Kommunnätverket för Hållbar utveckling

Relevanta dokument
Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län

Ranking Göteborg Företagsklimat

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg

GAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Företagsamheten Västra Götalands län

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Projekt DiREKT. Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Västra Götalands län

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Gästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Telefon

Inkvarteringsstatistik juli 2011

Gästnattsrapport april Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport Västsverige maj 2018 Niklas Ranefjärd,

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik oktober 2011

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson,

Västra Götalandsregionen

Gästnattsrapport Västsverige september 2016 Victor Johansson,

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS

Gästnattsrapport Västsverige maj 2019 Niklas Ranefjärd,

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Gästnattsrapport Västsverige november 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juli 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport oktober Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport Västsverige november 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige februari 2019 Niklas Ranefjärd,

Indikatorer för process uppföljning maj 2019

Inkvarteringsstatistik februari 2011

Gästnattsrapport Västsverige januari 2019 Niklas Ranefjärd,

Inkvarteringsstatistik

Gästnattsrapport Västsverige september 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige november 2016 Victor Johansson,

Fråga 34. Finns någon av nedanstående barn- och ungdomsverksamheter på eller via biblioteket?

Gästnattsrapport Västsverige juni 2018 Niklas Ranefjärd,

Sammanträde med Valnämnden

Gästnattsrapport Västsverige mars 2016 Victor Johansson,

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Gästnattsrapport Västsverige mars 2017 Victor Johansson,

Inkvarteringsstatistik januari 2011

Gästnattsrapport Västsverige juni 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2018 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Ledsagarservice Kostnadsfri personlig ledsagning.

Gästnattsrapport Västsverige februari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juli 2017 Victor Johansson,

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen

Gästnattsrapport september Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Inkvarteringsstatistik december 2004

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2018 Niklas Ranefjärd,

Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation. Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen

Inkvarteringsstatistik september 2004

Gästnattsrapport Västsverige februari 2017 Victor Johansson,

- Strategiska satsningar för innovationskraft

Gästnattsrapport januari 2012

SITHS Nationell identifieringstjänst. Vad? Varför? Hur? Framöver?

Gästnattsrapport juni Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Gästnattsrapport augusti Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2017 Victor Johansson,

Klimatstrategi för Västra Götaland. Uppföljning 2014

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,

Inkvarteringsstatistik

Gästnattsrapport Västsverige juni 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige april 2017 Victor Johansson,

Kartläggning av SITHS-kompatibla funktioner inom VGK

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juli 2016 Victor Johansson,

Sammanträde med Överförmyndarnämnden

Gästnattsrapport Västsverige juli 2019 Niklas Ranefjärd,

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Gästnattsrapport februari 2014

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport november Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport Västsverige december 2018 (helårsrapport) Niklas Ranefjärd,

Västra Götalands RA-organisation

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Gästnattsrapport Västsverige sommaren (juni-augusti) 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport juli Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Transkript:

Kommunnätverket för Hållbar utveckling Kommunnätverket för hållbar utveckling 2012 - Hållbarhet är ett prioriterat område för oss - Vi vill samverka med andra kommuner för ökad drivkraft och effektivitet - Vi vill ta del av andra kommuners erfarenheter inom hållbarhet och dela med oss av våra kunskaper Stämmer ovanstående in på er kommun? Då har ni samma ambitioner som kommunerna i Kommunnätverket för Hållbar utveckling. Målet med kommunnätverket är att bidra till att stärka och växla upp kommunernas arbete med hållbar utveckling och stödja det strategiska miljöarbetet. Det görs genom samverkan, kunskapshöjande aktiviteter, erfarenhetsutbyte och gemensam projektutveckling. Kommunnätverket för hållbar utveckling ger din kommun tillgång till: Bred kompetens och stor erfarenhet inom hållbar utveckling hos medlemskommunerna. Möjligheter att utveckla det övergripande strategiska miljöarbetet och projektidéer i samverkan med andra. Samverkan i arbetsgrupper med specifika fokus, ex transporter och naturvård. Engagerade projektledare som driver arbetsgrupper mot konkreta resultat. Professionella kompetensutvecklande aktiviteter riktade mot olika tjänstemannagrupper och politiker i kommunen. Intressanta samverkanspartners som t ex Länsstyrelsen i Västra Götaland, Trafikverket, Energimyndigheten, Miljöstyrningsrådet och Västra Götalandsregionen. Vårt mål med Kommunnätverket för hållbar utveckling är att deltagande kommuner ska se goda konkreta resultat från nätverkets arbete. Nätverket arbetar utifrån kommunernas behov och de deltagande kommunerna väljer själva hur aktiva de vill vara i nätverkets arbetsgrupper och aktiviteter. Under 2012 kommer nätverket erbjuda aktiviteter inom bland annat miljöstatistik/uppföljning, miljömål/miljöledning, mobilitetsfrågor och ekologisk landskapsplanering. Vi hoppas att ni vill delta i Kommunnätverket för Hållbar utveckling! Margareta Hallander Linda Ternström Verksamhetsledare Projektledare Hållbar utveckling Väst Hållbar utveckling Väst Tfn:031-701 05 70 Tfn: 031-38 914 82 Medlemskommuner 2011

