig bakom förslag, daterat 2014-03-10, till regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2014 2018. Bakgrund Som en del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av landet har regeringen uppdragit respektive erbjudit åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram (RSP) för varje län. Syftet är att säkerställa tillgången till kommersiell och offentlig service för boende och näringsliv. Programmen ska utarbetas under första kvartalet 2014 och genomföras åren 2014 till 2018. Västra Götalandsregionen har fått erbjudandet att utarbeta ett program för Västra Götalands län och regionutvecklingssekretariatet har inlett arbetet under slutet av 2013. Programmet utarbetas med utgångspunkt i föregående program (2010 2013) och utifrån de erfarenheter som då gjordes, samt i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer. Beredning I november 2013 hölls en föredragning på RUN och BHU där föregående program gicks igenom samt förslag på inriktning kommande program och arbetsprocess och beredning presenterades. En uppstartskonferens arrangerades i Vänersborg med brett deltagande från kommuner, byalag/intresseföreningar och näringsidkare. I januari/februari arrangerades tre delregionala partnerskap (Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad) där kommunrepresentanter, Leadergrupper, intresseföreningar m.fl. bjöds in till dialog kring programmets innehåll och inriktning. Dessa inspel har arbetats in i det förslag till program som nu bifogas. Förslaget till program bereds av RUN respektive BHU inför beslut av RS och därefter RF. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö Bilaga: Förslag 2014-03-10: Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden 2014-2018, Postadress: Regionutvecklingssekretariatet Box 1091, 405 23 Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefonist: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: ruts.gbg@vgregion.se

FÖRSLAG 2014-03-10 Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2014-2018 www.vgregion.se/rsp

Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Programupplägg... 4 4. Omständigheter av betydelse för serviceutbudet i länet... 5 5. Serviceutbud i Västra Götaland... 10 6. Genomförande och finansiering av serviceprogrammet... 14 7. Åtgärdsområden för att skapa en utveckling av tillgängligheten till service... 19 7.1 Utvecklade verktyg för analys och utvärdering... 20 7.2 Stimulera till lokal offentlig upphandling och lokalt samordnade logistiksystem... 21 7.3 Samordnade servicelösningar och lokala mötesplatser... 23 7.4 Kompetensutveckling och mobilisering inom området landsbygdsutveckling... 25 7.5 Skapa förutsättningar för bibehållen eller utvecklad service genom samspel mellan land, stad och mellanland... 26 8. Programmets administration och arbetssätt... 27 Bilagor Bilaga 1. Befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland 2012 Bilaga 2 a. Befolkningsförändring 1990 2012 per kommun Bilaga 2b. Befolkningsförändring 1990 2012 per tätort med fler än 2700 invånare 2012 Bilaga 3. Handlingsplan 2014

1. Inledning I takt med urbaniseringen pågår en förändring av servicestrukturen i Sverige. Från att i stort sett varje liten by och ort i landet haft tillgång till en närbutik förändras strukturerna och den lokala servicen försvinner. När byn avfolkas eller vi väljer att handla på stormarknaden i centralorten försvinner lanthandeln. Är detta en oundviklig utveckling och vad får det för konsekvenser för den lokala attraktiviteten och möjligheten att bo, leva och verka på dessa orter. I vissa fall är det kanske en utveckling som i praktiken inte medför någon försämrad tillgänglighet till service eftersom befolkningen nöjer sig med att ta bilen till servicen. Men i andra fall kan detta vara spiken i kistan för ortens överlevnad. En försämrad servicetillgång för medborgare och näringsliv påverkar de lokala tillväxtförutsättningarna och leder till en negativ spiral i mindre orter. En by utan lanthandel eller tankstation är inte attraktiv för varken boende eller företagande vilket leder till utflyttning och i förlängningen bristande underlag för att bedriva offentlig service såsom skola eller äldrevård. Försvinner ett serviceslag försämras förutsättningarna för att övrig service ska kunna bibehållas. Den negativa utvecklingen på landsbygden är därmed ett direkt hot mot en hållbar tillväxt. Det finns exempel på orter där den negativa utvecklingen har gått att vända. En konkurrensfördel för landsbygden är de utvecklade sociala nätverken som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet. På landsbygden i Västra Götaland har också utvecklats ett omfattande entreprenörskap och egenföretagande. I vissa landsbygdsområden finns tydliga kluster exempelvis inom verkstadsindustri Projektmedel finns att söka För att stimulera till metodutveckling och innovativa servicelösningar har regionutvecklingsnämnden avsatt regionala utvecklingsmedel som går att söka för projekt inom de åtgärdsområden som finns beskrivna i programmet. på Varaslätten och fritidsbåtsvarv på Orust. Även kulturella kluster som Gula huset i Uddebo utanför Borås eller Not Quit i Fengersfors visar på inflyttning till orterna på grund av en stark kulturidentitet. Detta skapar goda förutsättningar för en levande landsbygd med ett livskraftigt företagande. Drygt en tredjedel av Västra Götalands invånare bor på landsbygden. För att bevara en levande landsbygd behövs en gemensam regional plattform för de insatser som måste göras. Det regionala serviceprogrammet ska vara ett styrande dokument för de aktörer som arbetar med landsbygdsutveckling och tillväxt i Västra Götaland. Dokumentet kan integreras med övriga lokala strategier för tillväxt och utveckling på landsbygden. För att skapa delaktighet och fånga upp idéer och synpunkter från aktörer på den lokala nivån har programmet föregåtts av delregionala partnerskap med representation från bland annat kommuner, lokala utvecklingsgrupper och servicegivare. Partnerskapen kommer att kunna påverka inriktning och prioriteringar under hela programperioden Beredningen för hållbar utveckling, som är Västra Götalandsregionenens samverkansorgan med kommunerna i regionutvecklingsfrågor, är det politiska organ som vid sidan av regionutvecklingsnämnden kommer att styra programarbetet. 2

2. Bakgrund Som en del i arbetet med att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer i alla delar av landet har regeringen i budgetpropositionen framhållit att tillgänglighet till grundläggande service för kvinnor, män och företag är en viktig del. Regeringen har därför uppdragit respektive erbjudit åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram (RSP) för varje län. Programmen ska utarbetas under första kvartalet 2014 och genomföras åren 2014 till 2018. Västra Götalandsregionen har fått erbjudandet att utarbeta ett program för Västra Götalands län. Programmets Mål Skapa attraktiva livsmiljöer genom att stimulera till en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i gleslandsbygd och skärgårdsområden. Västra Götalandsregionen utgår från de erfarenheter som gjordes under föregående programperiod (2009-2013) och programmet utarbetas i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer. Västra Götalands plattform för utvecklingspolitiken är Vision Västra Götaland Det Goda Livet som tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland, och med medverkan från en lång rad parter i övrigt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, universitet/högskolor, statliga organ med flera. En levande landsbygd är en del i visionen. Utifrån visionen har en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014 2020 tagits fram i bred samverkan, vilken sätter ramarna för arbetet med tillväxt och utveckling under denna period. I var och en av de fyra delregionerna utarbetas just nu delregionala genomförandeplaner för implementering. Det övergripande målet med strategin är att invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. En viktig princip i strategin är helhetssynen på stad och land. Landsbygdens utveckling såväl som stadens, anses främjad av såväl strategins struktur som innehåll. Därutöver finns ett uttalat mål att göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land. Bakgrunden till detta mål är att Västra Götaland till sin struktur är att betrakta som ett Sverige i miniatyr med såväl storstad, mellanland, landsbygd och glesbygd. Hur samspelet mellan stad och land fungerar är avgörande både för att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Därför kommer programmet 2014 2018 att lyfta just detta samspel som ett prioriterat insatsområde. En direkt förutsättning för en livskraftig landsbygd är ett lokalt engagemang lokal handlingskraft. Det är kommunerna, de lokala bygdeföreningarna och företagarna som avgör om utvecklingen går att vända. Föregående och innevarande programperiod har därför genomförts i bred samverkan med flera representanter för den lokala nivån. Partnerskapet kommer även fortsättningsvis att vara en central plattform under programperioden 2014-2018. 3

2.1 Vad är kommersiell och offentlig service? Service är en åtgärd som utförs i syfte att betjäna invånare. Offentlig service kan definieras som verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som erbjuds och är tillgänglig för allmänheten i syfte att betjäna den. Kommersiell service kan definieras som affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer i syfte att betjäna invånare. Det regionala serviceprogrammet syftar i första hand till utvecklingsinsatser som främjar tillgången till dagligvaror och drivmedel men det är svårt att dra skarpa skiljelinjer gentemot övriga serviceslag då de ofta samverkar och är beroende av varandra. Bilden nedan försöker illustrera de olika serviceslag som kan finnas på en ort och hur de tillsammans kan bli vad man kallar för en lokal mötesplats för bygden. Genom det regionala serviceprogrammet ska de aktörer som har möjlighet att påverka serviceutvecklingen inom olika sektorer kunna samverka och bidra med det var och en har möjlighet och mandat att göra. Myndighetskontakter Drivmedel Bibliotek Apotek MÖTESPLATSEN IT/bredband Dagligvaror Kontanthantering Post Kommunikationer Systembolag Skola 3. Programupplägg Programmet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av Västra Götaland avseende geografi, flyttmönster och kommunikationer. Där ges även en ögonblicksbild av den offentliga och kommersiella serviceutvecklingen. Analysen ger en utgångspunkt för serviceprogrammet och bidrar till att skapa en bild av de hot och möjligheter som finns för att en acceptabel servicenivå ska kunna bibehållas eller förbättras. Därefter beskrivs utgångspunkterna i genomförandet och finansieringen av programmets insatser. Efter dessa inledande avsnitt beskrivs fem identifierade åtgärdsområden som visar på vilken typ av insatser och projekt som bör prioriteras under programperioden. 4

Ett särskilt avsnitt beskriver därefter ett förslag till metod och organisering för att få ett verkningsfullt partnerskap och programarbete. Programmet avslutas med en kort beskrivning av hur uppföljningen och utvärderingen av programperioden ska gå till. Som en bilaga ligger en handlingsplan för år 2014, med konkreta förslag på specifika insatser som bör genomföras under detta år. Handlingsplanen kommer att uppdateras årligen. 4. Omständigheter av betydelse för serviceutbudet i länet 4.1 Västra Götaland - landsbygdslän eller storstadsområde? Västra Götaland är i en nationell jämförelse ett tätbefolkat län, bara Stockholms och Skåne län har fler invånare per km 2. Befolkningstätheten varierar dock mycket i länets olika delar, som framgår av Figur1, och är i många kommuner koncentrerade till en centralort. Det innebär att de flesta invånarna i Västra Götaland bor i en större tätort 1, ca ¾ bor i en tätort med minst 2 700 invånare, se Figur 1. Figur 1. Andel av invånare i Västra Götaland per område 2012. Källa: SCB. Antal individer per km2 0 1-19 20-149 150-499 500-2499 2500-7499 7500-17000 Figur 1. Antal individer per km 2 i Västra Götaland år 2012. I genomsnitt bor det 67 invånare per km 2 i Västra Götaland. Källa: SCB. 1 Enligt SCB:s definition, d.v.s. sammanhängande områden med högst 200 meter mellan husen och med minst 200 invånare. 5

Enligt den internationella definitionen som används av OECD 2 är dock Västra Götaland ett glest befolkat län och alla kommuner förutom fem (Göteborg, Partille, Öckerö, Mölndal och Lerum) skulle betecknas som landsbygdskommuner (befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland redovisas i Bilaga 1). Det finns alltså ingen enhetlig definition på vad som betecknas som landsbygd, utan beror på vilket perspektiv man har 3. De flesta invånarna i Västra Götaland bor alltså i eller nära tätbefolkade områden där man kan förutsätta att befolkningsunderlaget är tillräckligt stort för att kunna erbjuda god service inom de flesta områden. För de invånarna som bor i de mer glest befolkade kommunerna är servicen oftast koncentrerad till en centralort och där är servicenivån mer sårbar, framförallt för de områden där befolkningen minskar, se nästa avsnitt. 4.2 Inflyttnings- eller utflyttningslän? Totalt har Västra Götalands ökat sin befolkning med 11%, d.v.s. 160 000 invånare, mellan åren 1990 till 2012 där det positiva flyttnettot till största del består av stort positivt invandringsnetto. Alla områden av Västra Götaland har dock inte ökat sin befolkning mellan dessa år utan det är framför allt de stora kommunerna och tätorterna som har blivit större, medan de mindre kommunerna och tätorterna (undantaget små tätorter nära Göteborg) haft ungefär oförändrat befolkningsantal eller blivit ändå mindre, se Figur 2. En lista över befolkningsförändringar per kommun och tätort (>2 700 invånare) finns i Bilaga 2. 2 Regioner / kommuner med färre invånare än 150 per km 2 klassificeras som landsbygd. 3 Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder. Glesbygdsverket 2008. 6

