Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen och underrättelse inför beslut

2018-06-15 282-17334-2018 1(9) Helen Ljungdahl Djurskyddskontrollant 010-2244788 Kb Lidköpings Kaninfarm Hasslösa Bengt-Jonsgården 531 91 Vinninga Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen och underrättelse inför beslut Underrättelse Länsstyrelsen utreder om det finns skäl att besluta om ett föreläggande eller förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) så att uppmärksammade brister i din djurhållning åtgärdas. Innan Länsstyrelsen beslutar i frågan får du nu tillfälle att yttra dig i ärendet. Ditt yttrande ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 15 juli 2018. Ditt yttrande skickar du till Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 403 40 Göteborg, eller per e-post till vastragotaland@lansstyrelsen.se. Ange ärendets diarienummer på ditt yttrande, 282-17334-2018. När tiden för yttrande har löpt ut kommer Länsstyrelsen att fatta sitt beslut, även om du inte har yttrat dig. Resultat Vid kontroll av din djurhållning uppmärksammade Länsstyrelsen att djurskyddslagstiftningen inte har följts. Detta beskrivs under rubriken Brist och bedömning. Under rubriken Ditt åtagande som djurhållare anges när du har uppgett att bristerna kommer att vara åtgärdade. Bakgrund Länsstyrelsen genomförde den 4 maj 2018 en djurskyddskontroll på fastigheten Hasslösa 2: i Lidköping kommun på adressen Hasslösa, Bengt-Jonsgården, 531 91 Vinninga. Detta var en normalkontroll. Kontrollen var dock inte fullständig eftersom kontrollanterna inte tilläts gå in i djurutrymmena på grund av din oro för smittor. En del av kontrollen har också skett via telefonsamtal med dig den 22 maj samt den 12 juli 2018. Kontrollen utfördes som en inspektion och var föranmäld. Närvarande var du, djurhållare Bengt-Åke Sandberg och djurskyddskontrollanterna Helen Ljungdahl och Kristina Näsström. Kontrollen har utförts av länsstyrelsen som är kontrollmyndighet enligt 24 djurskyddslagen (1988:534) och vid kontrollen användes en tillfälligt framtagen checklista. Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax) Webb: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

2018-06-15 282-17334-2018 2(9) Länsstyrelsen vill informera om att det inte finns några uppdaterade checklistor för försöksdjur för närvarande då jordbruksverket jobbar på det. Nedanstående kontrollpunkter med laghänvisning skickas därför ut i en egen bilaga som Länsstyrelsen sammanställt. Kontrollens omfattning Verksamheten bestod av uppfödning av kaniner och marsvin till försök, så kallad destinationsuppfödning. Det är HB Lidköpings Kaninfarm som står på anläggningstillståndet dnr 35-4974/96 (kanin) och 31-6863/11 (marsvin) och som också har tillstånd enligt 19 DL att bedriva destinationsuppfödning av försöksdjur dnr 35-957/97 (kanin) samt 5.2.18-7350/16 (marsvin). Kontrollen gjordes utanför djurutrymmena, i ett så kallat förrum där kontrollanterna kunde titta in via glasfönster. Du fick utföra vissa mätningar själv (buller, luftfuktighet och ammoniakhalt) och genom fönstret visa vad instrumenten uppmätte. Dokument (såsom rutiner, tillstånd etc.) kontrollerades också på plats. Observera att vid en uppföljande kontroll måste Länsstyrelsen få tillgång till att gå in i djurutrymmena. Kontrollanterna kommer att följa de hygienkrav du anger. I din verksamhet hade du två internutbildade anställda utöver dig själv. Tillsynen skedde en gång per dag då fodret samtidigt fylldes på. Ytterligare delar av anläggningen kommer att kontrolleras vid uppföljande kontroll, bl.a. golv och tak då länsstyrelsen kommer utföra kontrollen inne i djurutrymmena. Via fönstret sågs