Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2017 i samband med Tertial 1 Bilaga 5 Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bromma stadsdelsförvaltning 2017
Ansökan. Bilaga 1 Sida 1 (4) 2017-05-02 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på projektet/åtgärden: Solceller vid plaskdammar Sökande Nämnd: Kontaktperson: Bromma stadsdelsförvaltning Peter Dacke Epost: Telefon: Peter.dacke@stockholm.se 08-50806065 Ansökan 1. Grundläggande krav A. Av ansökan ska det framgå att det aktuella projektet kännetecknas av nödvändiga åtgärder Förvaltningen vill installera solceller vid stadsdelens plaskdammar. Elproduktion från solceller passar bra in i förbrukningsmönstret hos plaskdammar. Solcellerna producerar mest energi under juni- augusti vilket är den tidsperiod då plaskdammarna förbrukar mest energi. Rekommenderad installationsstorlek för att täcka en plaskdamms elförbrukning är relativt låg, ca 10 kw toppeffekt. Detta kräver mellan 50-65 kvadratmeter yta. B. Ansökan ska peka på ett av klimatinvesteringens övergripande mål. Kryssa i vilket eller vilka mål som är aktuell för denna ansökan: nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar
Sida 2 (4) 2. Projektbeskrivning (mål och syfte) Projektet syfte är att installera solceller vid stadsdelens plaskdammar. Målet är att plaskdammarna ska drivas med minst 50 procent solenergi istället för konventionell energi under sommarmånaderna. Solcellerna kommer främst att utformas som skärmtak, vilket även ger ett solskydd för de familjer som nyttjar anläggningen. Förvaltningen vill börja med att projektera för en anläggning vid plaskdammen i Annedalsparken hösten 2017 för att se ett konkret exempel. Annedal är ett LUP-område (lokalt utvecklingsprogram) med många barnfamiljer. Plaskdammen där saknar i dagsläget skuggade områden och en önskan om någon form av solskydd har framkommit från brukarna. 2.1 Projektets målgrupp Invånare i Bromma stadsdel 2.2 Projektorganisationen Peter Dacke, avdelningschef Administration; Tiina Kaski-Koivunen, enhetschef teknikenheten; Jana Lervik miljösamordnare 2.3 Projektavgränsning Steg 1. Plaskdamm Annedalsparken Steg 2 plaskdammarna Svartviksvägen 1, Holbergsgatan 119, Olovslundsvägen 2, Dragontorpet och Synålsvägen 3. Vilka relevanta styrdokument är projektet kopplat till Stockholms stads miljöprogram mål 1 Bromma stadsdelsförvaltnings miljöhandlingsplan Fråga 4-6:. Längst ner i dokumentet får du tips på hur du kan räkna ut minskade klimatutsläpp från energianvändning. 4. Utsläpp av CO2 ekv före och efter investeringen FÖRE: 100 kwh/dag sommartid EFTER: 50 kwh/dag konventionell el, 50 kwh/dag solenergi, sommartid 5. Förändrad beredskap för kommande klimatförändringar före och efter investeringen FÖRE: Inte aktuellt EFTER: Inte aktuellt 6. Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: Inte aktuellt EFTER: Inte aktuellt
Sida 3 (4) 7. Tidplan, bilaga 2 Höst 2017 projektering Annedalsparken, inklusive bygglovsansökan Vår 2018 byggnation Annedalsparken Vår 2018 projektering av Svartviksvägen 1, Holbergsgatan 119, Olovslundsvägen 2, Dragontorpet och Synålsvägen, inklusive bygglovsansökan. Höst 2018 byggnation av Svartviksvägen 1, Holbergsgatan 119, Olovslundsvägen 2, Dragontorpet och Synålsvägen Förvaltningen väljer att börja med att projektera en plaskdamm för att se ett konkret exempel på hur placering, utseende och andra tekniska delar kan lösas, innan vi går vidare med de övriga fem plaskdammarna. 8. Beskrivning av utgifter, ev. inkomster och finansiering, bilaga 2 Projektering: 100 000 kr per anläggning, totalt 600 000 Solceller: kostnad 1 st nyckelfärdig anläggning ca 250 000 kr Kostnad 5 st nyckelfärdiga anläggningar: ca 750 000 kr Förvaltningen söker medel från Energimyndighetens investeringsstöd till solcellanläggningar, där stödnivån är 20 procent av installationskostnaderna. 9. Påverkan på framtida driftkostnader (exempelvis kapitalkostnader och hyrespåverkan m m) Förvaltningens energikostnad för att driva plaskdammarnas pumphus bör minska med ca 50 % under sommarmånaderna, även vintertid drar pumphusen el, men solcellernas produktion är då försumbar. Under maj och september, när pumphusen inte är igång, genererar solcellerna ett överskott som kan matas ut på elnätet. Detta kan ge en skattereduktion. 10. Sökt projektmedel Totalt söks 1 400 000 kr Projektering: 600 000 kr Installation: 800 000 från stadens investeringsmedel plus 200 000 kr från energimyndighetens investeringsmedel till solcellsanläggningar. 11. Innovativitet och eller uppväxling Solceller går att placeras vid många av stadens plaskdammar, och då elproduktionen från solceller passar bra in i förbrukningsmönstret hos plaskdammarna innebär det en minskad förbrukning av konventionell el. Övriga upplysningar Klicka här för att ange text.