Inför 2012 Kommunnätverkets planering inför 2012 2012 fortsätter arbetet med de kärnfrågor som prioriterades av nätverket 2010: Styrdokument, status och uppföljning Kommunikation, dialog och framställning Barriärer för ett lyckat miljöstrategiskt arbete; mandat,kunskap och språk Ledarskap Politikens betydelse för miljöstrategens roll De aktiviteter som genomförs i nätverkets regi styrs av kommunmedlemmarnas behov och önskemål. Inom nätverket görs regelbunden behovsinventering för stämma av utbildningsbehov och önskade arbetsområden. Utifrån behovsinventeringarna genomförs kunskapshöjande aktiviteter och projektutveckling av nya projekt. Just nu pågår till exempel projektutveckling inom områdena miljökommunikation respektive strömmande vatten. Den behovsinventering som genomförts under 2011 pekar på behov av stöd inom arbetsområdena miljömål, miljöledning och mobilitet. Stödet sker vid nätverksträffar men även vid seminarier, genom arbetsgruppernas arbete samt via gemensamma projekt. 2012 planerar kommunnätverket bland annat att arbete med: - Indikatorer/miljöstatistik - Miljömål kontra miljöledningssystem - Globala aspekter på hållbarhet och andra aspekter på hållbarhet - Ekologisk landskapsplanering - Skyddsvärda träd - Kvalitetssäkrade transporter; miljö, hälsa, säkerhet mål och uppföljning - Planering för ökad cykling Nedanstående aktiviteter har diskuterats för genomförande under 2012. Fler aktiviteter kan uppkomma under året genom kommunernas önskemål. Nätverksträffar. En under våren och en under hösten med fokus på kärnfrågorna och kollegialt erfarenhetsutbyte. Vårens nätverksträff ska framförallt inriktas mot andra aspekter av hållbarhet och globala utblickar. Miljöstatistik. Fortsatt utveckling av och kompetenshöjande aktiviteter inom miljöstatistik/indikatorer för uppföljning av strategiskt miljöarbete. Cykla tryggt och säkert. Om projektet erhåller ansökta medel genomförs ett seminarium om cykelplanering under våren. 5 kommuner kommer ha möjlighet att delta fullt ut i projektet med medborgardialog och planering för cykel. Praktisk naturvård. Ett studiebesök på temat planeras under försommaren. Cykel i planeringen. Studieresa till Lund/Malmö samt eventuellt webbinarium med Umeå. Skyddsvärda träd. Projektet Skyddsvärda träd kommer i september ha en workshop om skyddsvärda träd. Övriga kommuner kan ev. delta i mån av plats. Miljömål miljöledning. En gemensam träff kring förhållandet mellan miljömål och miljöledningssystem planeras under hösten.

Medverkan i kommunnätverket Förutsättningar för deltagande i Hållbar utveckling Västs Kommunnätverk för hållbar utveckling Förutsättningar för medverkan: Kommunen tar formellt beslut om medverkan och skickar in bifogad avsiktsförklaring senast den 30 januari 2012. Kommunen avsätter tid för medverkan i de nätverksaktiviteter samt de projekt där man önskar delta. Kommunen betalar den årliga avgiften för medverkan enligt en av två nedanstående principer: Årsavgiften baseras på kommunens storlek. Grundprincipen är 1. 1 kr/kommuninvånare med en undre gräns på 10 000 kr/år och en övre gräns på 30 000 kr/år. Kommuninvånarantalet utgår från SCB:s befolkningsstatistik för föregående år, avrundat till 1000-tal invånare. Se avsiktsförklaringen för detaljer. 2. Kommuner som samarbetar i sitt miljöarbete, t ex genom att ha en gemensam miljöstrateg, kan betala en gemensam årsavgift. Den gemensamma årsavgiften beräknas som 1 kr/kommuninvånare för det totala invånarantalet i kommunerna ifråga, dock max 30 000 kr/kommun och år. Ingen undre gräns.