vissa indikationer på att allmänna delar av utrymmet eventuellt kan behöva åtgärdas för att förbättra hygien och förhindra skaderisker. Även lageroch diskutrymmen, ljus, renhållning etc. behöver kontrolleras vid uppföljande kontroll. Vid kontrollen uppmättes luftfuktigheten till 75% (luftfuktigheten ska helst vara över 40% och max 65%). Eftersom golven nyligen hade spolats kan det ha varit en tillfällighet och kommer istället att granskas på nytt vid nästa kontroll. Även personalens utbildning kommer också kontrolleras närmare vid nästa kontroll. Kaniner: Du hade en årsproduktion av kaniner på cirka 2500 djur varav ungefär 30-40 honor ingick i aveln. De flesta burar var nätgolvsburar (av 4 mm ståltråd och med en ungefärlig öppning på 6/7 mm- 3/4cm). Enstaka burar hade en dränerade plastback som underlag (s.k. Scanbur). Under nätgolven fanns plastat papper där nytt rullades fram vid behov. Golven i de allmänna utrymmena spolades tre gånger per vecka. Kaninerna, av rasen New Zealand White, hölls i burar som enligt dig var 50 x 60 cm (3000kvcm) med en höjd på uppskattningsvis 45 cm (du måttade). Det fanns 180 burar (45 x 4) i kaninrummet. Samtliga hanar (fyra avelshannar och avvanda och könssorterade ungdjur) hölls ensamma. Honorna hade sällskap när de hade ungar. Ungarna gick med modern i 4-4, 5 veckor. De märktes vid 6 veckor ålder och könssorterades sedan vid cirka 10 veckor. Honorna parades när kullen var cirka 17 dagar gammal och hölls i produktion i cirka 2 år. Parningen skedde genom att honan flyttades till hanen under en mycket kort tid (1-5 minuter). Honorna vägde runt 4 kg och hanarna cirka 4,5 kg.

2018-06-15 282-17334-2018 3(9) Djuren fodrades med lusernpellets och hade fri tillgång till vatten från vattennipplar. I kaninrummet fanns display som visade temperatur och luftfuktighet. Temperaturen låg på 20 grader. Inga djur behandlades utan avlivades om de uppvisade sjukdom eller skador. Tre kaniner sågs genom fönstret där hull, päls, tassar och allmäntillstånd visuellt var i gott skick. Marsvin: I rummet med marsvin fann det 16 plastlådor, utan tak och med hel botten, som var 60 x 80 cm (4800kvcm). Låda och spån byttes en gång per vecka. I varje låda hölls fem honor, en hanne och eventuella kullar. Det var fri parning. Ungarna plockades bort vid 3 veckors ålder. Honorna vägde runt 450 gr eller strax över, hanarna cirka 500 gr. Marsvinen fodrades med pellets och lusernpellets och hade ständig tillgång på C- vitaminberikat vatten i flaskor. Det fanns plaströr som berikning i lådorna. Marsvinen avlivade du genom slag mot huvudet. Inga marsvin besiktades okulärt. Brist och bedömning För varje brist anges en bedömning och aktuell laghänvisning sker i separat bilaga. Samtliga brister bedömdes vara en brist utifrån både dagens gällande lagstiftning (SJVFS 2015:38) samt den nya lagstiftningen (SJVFS 2017:40) som börjar gälla 15 juli 2018. Vissa skillnader kan finnas, i denna kontrollrapport läggs den nya lagstiftningen in så du vet vad du ska ändra till. Ett eventuellt beslut kommer inte att fattas förrän den nya lagstiftningen trätt i kraft. Förteckning över gällande djurskyddslagstiftning samt var den går att hitta finns i bilaga. Punkter i checklistan vid kontrollen finns i bilaga. Kaniner: Kontrollpunkt Fdjur2: Djurskyddsorganet och uppgifter Det fanns inget djurskyddsorgan (vilket kan utgöras av exempelvis dig själv, din personal samt en veterinär). Ett djurskyddsorgans uppgifter är bland annat att: granska interna rutinbeskrivningar för övervakning, rapportering och uppföljning av djurens välfärd samt för det övergripande djurskyddsarbetet i verksamheten. Syftet med djurskyddsorganet är att en god djuromsorg ska prioriteras. Din djurhållning bedömdes ha flertalet stora brister som visade på att så inte var fallet. En veterinär behöver finnas kopplad till din verksamhet och tillsammans bör ni aktivt arbeta på att förbättra djurskyddet. Kontrollpunkt Fdjur3: Planer om förebyggande djurhälsovård samt djurskyddsrelaterade åtgärder