Figur 2. Befolkningsförändringar för tätorter med fler än 2 700 invånare 2012 (rutor) och kommuner i Västra Götaland för åren 1990 2012. Om kommunen / tätorten har en ökning 4 av sin befolkning från 1990 till 2012 är den röd, om kommunen / tätorten har en minskning av befolkningen är den blå och om antalet invånare än ungefär konstant är de gröna. Källa: SCB. 4.3 Infrastruktur och kommunikationer på landsbygden Fungerande infrastruktur och kommunikationer har stor betydelse för boende, pendling, besöksnäring och företagande. Kommunikationerna omfattar ett fungerande väg- och järnvägnät, tillgänglig kollektivtrafik och IT/Bredband. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har upparbetat en bred samverkan kring planeringen av infrastrukturen i länet där lokalt inflytande över planerings- och genomförandeprocessen är en viktig del. Vid prioriteringar och val av åtgärder betraktas transportsystemet utifrån ett vidare samhällsperspektiv där resenärers, företags och samhällets behov ställs i fokus. Vägar med mycket liten trafik i länets glesbygdsområden kan därmed hamna långt ner på prioriteringslistan. Därför finns Projekt Landsbygdsvägen för att fånga upp dessa vägar. 5 I Västra Götalandsregionens infrastrukturplan för 2014 2025 utökas dock satsningen på de mindre vägarna i länet. Bland annat finns en pott med obundna medel till mindre vägar som har särskild betydelse för näringslivets transporter eller där man ser att kopplingen mellan olika trafikslag (väg, kollektivtrafik, järnväg) är särskilt tydlig. 4.4 Tillgänglighet till kollektivtrafik i Västra Götaland I dag bor ca 200 000 av landsbygdsborna inom ett avstånd av 1,5 km till en hållplats som trafikeras av minst fem turer per riktning per dag. Med detta utbud kan serviceresor och viss arbetspendling utföras. Om man utgår från de 450 000 invånare boende i länets landsbygdsområden saknar 5 % av dessa någon form av kollektivtrafik minst en dag i veckan. I mer glest befolkade områden utgörs den trafik som trots allt finns ofta av Närtrafik, en form av anropsstyrd trafik där resenärerna själva får beställa sin resa. Finansiering av pilotprojekt kollektivtrafik Byalag, samhällsföreningar och kommuner kan ansöka om projektmedel genom kollektivtrafiknämnden för att finansiera idéer som kan förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik på landsbygden och i skärgården. Västra Götalandsregionen ser i dag att den anropsstyrda trafiken kommer utgöra stommen på landsbygden, det är mest effektivt både ur ett resurs- och miljöperspektiv. Bussar och taxibilar kör då endast när någon faktiskt vill resa. Kollektivtrafik på landsbygden är svår att göra attraktiv för alla reseärenden. En anpassning för alla innebär ofta att den inte passar någon. Ambitionen för Västra Götalandsregionen är att det ska bli mer tydligt för invånare hur och vad man kan förvänta sig att använda kollektivtrafiken till som boende på landsbygden. 4 En linjäranpassning av befolkningsförändringen från 1990 till 2012 gjordes. En kommun / tätort bedömdes ha ökat om lutningen var minst +0,3% per år, minskat om lutningen var mindre än -0,3% per år och oförändrad om lutningen var mellan -0,3% och +0,3%. 5 Arbetssättet går i princip ut på att Trafikverket hjälper till med upprustning av landsbygdsvägar om lokala utvecklingsgrupper, kommuner och/eller andra privata och offentliga aktörer står för en del av kostnaderna. 7

I regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland är målet att alla invånare ska ha minst fem resmöjligheter per vecka. Detta innebär att man ska kunna göra en tur- och returresa per vardag för att kunna ta del av service som exempelvis handla mat eller gå på bibliotek. Om man bor i lite större tätorter på landsbygden kommer det finnas ett litet större utbud av kollektivtrafik kopplat till hur det faktiska behovet ser ut. Från de större orterna kommer det finnas möjlighet att använda sig av kollektivtrafiken för arbetspendling i viss mån. För boende i landsbygdens mer glest befolkade områden kommer pendelparkeringar att byggas ut för att smidigt kunna ansluta med bil eller cykel till kollektivtrafikstråken. Figur 3 Antal invånare boende max 1,5 km från hållplats som trafikeras med minst 5 dubbelturer dag. För att stimulera utvecklingen av innovativa lösningar för kollektivtrafik på landsbygden och i skärgården har kollektivtrafiknämnden och regionutvecklingsnämnden avsatt medel som går att söka för de idéer som finns lokalt i länet. För mer information och om hur du söker, besök hemsidan för kollektivtrafik på vgregion.se. 4.5 Tillgänglighet IT/bredband i Västra Götaland Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna tagit fram en strategi för att utveckla IT-infrastrukturen (bredband) som varit utgångpunkten för länets arbete sedan 2009. Genom bredbandsstrategin ska Västra Götalandsregionen, kommunerna och företagen på landsbygden hitta samverkanslösningar och gemensam finansiering för uppgradering av mindre telestationer och fiberutbyggnad. Nya kartor över tillgänglighet IT/bredband kommer att finnas tillgängliga först efter första kvartalet 2014 och blir då utgångspunkt för en uppdaterad strategi. Det pågår även ett arbete med att ta fram en gemensam digital agenda i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Agendan är tänkt att ta ett större grepp kring digitaliseringens möjligheter för medborgare och näringsliv i länet och där kan servicefrågorna komma att bli en del. Merparten av regionens invånare har i dag tillgång till internetuppkoppling men det finns geografiska områden där överföringskapaciteten är otillräcklig eller där möjlighet till bredbandsuppkoppling helt saknas. Under 2012 hade 46 procent av Västra Götalands invånare tillgång till mer än 100 Mbit/s (riksgenomsnittet är 50 procent) vilket innebär att regeringens 8

delmål i den nationella strategin redan är uppnått. 6 För arbetsställen är motsvarande siffra 37,8 procent vilket är en ökning på ca 5 procent i bägge fallen sedan föregående år. Skillnaden i fibertillgång i och utanför tätorter är dock stor (41 procent jämfört med 8,85 procent) i Västra Götaland. Sveriges genomsnitt utanför tätort är 8,75 procent. Studerar man fibertillgång utanför tätorter ligger Ale, Vänersborg, Stenungssund, Sotenäs, Partille, Lilla Edet, Lidköping, Götene, Grästorp bättre till än riksgenomsnittet, med Kungälvs som en av de bästa i Sverige med nästan 63 procent fibertillgång utanför tätorter. Fiberutbyggnaden går snabbt framåt i länet. Mycket på grund av fiberföreningarnas arbete och engagemang där kommuner såsom Lidköping, Grästorp, Vänersborg, Svenljunga och Munkedal kommer att nå bredbandsmålet på 100Mbit/s. Munkedals kommun kan här lyftas som ett gott exempel då man genom sina fiberföreningar har gått från 0 procent fibertillgång utanför tätort år 2010 till 26,85 procent tillgång år 2012. Angående finansiering av fiberutbyggnad se avsnitt 6.3. 4.6 Lokala utvecklingsgrupper och engagemang på landsbygden Vid sidan om de geografiska och demografiska villkoren för att utveckla landsbygden i Västra Götaland finns en mängd sociala nätverk och ideella krafter som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet. De lokala utvecklingsgrupperna är en central komponent för att driva programarbetet framåt och skapar en plattform för att utveckla servicen. Landsbygdens organisationer, såväl lokala-, regionala- och nationella, som arbetar aktivt med att utveckla landsbygden är organiserade genom Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) som även arbetar med stadsnära områden. Skärgårdarnas riksförbund samlar de skärgårdsråd som arbetar med utveckling av skärgårdsmiljöer. Dessa två organisationer och dess medlemsorganisationer är viktiga för det lokala utvecklingsarbetet och tillgängligheten till service i skärgård och på landsbygden. I ca hundra kommuner över hela landet finns organiserade kommunbygderåd. De utgörs av nätverkande sammanslutningar av lokala bygdeföreningar. I vissa fall är även kommuner och kommunala organisationer med i kommunbygderåden. I Västra Götaland finns fyra länsbygderåd; Skaraborg, Sjuhärad, Fyrbodal och landsbygden runt Göteborg. De lokala utvecklingsgrupperna och kommunbygderåden är organiserade i länsbygderåden. Även övriga ideella föreningar, exempelvis samhällsföreningar, vägföreningar, idrottsföreningar och kulturella eller politiska sammanslutningar är av stor betydelse för den sociala infrastrukturen och samhällsutvecklingen på landsbygden och i skärgården. Detsamma gäller de lokala företagen och företagarorganisationerna på lokal, regional och nationell nivå. 6 Delmålet i regeringens bredbandsstrategi för Sverige om 100 Mbit/s till 40 procent av hushållen och företagen år 2015 redan är uppnått 9

4.7 Kultur som tillväxtfaktor på landsbygden Västra Götalandsregionen arbetar med att stärka den kulturella infrastrukturen i hela länet. Det kan gälla tillgänglighet till kultur men också insatser för att stärka de konstnärer som valt att leva på landsbygden. Genom lokalhållarna (Folkets hus och Parker, Bygdegårdarna, Våra Gårdar) distribueras ett arrangörsstöd för att stärka möjligheten att ta del av konst och kultur på mindre orter. Västra Götalandsregionen har för andra gången antagit ett handlingsprogram kring kulturella och kreativa näringar. Förra omgången fick olika kultursystem i länet stöd för att tillsamman utveckla de kulturella näringarna i länet. Här kan kultursystemet UR SKOG i Dalsland lyftas upp som ett gott exempel där resultatet blev en plattform och ett varumärke som kommer att bidra till att utveckla Dalsland som destination. Här har hållbara nätverk mellan näringsliv och kulturliv skapats och projektet bidragit till att stärka landskapets miljöprofil genom lokal tillverkning i lokala material. Västra Götalandsregionen arbetar även med ett handlingsprogram för Natur och kulturturism där målet är att lyfta naturen och kulturen som ett viktigt inslag i destinationsutveckling och identitet. Genom detta program har till exempel flera Pilgrimsleder iordningsställts. 5. Serviceutbud i Västra Götaland Ortens landsbygdsbutik är en central punkt för bygdens fortlevnad och utveckling. Här finns ofta flera serviceslag samlade och butiken fungerar även som en social mötesplats i den mindre orten. Tillgång till drivmedel är en förutsättning för medborgares möjligheter att bosätta sig i alla delar av regionen och för näringslivet att bedriva sin verksamhet Serviceutbudet i Sverige har kartlagts av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och resultaten finns dels i rapporten Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012 samt på myndighetens hemsida 7. I Figur 2 visas en sammanfattning av de resultaten för Västra Götaland. 7 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/analysplattformar/geografisk-analys---pipos/servicetillganglighet.html 10

Figur 2. Andel av invånarna i Västra Götaland inom respektive tidsavstånd till närmaste servicetyp år 2012. Avser resor med bil. Skärgårdsbefolkning exkluderad. För avstånd till närmaste postservice redovisas intervallen 0 5 min och 5 10 min tillsammans. För tidsavstånd till närmaste grundskola avser andelen endast barn i årskurs 1 6 (7 12 år). Källa: Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2012, Tillväxtanalys. Bäst tillgänglighet av de kartlagda servicetyperna är det till dagligvaror och grundskolor. För dagligvaror har 99 procent av invånarna i Västra Götaland max 10 minuters bilväg till närmaste dagligvarubutik och över 90 procent har mindre än 5 minuter. Sämst tillgänglighet är det till apotek, där har 8 procent av befolkningen (ca 120 000 invånare) mer än 10 minuters bilväg varav ca 8 000 har längre än 20 minuter. I jämförelse med övriga län i Sverige så är andelen av invånarna som har en dålig tillgänglighet (längre än 10 minuters bilväg) högre i Västra Götaland än i Stockholm och Skåne, men generellt lägre än i övriga län. De allra flesta av Västra Götalands invånare har alltså en god tillgång till service, även om man bor i ett mindre samhällen eller i övrig landsbygd, i alla fall om man har tillgång till bil. I glest befolkade områden så kan man nog räkna med att de flesta hushåll har tillgång till bil, men i mindre samhällen är det av större vikt att antingen kollektivtrafiken fungerar bra och/eller att servicen i orten bibehålls. Inte minst i regionens utflyttningsområden finns risk till en negativ serviceutveckling när kundunderlaget för den mindre butiken brister. 11

5.1 Tillgång till dagligvaror, drivmedel och grundskolor I Figur 3 visas kartor över tillgängligheten till dagligvaror, drivmedel och grundskolor i Västra Götaland 8. Som framgår av kartorna finns områdena med sämst tillgänglighet i glest befolkade områden i bl.a. nordvästra Dalsland. Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna SvenljungaTranemo Tidsavstånd med bil 0-5 min 5-10 min 10-20 min (a) dagligvaror Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Tidsavstånd med bil SvenljungaTranemo 0-5 min 5-10 min 10-20 min 20-30 min (b) drivmedel 8 Data tillhandahållet av Erik Fransson, Tillväxtanalys. 12

Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Tidsavstånd med bil SvenljungaTranemo 0-5 min 5-10 min 10-20 min 20-30 min (c) grundskola Bengtsfors Åmål Strömstad Ed Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Töreboda Munkedal Färgelanda Lidköping Götene Karlsborg Kungshamn Uddevalla Vänersborg Grästorp Lysekil Trollhättan Henån Vara Skara Skövde Tibro Hjo Skärhamn Lilla Edet Stenungsund Nossebro Vårgårda Herrljunga Falköping Tidaholm Kungälv Alingsås Lerum Ulricehamn Öckerö Göteborg Mölnlycke Bollebygd Borås Kinna Svenljunga Antal individer per km2 Tranemo 0 1-19 20-149 150-499 (d) befolkningstäthet Figur 3. (a) (c): Antal minuters bilresa till närmaste respektive servicetyp i Västra Götaland år 2012. (d) Befolkningstäthet i de sammanlagda områdena med sämre tillgänglighet (längre än 10 min bilresa) till dagligvaror, drivmedel eller grundskola. Källa: Tillväxtanalys. Befolkningstäthet från SCB. 5.2 Tillgång till service i Skärgården P.g.a. begränsningar i data om vägar och dess hastighetsbegränsningar så ingår inte delar av skärgårdsbefolkningen i utvärderingen från Tillväxtanalys. För Västra Götaland så innebär det att tillgängligheten för ca 20 000 invånare, från bl.a. Södra Skärgården, Björkö, Marstrand, Smögen och Kosteröarna, inte utvärderats i rapporten. Tillgängligheten till dagligvarubutiker 13

och grundskolor är dock ganska god för de flesta skärgårdsbor då det finns butiker och skolor på de flesta av ovan nämnda öar. Drivmedelsstationer är det inte lika många av i Skärgården, men samtidigt så är ju biltrafik stark begränsad på t.ex. öarna i Södra Skärgården. 5.3 Tillgänglighet grundläggande betaltjänster Länsstyrelsen har ett bevakningsuppdrag och sedan 2013 även ett uppdrag att arbeta med att genomföra insatser avseende grundläggande betaltjänster. Dessa tjänster kontantuttag, betalningsförmedling och dagskassehantering är påverkade av en snabb teknik- och strukturförändring. En negativ befolkningsutveckling påverkar betaltjänsterna liksom övrig kommersiell service. Kundunderlaget blir för litet och vissa grupper har svårt att anpassa sig till de elektroniska tjänster som utvecklas. En genomgång visar att tillgången till uttagsautomater minskar och antalet kontantlösa bankkontor ökar dramatiskt i länet. Uttag i butik har blivit ett viktigt komplement när det gäller att få tag på kontanter. Samtidigt påverkar bristen på lokala livsmedelsbutiker landsbygdsboendes möjligheter att ta ut kontanter. Västra Götalandsregionens insatser inom ramen för serviceprogrammet samverkar med Länsstyrelsens insatser för att säkerställa tillgången grundläggande betaltjänster, bland annat genom samordnade åtgärder och projekt. 5.4 Prognos över kommande serviceutveckling, utmaningar och möjligheter Sammanfattningsvis kan konstateras att den trend som varit avseende nedläggning av butiker på landsbygden som har pågått flera decennier nu har avstannat i Västra Götaland. I de regelbundna kontakter som regionutvecklingssekretariatets handläggare har med handlare i serviceglesa områden runt om i länet framkommer ingen större oro om nedläggning. Däremot inte sagt att denna service kan utvecklas och förbättras eller att insatser för att försäkra en fortlevnad inte är nödvändiga. Något som ser ut att vara en framtida utmaning är att hantera sviktande kundtillströmningen till de butiker som i dag ligger i vad som är att betrakta som centralorten till förmån för de stormarknader som växer fram runt om i länet. Därmed bör serviceutvecklingen i centralorten särskilt bevakas och stärkas under programperioden. En annan faktor av betydelse är e-handelns utveckling och vilka möjligheter detta ger att sköta sina inköp via internet. Kombineras detta med en utbyggnad av IT/bredband i hela länet och utvecklingen av transporter och logistik öppnas oanade möjligheter för tillgången till service. 6. Genomförande och finansiering av serviceprogrammet Enligt riktlinjerna till det regionala serviceprogrammet ska programmet vila på de erfarenheter och lärdomar som finns från genomförda insatser och aktiviteter under föregående programperiod. Programmet ska även förankras i breda regionala partnerskap med företrädare för kommuner, det lokala näringslivet detaljhandeln, drivmedel och övriga näringar, serviceinrättningar och lokala utvecklingsgrupper. 14

Vidare framhålls betydelsen av att utveckla sambanden med andra program och insatser. Serviceutvecklingen på landsbygden ska inte hanteras som en isolerad fråga utan integreras med övrig tillväxtpolitik. För att ett programarbete ska gå att genomföra fordras finansiering; dels för den centrala projektledningen och dels för projektledning och genomförande av respektive åtgärd. Regionutvecklingsnämnden har beslutat att avsätta medel för medfinansiering av projekt inom programmets utpekade åtgärdsområden. Men det krävs även medfinansiering från andra håll. I följande redogörs för de befintliga finansieringsvägar som skulle kunna vara möjliga för att bedriva projekt inom ramen för serviceprogrammet. 6.1 Investeringsstöd och hemsändningsbidrag till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer Nya regler kring tillhandahållandet av förnybara drivmedel eller kostnader för att investera i nya maskiner kan vara tillräckligt för att den sista butiken på orten ska tvingas slå igen. I dessa fall kan direkta stödinsatser vara en förutsättning för överlevnad. Vidare kan butiken behöva anpassas för tillgänglighet för funktionshindrade vilket kan föranleda ett behov av stöd. Butiken kan även tänkas vidga sitt verksamhetsområde (se Åtgärdsområde 7.3 samordnade servicelösningar) vilket skulle kunna vara grund för finansieringshjälp. För att för att upprätthålla försörjning av dagligvaror och drivmedel i serviceglesa områden finns ett statligt anslag för stöd till kommersiell service (SFS, 2000:284) i form av hemsändningsbidrag, investeringsstöd och servicebidrag. Detta administreras i Västra Götaland av Västra Götalandsregionen. Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Medfinansiering sker från kommunen eller näringsidkaren Av regeringen beslutade riktlinjer anger vilka butiker som kan få stöd. Vid bedömningar av ansökningar om stöd tar man bland annat hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna, det geografiska läget (ca en mil till närmste butik), befolkningsmässiga förhållanden, det samlade serviceutbudet, varusortiment och hushållens behov av dagligvaruservice på orten. Dessa insatser kommer fortgå och vara en del i de åtgärder som genomförs inom ramen för serviceprogrammet även om de inte utgör ett av de utpekade åtgärdsområde för utvecklingsprojekt. En viktig åtgärd är att i ärendehanteringen uppmuntra att näringsidkarna investerar i förnyelsebara drivmedel eller testar nya lösningar. I ärendehanteringen är dialogen kommunen en viktig beståndsdel. Tidigare fanns det kommunala varuförsörjningsplaner som ett underlag för beslutsfattandet. I dagsläget är många av dessa inte uppdaterade och aktuella. Lokala serviceplaner bör därmed tas fram i dialog mellan kommun, näringsliv och lokala utvecklingsgrupper (se Åtgärdsområde 7.3 Samordnade servicelösningar kap. 7.3). Med dessa som grund kan bättre prioriteringar göras av de nödvändiga stödinsatserna. 15

6.2 Företagsfinansiering Västra Götalandsregionen stödjer i dag tillväxtföretag genom att medfinansiera utvecklingsinsatser som bland annat ska bidra till nyinvesteringar, ökad sysselsättning eller produktion. Det finns företagsfinansiering inom flera olika branscher och i olika delar av regionen i tätorter och på landsbygden. Länsstyrelsen arbetar genom Landsbygdsprogrammet [1] för att öka och förbättra möjligheterna att bo, leva och försörja sig på landsbygden. I programmet finns pengar för stöd till företag, projekt och kompetensutveckling. Det nya Landsbygdsprogrammet 2014-2020 är ännu inte beslutat och det går därför inte söka stöd ännu. Några stöd till företag beräknas komma igång i slutet av 2014 och övriga stöd beräknas vara sökbara under 2015. Länsstyrelsen har även ett nationellt uppdrag att hitta nya lösningar för grundläggande betaltjänster, vilket i stor utsträckning berör landsbygden. Beröringspunkterna mellan Serviceprogrammet och Länsstyrelsens arbete med landsbygdsfrågor är därför många Västra Götalandsregionens pengar och Landsbygdsprogrammet samverkar genom den överenskommelse om medfinansiering som finns sedan 2007. Länsstyrelsens i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen kommer fortsätta utveckla det samarbetet och med gemensamma krafter och kompletterande stödmöjligheter genomföra insatser som stimulerar serviceutvecklingen på landsbygden. Detta nätverk som redan finns för landsbygdsutveckling kommer att vara en plattform och en styrka för det fortsatta arbetet med att genomföra det regionala serviceprogrammet. Västra Götalandsregionen medfinansierar ett flertal projekt i samarbete med kommuner, länsstyrelsen m.fl. inom området landsbygdsutveckling. Som exempel kan nämnas Grogrund som fokuserar på att främja kvinnors företagande på landsbygden. Det drivs även särskilda projekt inom området lokalproducerade livsmedel och logistiklösningar. Genom Almi Företagspartner Väst finns olika typer av lånefinansiering och rådgivning till företag i Västra Götaland. Coompanion och Mikrofonden Väst kan på samma sätt ge rådgivning till organisationer inom den sociala ekonomin 6.3 IT/bredbandssatsningar på landsbygden En direkt förutsättning för ett utvecklat företagande och en attraktiv miljö på landsbygden är att det finns tillgång till Internet. I syfte att förbättra tillgängligheten till bredband har det under föregående programperiod funnits ett antal stöd för kommuner och fiberföreningar att söka. Med anledning av att Landsbygdsprogrammet ännu inte är fastlagt kan inget sägas i dagsläget angående det stöd som där kan komma att finnas för bredbandsutbyggnad. [1] Landsbygdsprogrammet baseras på regionala handlingsplaner, utarbetade i partnerskap och med ansvaret lagt på länsstyrelsen i respektive län. Programmen ska genomföras under perioden 2014-2020. Det övergripande målet med programmen är att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden i enlighet med EU 2020- strategierna. Landsbygdsprogrammet finansieras till ca 50% av Europeiska Jordbruksfonden. 16

Västra Götalandsregionens bredbandsstöd Intentionerna med Västra Götalandsregionens bredbandsstöd är att nå ut i de områden som har brister i bredbandet, antingen genom att bygga ut telestationer med dålig kapacitet eller att bygga nya anslutningspunkter som fiberföreningar kan ansluta sig till. Kommunerna har ett ansvar att föreslå och prioritera bland sina tänkbara utbyggnadsobjekt vid begränsade finansiella resurser. De kommuner som ansöker om stöd ska finansiera lika stor del som regionen och förhoppningen är att även kommersiella aktörer ska vara med och finansiera utbyggnaden. 22 kommuner har ansökt om Västra Götalandsregionens bredbandstöd hittills vilket motsvarar ca 62 mnkr i medfinansieringsbehov från VGR. Regionutvecklingsnämnden har hittills beslutat ca 36-37 mnkr där upphandlingarna är genomförda. Därutöver satsar kommunerna lika mycket eller mer. Sammanfattningsvis kan sägas att de satsningar som gjorts på utbyggnad under föregående år (2013) har gett resultat. Över 45 kommuner i länet arbetar nu med eller är färdiga med sitt bredbandstrategiarbete och upphandlar successivt nya fiberpunkter i fiberföreningsområden som ligger i länets 150 besvärligaste bredbandsbristområden. Drygt 80 av dem är just nu under planering och genomförande med hjälp av Västra Götalandsregionens medfinansiering och cirka 120 fiberföreningar är under uppstart. EU-stöd för bredband Det har tidigare funnits ett stöd för bredband som handlagts av Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen. Fiberföreningarna i Västra Götaland erhöll ca 70 % av den sista potten pengar i Landsbygdsprogrammet tack vare den samverkan som pågått mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, Länsstyrelsen, Hela Sverige skall leva och Coompanion. Cirka 90 föreningar fick beslut om stöd år 2013 men fortfarande finns 110 föreningar i kö i avvaktan på stöd. Regelverket gällande bredbandsutbyggnad för den nya programperioden inom Landsbygdsprogrammet planeras vara färdigt först efter sommaren 2014 så i dagsläget finns inga pengar att söka. Se tidigare avsnitt om landsbygdsprogrammet som ännu inte är beslutat. Kanalisationsstöd Det finns ett statligt stöd som ger bidrag till kanalisation för fiber när man samtidigt gräver ned andra ledningar. Stöd ges med 50 % för de merkostnader som uppkommer om man samtidigt lägger ner kanalisation. Bidrag utgår inte för själva fibern och inblåsningen av denna. Detta stöd ges till dem som verkar i de områden där det inte är troligt att marknaden kommer att bygga ut bredband. Detta stöd handläggs av Västra Götalandsregionen och mer information finns på www.vgregion.se/bredband 6.4 Övrig EU-finansiering Landsbygdens utveckling, inklusive öarna, skall främjas av såväl Landsbygdsprogrammet (LP) med dess Leaderliknande initiativ [1] liksom av programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2) samt också av Fiskeprogrammet. [1] Genom Leadermetoden flyttas beslut om projektstöd från central nivå (Länsstyrelsen) till lokal nivå. 17

