Sida 1 av 12 ARSREDOVISNING 2014-01-01--2014-12-31 för Arsredovisningen omfattar: FöNaltningsberättelse Resu ltaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Sida 4 5 6 8
Sida 2 av 12 ARSREDOVISNING FÖR SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVARDSFÖRBUND Styrelsen och generalsekreteraren för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. FÖRVAL TNINGSBERÄ TTELSE Information om verksamheten är en ideell fören ing med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor som rör sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla. Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige. Förbundet företräder ett sportfiske utövat på fritiden för nöje och rekreation. Förbundet har till uppgift att: - Värna och vårda vatten - Verka för livskraftiga bestånd i friska vatten - Sätta vattenmiljö- och fiskevård i centrum för all verksamhet - Värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering - Skapa opinion i samhället för sportfiske och fiskevård - Genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och naturintresset hos ungdom Förvaltning På kongressen i mars 2014 valdes nedanstående personer till styrelseledamöter. Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Joakim Ollen Michael Kanold Mikael Tuneld Carina Wallin Ewa Falklind Anders Eklöv Håkan Weberyd Tony Söderblom
Sida 3 av 12 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Intressepolitik Under valåret 2014 har Sportfiskarna bedrivit ett intensivt lobbyarbete. Samtliga politiska partier har uppvaktats liksom miljöministern och hennes närmaste tjänstemän. Exempel på prioriterade frågor är ett ökat stöd till Svenskt friluftsliv, en ny vattenlagstiftning i enlighet med vattendirektivet, en ny hållbar fiskevårdslagstiftning samt mer resurser till vattenvårdsarbetet Sportfiskarna har deltagit i utredningar samt bedrivit informations- och lobbyverksamhet mot myndigheter. Sportfiskarna har bl a medverkat i Vanenverksamhetsutredningen samt uppvaktat Jordbruksverket om fisket. Bland de viktigaste frågorna som förbundet drivit är att främja ungdomars möjligheter till sportfiske, att värna och återställa våra vattenmiljöer samt att skapa en hållbar fiskeförvaltning. Sportfiskarna har även medverkat i arbetet med att utarbeta ett nationellt handlingsprogram för fritidsfiske och fisketurism. På den internationella arenan har Sportfiskarna deltagit i arbetet inom European Anglers Alliance, EAA, som till stor del har varit inriktat på att påverka EU :s fiskeförvaltning i en mer hållbar och sportfiskevänlig riktning. Sportfiskarna har bl a representerat EAA i EU:s rådgivande nämnd för Östersjön (Baltic Sea Advisory Council) samt även medverkat i arbetet inom den rådgivande nämnden för Nordsjön (NSAC). Sportfiskarna har fortsatt varit engagerade i och stått bakom det Internationella Fiskesekretariatet, FISH, vars verksamhet främst är inriktad på att påverka EU:s fiskeförvaltning i en mer hållbar riktning. Särskilt fokus har legat på frågor rörande fiskeförvaltningen i Östersjön. Sportfiskarna har även genomfört egna lobbyinsatser gentemot EU-parlamentariker och EU-kommissionen, bl a om östersjölaxen samt om vattendirektivets implementering i Sverige. Främjandeverksamhet Sportfiskarna har under 2014 tagit ut tiotusentals barn och unga på fiske runt om i landet. l det arbetet spelar förbundets nästan 400 klubbar en avgörande roll. 7500 elever har fiskat på skoltid inom ramen för Sportfiskarnas projekt Klassdraget och ca 450 lärare och fritidspedagoger har fortbildats i fiske samt vatten- och fiskevård genom en för Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen och Naturskaleföreningen gemensam satsning med syfte att skapa förutsättningar för mer friluftsliv i skolan. Sportfiskarna betalade 2014 ut 300 000 kr i aktivitetsbidrag till anslutna klubbar och distrikt för främjandeinsatser gentemot barn och ungas fiske, kvinnors fiske, integration, funktionshindrades fiske och nyskapande verksamhet. Sportfiskets ökande popularitet speglas i förbundets positiva medlemsutveckling. l slutet av 2014 organiserade förbundet drygt 54 000 sportfiskare, varav cirka 30 500 var individuella medlemmar eller direktanslutna föreningsmedlemmar. Resterande dryga 23 500 är medlemmar i föreningar anslutna till Sportfiskarna. Sportfiskarna har cirka 400 anslutna föreningar runt om i landet.