2018-06-15 282-17334-2018 4(9) Du berättade att du 2 gånger per år skickade djur till SVA för analys. Utöver det fanns inga upprättade rutiner. Det ska finnas hygienrutiner som alla berörda ska ta del av (t.ex. hur man förhindrar smittor) och även rutin för hantering av sjukdomsutbrott och oväntade yttre händelser (t.ex. översvämning, blixtnedslag etc.). Se också Fdjur6. Kontrollpunkt Fdjur5: Plan för berikning av djurens miljö Samtliga kaniner saknade ett upphöjt område att hoppa upp på eller ligga under. Du hade testat att sätta in sitthyllor tidigare men var missnöjd då du upplevde att kaninerna fick mer skador på tassarna eftersom de kissade på hyllorna och blev blöta om tassarna. Du hade sökt dispens för detta hos Jordbruksverket 2013/2014 men fått avslag (dnr.5.2.18-5169/13). Du uppgav att du inte trodde dig ha fått ett beslut om avslag. En diskussion fördes om att kaninerna kanske valde att sitta på hyllorna för att komma undan nätgolvet och/eller för att det var trivsamt och bekvämt. Det påvisar snarare att hyllorna fyller en viktig funktion. Kaninerna saknade helt berikning. Lämplig berikning för kaniner är till exempel möjlighet till att gnaga och/eller gräva. Det fanns inte heller en berikningsplan (som vid behov ska uppdateras). Kontrollpunkt Fdjur6: Arbetsinstruktion för skötsel av djuren, relevant information finns tillgänglig om alla djurslag, arbetsinstruktioner för åtgärdande av brister och åtgärder vid nödsituationer finns Den skötselrutin som fanns tillgänglig var inte uppdaterad och stämde inte med den skötsel som beskrevs vid kontrolltillfället. Du som föreståndare har också ansvar att se till att din personal har tillgång till relevant information om de djurarter som hålls på anläggningen. Kontrollpunkt Fdjur8: Journal förs för alla djur i verksamheten Journalföring saknades. Det stod endast datum på kaninernas burar om när de parades. T.ex. ska det finnas journal över: Relevanta uppgifter om hållande, skötsel och tillsyn. Uppgifter om sjukdomar och skador samt vilka åtgärder som därför har vidtagits. Datum för dödsfall eller avlivning som inte är en del av ett djurförsök. Orsak för avlivning ska anges liksom orsak till dödsfall om den är känd. Kontrollpunkt Fdjur11: Försöksdjursveterinären eller experten på användartillståndet utför sina arbetsuppgifter Den veterinär som stod angivet på användartillståndet var inte längre aktuell. Du hade inte kontakt med någon särskild veterinär utan anlitade endast vid behov t.ex. distriktsveterinärerna. Det skedde dock mycket sällan eftersom du inte behandlade sjuka eller skadade djur. Det ska likväl finnas en veterinär anknuten till en försöksdjursverksamhet då den också har andra uppgifter. Exempelvis att ta fram en plan för förebyggande djurhälsovård och ingå i djurskyddsorganet vars uppgifter bland annat är att ge råd i djurskyddsfrågor. Kontrollpunkt Fdjur15: Klimatet och miljön