Möjlighet att söka medfinansiering av serviceprogrammets aktiviteter och insatser finns förutom i Landsbygdsprogrammet, dess Leader-initiativ och Fiskeprogrammet även genom programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning (Mål 2/ERUF). Insatserna ska då riktas mot projekt som tydligt stärker jämställdhet, integration/mångfald och/eller miljön samt också har ett innehåll som svarar upp mot programmets övriga kriterier. Vad avser sambanden med den regionala planen för Europeiska Socialfonden (Mål 2/ESF) uppmärksammas att det är den könssegregerade arbetsmarknaden och de traditionella studieoch yrkesvalen samt behovet av utökad satsning på företagsrådgivning för kvinnor och för personer med utländsk bakgrund, där samverkan mellan serviceprogrammet och den regionala planen för socalfonden framförallt kan ske. Programmen för gränsöverskridande och/eller transnationella samarbeten kan också i vissa avseende vara en medfinansieringskälla genom samverkan med aktörer inom landsbygdens servicenäringar i Norden men också från andra delar av Europa. 18

7. Åtgärdsområden för att skapa en utveckling av tillgängligheten till service Följande åtgärdsområden är utgångpunkten för utvecklingsinsatser inom serviceområdet 2014 2018 då de på olika sätt kan bidra till, eller är en förutsättning för tillgänglig service på landsbygden. De har identifierats utifrån gjorda erfarenheter av föregående programperiod och utifrån vad som framkommit i möten med partnerskapets aktörer och med hänsyn till förutsättningarna i Västra Götaland. Det finns inte några skarpa skiljelinjer mellan olika åtgärdsområden och i många fall går de in i varandra. Men de ger vägledning till vilka initiativ och projekt som bör prioriteras och där regionutvecklingsnämnden har möjlighet att vara med och medfinansiera. Eftersom förhållandena skiljer sig åt i regionen och insatserna måste anpassas efter de lokala förutsättningarna är åtgärdsområdena relativt brett formulerade. Till programmet bifogas i stället en handlingsplan för 2014 där mer specifika förslag till satsningar presenteras. Handlingsplanen kommer att uppdateras årligen och ge möjlighet till flexibilitet under programperioden. Åtgärdsområden 1. Utvecklade verktyg för analys och utvärdering 2. Stimulera till lokal offentlig upphandling och logistiklösningar 3. Samordnade servicelösningar 4. Kompetensutveckling och mobilisering 5. Samspel land, stad och mellanland 19

7.1 Utvecklade verktyg för analys och utvärdering Mål Ett utvecklat samband mellan analys av servicesituationen på landsbygden, samhällsplanering och genomförda åtgärder på regional och kommunal nivå. Åtgärdsområdet handlar om att på olika sätt arbeta med att utveckla de analys- och utvärderingsverktyg och modeller som behövs för att kunna kartlägga behovet av och tillgängligheten till offentlig och kommersiell service. En förutsättning för ett effektivt arbete inom serviceområdet är att det finns underlag och verktyg som ger möjlighet till planering av service och till en uppföljning av servicetillgänglighetens utveckling. Under föregående programperiod blev det tydligt att den här typen av underlag i många fall saknas vilket gör det svårt att få en överblick över hur servicesituationen ser ut eller vad det är för service som i själva verket efterfrågas av boende och företagare på landsbygden. I vissa kommuner saknas resurser för att kunna ta fram kartor eller analysmaterial. Att Västra Götalandsregionen finansierar framtagandet av analysmaterial där flera kommuner involveras, bör här vara en väg. En annan brist i analysunderlaget handlar om en bild av lokalbefolkningens reella servicebehov. Här bör de lokala utvecklingsgrupperna och byalagen kunna vara en tillgång för att nå ut lokalt och genomföra enkäter och undersökningar. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Projekt/förstudier som ger analysunderlag kring service som kan vara till hjälp vid politiska prioriteringar. Enkäter riktade till boende på landsbygden för att fånga upp servicebehovet. Inom detta åtgärdsområde ryms insatser som syftar till att föra in en analys av servicesituation och behov av service i den ordinarie kommunala och regionala infrastruktur- och samhällsoch kommunikationsplaneringen. Något som också kan vara aktuellt att arbeta med är att utveckla nyckeltal för vilket samhällsekonomiskt värde som ligger i att exempelvis behålla en lanthandel. Analyser av vad som skapar en attraktiv servicepunkt och vilka som är framgångsfaktorerna för en butik på landet. 20

7.2 Stimulera till lokal offentlig upphandling och lokalt samordnade logistiksystem Mål Utvecklad lokal offentlig upphandling där småskaligt producerade livsmedelsföretag kan leverera till det offentliga i ökad omfattning och där logistiksystemen för de små leverantörerna samordnas och utvecklas. I dag finns en ökad efterfrågan på de lokalt producerade och förädlade livsmedlen. I partnerskap och arbetsgrupper framhålls lokalproducerade livsmedel som en framtidsbransch för landsbygden. Västra Götalands län är Sveriges till ytan största jordbrukslän med en bred livsmedelsproduktion från hav och jord till bord vilket skapar stora möjligheter till utveckling inom området. Dock är det bara en bråkdel av den mat som serveras i skolor och förskolor, på sjukhus och äldreboenden som kommer från länet. I många fall lyfts Lagen om offentlig upphandling (LOU) upp som ett hinder och både kommuner och producenter kan behöva ett utomstående stöd under upphandlingsprocessen för att kunna vända utvecklingen. Genom att inköpare i kommuner och region får ökad kunskap om lagen om offentlig upphandling kan tillämpningen ändras och ge minde, lokala företag möjlighet att lämna anbud och i förlängningen leverera varor till offentliga kunder. Kunskap om hur LOU ska användas på rätt sätt för att både ge rättvisa konkurrensförutsättningar och möjliggöra lokala företags deltagande varierar mellan olika kommuner, förvaltningar och myndigheter. Det är viktigt att de kommuner, förvaltningar och myndigheter som ligger främst i att använda LOU för att möjliggöra lokal upphandling ges möjligheter att sprida vunna erfarenheter och kunskaper till andra. Inom ramen för föregående serviceprogram genomförde Västra Götalandsregionen tillsammans med Tillväxtverket och Länsstyrelsen Dalarna ett utbildningsprojekt för att stimulera till lokal offentlig upphandling på kommunal nivå. Länsstyrelsen har sedan tagit vid och under 2013 gjort en storsatsning för att regionalproducerade produkter ska få större genomslag i offentliga upphandlingar. Turismen i länet är, med undantag av Göteborg, fortfarande starkt säsongsbetonad. I glesbygden kan det vara svårare att locka turister på grund av långa geografiska avstånd, men med kvalitétsprodukter inom några övergripande teman finns möjligheter att nå en marknad. Matupplevelsen är en växande gren inom besöks- och turistnäringen som kan bidra till att förlänga turistsäsongen. Den lokalproducerade maten kan även kopplas till rekreationsmiljöer och naturupplevelser. Ett annat hinder för små lokala producenter är att logistiken mellan producenter och kunder är bristfällig. Mindre aktörer har små förutsättningar för att utveckla nya logistiksystem. Offentlig sektor måste därför gå före i utvecklandet av samordnade system. Kommunerna har där en viktig uppgift att vara föregångare och visa upp system som fungerar och som andra aktörer i samhället kan använda. Det finns även en outnyttjad potential för mindre handlare och leverantörer att gå samman och utveckla gemensamma samlastningscentraler och inköpsnoder. 21

Lokalproducerat i Väst är ett resurscentrum med uppdrag att erbjuda utvecklingsstöd till småföretag inom livsmedelsförädling. Det stöd som företagen efterfrågar mer och mer är hjälp med att hitta vägen till marknaden som kan vara butiker, restauranger eller offentlig sektor. Fortfarande är bristen på heltäckande logistiklösningar ett hinder för att skapa en effektiv kedja från producent till konsument, men arbete pågår för att skapa ett nätverk av uppsamlingspunkter runt om i Västra Götaland där produkter från flera producenter kan samlastas och skickas vidare till kunderna. Falköpings kommun är en av de kommuner som satsat på en egen samlastningscentral för produkter som köps in till de egna verksamheterna. Genom att samlasta gods kan antalet leveranser till varje adress minska, både utsläpp från transporter och olycksrisker minskas. I det fortsatta arbetet behöver man skaffa ett enhetligt beställningssystem, nya lastbärare för livsmedel och samlastning av fler produkter. Det skulle vara möjligt att utveckla ett regionalt samarbete med flera kommuner i kring livsmedelsupphandling och samdistribution. Västra Götalandsregionen har medfinansierat flera projekt inom livsmedelslogistik under de senaste 3-4 åren. Nästa steg blir en mer samlad strategi för livsmedelslogistik som både kan ge ekonomiska och miljömässiga effektiviseringar. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Främjar införandet av nya upphandlingsrutiner i kommunerna för att möjliggöra deltagande från mindre, lokala företag. Insatser riktade till lokala producenter och leverantörer (lanthandlare) som förbättrar deras möjligheter att lämna anbud vid offentlig upphandling Framtagandet av underlag som visar på vilka ekonomiska vinster en kommun kan göra på sikt genom att stimulera till lokal offentlig upphandling (ökad lönsamhet i lokala företag vilket ger ökade skatteintäkter osv.) Främjar samordningen av distributionssystem med mellanlager Främjar samordning av transporter med varuleveranser till lokala restauranger och landsbygdshandlare Påverkar attityder hos tjänstemän och politiker till att i högre utsträckning än tidigare arbeta med lokal upphandling och samordnade transporter och logistiksystem. 22

7.3 Samordnade servicelösningar och lokala mötesplatser Mål Samordnade servicelösningar mellan kommersiell och offentlig service möjliggörs genom samverkansmodeller, kommunal serviceplanering och främjandet av lokalt anpassade samordnade servicelösningar där utgångspunkten är att bygga kring och utveckla vad som är den lokala mötesplatsen. När till exempel en butik, en bensinstation eller en frisör kan samordna sin verksamhet med statlig och kommunal service blir utbudet mer komplett och attraktivt. Samtidigt vinner alla fördelar av samordningen. I det kommunala budgetarbetet går utvecklingen mot förvaltningsinterna lösningar, där service centraliseras, vilket medför att serviceställen läggs ned på landsbygden och i mindre tätorter. Även i dessa fall kan samordnade servicelösningar vara en metod för att bibehålla servicen. Det pågår flera försök inom länet där landsbygdshandeln blir en plats för sådan samordnad statlig service. Men det är inte alltid butiken som är den bästa servicepunkten eller mötesplatsen, det kan lika gärna vara biblioteket, kyrkan eller föreningslokalen. Här finns ett område att utveckla ytterligare under programperioden. För att en servicepunkt ska bli välbesökt och kunna fungera som en lokal mötesplats för bygden krävs dels att platsen ligger strategiskt geografiskt men här kan en fördel vara att låta platsen byggas kring någon form av kulturellt värde eller vad man kan kalla den lokala identiteten. I dag finns det flera övergivna fabriker eller vackra samlingslokaler på landsbygden som står oanvända trots att de skulle kunna ha en potential att bli en sådan plats. Men initiativet till en sådan utveckling måste komma underifrån och genom att kommunen tar tillvara på de eldsjälar som har utvecklingsidéer. Här finns även möjlighet att engagera studenter från våra högskolor och universitet och ge dem ex-jobb inom lokal utveckling och arkitektur. Kommunen har en central roll, att utifrån de lokala förutsättningarna skapa en helhetsbild över servicesituationen, planera för servicen och våga prova nya okonventionella lösningar. Kommunerna ska se till att i det arbetet använda sig av den lokalkännedom och kunskap som finns hos de lokala utvecklingsgrupperna och brukarföreningarna. Länsstyrelsen genomförde under 2013 en mejlenkät som visade att endast två kommuner i Västra Götaland hade aktuella strategier för landsbygdsutveckling, ytterligare två hade gamla landsbygdsprogram, en hade en handlingsplan för landsbygdsutveckling och en kommun hade en servicestrategi. 14 kommuner ansåg att landsbygdsutveckling behandlas i översiktsplaneringen då oftast i LIS-områden (områden för utveckling i strandnära lägen). Länsstyrelsen erbjöd då kommuner som visade intresse för att upprätta en landsbygdsstrategi medfinansiering med högst 50 tkr. De kommuner som nu arbetar med landsbygdsstrategier är Dals-Ed, Essunga, Grästorp, Falköping, Mariestad, Munkedal, Skara, Svenljunga och Uddevalla. Strategierna ska vara klara sommaren 2014. Genom det centrala samordningsforumet (CSF) samarbetar ett 20-tal medlemmar från myndigheter och bolag inom servicesektorn såsom posten, apoteket, systembolaget med flera 23