Medverkan i kommunnätverket Avsiktsförklaring Medverkan i Kommunnätverket för hållbar utveckling Härmed godkänner vi villkoren för medverkan i Kommunnätverket för hållbar utveckling enligt bifogad inbjudan samt godkänner att en faktura på nedanstående avgift skickas till kommunens kontaktperson. Vi vill delta i nätverket från och med 2012 Kommun Ort och datum Namnunderskrift Befattning Namnförtydligande Kontaktperson Telefonnummer E-postadress Organisationsnummer Fakturaadress Ev.Faktura id Skickas senast 30 januari 2012 till: Hållbar utveckling Väst, Linda Ternström, Chalmers Tvärgata 8, 412 58 Göteborg Årsavgift för medverkande kommuner enligt princip 1. Var vänlig kontakta oss för närmare uppgifter om avgift för samverkande kommuner enligt princip 2. Kommun Avgift Kommun Avgift Kommun Avgift Alingsås 30 000 Mariestad 24 000 Tibro 11 000 Borås 30 000 Stenungssund 24 000 Vårgårda 11 000 Falköping 30 000 Ulricehamn 23 000 Bengtsfors 10 000 Göteborg 30 000 Skara 18 000 Bollebygd 10 000 Härryda 30 000 Vara 16 000 Dals-Ed 10 000 Kungälv 30 000 Lysekil 15 000 Essunga 10 000 Lerum 30 000 Orust 15 000 Färgelanda 10 000 Lidköping 30 000 Tjörn 15 000 Grästorp 10 000 Mark 30 000 Götene 13 000 Gullspång 10 000 Mölndal 30 000 Lilla Edet 13 000 Herrljunga 10 000 Partille 30 000 Tidaholm 13 000 Hjo 10 000 Skövde 30 000 Strömstad 12 000 Karlsborg 10 000 Trollhättan 30 000 Tanum 12 000 Mellerud 10 000 Uddevalla 30 000 Tranemo 12 000 Munkedal 10 000 Vänersborg 30 000 Åmål 12 000 Sotenäs 10 000 Ale 27 000 Öckerö 12 000 Svenljunga 10 000 Töreboda 10 000

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Arbetsgruppernas arbete Miljöstrategisk arbetsgrupp Under 2011 har den miljöstrategiska arbetsgruppen färdigställt ett presentationsmaterial för strategiskt miljöarbete som nu finns tillgängligt på webbplatsen. Till presentationsmaterialet hör en powerpointpresentation, ett talarmanus och ett fördjupningsmaterial. Den miljöstrategiska arbetsgruppen har fördjupat sig i miljöstatistik och jämförelser mellan kommuner. Utöver detta har gruppens medlemmar testat på metoder och verktyg som presenterats vi nätverksträffar för kommunnätverket. Naturvårdsgruppen I februari 2011 genomförde naturvårdsgruppen seminariet Naturens plats i detaljplanearbetet med 95 deltagare från 24 olika kommuner. Inom naturvårdsgruppen utvecklades projektet Skyddsvärda träd, där Länsstyrelsen i Västra Götaland beviljade medel för genomförandet i juni 2011. Naturvårdsgruppen har genomfört 4 arbetsgruppsmöten under året med inriktning mot naturreservat uppdelat på bildande av naturreservat, skötsel av naturreservat och tillsyn/dispenser för naturreservat. Kommunikationsgruppen Kommunikationsgruppen har under året arbetat med temat mat & miljö. Gruppen har träffat kostchefen i Härryda kommun samt haft ett idéspåningsmöte tillsammans med Skolmatsakademin, Hushållningssällskapet, Coops konsumentförening med flera för att diskutera hur en gemensam satsning på kommunikation kring mat och miljö skulle kunna genomföras. Höstens arbete koncentrerades på Miljöjulkalendern med temat mat & miljö. Upphandlingsgruppen Upphandlingsgruppen presenterade på vårens nätverksträff sitt arbete kring samverkan mellan upphandling och miljöstrateger. Gruppens arbete uppskattades av deltagarna på träffen och önskemål framfördes om webbaserad arbetsmodell med goda exempel. Webbmodellen har vidareutvecklats under hösten och kan förhoppningsvis presenteras i början av 2012. Transportgruppen Arbetsgruppen för transporter har under året arbetat med interna resor med fokus på intern klimatkompensation och resepolicy. Gruppen har anordnat studiebesök på Trafikkontoret i Göteborg samt ett webbinarium om intern klimatkompensation med föreläsare från Örebro och Åre kommuner. Under hösten 2011 har varje arbetsgrupp utvärderat hur arbetet i gruppen har fungerat och vilka förväntningar gruppen har på nästkommande års samarbete i gruppen.

