Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se

Förord Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp av och hanteringen av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt kemikalie till varje enskild process är av största vikt för ett gott resultat och en hållbar produkt i slutänden. Att välja insatskemikalie, som medför minsta miljöpåverkan, där så är möjligt, är absolut nödvändigt när vi strävar efter en giftfri miljö. Den skrift du håller i handen ger information om var du kan finna underlag för dina beslut beträffande kemikalieval och hur du kan arbeta vidare i syfte att minska riskerna för människors hälsa och miljön. I materialet finns även en blankett som kan användas för kemikalieredovisning. Vägledningen finns att hämta på miljöförvaltningens webbplats under "information & råd" - "kemikalier" och "vägledning. Lycka till Göteborg den 26 januari 2006 Ann Lundström 2

Innehåll Giftfri miljö 4 PRIO Prioriteringsguiden 4 Utfasningsämnen 5 Prioriterade riskminskningsämnen 5 Begränsningsdatabasen ett annat verktyg i kemikaliekontrollen 5 Hur förhåller sig PRIO och begränsningsdatabasen till varandra 6 Gör så här 6 Produktvalsprincipen 6 Utfasning eller riskminskning hur du kan göra 7 Skilj på fara och risk 7 Dokumentera och skapa rutiner 7 Bilagor: Bilaga 1 Utfasning av särskilt farliga ämnen (delmål 3) och Riskminskning (delmål 4) 8 Bilaga 2 Översiktstabeller över utfasningsämnen och riskminskningsämnen 9 Bilaga 3 Blankett för kemikalieredovisning (Separat bilaga för utskrift i A3-format) 3

Giftfri miljö "Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden". Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett av Sveriges 15 miljömål beslutade av riksdagen. Målet innebär ett större ansvar för både tillverkare och användare att känna till egenskaperna hos de kemiska produkter som används. Hälso- och miljöfarliga produkter ska undvikas, om de kan ersättas med sådana som är mindre farliga. För att målet om en giftfri miljö ska nås finns flera delmål uppsatta ( bilaga 1). PRIO - Prioriteringsguiden PRIO, Prioriteringsguiden, är ett verktyg för miljöchefer och inköpare m fl. Här kan du få information om olika ämnens miljö- och hälsofarliga egenskaper. Du kan också få hjälp att utveckla rutiner för inköp, produktutveckling, riskhantering etc. Guiden har tagits fram av Kemikalieinspektionen som ett stöd till dig som vill påverka och arbeta förebyggande för att minska risker från kemikalier för människors hälsa och för miljön. PRIO delar in ämnen i två prioriteringsnivåer, utfasningsämnen och riskminskningsämnen. Vilken grupp ett ämne tillhör beror på ämnets egenskaper. Olika åtgärder kan behöva vidtas beroende på vilken grupp ämnet tillhör. Du kan söka i databasen och få veta mer om de ämnen som finns i produkter ni använder i er verksamhet. Du finner PRIO på www.kemi.se (klicka på PRIO-symbolen, se bilden här intill, och välj därefter väg till olika ingångar i databasen t ex innan du börjar, kriterier, sök i PRIO o.s.v.) Obs! Databasen innehåller ca 4000 ämnen, men den är inte heltäckande. Illustration till PRIO (Kemikalieinspektionen) 4

Utfasningsämnen Utfasningsämnen är ämnen med så allvarliga egenskaper att de överhuvudtaget inte bör användas. De egenskaper som utgör urvalskriterier till denna grupp speglar delmål 3 i det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se bilaga 1). De speglar också till stor del de kriterier som kommer att ligga till grund för REACH, den nya europeiska kemikalielagstiftningen. Nyproducerade varor ska enligt miljökvalitetsmålet, så långt det är möjligt, vara fria från ämnen med dessa egenskaper. Prioriterade riskminskningsämnen Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som ska ges särskild uppmärksamhet. På grund av ämnenas farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka på hur kemiska produkter som innehåller dessa ämnen hanteras. Urvalskriterierna för denna grupp speglar delmål 4 i det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (se bilaga 1). Delmål fyra avser allmän riskminskning men i PRIO presenteras en grupp egenskaper som Kemikalieinspektionen anser att man ska vara särskilt uppmärksam med. Observera att t ex brand och explosionsrisk inte finns med i urvalskriterierna. Bedöm hur stor risken är i er användning. Överväg substitution, dvs att ersätta ämnen som ingår i gruppen riskminskningsämnen med andra. Begränsningsdatabasen - ett annat verktyg i kemikaliekontrollen Begränsningsdatabasen innehåller uppgifter om ämnen som är begränsade i svensk lagstiftning. Ett litet antal ämnen är totalförbjudna. Många ämnen är bara reglerade i en viss användning. Begränsningsdatabasen är ett verktyg för att ta reda på vad lagen säger om enskilda ämnen. Observera att ett stort antal ämnen inte finns med i databasen. Det är ämnen för vilka användningen är begränsad, men de är inte namngivna i lagstiftningen. Exempel på sådana är ämnen som kräver tillstånd för att användas för att de är starkt frätande eller giftiga. Läs mer om tillståndskrav i Kemikalieinspektionens föreskrifter (1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer, kap 8. Begränsningsdatabasen finns på www.kemi.se (högst upp till vänster finns en ingång till databaser ). 5