kring sin planering för etablering på nationell nivå. Det är viktigt att berörda kommuner och Västra Götalandsregionen samverkar med dessa servicegivare för att utveckla väl fungerande ombudsfunktioner i butik. Genom detta forum försöker Tillväxtverket att på nationell nivå påverka utveckling och samordning av service i serviceglesa områden. Tillväxtverket tar gärna emot synpunkter från dig som bor eller verkar i gles- och landsbygder kring utvecklingen på detta område. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Utveckling av modeller där offentliga, kommersiella och ideella utövare kan mötas och hitta gemensamma lösningar för utveckling av service prioriteras. Modellen BID (Business Improvement District) är här ett verktyg för att skapa strukturerad samverkan mot ett gemensamt mål och som prövades med framgång under föregående programperiod. För att skapa attraktivitet kring servicepunkten kan man även tänka sig att samordna densamma med någon form av kulturutbud. I Västra Götaland finns 60 digitala biografer, flera av dem på landsbygden. Det är nu bara fyra kommuner som inte har till tillgång till minst en digitaliserad biograf. Det produceras idag mycket offentligt finansierad scenkonst av hög kvalité som bara ett fåtal medborgare i länet har möjlighet att ta del av på grund av hinder som t ex geografiska avstånd, resekostnader, funktionsnedsättning mm. Samtidigt har det runt om i Sverige inletts flera kommersiella projekt som syftar till att filma scenkonst samt tillgängliggöra detta digitalt via livesändningar och via så kallade video on demand-tjänster. Här finns en outnyttjad möjlighet för förskolor, skolor, äldreboende och vårdinstitutioner i glesbygd att få tillgång till ett ökat utbud av offentligt producerad kultur för sina elever, brukare och patienter. Även mera kommersiella aktörer som hotell, samlingslokaler, lokala biografer, folkets hus med flera skulle kunna dra nytta av detta utbud. Speciellt intressant blir det för de biografer som utrustats med den nya digitala tekniken genom bland annat regionalt och nationellt stöd. Det lagreglerade kommunala arbetet med översikts- och detaljplanarbete kan utvecklas och breddas med perspektivet landsbygdsutveckling där lokala representanter för landsbygden medverkar. Därutöver bör kommunerna upprätta så kallade serviceplaner för landsbygders utveckling. De kommunala serviceplanerna blir en vidareutveckling av varuförsörjningsplanerna. Ambitionen är att serviceplanerna, utöver dagligvaruservice, ska omfatta andra typer av kommersiell och offentlig service. Det kan med fördel ske genom att integrera arbetet med budgetprocessen. Även Västra Götalandsregionens tillväxtarbete bör kompletteras med perspektivet serviceinfrastruktur på regional nivå. Serviceplaneringen förutsätter dock ett lokalt engagemang. I det sammanhanget kan enkäter och inventeringar som visar servicebehov och serviceutbud användas för att engagera aktörer på lokal nivå och öka kunskapen om möjliga servicelösningar. I service- och boendeglesa områden finns ett sviktande underlag för att på ett kostandseffektivt sätt bedriva kollektivtrafik. Utnyttjas möjligheten till samordnade transporter kan förutsättningarna ändras till det bättre. (Se Kollektivtrafiknämndens projektplattform för stöd till innovativa kollektivtrafiklösningar.) 24

7.4 Kompetensutveckling och mobilisering inom området landsbygdsutveckling Mål Bättre kunskapsnivå för servicefrågorna i och utanför partnerskapet och en bättre spridning av framgångsrika arbetssätt och metoder. Insatser inom detta åtgärdsområde syftar till att öka kunskapen hos beslutande tjänstemän och politiker om landsbygdens förutsättningar för tillväxt och utveckling kopplat till serviceutvecklingen. Men även att mobilisera lokalbefolkningen och inspirera till utvecklingsinsatser. Kompetensutvecklingssatsningarna bör ske inom områden som upphandling, serviceplanering, analys och utvecklad kommersiell service. Det är områden som definieras som särskilt viktiga för att utveckla tillgängligheten till service på landsbygden. I en politisk process, där servicefrågorna på landsbygden ges ett större utrymme än idag, är kunskap om förutsättningar för service på landsbygden i generell mening en viktig tillgång. Särskilda kompetensutvecklande insatser bör därför riktas till såväl förtroendevalda som tjänstemän på olika nivåer, kommun, region och nationell nivå. En nedlagd butik kan ha inverkan på äldreomsorgskostnaderna och en nedlagd byskola kan påverka butikens överlevnadsmöjligheter. Nya lösningar kan finnas som både tillgodoser kommunens behov av kostnadseffektiva lösningar och landsbygdsbefolkningens behov av service. Hur livsmedelskontrollen utförs i de oftast mindre företagen på landsbygden och hur serviceföretagens egenkontrollprogram utformas kan påverka kostnadsbild och relationen mellan landsbygdsföretagaren och kommunens tjänstemän i positiv eller negativ riktning. Landsbygdsföretagens tillväxtförutsättningar kan påverkas av hur väl kommunens näringslivsverksamhet fångar behov och förutsättningar på landsbygden. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Med ökade kunskaper om förutsättningarna för service och tillväxt på landsbygden förbättras landsbygdens möjligheter att utveckla service och företag. Inom åtgärdsområdet ryms insatser som sprider alla de lärdomar som görs under programperioden, eller det analysmaterial som tas fram. Det lokala engagemanget hos befolkningen är en förutsättning för att bygden ska leva och servicen finnas kvar eller kunna utvecklas. Aktiviteter som mobiliserar de lokala krafterna bör genomföras. Genom informationsinsatser, seminarier, möten och studiebesök främjas kompetensutveckling hos politiker och tjänstemän inom området landsbygdsutveckling. Detta bygger mycket på att fånga upp och sprida de goda exempel som finns runt om i länet. Behovet finns även av att utveckla någon form av mötesplats för de lokala landsbygdsutvecklarna i kommunerna, för att skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte och hitta samordningsprojekt över kommungränserna. 25

Enkätundersökningar och informationsinsatser riktade till lokalbefolkningen kring köptrohet till den lokala butiken osv. kan också vara ett verktyg för kompetensutveckling och mobilisering. Västra Götalandsregionen ansvarar för att skicka ut nyhetsbrev och sätta ihop informationsmaterial som kan spridas på olika sätt. Här bör även sociala medier användas för spridning och för att väcka intresse. 7.5 Skapa förutsättningar för bibehållen eller utvecklad service genom samspel mellan land, stad och mellanland Mål Utveckla metoder som främjar ett utbyte mellan land/stad/mellanland där resurser och möjligheter bättre tas tillvara och en samverkan bidrar till en positiv serviceutveckling. När vi talar om regionutveckling finns det många sammanhang en uppdelning mellan stad och land. Exempelvis har de stora EU-programmen varit uppdelade på ett sätt som gjort det svårt för aktörer att samarbeta mellan land och stad. Detta synsätt håller på att förändras vilket kommer att främja en helhetssyn på regional utveckling. Landsbygdens utveckling kan inte behandlas som en isolerad fråga i förhållande till utvecklingen av stadskärnan/centralorten och vice versa. Längre tillbaka i tiden var försörjningskedjorna överskådliga med livsmedel och energi från omlandet in till städer och tätorter, medan dagens storskaliga system ofta gjort produkterna anonyma och transportkedjorna mer långväga. Det finns konsumenttrender som visar ett växande intresse för varornas ursprung, det finns också strömningar för en mer lokal försörjning av rena säkerhetsskäl och tankar om att en hållbar utveckling kräver en lokal försörjning. Projekt och förstudier med följande inriktning bör stödjas: Insatser inom något av ovanstående åtgärdsområden (1-4) men där samspelet mellan land och stad är en del i insatsen. Frågor som man kan arbeta mer gemensamt för är att 1) utveckla försörjningskedjor från land till stad som gynnar företagandet på landsbygden och 2) öka idéutbytet kring hur man utvecklar en plats Platsutveckling på landsbygden i Västra Götaland har skett genom Leaderprojekt och BIDprojekt, medan städerna jobbat med centrumutveckling och i Göteborg finns det forskningsbaserade samarbetet Mistra Urban Futures. För att effektivare kunna tillvarata idéer och utvecklingskraft behöver den geografiska uppdelningen överbryggas så att satsningarna kan förstärka varandra. 26

8. Programmets genomförande och arbetssätt De projekt som ska drivas inom ramen för det regionala serviceprogrammet bygger på en samordning mellan kommunala insatser, medel ur Landsbygdsprogrammet, Västra Götalandsregionens medel för regional utveckling med mera. Som en katalysator för att få igång utvecklingsprojekt inom ramen för programmet avsätter regionutvecklingsnämnden även särskilda medel. Det är dock en direkt förutsättning att initiativen till lokala utvecklingsprojekt kommer från den lokala nivån, från byalag, kommuner, lokala intressegrupper och näringsidkare. Västra Götalandsregionen (genom handläggare på regionutvecklingssekretariatet) kommer här att fungera som en samordnare och främjare för att kunna realisera de goda idéer som föds lokalt. Rollen för regionutvecklingssekretariatet blir även att föra samman olika aktörer och hitta samverkansprojekt. Då merparten av insatserna är av lokal karaktär och i många fall kräver någon form av lokal medfinansiering finns behovet av ett ökat kommunalt engagemang under denna programperiod. För att stimulera till detta kommer särskilda informationsinsatser att riktas till kommunerna i länet så att det skapas en ökad medvetenhet om att resurser för utvecklingsprojekt inom serviceområdet finns att tillgå genom regionutvecklingsnämnden. 8.1 Partnerskap Under programgenomförandet kommer särskild vikt att läggas på metoder för dialog och möten i partnerskap. Regionutvecklingssekretariatet ansvarar för att hålla samman det partnerskap av aktörer som på olika sätt är en del av programmets genomförande. Partnerskapets möten måste organiseras så att deltagarnas erfarenheter och kunskaper tas tillvara och att programmets genomförande blir en angelägenhet för alla. En viktig uppgift är då att skapa en fungerande dialog mellan deltagarna i partnerskapet, så att partnerskapets möten blir en gemensam arbetsuppgift, både i förberedelse, genomförande och uppföljning. Det är också viktigt med ordning och reda, att det som sägs ska göras också genomförs och att angelägna diskussionsteman blir grundligt behandlade. En föränderlig verklighet, där nya behov kan uppstå när tillgängligheten till service på olika platser i regionen snabbt förändras måste kunna fångas upp av partnerskapet och bli en del av sysselsättningen med programmet. För att åstadkomma det förutsätts en god dialog mellan lokal-, kommunal- och regional nivå. Partnerskapsmöten (regionala och delregionala) arrangeras 1-2 ggr per år men dialogen mellan Västra Götalandsregionen och aktörerna i partnerskapet pågår kontinuerligt och vid behov genom möten och telefonsamtal. Västra Götalandsregionen kommunicerar även till partnerskapet genom mejlutskick, nyhetsbrev och genom att uppdatera hemsidan för programmet (www.vgregion.se/rsp). Det är även viktigt med en fortsatt bra samverkan mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen och mellan landsbygdsprogrammet och serviceprogrammet. 27

Partnerskapets sammansättning 1. Västra Götalandsregionen 2. Västsvenska Turistrådet 3. Lokalproducerat i Väst 4. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län 5. Kommunalförbunden (Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal) samt de 49 kommunerna i Västra Götalands län Leaderområden: 6. Norra Skaraborg 7. Östra Skaraborg 8. Västra Skaraborg 9. Sjuhärad 10. Terra et Mare 11. Ranrike 12. Dalsland 13. Götaälvdalen 14. Insjörike 15. Skärgårdsråd 16. Hushållningssällskapet Väst 17. Länsbygderåd 18. Coompanion Västra Götaland 19. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) 20. ICA 21. Axfood 22. KF Coop 23. Sveriges Bensinhandlare 24. Biogas Väst 25. Arbetsförmedlingen 26. Försäkringskassan 27. Svenska Spel 28. Apoteket 29. Posten 30. ATG 8.2 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av programmet kommer att ske löpande under programperioden för att säkerställa en lärandeprocess och även ge möjligheter till en flexibilitet i åtgärderna. Som utgångspunkt används den strategi för uppföljning och utvärdering och program som regionutvecklingssekretariatets analysavdelning har utarbetat. Återrapportering sker kontinuerligt till beredningsgruppen för hållbar utveckling och regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen. Därutöver följs programmet upp genom de regelbundna återrapporteringar som görs till Tillväxtverket under programperioden. 28

Bilaga 1. Befolkningstäthet per kommun i Västra Götaland 2012. Kommun Invånare per km 2 Kommun Invånare per km 2 Göteborg 1 175 Partille 631 Öckerö 487 Mölndal 423 Lerum 151 Trollhättan 136 Härryda 132 Borås 115 Kungälv 115 Stenungsund 99 Tjörn 89 Ale 88 Uddevalla 82 Alingsås 81 Skövde 78 Lysekil 69 VG 67 Sotenäs 65 Vänersborg 58 Lidköping 55 Tibro 48 Skara 43 Lilla Edet 40 Mariestad 39 Orust 39 Mark 36 Götene 32 Bollebygd 32 Falköping 30 Hjo 30 Strömstad 26 Vårgårda 26 Åmål 25 Tidaholm 24 Essunga 23 Sverige 23 Vara 22 Ulricehamn 22 Grästorp 21 Herrljunga 19 Mellerud 17 Töreboda 17 Gullspång 17 Karlsborg 17 Munkedal 16 Tranemo 16 Tanum 13 Svenljunga 11 Färgelanda 11 Bengtsfors 11 Dals Ed 6 Källa: SBC.