2018-06-15 282-17334-2018 5(9) Bullernivån uppmättes till 73dBA. Jordbruksverket har tidigare anmärkt på bullernivån vid en besiktning 1996/1997 (se dnr.35-4974/96). Ljudnivån bedömdes vara så pass hög att det inverkade negativt på djurens välbefinnande. Riktlinjer kan tas från L80 som gäller sällskapskaniner där det står att de endast tillfälligtvis får utsättas för buller överstigande 65dBA. Ammoniakhalten mättes upp till 12 ppm (nära burarna var det som högst) vilket är en för hög nivå och kan inverka negativt på kaninernas välbefinnande. Ammoniak är en gas som kan påverka slemhinnor och vara obehagligt att andas in. Enligt, bland annat, föreskriften för sällskapskaniner (L80) får kaniner endast utsättas för värden högre än 10 ppm väldigt tillfälligt. Den för höga nivån i kaninrummet tyder på bristande utgödsling eller undermålig ventilation. Kontrollpunkt Fdjur16: Djuren ges tillräckligt med lämpligt foder av god kvalitet Kaninerna fodrades enbart med lusernpellets vilket inte bedömdes som tillräckligt. Kaninerna ska ha tillgång till grovfoder, som exempelvis hö eller ensilage. Ett grovfoder är viktigt för kaninernas hälsa, för att hålla en god tandstatus och att deras tarm ska fungera normalt. Fodret ska inte enbart uppfylla tillräcklig näringstillförsel utan ska också tillfredsställa djurens beteendebehov. Kontrollpunkt Fdjur18: Utrymmen där djur hålls ska ge dem möjlighet att bete sig naturligt Burarna var för små i förhållande till kaninernas storlek. De var, enligt uppgift från dig, 3000 kvadratcentimeter (50 x 60 cm). Väger kaninen 3-5 kg, vilket dina avelsdjur gör, ska de ha en yta på minst 4200kvcm (vilket också gäller avelshona med kull). Inte heller bolådorna var tillräckligt stora och de saknade även tak. Bolådorna mättes till cirka 38 x 22,5 cm (855kvcm) med en höjd på 32cm och de ska vara minst 1200kvcm med hänsyn till honornas storlek och vikt. Bolådorna togs enligt dig bort så tidigt som möjligt, oftast runt när ungarna var 3 veckor. De ska finnas kvar i minst 4 veckor efter förlossning. Ungarna avvandes vid 4-4,5 veckors ålder vilket Länsstyrelsen menar är för tidigt. Att rutinmässigt avvänja samtliga kaninungar vid 4 veckors ålder är inte acceptabelt. 2 veckors tidigare avvänjning är en stor skillnad för djuren. Flexibiliteten i att förskriften är ett allmänt råd handlar om att man i enskilda fall ska kunna göra undantag från 6 veckor utifrån att det är det bästa för ungarna eller modern i just det individuella fallet. I L122 (föreskriften för slaktkaniner) har man, till skillnad från L150 och L80, (föreskriften för sällskapsdjur) krav på tidigast 6 veckor. Samtliga djur bedömdes hållas i en mycket torftig miljö som inte erbjöd tillräcklig komplexitet eller gav djuren möjlighet att bete sig naturligt (se också punkt Fdjur 5, 16, 19 och 21). Kontrollpunkt Fdjur19: Sociala djur ska hållas i stabila grupper av kompatibla individer Könssorterade hanar, avelshanar samt avelshonor utan kull hölls ensamma i burarna. Unga honor gick ofta tillsammans länge (om de började bråka så plockades bråkstaken bort från gruppen och hölls ensam). Du uppgav att hanarna

2018-06-15 282-17334-2018 6(9) behövde separeras vid cirka 2,5-3 månaders ålder på grund av slagsmål. Avelshonorna saknade social kontakt efter avvänjning fram till dess att en ny kull föddes, alltså cirka 14-16 dagar. Hanarna hade siktbarriärer mellan burarna och kunde endast se de djur som hölls i bur-raden mittemot. De särskilda skälen enligt L150 kap. 16 15 (se bilaga) gäller inte honor i avel och ungdjuren, utan kan eventuellt enbart appliceras på hanarna i avel. Börjar djur att bråka kan man t.ex. försöka sammanföra dem med andra individer eller ge dem större utrymme istället för att direkt placera dem ensamma. Måste något djur hållas ensam bör det ha tillgång till extra berikning. De bör också kunna se, höra, lukta och känna andra individer. Kontrollpunkt Fdjur 21: Allmänt om krav på utrymmen Djuren hölls i oinredda burar med nätgolv utan bäddmaterial. Hela burarnas botten utgjordes av nätgolv bestående av 4mm ståltrådar vilket inte bedöms vara anpassat efter