Verksamhetsberättelse 2011 Kompetenshöjande aktiviteter Vid höstens behovsinventering bland kontaktpersonerna svarade 94% att nätverket ger kompetensutveckling. De större kompetenshöjande aktiviteter som genomförts under året är: Naturens plats i detaljplanearbetet januari Under januari genomfördes ett seminarium om naturens plats i detaljplanearbetet i samverkan mellan naturvårdsgruppen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Över 95 planerare, kommunekologer och kommunala exploatörer deltog på seminariet. Boverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och kommunala inspel från bland annat Göteborg, Härryda och Trollhättan gav en givande dag för deltagarna. Kommunnätverksträff Mariestad mars Huvudtemat för våren nätverksträffen i Mariestad var förstärkning av miljöstrategens roll. Med hjälp av Jan Miörner från Replik AB och Johanna Ekne från ekne lyftes framgångsnycklar för miljöarbetet. Hur hittar vi områden och arbetssätt som skapar engagemang och ger hävstång? Vad är viktigt att tänka på vid ett systematiskt arbetssätt med helhetsperspektiv. Den andra dagen av träffen var inriktad mot upphandling och samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare. Miljöstyrningsrådet informerade om miljöanpassade upphandling. Dessutom presenterade Energimyndigheten nästa ansökningsperiod för programmet Uthållig kommun. 18 personer från 13 kommuner deltog vid träffen. Webbinarium om intern klimatkompensation april I slutet av april genomfördes ett webbinarium om intern klimatkompensation vid resor. Föreläsare från Åre respektive Örebro kommun berättade om sina upplägg och deltagare från 7 kommuner deltog i webbinariet. Webbinariet spelades in och lades ut på kommunnätverkets webbplats så att fler intresserade personer kunde se materialet i efterhand. Kommunnätverksträff Tanum september Temat för träffen var miljökommunikation och dag 1 föreläste Mats Lönngren från mikom kring detta ämne. Dag 2 fördes dialog om aktuella kommunikationsprojekt. Dessutom presenterade Länsstyrelsen i Västra Götaland sitt arbete med temaår och miljömål. 15 personer från 12 kommuner deltog vid träffen.