Bilaga 2a. Befolkningsförändring 1990 till 2012 per kommun. Förändringstypen (in, utflyttning eller oförändrat) bestämdes genom att en linjäranpassning av befolkningsförändringen från 1990 till 2012 gjordes. Kommunen klassades som typen inflyttning om lutningen var minst +0,3% per år, utflyttning om lutningen var mindre än 0,3% per år och oförändrad om lutningen var mellan 0,3% och +0,3%. Kommun Antal inv. 1990 Antal inv. 2012 Typ Dals Ed 5 420 4 670 utflyttning Essunga 6 030 5 500 utflyttning Grästorp 6 120 5 640 utflyttning Gullspång 6 450 5 220 utflyttning Färgelanda 7 580 6 550 utflyttning Bollebygd* 7 610 8 510 inflyttning Karlsborg 8 090 6 700 utflyttning Hjo 9 140 8 830 oförändrat Herrljunga 9 650 9 280 oförändrat Sotenäs 9 730 9 000 utflyttning Vårgårda 10 150 11 030 oförändrat Töreboda 10 480 9 010 utflyttning Mellerud 10 510 8 950 utflyttning Strömstad 10 850 12 300 inflyttning Öckerö 11 010 12 540 inflyttning Munkedal 11 150 10 170 utflyttning Tibro 11 190 10 670 oförändrat Svenljunga 11 190 10 240 utflyttning Bengtsfors 11 930 9 590 utflyttning Tanum 12 070 12 270 oförändrat Tranemo 12 460 11 570 utflyttning Lilla Edet 12 940 12 580 oförändrat Tidaholm 13 280 12 560 oförändrat Åmål 13 420 12 210 utflyttning Götene 13 500 13 090 oförändrat Tjörn 13 920 14 970 oförändrat Orust 14 240 15 080 oförändrat Lysekil 15 200 14 400 utflyttning Vara 17 000 15 560 utflyttning Stenungsund 18 640 24 870 inflyttning Skara 18 690 18 280 oförändrat Ulricehamn 22 740 23 020 oförändrat Kommun Antal inv. 1990 Antal inv. 2012 Typ Ale 24 070 27 840 inflyttning Mariestad 24 680 23 740 oförändrat Härryda 26 540 35 220 inflyttning Partille 30 420 35 840 inflyttning Falköping 31 990 31 690 oförändrat Mark 33 070 33 760 oförändrat Lerum 33 210 39 070 inflyttning Alingsås 33 630 38 360 inflyttning Kungälv 33 770 41 750 inflyttning Lidköping 35 800 38 250 oförändrat Vänersborg 36 630 36 970 oförändrat Uddevalla 47 350 52 530 inflyttning Skövde 47 530 52 210 inflyttning Trollhättan 51 050 55 750 inflyttning Mölndal 52 030 61 660 inflyttning Borås* 94 160 104 870 inflyttning Göteborg 433 040 526 090 inflyttning * Eftersom Bollebygd 1990 ingick i Borås kommun (blev egen kommun 1995) så har antalet invånare i Bollebygd 1990 skattats bl.a. utifrån tätortens storlek. Borås kommun har minskats med motsvarande värde 1990. Källa:SCB.

Bilaga 2b. Befolkningsförändring 1990 till 2012 per tätort med fler än 2 700 invånare 2012. Förändringstypen (in, utflyttning eller oförändrat) bestämdes genom att en linjäranpassning av befolkningsförändringen från 1990 till 2012 gjordes. Tätorten klassades som typen inflyttning om lutningen var minst +0,3% per år, utflyttning om lutningen var mindre än 0,3% per år och oförändrad om lutningen var mellan 0,3% och +0,3%. Vissa tätorter sträcker sig över flera kommuner, t.ex. Göteborgs tätort, i dessa fall är kommunen där majoriteten av tätortsinvånarna bor angiven. Tätort Kommun Antal inv. 1990 Antal inv. 2012 Typ Stora Höga Stenungsund 1 050 2 820 inflyttning Öjersjö Partille 1 340 4 010 inflyttning Olofstorp Göteborg 1 340 3 450 inflyttning Sjömarken Borås 2 100 2 840 inflyttning Hjuvik Göteborg 2 390 3 970 inflyttning Sandared Borås 2 850 3 180 inflyttning Öckerö Öckerö 2 910 3 520 inflyttning Skärhamn Tjörn 2 940 3 100 oförändrat Ljungskile Uddevalla 3 030 3 440 inflyttning Grästorp Grästorp 3 070 2 920 oförändrat Ed Dals Ed 3 130 2 920 utflyttning Kungshamn Sotenäs 3 170 2 780 utflyttning Tranemo Tranemo 3 200 3 180 oförändrat Bollebygd Bollebygd 3 260 3 600 inflyttning Dalsjöfors Borås 3 330 3 370 oförändrat Skultorp Skövde 3 400 3 600 oförändrat Bengtsfors Bengtsfors 3 500 3 060 utflyttning Svenljunga Svenljunga 3 520 3 380 oförändrat Älvängen Ale 3 630 4 220 inflyttning Gråbo Lerum 3 710 4 140 inflyttning Herrljunga Herrljunga 3 730 3 910 oförändrat Vara Vara 3 760 3 930 oförändrat Munkedal Munkedal 3 950 3 820 oförändrat Mellerud Mellerud 3 990 3 710 utflyttning Viskafors Borås 4 180 3 840 utflyttning Karlsborg Karlsborg 4 200 3 570 utflyttning Vårgårda Vårgårda 4 540 5 220 inflyttning Hönö Öckerö 4 560 5 190 inflyttning Fristad Borås 4 570 4 970 inflyttning Töreboda Töreboda 4 630 4 210 utflyttning

Tätort Kommun Antal inv. 1990 Antal inv. 2012 Typ Lilla Edet Lilla Edet 4 840 4 780 oförändrat Landvetter Härryda 4 890 7 310 inflyttning Götene Götene 5 030 4 820 oförändrat Vargön Vänersborg 5 100 4 940 oförändrat Surte Ale 5 360 5 810 inflyttning Strömstad Strömstad 5 400 6 580 inflyttning Hjo Hjo 6 210 6 120 oförändrat Kållered Mölndal 6 340 7 580 inflyttning Lysekil Lysekil 7 850 7 620 oförändrat Floda Lerum 8 080 8 060 oförändrat Nödinge Nol Ale 8 310 10 040 inflyttning Tidaholm Tidaholm 8 320 8 030 oförändrat Tibro Tibro 8 510 8 110 oförändrat Ulricehamn Ulricehamn 8 770 10 070 inflyttning Stenungsund Stenungsund 9 780 10 030 oförändrat Åmål Åmål 9 800 9 030 utflyttning Lindome Mölndal 10 010 11 150 inflyttning Skara Skara 10 790 10 910 oförändrat Mölnlycke Härryda 11 530 15 980 inflyttning Kinna Mark 14 480 14 760 oförändrat Lerum Lerum 14 820 17 180 inflyttning Falköping Falköping 15 340 16 480 inflyttning Mariestad Mariestad 16 020 15 640 oförändrat Kungälv Kungälv 18 740 22 960 inflyttning Vänersborg Vänersborg 21 010 21 920 oförändrat Alingsås Alingsås 21 300 25 000 inflyttning Lidköping Lidköping 22 010 25 950 inflyttning Uddevalla Uddevalla 29 790 31 690 oförändrat Skövde Skövde 30 540 35 140 inflyttning Trollhättan Trollhättan 40 180 46 940 inflyttning Borås Borås 59 710 67 390 inflyttning Göteborg Göteborg 465 470 562 150 inflyttning Källa SCB.

Handlingsplan 2014 Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2014-2018 Följande specifika åtgärder har Västra Götalandsregionen identifierat som prioriterade att genomföra/initiera under år 2014. Därutöver uppmuntras till ytterligare initiativ till åtgärder från partnerskapet. - Enkätundersökning riktad till befolkningen i gles- och landsbygd genomförs i syfte att kartlägga servicebehovet. Bör utformas och genomföras i samverkan med lokala utvecklingsgrupper för att möjliggöra inslag av djupintervjuer. Sker även i samverkan med Länsstyrelsen som önskar lägga till frågor om grundläggande betaltjänster. Hur: Västra Götalandsregionen tar fram en enkät i samverkan med lokala utvecklingsgrupper och Länsstyrelsen. Resultat: En enkät riktad till lämpligt urval landsbygdsbefolkning i serviceglesa områden genomförs. Effekt: Ett underlag finns för att bedöma befolkningens syn på service vilket ger ett mer nyanserat underlag för att planera åtgärder. - Tillgängliggörande av digitaliserad kultur i landsbygd och skärgård med inriktning på scenkonst Tillgängliggöra scenkonst digitalt via livesändningar och via video-on-demand tjänster. Skapa möjlighet för förskolor, skolor, äldreboende, vårdinstitutioner med flera i glesbygd att få tillgång till ett ökat utbud av offentligt producerad kultur för sina elever, brukare och patienter. Hur: Informationsinsatser till kommuner och pilotprojekt för att tillgängliggöra digitalt distribuerad scenkonst Resultat: 10 pilotprojekt Effekt: Tillgängligheten till offentligt producerad kultur har ökat - Initiering av pre-bidprojekt BID-modellen (Business Improvement District) prövades på Vrångö med lyckat resultat underföregående serviceperiod. Erfarenheter från detta lokala utvecklingsprojekt kommer att spridas under 2014 och fler Pre-BID att initieras. Hur: Det intresse som finns för att skapa BID-samverkan fångas upp av Västra Götalandsregionen och projekten utformas utifrån lokala förutsättningar. Resultat: 2 pre-bid skapas i Västra Götaland Effekt: Bred samverkan mellan offentlig, kommersiell och ideell sektor skapas utifrån lokala förutsättningar vilket ger möjlighet till lokal service- och platsutveckling.

- Utveckling av nätverk för landsbygdsutveckling Västra Götalandsregionen skapar ett nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare i Västra Götalandsregionen för erfarenhetsutbyte och samverkan över kommungränser. Hur: Informationsinsatser till kommuner och tillskapandet av en hemsida eller motsvarande. Resultat: Lättillgängliga kontaktvägar för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommuner finns vilket möjliggör fler intressanta projekt och samverkansfördelar. - Erfarenhetsutbyte och studieresor över länsgränser För att mobilisera och inspirera till initieringen av lyckade åtgärder inom serviceområdet genomförs studieresor och erfarenhetsutbyte med andra län i landet. Intresse för utbyte med Stockholms skärgård har redan framkommit. Hur: Västra Götalandsregionen fångar upp det intresse som finns i partnerskapet för att lära av lyckade exempel och arrangerar 1 studieresa under året. Resultat: En samverkan mellan Västra Götaland och ett annat län i Sverige kring en servicemodell skapas. Effekt: Kunskap för att formulera framtida serviceprojekt och initiativ samlas in och samverkan skapas. - Regelbundna kontakter med kommuner och servicegivare Västra Götalandsregionens handläggare på regionutvecklingssekretariatet fortsätter liksom föregående programperiod, att ha regelbundna kontakter med kommuner och servicegivare och skapar möten och synergier mellan olika aktörer. Hur: Ett aktivt programarbete. Resultat: Alla 49 kommuner i Västra Götaland känner till det regionala serviceprogrammet och vem de kan kontakta på Västra Götalandsregionen. Effekt: Kommuner och servicegivare i länet känner förtroende för Västra Götalandsregionens arbete med servicefrågorna och att regionutvecklingssekretariatets handläggare skapar samverkan och möten mellan olika aktörer för att möjliggöra serviceutveckling.