kaniner, bland annat eftersom de saknar trampdynor. Djuren ska dessutom ha tillgång till en lämplig vilo- och sovplats vilket inte ett nätgolv kan tillgodose. Nätet bedömdes kunna utgöra en skaderisk (särskilt för de mindre kaninungarna) och det fanns inte någonstans i buren där kaninerna erbjöds avlastning. Att ständigt sitta på nätgolv tordes utgöra en stor belastning på tassar och övriga delar av kroppen. L150 16 kap 10. Att ett helt nätgolv inte är lämpligt för kaniner kan ses i föreskrifterna för sällskapskaniner och slaktkaniner (L80 och L112). Kontrollpunkt Övrigt: Avlivning Du uppgav att kaninerna avlivades med koldioxid, Länsstyrelsen förklarade att det inte var en tillåten metod och uppmanade dig att byta tillvägagångssätt vilket du var villig till (L150 kap. 18, tabell, skickas med som bilaga). Marsvin: Kontrollpunkt Fdjur5: Plan för berikning av djurens miljö Tillräcklig berikning saknades hos marsvinen. De hade enbart tillgång till ett plaströr vilket inte bedömdes vara tillräckligt för att marsvinen skulle kunna utföra sina naturliga beteenden. Burarna behöver berikas mer, med t.ex. gnagpinnar. Kontrollpunkt Fdjur16: Djuren ges tillräckligt med lämpligt foder av god kvalitet Marsvinen fodrades med lusernpellets och någon annan slags pellets men saknade tillgång till grovfoder. Vilket även Jordbruksverket krävde när de utfärdade användartillstånd (dnr. 31-6863/11). Enbart pellets tillgodoser inte marsvinens behov av sysselsättning. Kontrollpunkt Fdjur18: Utrymmen där djur hålls ska ge dem möjlighet att bete sig naturligt Det hölls för många djur i varje bur/låda. Varje låda var 4800kvcm och i den hölls fem avelshonor med eventuella kullar tillsammans med en hane. Ett avelspar ska ha 2500kvcm och för vardera avelshona ska arean ökas med ytterligare 1000kvcm

2018-06-15 282-17334-2018 7(9) vilket betyder att den totala golvytan ska vara minst 6500kvcm (2500 +1000x 4). Sammanfattningsvis så hölls kaninerna mestadels ensamma i för små och ej berikade burar utan tillgång till grovfoder. Även marsvinen saknade tillräcklig berikning och grovfoder. Framförallt kaninerna hade en mycket liten möjlighet till att utföra sina naturliga beteenden. Länsstyrelsen anser inte att detta är en god djurhållning. Ditt åtagande som djurhållare Vid samtal med dig uppgav du att du kommer att åtgärda vissa brister medan andra kommer du söka dispens för. Du förklarade att du omöjligt kommer att kunna lösa tillgången till hö/grovfoder eftersom du är för rädd för att få in smittor. Uppföljning Länsstyrelsen kommer att göra uppföljande kontroll på att ovanstående brister har åtgärdats. Tid för kontroll har inte bestämts ännu eftersom Länsstyrelsen överväger att förelägga dig och inväntar ditt eventuella yttrande. Om brister inte åtgärdas kan Länsstyrelsen enligt djurskyddslagen besluta om föreläggande eller förbud. Sådant beslut kan förenas med vite. Information Det kan finnas brister som inte uppmärksammats vid kontrollen. Din djurhållning omfattas av djurskyddslagstiftningen och du som är ansvarig för djurhållningen är skyldig att känna till och följa gällande bestämmelser. Om du flyttar eller slutar med djurhållningen är det bra om du meddelar Länsstyrelsen detta. L 150 kap 15. 19 Temperaturen och den relativa luftfuktigheten i djurrummen ska anpassas till de arter, raser och stammar som hålls där, samt till försöksdjurens ålder. Temperaturen ska mätas och registreras dagligen. Allmänna råd till 19 Om den relativa luftfuktigheten är viktig för det aktuella djurslaget bör den mätas dagligen. Länsstyrelsen tackar för ett trevligt bemötande och en professionell inställning. Avgift Vid normalkontroll debiteras ingen avgift.