Verksamhetsberättelse 2011 Genomförda projekt och utvecklade projektidéer Vid höstens behovsinventering bland kontaktpersonerna svarade 94% att nätverket ger samverkansmöjligheter/möjlighet till gemensam projektutveckling. Nedanstående större projekt har genomförts eller utvecklats under 2011. Flexicyklist är cykelkärra ett alternativ till bilen? Under sommaren 2011 har 22 barnfamiljer i tre kommuner testat att använda cykelkärror istället för bil i vardagen. Målet med projektet var att visa att vissa transporter klaras med cykel istället för bil samt att sprida detta genom att samarbeta med media. Familjerna har bloggat om sina erfarenheter och projektet är nu under utvärdering. Kärran har testats till såväl storhandling som fritidsaktiviteter med barnen. Utvärdering av projektet pågår och kommer att presenteras på http://flexicyklist.wordpress.com där mer information om projektet finns. Miljöjulkalendern Miljöjulkalenderns syfte är att sprida positiva och inspirerande miljöbudskap till allmänheten i Västra Götalands län inför julen. Invånarna ska inspireras och få nya insikter och idéer till att öka sitt miljömedvetande och förbättra sitt miljöbeteende på ett inspirerande, roligt och lättillgängligt sätt. På Miljöjulkalenderns webb presenteras ett inlägg per dag under 1 24 december. Årets tema är mat & miljö. Projekt Skyddsvärda träd En gemensam ansökan för 15 kommuner kring Skyddsvärda träd lämnades in till Länsstyrelsen i Västra Götaland under våren 2011. Projektet beviljades medel och projektet startade i oktober månad. Syftet med projektet är att sprida kunskap/information om grova träds värde och behov av skydd och skötsel. En viktig del i projektet är hur hänsyn tas till träden i planering/samhällsbyggande och brukande/förvaltning. Projektet pågår till september 2014. Projekt Cykla tryggt och säkert kommunal planering för ökad cykeltrafik Under hösten 2011 lämnades en ansökan in till Energimyndigheten för projektet Cykla tryggt och säkert kommunal planering för ökad cykeltrafik. Projektet syftar till att öka fokus på kommunal cykelplanering för att skapa bättre förutsättningar för privatpersoner att använda cykel som ett alternativ i vardagstransporterna. Om projektet går igenom går ett erbjudande om deltagande ut i slutet av 2011 eller början av 2012. De fem kommuner som deltar ska ta fram cykelbokslut, ha medborgardialog om cykelvägar och cykelservice, genomföra cykelrundor, ta fram handlingsplaner för ökad cykeltrafik och i samverkan med andra aktörer bidra till att cykeln blir ett attraktivt alternativ till bilen.

Hållbar utveckling Väst Bilaga 1 Verksamhetsbeskrivning Hållbar utveckling Väst Hållbar utveckling Väst är Västra Götalands regionala energikontor och har funnits sedan 2003. Verksamheten har fyra huvudsakliga delområden, samordning av Västra Götalands kommunala energi- och klimatrådgivare, samordning av ett kommunnätverk för hållbar utveckling i Västra Götaland, samordning av fordonsnätverk i Västra Götaland samt projektverksamhet. Målet med verksamheten är att främja hållbar utveckling. Detta genom framförallt effektivare energianvändning med en ökad andel förnybar energi i Västra Götaland, men även inom andra områden som knyter an till de tre huvudområdena inom hållbar utveckling; miljö, ekonomi och sociala aspekter. Som regionalt energikontor omfattar verksamheten idag de tre områden som lyftes fram i de energipolitiska programmen: Samordning av kommunal energi- och klimatrådgivning; nätverksträffar, kompetensutveckling, gemensamma temasatsningar, mässor mm. Regional energiaktör och energikompetens i regionen; bygga upp och administrera regionala nätverk inom områdena energieffektivisering och förnybar energi. Projektverksamhet; initiera och genomföra nationella, regionala och lokala projekt om energirådgivning, energieffektivisering och förnybar energi samt att initiera och delta i EU-projekt inom dessa områden Hållbar utveckling Västs huvudsakliga målgrupper är kommuner, små och medelstora företag och organisationer. Verksamheten på Hållbar utveckling Väst domineras för närvarande av kontakter med kommunerna. De kommunala energi- och klimatrådgivarna samt kommunernas miljöstrateger är särskilt viktiga kontaktytor. För att förankra arbetet och på så sätt underlätta och stärka samarbetet mellan nätverkens deltagare och andra aktörer i Västra Götaland har en styrgrupp för Hållbar utveckling Väst tillsatts med representanter från politik, näringsliv och universitet. I styrgruppen ingår Thomas Korsfeldt, fd generaldirektör för Statens Energimyndighet, Maria Abrahamson (m), Kungälv, Lars Bäckström, Landshövding, Gert-Inge Andersson (s), Regionstyrelsens ordförande, Ann- Marie Jacobson (c), Färgelanda, Leif Johansson (c), Skövde, Bengt Kasemo, professor Chalmers Tekniska Högskola, Robert Larsson, LRF Väst, Jonas Ringqvist (s), Tidaholm, Cecilie Tenfjord-Toftby (m), riksdagsledamot samt Kajsa Dahlsten, Västsvenska industri och handelskammaren. Huvudman för verksamheten är Dalslandskommunernas kommunalförbund.