Ärende nr 6

Ärende nr 7

2014-03-107 Nedläggning av statliga myndigheters kontor väcker frågor i Fyrbodal Den planerade nedläggningen av Skattekontoret i Åmål väcker diskussioner i Fyrbodal. Direktionen efterlyser en regionalpolitisk analys av den statliga fördelningsmodellen. På torsdagens direktionsmöte ställde sig kommunernas politiker undrande till hur statliga myndigheter arbetar med tilldelning av lokala kontor för exempelvis Skattekontor, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Enligt den statliga fördelningsmodellen, så ska kontoren placeras där det finns flest ärenden och störst omsättning. Det leder automatiskt till att småkommunerna utarmas, menar Fyrbodals direktion. - Skattekontoret i Åmål är både billigare och mer effektivt än det i Karlstad, men fördelningsmodellen tar inte hänsyn till det, säger Åmåls kommunalråd Michael Karlsson. Direktionen efterlyser en regionalpolitisk analys av den statliga lokaliseringspolitiken och kommer att lyfta frågan i BHU (Beredningen för hållbar utveckling) samt i Västkom. Direktionen menar att dagens IT-utveckling gör att det går att utlokalisera kontoren. För mer information Michael Karlsson (s), kommunalråd Åmål, direktionsledamot Fyrbodals kommunalförbund Mobil 076-882 19 32, E-post michael.karlsson@amal.se Per Eriksson (s), kommunalråd Bengtsfors, direktionsledamot Fyrbodals kommunalförbund Telefon: 0531-52 61 04, E-post per.eriksson@bengtsfors.se www.fyrbodal.se

Ärende nr 8

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-03-07 Diarienummer RS 2214-2012 Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Georgia Larsson Telefon: 0708-50 44 11 E-post: georgia.larsson@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling, BHU Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen 2014 2025 Redovisning av regionstyrelsens beslut som berör potten Samfinansiering av järnväg i nationell plan och fortsatt hantering av ovanstående pott Förslag till beslut 1. BHU noterar redovisning av regionstyrelsens beslut, 2014-02-18, som berör potten Samfinansiering av järnväg i nationell plan. 2. BHU ställer sig bakom fortsatt arbete enligt förslaget om hantering av potten Samfinansiering av järnväg i nationell plan, inför definitivt ställningstagande i samband med den regionala planens fastställelse våren 2014. Sammanfattning av ärendet En stor del av resurserna i det regionala planförslaget för transportinfrastrukturen, 2014-2025, ligger som obundna medel i olika potter. Flera av de potter som ingår i förslaget följer med från gällande transportinfrastrukturplan för 2010-2021. En av dessa potter är Samfinansiering av järnväg i nationell plan. Västra Götalandsregionen har i infrastrukturplanen lyft fram behovet av åtgärder på de järnvägar som är viktiga för regiontrafik, utöver stambanorna, i syfte att höja och återställa standarden på dessa. Beslutet att via den regionala planen finansiera delar av en sådan upprustning togs redan under förra planeringsperioden. Trafikverkets pressade tidplan har medfört att ärendena som beslutades av regionstyrelsen och som berör innehållet i rubricerad pott inte hann behandlas av BHU. Ärendena godkändes av BHU:s presidium innan de gick till regionstyrelsen för beslut. Denna hantering är ett undantag till ordinarie ärendehantering för beslut kopplade till den regionala infrastrukturplanen. I denna handling ges en kort redovisning av regionstyrelsens beslut, 2014-02-18, som berör rubricerad pott och ett förslag på fortsatt beslutsprocess för potten. Mer utförlig information kommer att presenteras på BHUs sammanträde. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-01-14 2 (3) Diarienummer RS 2214-2012 Fördjupad beskrivning av ärendet Redovisning av Regionstyrelsens beslut som berör potten På regionstyrelsens möte, 2014-02-18, togs beslut på följande: 1. Akuta åtgärder på Norra Bohusbanan, Älvsborgsbanan och Kinnekullebanan för åren 2014 och 2015 (TU bifogas i anmälningsärenden) Regionstyrelsen har godkänt Trafikverkets förslag som innehåller standardhöjande åtgärder som är möjliga att genomföra i samband med de akuta underhållsåtgärder som verket planerar att genomföra. Standardhöjande åtgärder på följande banor kommer att finansieras med medel från den regionala infrastrukturplanen: - Älvsborgsbanan, 12 mnkr, år 2014 - Kinnekullebanan, 31 mnkr, år 2014 - Norra Bohusbanan, 35 mnkr, år 2015 Total kostnad som belastar potten Samfinansiering av järnväg i nationell plan för år 2014 och 2015 är 78 mnkr. 2. Samfinansieringsavtal angående reinvestering av DVVJ, sträckan Mellerud Billingsfors (TU bifogas i anmälningsärenden) I december 2013 tog Trafikverket beslutet att av säkerhetsskäl stänga av trafiken på sträckan Mellerud Billingsfors. För att upphäva det tillfälliga trafikeringsstoppet på banan samt trygga fortsatt underhåll av banan har Västra Götalandsregionen och Trafikverket enats att satsa medel från nationell respektive regional infrastrukturplan för att reinvestera 65 mnkr på banan. Kostnaderna fördelas 50-50 mellan avtalsparterna. Inom potten Samfinansiering av järnväg i nationell plan, som finns med i planförslaget, finns totalt 89 mnkr för åren 2014 och 2015. 78 mnkr av dessa är beslutade i ovanstående ärende. Detta medför att det inom potten finns 11 mnkr kvar att fördela för 2014 och 2015. Vilket innebär att behov av förskottering kan uppstå för en kortare period. Beslutsprocess för potten Samfinansiering av järnväg i nationell plan Fördelningen av medel från potten prioriteras av BHU och beslutas av regionstyrelsen. På tjänstemannanivå bereds underlag till potten av arbetsgruppen för strategisk infrastruktur. Arbetsgruppen leds av regionutvecklingssekretariatet och består därutöver av tjänstemän från, de fyra kommunalförbunden, Västtrafik, länsstyrelsen, Trafikverket samt miljö- och kollektivtrafiksekretariaten inom Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingssekretariatet har huvudansvaret för beslutsunderlagen som går till BHU.

Datum 2014-01-14 3 (3) Diarienummer RS 2214-2012 I det fortsatta arbetet kommer det, som ett första steg, att arbetas fram förslag på kriterier som ska stödja det praktiska genomförandet av planen och samtidigt styra åtgärderna i den riktning som politiken beslutat. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Max Falk Beslutet skickas till max.falk@vgregion.se georgia.larsson@vgregion.se

Ärende nr 9

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-03-05 Diarienummer RS 2214-2012 Regionutvecklingssekretariatet Handläggare: Christian Bergman Telefon: 0706-46 30 97 E-post: christian.bergman@vgregion.se Till Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen 2014 2025 Förslag till tidplan för den återstående beslutsprocessen Förslag till beslut i BHU den 18 mars 1. BHU ställer sig bakom förslaget till tidplan för den återstående beslutsprocessen gällande revideringen av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Enligt direktiven så ska länsplaneupprättaren fastställa respektive länsplan inom två månader efter regeringens beslut om ekonomiska ramar. Datum för regeringens beslut är ännu inte bestämt, mer än att det kommer ske under våren 2014. Nedan redovisas ett förslag till beslutsprocess, som anger när ärendet kan hanteras av respektive politisk församling. Förslaget innebär att beslut om planens fastställelse tas av regionfullmäktige den 9 10 juni 2014. Fördjupad beskrivning av ärendet Förslag till tidplan inför regionala planens fastställelse våren 2014 Mars April Maj Juni BHU, 18 mars Extra BHU-presid, 29 april RS, 20 maj BHU, 27 maj RF, 9-10 juni Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2014-03-05 2 (3) Diarienummer RS 2214-2012 Föreslagen tidplan innebär följande hantering: BHU, 18 mars BHU godkänner föreslagen tidplan för planens fastställelse. BHU får information om omständigheter (förseningar av objekt, reviderade kostnadsberäkningar och övrig bearbetning av planförslaget) som behöver beaktas i revideringsarbetet. BHU tar beslut om hur planförslaget ska anpassas efter nämnda omständigheter. BHU ger presidiet i uppdrag att godkänna de omarbetningar som ska genomföras i planförslaget. Extra BHU-presidium, 29 april (kl.13.00 15.00 i Vänersborg) Presidiet kontrollerar att genomförda omarbetningar i planförslaget är i linje med BHU:s beslut den 18 mars. Presidiet godkänner utskick av planförslaget till regionstyrelsen. Det extra presidiemötet sätts in för att klara deadline av handlingar till regionstyrelsen. I det fall regeringens beslut om de ekonomiska ramarna skulle medföra någon påtaglig förändring bör det finnas beredskap att istället samla hela BHU den avsatta tiden, för att godkänna planförslaget inför behandlingen i regionstyrelsen. Regionstyrelsen, 20 maj Regionstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till regional plan*. Regionstyrelsen beslutar att översända den regionala planen till regionfullmäktige för fastställelse. *Om regionstyrelsen inte skulle godkänna planförslaget finns det möjlighet att återremittera planen till BHU:s möte den 27 maj, inför ny behandling i regionstyrelsen den 3 juni. En sådan hantering medför dock att deadline för handlingar till regionstyrelsen och regionfullmäktige inte kan hållas. BHU, 27 maj BHU får återkoppling om regionstyrelsens beslut. Regionfullmäktige, 9-10 juni Regionfullmäktige beslutar att fastställa Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014 2025.

Datum 2014-03-05 3 (3) Diarienummer RS 2214-2012 Beredning Regionutvecklingssekretariatet har i samråd med BHU:s presidium tagit fram ovanstående förslag till tidplan för den återstående beslutsprocessen gällande revideringen av regional plan. Regionutvecklingssekretariatet Bertil Törsäter Max Falk Beslutet skickas till max.falk@vgregion.se christian.bergman@vgregion.se

Ärende nr 11

Sida 1(1) Beredningen för hållbar utveckling Datum 2014-03-10 Diarienummer RS 62-2014 Anmälningsärenden Beredningen för hållbar utveckling 18 mars 2014 1. RS beslut 341-2014: Nya förutsättningar som påverkar Nationell plan för transportsystemet skrivelse till regeringen. Dnr 2214-2012 2. RS beslut 348-2014: E20 Vägen framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering skrivelse till regeringen. Dnr RS 2073-2012 3. RS beslut 357-2014: Samfinansieringsavtal angående reinvestering på DVVJ sträckan Mellerud-Billingsfors. Dnr RS 2214-2012 4. RS beslut 358-2013: Förslag till akuta åtgärder på Norra Bohusbanan, Älvsborgsbanan och Kinnekullebanan för åren 2014 och 2015. Dnr RS 2014-2012 POSTADRESS: Regionens Hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 0521-275700 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

REGIONUTVECKLING MISSIV 2014-02-10 RS 2073-2012 Till regionstyrelsen E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering I september 2013 träffade företrädare för VGR, Skaraborgs kommunalförbund, Boråsregionen med Sjuhärad, Västsvenska Handelskammaren infrastrukturministern och representanter för Trafikverket med anledning av den föreslagna lokala och regionala medfinansieringen av en utbyggnad av E20. Vid mötet överenskoms att VGR tillsammans med trafikverket skulle återkomma till infrastrukturministern med ett konkret förslag om hur medfinansieringen skulle kunna användas. Ett sådant förslag har tagits fram av i princip samma styrgrupp som under våren 2013 arbetade fram förslagen om avsiktsförklaringar för medfinansieringen. BHU har informerats om arbetet i december 2013 och nu i januari. BHU uppdrog åt presidiet att slutbereda ärendet inför regionstyrelsens beslut vilket nu gjorts. Inom Näringsdepartementet pågår diskussioner om hur underlaget för regeringens beslut om Nationell transportplan för 2014-2025 slutligt ska utformas. Av detta skäl har det förslag som regionstyrelsen nu föreslås godkänna behövt överlämnas till departementet redan den 5e februari. Regionstyrelsen föreslås ställa sig bakom bifogade förslag till hemställan till regeringen angående utbyggnad av E20 med hjälp av lokal och regional medfinansiering. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor Postadress Besöksadress Telefon E-post rolf.thor@vgregion.se Box 1091 N Hamngatan 14 010-4411630 405 23 Göteborg Mobil 0703-20 63 58