Sida 4 av 12 Fiske- och vattenvård (utöver rovfiskprojektet) Sportfiskarna har bedrivit en omfattande fiske- och vattenvårdsverksamhet runt om i landet. Åtskilliga vattendrag har restaurerats och vandringshinder har rivits ut. Arbetet har skett såväl i förbundets regi som ute i landets fiskeklubbar och föreningar. Det har också hållits seminarier om fiske- och vattenvård. En del av insatserna har finansierats via Sportfiskarnas fiskevårdsfond som delat ut totalt 200 000 kr till olika fiske- och vattenvårdsprojekt under året. Utöver fiske- och vattenvård bedrivs en omfattande förvaltning av egna eller andras vatten som även upplåts för sportfiske till allmänheten. Sportfiskarna har även bevakat pågående miljömål och agerat som sakägare i ett antal olika fall. Som exempel kan nämnas Långforsens kraftverk i Långan, Edetorsens kraftverk i Ljusnan, stackmoradammen i Oreälven, ändrad produktion vid Värö bruk samt olovlig muddring i Fållnäsviken. Rovfiskprojektet Inom Rovfiskprojektet bedriver Sportfiskarna ett omfattande fiskevårdsarbete längs ostkusten. Målet är att förbättra bestånden av rovfiskar, främst gädda och abborre, samt att bidra till en friskare kustmiljö och en rik biologisk mångfald. l Sportfiskarnas Rovfiskprojekt ligger fokus på att bedriva fiskevård i anslutning till kustmynnande vattendrag som är viktiga lekområden för gädda och abborre. Inom ramarna för Rovfiskprojektet är de fiskevårdsåtgärder som prioriteras framförallt att åtgärda vandringshinder samt att anlägga och restaurera våtmarker. Sedan projektet startades 201 1 så har närmare 100 hektar våtmarker skapats, 300 hektar befintliga lekområden har tillgängliggjorts genom att vandringshinder har tagits bort och i ca 50 km vattendrag kan nu fisken vandra fritt. Under 2014 färdigställdes 1 O våtmarker. Det tar ett antal år innan åtgärdernas effekt på fiskbestånden kan mätas. l de fall där vi haft möjlighet att följa effekterna av åtgärderna har vi dock i regel kunnat se en snabb respons och en ökad produktion av fiskyngel. Rovfiskprojektet består av ett antal delprojekt och finansieras bland annat av olika statliga anslag, EUmedel samt av stiftelsen BalticSea2020. Arbetet fortsätter under 2015. Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resu ltat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor. jo
Sida 5 av 12 RESUL TATRÄKNING Not 2014-01-01 2013-01-01 2014-12-31 2013-12-31 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 8 815 362 7 638 789 Projektmedel och bidrag 16 002 139 14 377 586 Gåvor 69 819 7 310 Övriga intäkter 11 700 334 11 018 847 36 587 654 33 042 532 Verksamhetskostnader Utbildning/information -2 956 980-2 698 737 Intressepolitik/Fiskevård -18 065 671-17 373 653 Främjandeinsatser -3 471 633-3 31 o 573 Medlemskap och organisation -10 387 200-9 974 437 Summa kostnader -34 881 484-33 357 400 Verksamhetsresultat 1 706 170-314 868 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 132 836 301 204 Räntekostnader och liknande resultatposter -1 915-4 323 Resultat efter finansiella poster 1 837 091-17 987 ARETS RESUL TAT (före fördelning) 1 837 091-17 987 Fördelning av årets resultat enligt ovan: 9 Årets resu ltat enligt ovan: 1 837 091-17 987 Utnyttjande av ändamålsbestämda medel: Fiskevårdsfonden 254 324 315 910 Kompetensutveckling 40 465 o Främjande/Klassdraget o o storstadsnära fiske 350 114 732!T-satsning 10 571 264161 PR/information (fd Fisqe) 19 696 123 259 Ekonomisystem 355 400 3 533 Ge fan i våra vatten 184 298 543 617 Avsättning till ändamålsbestämda medel 865104 1365 212 Fiskevårdsfonden -357 500-250 221 Kompetensutveckling -100 000 o Främjande/Klassdraget -611 488 o Ge fan i våra vatten -782 190-601 803-1851178 -852 024 c Kvarstående belopp av årets resultat 851 017 495 20 1-
Sida 6 av 12 BALANSRÄKNING Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 3 7 479 434 7 602 800 Inventarier 5 176 286 151 472 7 655 720 7 754 272 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 6 100 000 100 000 100 000 100 000 Summa anläggningstillgångar 7 755 720 7 854 272 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 23 765 151 241 Kortfristiga fordringar 23 765 151 241 Kundfordringar 1 577 119 1 568 263 Övriga fordringar 38 181 88 611 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 3 874 785 3 601 986 5 490 085 5 258 860 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 11 142 505 11 116 622 11142 505 11 116 622 Kassa och bank 12 342 426 10811392 Summa omsättningstillgångar 28 998 781 27 338 115 SUMMA TILLGÅNGAR 36 754 501 35 192 387 jo
Sida 7 av 12 BALANSRÄKNING Not 2014-12-31 2013-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Fritt eget kapital Balanserat kapital 20 806 778 20311577 Ändamålsbestämda medel g 4 543 059 3 556 985 Kvarstående belopp av årets resultat 851 017 495 201 26 200 854 24 363 763 Summa eget kapital 26 200 854 24 363 763 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 294 022 887 898 Övriga kortfristiga skulder 3 830 749 4 418 287 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 5 428 876 5 522 439 10 553 647 10 828 624 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 36 754 501 35192 387 ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga
Sida 8 av 12 TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisningsprinciper Årsredovisningen är för första gången upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och B F NAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning. Det har inte haft någon väsentlig påverkan i och med övergången. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Återstående del av erhållna återredovisningsskyldiga bidrag som inte utnyttjats skuldförs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Byggnader Datorer Inventarier 2% 33% 20% Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Verkligt värde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kollektiv värdering är tillämpad för homogena varugrupper. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Sida 9 av 12 Noter Not 1 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014 2013 Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor Män Totalt 9 28 37 9 28 37 Löner och ersättningar uppgår till: Styrelsen och generalsekreterare Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader enl igt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 1 051 035 11 898 906 12 949 941 4 155 527 950 417 18 055 885 916 444 12 364 472 13 280 916 4 258 917 1 041 415 18 581 248 Av bolagets pensionskostnader avser 201.100 kr (f.å. 279.759 kr) generalsekreteraren. Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2014 2013 Reavinster Ränteintäkter Summa 25 883 106 953 132 836 120 979 180 225 301 204 Not 3 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Om klassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2014-12-31 8 952 108 24 670-5 000 8 971 778-1 349 308 5 000-148 036-1 492 344 7 479 434 2013-12-31 7 941 283 1 015 825-5 000 8 952 108-1 206 272 5 000-148 036-1 349 308 7 602 800 ]J Jo
Sida 10 av 12 Ingående anskaffningsvärde 700 000 700 000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 700 000 700 000 Ingående avskrivningar enligt plan -700 000-630 000 o Arets avskrivningar enligt plan o -70 000 Utgående ackumulerade avskrivningar -700 000-700 000 Not 5 Inventarier, verktyg och installationer 2014-12-31 2013-12-31 l n gående anskaffningsvärde 1587 194 1 486 819 Inköp 135 525 100 375 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 722 719 1 587 194 Ingående avskrivningar enligt plan -1 435 722-1321216 Utrangeringar tid igare år Arets avskrivningar enligt plan -110711-114 506 o o o Utgående ackumulerade avskrivningar -1 546 433-1 435 722 Utgående planenligt restvärde 176 286 151 472 Not 6 Andelar i koncernföretag 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde 100 000 100 000 Utgående anskaffningsvärde 100 000 100 000 Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2014-12-31 2013-12-31 Förutbetalda kostnader 261 445 263 389 Upplupna intäkter 3 613 340 3 338 597 Summa 3 874 785 3 601 986 jo
Sida 11 av 12 Not 8 Förändring i eget kapital Ändamåls- Balanserat bestämda Arets kapital medel resultat Belopp vid årets ingång 20 311 577 3 556 985 495 201 Överföring av föregående års resultat 495 201-495 201 Nyttjande av ändamålsbestämda medel -865 104 Avsättning till ändamålsbestämda medel 1 851 178 Kvarstående belopp av årets resultat 851 017 Utgående balans 20 806 778 4 543 059 851 017 Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående Utgående balans Avsatt Utnyttjat balans Fiskevårdsfonden 1 390 010 357 500 254 324 1 493 186 Kom petensutveckling o 100 000 40 465 59 535 Främjande/Klassdraget o 611 488 o 611 488 storstadsnära fiske 107 469 350 107 119 PR/Information (fd Fisqe) 626 741 19 696 607 045 IT -satsning 198 489 10 571 187 918 Ekonomisystem 491 033 355 400 135 633 Ge fan i våra vatten 743 243 782 190 184 298 1 341 135 Summa 3 556 985 1 851 178 865 104 4 543 059
Sida 12 av 12 Not 1 O Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda intäkter Övriga poster Summa 2014-12-31 2013-12-31 1 062 672 1 116 905 706 066 752 379 2 666 310 2 447 826 993 828 1 205 329 5 428 876 5 522 439 stockhalm den~ 15 ~L~ ej~ ~z~ Ewa Falklind ~~ Anders Karlsson Generalsekreterare ars 2015
Revisionsberättelse Till kongressen i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund,. Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund för räkenskapsåret 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Den auktoriserade revisorn har utfört revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges Sportfiske- och Fiskevårsförbund för räkenskapsåret 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 13 mars 2015 Auktoriserad revisor ;J~,A:nne Kanebäck Medlemsrevisor