2018-06-15 282-17334-2018 8(9) Länsstyrelsen debiterar avgift efter en kontroll som bedöms som en så kallad extra offentlig kontroll. En extra offentlig kontroll är en kontroll som sker efter en befogad anmälan eller en uppföljande kontroll av tidigare påpekade brister. Debitering sker för restid, den tid som åtgår för genomförande av kontrollen samt för förberedande och uppföljande administrativt arbete. Timkostnaden är 800 kr/timme och för minst 30 minuter, därefter debiteras varje påbörjad 30- minutersperiod. Avgiften är inte belagd med moms. Även andra kostnader som den offentliga kontrollen medför kan tillkomma, exempelvis analyskostnader, kostnad för veterinär eller annan sakkunnig. Vid extra offentlig kontroll skickar länsstyrelsen ut ett särskilt beslut om avgiften. Kontaktuppgifter Om du har synpunkter eller frågor kan du kontakta mig på telefon 010-2244788 eller Länsstyrelsens växel på telefon 010-224 40 00 vardagar klockan 09.00 16.00. Du kan även skicka e-post till helen.ljungdahl@lansstyrelsen.se. Ange då ärendets diarienummer 282-17334-2018. Helen Ljungdahl Djurskyddskontrollant Bilagor Lagstiftningsförteckning Lagstiftningsbilaga, L150 Sidan 25, 43, 46, 47, 62, 63, 64 från L150 (tabeller) Avslag på dispens dnr. 5.2.18-5169/13 Anläggningstillstånd kanin dnr. 35-4974/96 Anläggningstillstånd marsvin dnr. 31-6863/11 Besiktningsrapport dnr. 31-6863/11 Användartillstånd kanin dnr. 35-957/97 Användartillstånd marsvin dnr. 5.2.18-7350/16 Kontrollrapport med dnr 282-10067-2012

Lagstiftningsförteckning KONTROLLRAPPORT Diarienummer Sida 2018-06-15 282-17334-2018 9(9) Du hittar lagstiftning på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se, klicka på Djur högst upp sedan Djurskydd i vänstermarginalen, klicka sedan på Föreskrifter med mera om djurskydd på höger sida, under rubriken Bestämmelser. Saknr. Namn Författningsamling Utgivningsnummer L1 Djurskyddslag (DL) SFS 1988:534 Tillkännagivande om de EU-bestämmelser som kompletteras av djurskyddslagen SFS 2013:419 L2 Djurskyddsförordning (DF) SFS 1988:539 L4 Utbyte av myndighetsnamn i vissa föreskrifter och allmänna råd på djurskyddsområdet SJVFS 2009:69 L5 Föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur SJVFS 2010:2 EUförordning Rådets förordning om skydd av djur under transport 1/2005 L9 Djurskyddsmyndighetens allmänna råd om helikopterdrivning av renar DFS 2004:24 L10 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om hållande av strutsfåglar DFS 2004:11 L15 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om odling av fisk DFS 2006:8 L15:1 Ändring av DFS 2006:8, not 1 och 2 kap 5. DFS 2007:8 L17 Träning och tävling med djur SJVFS 2010:45 L22 Föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2012:27 EUförordning Rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning 1099/2009 L35 Föreskrifter och allmänna råd om förprövning SJVFS 2012:12 L37 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om godkännande av ny teknik DFS 2007:1 L41 Föreskrifter och allmänna råd om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård. SJVFS 2013:41 L44 Föreskrifter och allmänna råd om offentlig djurskyddskontroll SJVFS 2008:67 L80 Villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby SJVFS 2014:17 L90 Lag om tillsyn över hundar och katter SFS 2007:1150 L91 Förordning om tillsyn över hundar SFS 2007:1240 L101 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning. DFS 2007:6 L102 Föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt SJVFS 2008:5 L103 Föreskrifter och allmänna råd om uppfödning och hållande av pälsdjur SJVFS 2012:14 L104 Föreskrifter och allmänna råd om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:24 L105 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om djur i undervisning DFS 2006:6 L106 Föreskrifter och allmänna råd om grishållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:25 L107 Föreskrifter och allmänna råd om fårhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:26 L108 Djurhållning i djurparker m.m. SJVFS 2009:92 L109 Föreskrifter och allmänna råd om gethållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:27 L110 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om hållande av dovhjort och kronhjort i vilthägn DFS 2004:23 L111 Föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:28 L112 Föreskrifter och allmänna råd om kaninhållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2017:29 L115 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om avelsarbete. DFS 2004:22 L116 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om cirkusdjur DFS 2007:3 L117 Avgifter i vissa ärenden enligt 67 djurskyddsförordningen SJVFS 2008:19 L118 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om användning av djur vid film, video- eller televisionsinspelning och föreställning eller annan förevisning DFS 2004:21 som anordnas för allmänheten L120 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt och DFS 2004:5 övriga sällskapsdjur L150 Föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur. Uppför att gälla 2018-07-15 SJVFS 2012:26 L150 Föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur. Träder i kraft 2018-07-15 SJVFS 2017:40