Hur förhåller sig PRIO och begränsningsdatabasen till varandra PRIO och begränsningsdatabasen är två verktyg som kompletterar varandra. Du måste alltså söka i båda databaserna för att få information om ett specifikt ämne. Begränsningsdatabasen bygger på lagstiftning. PRIO utgår från ämnens inneboende hälso- och miljöegenskaper och innehåller både ämnen som är reglerade och sådana som inte tas upp i någon lag. Gör så här 1. Bekanta dig med databaserna på www.kemi.se. 2. Granska säkerhetsdatabladens punkt 2. 3. Sök ämnesnamnet eller Casnr i PRIO och i begränsningsdatabasen. Om du inte har tillgång till Internet kan du utgå från de riskfraser (R 45, R 49 ) som anges i bilaga 2 och sedan fråga kemikalieleverantören efter kompletterande information. 4. Notera i bifogad lista (bilaga 3) uppgifter om de produkter som innehåller ämnen med riskfraser som anges i bilaga 2, eller om PRIO anger att ämnet betraktas som utfasnings- eller riskminskningsämne eller om ämnet finns upptaget i begränsningsdatabasen. Kom ihåg att PRIO och begränsningsdatabasen inte innehåller information om alla ämnen. I det fall du är osäker på bedömningarna, ta kontakt med er kemikalieleverantör och ställ frågan om produkten innehåller ämnen som omfattas av det giftfria miljömålets delmål 3 eller 4 eller innehåller begränsningsämnen. Leverantören ska ha kunskap om produktens ämnesinnehåll. Produktvalsprincipen Principen innebär att man så långt som möjligt ska undvika att sälja eller använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risk för människa eller miljö om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. Om produkten innehåller ett ämne som tillhör utfasningsämnena behöver ni påbörja en process för att ersätta produkten. Om produkten innehåller ett riskminskningsämne behöver ni bedöma risken vid hantering. Observera att ämnets halt i produkten måste vägas in när ni bedömer risken med användningen av produkten. Innehåller produkten ett ämne upptaget i begränsningsdatabasen finns ytterligare information i databasen om vad begränsningen omfattar. 6

Utfasning eller riskminskning hur du kan göra I PRIO finns en sjustegsmodell för hur ett systematiskt arbete med att välja eller ersätta ämnen kan läggas upp. Sök i PRIO under fliken prioriteringsguide/starta prioriteringsguiden/utfasning. Under rubriken se över risken finns dessutom frågor som kan ge stöd till ett beslutsunderlag beträffande riskminskningsämnen. Skilj på fara och risk Du bör även bedöma risken vid val av kemiska produkter. Risken består av två faktorer, dels de inneboende egenskaper som kemikalien har (faran) och dels det sätt som kemikalien används eller hanteras på (exponeringen). PRIO kan användas för att identifiera kemiska ämnens farliga egenskaper. Olika egenskaper ger upphov till olika riskbilder i olika situationer. Det är viktigt att vara medveten om den risk som ämnena kan ge upphov till och att ha en strategi för hur den eventuella risken ska hanteras. Att fortsätta att använda ett riskminskningsämne kan vara en lösning om den funktion som ämnet har ger den totalt lägsta hälso- och miljöbelastningen från en produkt. Dokumentera och skapa rutiner I samband med en förändring i valet av kemiska produkter är det bra att göra en utvärdering av resultatet. Jämför med utgångspunkten och se om förväntningarna blivit uppfyllda. I det fall ni avstår från substitution, dokumentera varför. Sammanställ ett erfarenhetsdokument och skapa en rutin utifrån detta som hjälp vid andra tillfällen då ni behöver fasa ut en kemikalie. Kom ihåg att ni kan behöva omvärdera valet, om nya rön, vad det gäller miljö- och hälsorisker, nya regler eller nya och bättre alternativ framkommit. För att underlätta arbetet för er har vi tagit fram en särskild blankett som med fördel kan användas vid kemikalieredovisning i miljörapport. Blanketten finns i en separat bilaga (ska skrivas ut i A3-format). 7

Bilaga1 Utfasning av särskilt farliga ämnen, delmål 3 Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. Riskminskning, delmål 4 Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3. Se översiktstabell bilaga 2. 8

Översiktstabell er Bilaga 2 UTFASNINGSÄMNEN Egenskap Cancerframkallande (kategori 1 och 2) Mutagent (kategori 1 och 2) (arvsmassepåverkande) Reproduktionstoxiskt (kategori 1 och 2) (fortplantningsstörande) Hormonstörande Särskilt farliga metaller Kadmium, Kvicksilver och Bly PBT /vpvb Persistenta (långlivade), Bioackumulerande (anrikas i organismen), Toxiska (giftiga) / mycket Persistenta, mycket bioackumulerande Ozonstörande ämnen Klassificering eller annan data för att fastställa egenskapen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska skador R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61 Kan ge fosterskador (se kriterierna i PRIO*) (se kriterierna i PRIO*) (se kriterierna i PRIO*) R 59 Farligt för ozonskiktet RISKMINSKNINGSÄMNEN Egenskap Mycket hög akut giftighet Allergiframkallande Hög kronisk giftighet Mutagent (kategori 3) (arvsmassepåverkande) Miljöfarligt, långtidseffekter Möjliga PBT / vpvb Klassificering eller annan data för att fastställa egenskapen R26 Mycket giftigt vid inandning R27 Mycket giftigt vid hudkontakt R28 Mycket giftigt vid förtäring R39/26 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning R39/27 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt R39/28 Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring R42 Kan ge allergi vid inandning R43 Kan ge allergi vid hudkontakt R48/23 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R48/24 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt R48/25 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vidlångvarig exponering genom förtäring R68 Möjlig risk för bestående hälsoskador R 50/53 Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (se kriterierna i PRIO*) * PRIO finns på Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se. 9