REGIONUTVECKLING BESLUT 2014-02- RS 2073-2012 Regeringen Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 103 33 Stockholm E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering I enlighet med infrastrukturministerns önskemål från senaste överläggningen september 2013 beträffande E 20 översänds härmed en plan för hur en utbyggnad av E20 med målbilden 2+2 kan se ut samt en hemställan till nationell transportplan 2014-2015. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer. Steg 1 (kostnad drygt 4 miljarder) ger följande förtjänster: -minst 2+1 på alla fem sträckorna - 76% omkörningsbarhet -trafiksäkerheten förbättras med beräknade 30 färre dödade/svårt skadade sett över 5 år -restiden Vårgårda-Mariestad minskar med 9 min -framkomligheten för industrin, de agrara näringarna, besöksnäringen och arbetspendlingen skapar kraftfullt förbättrade förutsättningar för en positiv tillväxt Steg 2-100% omkörbarhet genom 2+2 på alla fem sträckorna. Hemställan Vi hemställer att regeringen i sitt beslut om nationell transportplan för 2014-2025 inrymmer de fem aktuella etapperna av E20 enligt steg 1 dvs förbi Vårgårda, Vårgårda- Vara, förbi Skara, Götene-Mariestad och förbi Mariestad Postadress Besöksadress Telefon E-post rolf.thor@vgregion.se Box 1091 N Hamngatan 14 010-4411630 405 23 Göteborg Mobil 0703-20 63 58

tillkännager sin avsikt att inför nästa planrevidering pröva möjligheterna att genomföra de föreslagna åtgärder i steg 2 som innebär en utbyggnad till 2+2väg på aktuella etapper samt uppdrar åt trafikverket att ta fram förslag till avtal om vägutbyggnad under planperioden inklusive medfinansiering så att avtal kan träffas senast i september 2014 att tillsammans med Västra Götalandsregionen utreda framtida utbyggnad av E20 förbi Skara att inleda förberedande planering för genomförande av föreslagna tidiga åtgärder Vi avser medfinansiera utbyggnaden av steg 1 med 1000 miljoner kronor. Våra förslag i sammanfattning Se även bifogade PM E20 Inriktning för investering Förslag till utbyggnadsstrategi (2014-02-05) Vi redovisar ett förslag till tidiga utbyggnadsåtgärder - här kallat steg 1- för E20 på etapperna Förbi Vårgårda, Vårgårda-Vara, Förbi Skara, Götene-Mariestad och Förbi Mariestad som bygger på en helhetssyn för ett paket men som möjliggör en tidig och prioriterad satsning för att nå betydande nyttor för både trafikanter och samhälle, inte minst för att snabbast möjligt radikalt förbättra den låga trafiksäkerhetsstandarden och framkomligheten. Förslaget innebär att E20 byggs ut till 2+2väg mellan Vårgårda och Ribbingsberg samt mellan Götene och Mariestad och att vägen förbi Vårgårda, mellan Ribbingsberg och Vara samt från Skara till Lundsbrunn byggs ut till 2+1väg (med omväxlande 2+2 och 1+1 körfält). De föreslagna utbyggnadsåtgärderna i steg 1 ger på ett kostnadseffektivt sätt stora trafiksäkerhetsvinster. Antalet döda och svårt skadade beräknas minska med hela 80 %. Under en femårsperiod skulle detta innebära att 30 personer färre kommer att dödas eller bli svårt skadade som följd av trafikolyckor på de aktuella etapperna av E20. Framkomligheten förbättras också på ett påtagligt sätt. Restiden minskar med 9 minuter för den som reser mellan Vårgårda och Mariestad. Bland övriga resultat kan nämnas att trafikanterna kan färdas på 56 km ny 2+2väg, att omkörningsbarheten blir 76 % av den totala vägsträckan för de fem etapperna och att 4 nya planskilda trafikplatser byggs. Utsläppen av koldioxid beräknas år 2030 öka med 3 kiloton jämfört med om inga vägåtgärder genomförs (från 53 till 56 kiloton). En mer detaljerad effektbeskrivning finns i den bifogade promemorian. Beräknade kostnader för steg 1 uppgår till 4040 miljoner kronor. Vi avser medfinansiera med 1000 miljoner kronor. Trafikverket har i förslag till nationell transportplan för perioden 2014-2025 föreslagit en utbyggnad för 1500 miljoner kronor för utbyggnad till 2+1väg för etapperna förbi Vårgårda, Vårgårda-Vara och Götene-Mariestad. Vårt föreslag innebär således en medfinansiering med 40 % av det tillkommande beloppet om 2500 miljoner kronor.

Vi anser att utbyggnaden av E20 förbi Skara behöver utredas så att det blir möjligt att jämföra en västlig förbifart med en utbyggnad i befintlig sträckning vad gäller trafiknytta, miljö, finansieringsmöjligheter mm. Ytterligare åtgärder behövs för att fullfölja utbyggnaden här kallat steg 2 - till 2+2väg på hela sträckningen för aktuella etapper av E20. Det är angeläget att våra förslag om vägutbyggnaden ses som en helhet även om genomförandet kan behöva ske i olika tidsperspektiv. Vi föreslår att ett avtal träffas som omfattar hela utbyggnaden. Ett fullföljande av utbyggnaden minskar de allvarligaste olyckorna ytterligare och ger också viss restidsvinst. Längden 2+2väg ökar med ca 30 km och samtliga fem etapper får full omkörningsbarhet. Ytterligare 4 planskilda trafikplatser byggs. Den tillkommande kostnaden beräknas till mellan 1850 och 2850 miljoner kronor beroende på val av sträckning förbi Skara. Vinster med en medfinansiering En utbyggd E20 med god standard är en nationell angeläget men har också stor betydelse för attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter i kommuner och regioner som är beroende av vägen. Vår bestämda uppfattning är att en medfinansiering som syftar till att höja standarden på relevanta etapper av E20 kan leda till en mer effektiv resursanvändning och en ökad samhällsnytta där alla blir vinnare. Vi redovisar i vårt förslag flera sådana lösningar. En medfinansiering underlättar också ett tidigare genomförande av investeringar och därmed möjligheter att snabbare minska olyckor och förbättra framkomligheten. Genom medfinansieringen och med gemensamma resurser från stat och medfinansiärer får vi möjligheter att på ett annat sätt välja bra och långsiktigt hållbara lösningar beträffande sträckning och utförande för delen omedelbart norr om Vårgårda till Ribbingsberg liksom för sträckan Götene-Mariestad med deletapperna förbi Brännebrona respektive förbi Lugnås. Dessa lösningar ger ökad samhällsnytta och innebär att inga resurser läggs på investeringar som inte långsiktigt behövs. Eftersom E20 ska byggas ut med pågående trafik finns också ett tydligt mervärde i att kunna bygga några sträckor utan att förorsaka stora störningar för pågående trafik. Vi bedömer att det med stöd i en avtalad utbyggnad angående aktuella etapper av E20 går att hitta investeringar för förbifarterna vid Vårgårda och Skara som kortsiktigt förbrukar minimala resurser och som senare går att utveckla till långsiktiga och väl fungerande trafiklösningar. Våra förslag till utbyggnader syftar till att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet, främja regional utveckling, nå kvalitativt goda lösningar, leda till en effektiv resursanvändning, minimera eller helst undvika investeringar som inte långsiktigt behövs samt till att identifiera åtgärder som snabbt och kostnadseffektivt ger stora effekter. Vi tror att det redan idag för flertalet delsträckor finns tillräckligt med underlag för att bedöma lämpligheten att bygga ut i befintlig respektive i ny sträckning även om detta slutligen måste avgöras i den lagstadgade planeringsprocessen. Största frågetecknet finns för förbifart Skara där både befintlig sträckning och två västliga förbifartsalternativ behöver utredas ytterligare parallellt med en värdering av finansieringsmöjligheterna. Av detta skäl redovisas i detta sammanhang vad gäller förbifart Skara alternativa utbyggnadskorridorer på ett så långt möjligt jämförbart sätt.

Vi redovisar ett förslag till utbyggnad som bygger på en helhetssyn för ett paket men som möjliggör en tidig och prioriterad satsning för att snabbast möjligt nå långt vad gäller effekter för trafikanter och samhälle. Ytterligare åtgärder behövs för att fullfölja utbyggnaden och nå full effekt av utbyggnaden. Åtgärderna för fullföljande handlar förutom förbifart Skara om att bygga bort resterande plankorsningar och 1+1sträckor d v s skapa en god och genomgående 2+2väg som ger bra trafiksäkerhet och framkomlighet samt stödjer de regionala utvecklingsförutsättningarna. Det är därför angeläget att åtgärderna i de olika stegen ses som en helhet även om genomförandet kan behöva ske i olika tidsperspektiv. Bakgrund I april 2012 redovisades en åtgärdsvalsstudie för E20 genom Västra Götaland med fokus på de etapper som saknar mötesseparering och för vilka det heller inte finns några beslut om utbyggnad. I studien som genomfördes av trafikverket i samverkan med Västra Götalandsregionen och berörda kommuner konstaterades att E20 har stora brister vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. Alltför många människor förolyckas eller skadas allvarligt. Den tillåtna hastigheten är på nämnda sträckor sänkt till 80 km/h eller vid korsningar till än lägre hastighet. Regionala och lokala intressenter drog slutsatsen att utbyggnaden av utredda vägetapper måste skyndas på och att standarden behöver höjas utöver den inriktning som trafikverket beslutat för att ytterligare förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet samt för att stärka de regionala utvecklingsförutsättningarna. Under våren/försommaren 2013 tillkännagav Västra Götalandsregionen, kommuner, kommunalförbund, Västsvenska Handelskammaren m fl intressenter inom och utanför länet sin avsikt att medfinansiera en utbyggnad av E20 på nämnda etapper. Viljan att medfinansiera presenterades för infrastrukturministern i juni med ett uppföljande möte i september. Vid det senare mötet fick Västra Götalandsregionen erbjudande att tillsammans med trafikverket ta fram förslag om hur de lokala och regionala medlen skulle kunna användas för vägutbyggnaden. Arbetet med att ta fram detta förslag har letts av en styrgrupp med politiska företrädare för VGR, Skaraborgs kommunalförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, företrädare för Västsvenska Handelskammaren och trafikverket som adjungerade. Utredningsarbetet har gjorts av tjänstemän från nämnda organisationer med stöd av konsulter med stor erfarenhet av och kunskaper om E20. Förslagen om utbyggnad i befintlig respektive ny sträckning vilar på en god kunskapsgrund men vägens lokalisering avgörs naturligtvis först i den lagstadgade planeringsprocessen. Förslagen om utbyggnader har redovisats i den för regionen och kommunerna gemensamma beredningsgruppen för hållbar utveckling som tillstyrkt förslagen inför regionstyrelsens beslut. Faktaunderlaget för styrgruppens förslag framgår av bifogade PM E20 Inriktning för investering Förslag till utbyggnadsstrategi (2014-02-04). REGIONSTYRELSEN

repo001.docx 2012-03-29 PM 2014-02-05 2383075 E20 INRIKTNING FÖR INVESTERING FÖRSLAG TILL UTBYGGNADSSTRATEGI GÖTEBORG 2014-02-05 1 (19) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm S t e fa n A nd er ss on Gruppchef, Trafikanalys & strategi Göteborg Telefon direkt +46 (0)31 627563 Mobil +46734-12 25 63 stefan.andersson@sweco.se SESTAN p:\2314\2383049_vgr_e20_fördjupning\000\10_arbetsmaterial\forts_arb_hösten_2013\e20_förslag_utbyggnadsstrategi_140205.docx

repo001.docx 2012-03-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt 3 2 Vägstandard 2013 3 3 Avgränsning 3 4 Trafikverkets inriktning 4 5 Nya förutsättningar genom medfinansiering 5 6 Åtgärdskombinationer 6 6.1 Utformning av körfält 6 6.2 Ny kontra befintlig sträckning 7 7 Kostnader 9 8 Metodik 10 8.1 Inledning 10 8.2 Förslag på sträckning för 2+2 körfält 10 9 Investeringsförslag 11 9.1 Förslag på tidiga åtgärder 11 9.2 Förslag på fullföljande åtgärder 13 10 Effekter 15 10.1 Trafiksäkerhet 15 10.2 Framkomlighet 16 10.3 Utsläpp av koldioxid 17 10.4 Markintrång 17 11 Ytterligare utredningsbehov 18 Denna rapport är framtagen av Sweco TransportSystem på uppdrag av Västra Götalandsregionen, styrgruppen för E20-projektet. Kontaktperson VGR: Rolf Thor Medverkande Sweco TransportSystem: Stefan Andersson, uppdragsansvarig Gustav Silverin 2 (19) PM 2014-02-05 2014-02-05 SESTAN p:\2314\2383049_vgr_e20_fördjupning\000\10_arbetsmaterial\forts_arb_hösten_2013\e20_förslag_utbyggnadsstrategi_140205.docx

repo001.docx 2012-03-29-14 1 Allmänt Detta PM:s syfte är att redogöra för det underlag och den metodik som har lett fram till föreslagen inriktning för investeringar på E 20 i Skaraborg. De kostnader som redovisas i denna PM utgår från de kalkyler som togs fram inför arbetet med åtgärdsvalstudien 1 (ÅVS) under 2011-2012. Kostnaderna är uppräknade till prisnivå 2013-06 i enlighet med Trafikverkets principer. 2 Vägstandard 2013 Vägstandarden på E20 år 2013 med avseende på mötesseparering framgår av figuren nedan. Avståndet mellan Vårgårda och länsgränsen är ca 145 km. Ungefär 60 km av dessa är idag mötesseparerad. Delen förbi Hova, cirka 11 km, kommer enligt beslutad nationell plan att bli mötesseparerad under perioden 2016-2021. Resterande delar, sammantaget cirka 74 km, är således ej mötesseparerade. Figur 1 Vägstandard år 2013 3 Avgränsning Redan mötesseparerade sträckor ingår inte i detta PM, undantaget sträckan sydväst om Skara som ingår för att möjliggöra en jämförelse med alternativen som går i ny sträckning. Prioriteringen ligger på att de sträckor som i dag saknar mötesseparering byggs om först. Därefter kan fokus läggas på de som redan är mötesseparerade i dag. 1 Åtgärdsvalsstudie, E20 genom Västra Götaland, Sammanfattande slutrapport, 2012-04-26 3 (19) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se Sweco Infrastructure AB Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm Stefan Andersson Gruppchef, Trafikanalys & strategi Göteborg Telefon direkt +46 (0)31 627563 Mobil +46734-12 25 63 stefan.andersson@sweco.se SESTAN p:\2314\2383049_vgr_e20_fördjupning\000\10_arbetsmaterial\forts_arb_hösten_2013\e20_förslag_utbyggnadsstrategi_140205.docx