Sida 4 (4) Att räkna ut minskade klimatutsläpp från energianvändning, exempel: Åtgärder för el För en kilowattimme som inte används, släpps heller inte ut 83 gram CO2. Exempel: om man minskar sin elanvändning med 3500 kwh på ett år, så minskar utsläppen av CO2 med 3500 X 83 = 290 500 gram CO2. Omvandla dessa till kilo = 290,5 kilo (eller 0,2905 ton) CO2 på ett år. Om livslängden för åtgärden är 15 år, blir den totala utsläppsminskningen 290,5 kilo X 15 år = 4357,5 kilo (eller 4,3575 ton) CO2. Åtgärder för värme På samma sätt räknas den totala utsläppsminskningen med värdet 110 gram CO2 för en kilowattimme.
Förstudie Solceller vid plaskdamm Stockholms stad, Energicentrum JB EcoTech Solenergi Lärktunet 13 181 48 Lidingö Tel :+46 704 333 217 E-post: info@jbecotech.se www.jbecotech.se 2016-12-19
Bakgrund Avsikten med denna förstudie är att presentera ett förslag på en nätansluten solcellsanläggning för installation vid en av stadens plaskdammar. Förstudien ska matcha installationens storlek till plaskdammens elförbrukning för att uppnå högsta möjliga grad av egenanvänd el. Då plaskdammarna är mest aktiva under sommaren och då också förbrukar mest el passar de bra ihop med solceller.
Sammanfattning del 1 Då det finns få bra takytor för solcellsinstallationer i plaskdammens närhet rekommenderar denna förstudie att de önskade solcellerna monteras som ett solskydd i anslutning till dammen. Detta ger möjlighet till både en mer fördelaktig installation samt ett skyddande skärmtak där barnfamiljer och andra som nyttjar dammen kan skydda sig mot såväl sol som regn. 10kW solceller kräver mellan 50-65kvm. Rekommenderad installationsstorlek för att täcka en plaskdamms elförbrukning är relativt låg, ca 10kW topp effekt. En liten anläggning som denna får ett högre pris per installerad kw än en större anläggning vilket också medför ett högre pris för den el som anläggningen producerar. Förstudien rekommenderar därför att handla upp solcellsinstallationer för 5st plaskdammar på en gång för att få ett bättre pris per kwh. Beräkningar i denna förstudie på Life Cycle Cost (LCC) är därför gjorda på ett scenario där man handlar upp minst 5st solcellsanläggningar á 10kW (totalt 50kW).
Sammanfattning del 2, 5 st plaskdammar Totalkostnad för 1st nyckelfärdig anläggning ca 250 000 kr Alla värden nedan är ungefärliga. Alternativ 1: Inköp av 1st solcellsanläggningar på 10kW (10kWp solceller tar mellan 50-65kvm) storlek årlig produktion årlig produktion per kw kostnad per installerad kw beräknad produktionskostnad (LCOE) 10kWp 9MWh 900kWh 25 000kr 1,4kr med investeringsstöd 1,9kr Utan stöd Totalkostnad för 5st nyckelfärdiga anläggning ca 750 000 kr Svartviksvägen 1 Annedalsparken Holmbergsgatan 119 Olovslundsvägen 2 Synålsvägen Alternativ 2: Inköp av 5st solcellsanläggningar på 10kW/st i samma upphandling storlek årlig produktion årlig produktion per kw kostnad per installerad kw beräknad produktionskostnad (LCOE) 5x10kWp 50MWh 900kWh 15 000kr 0,9kr med investerings stöd 1,2kr Utan stöd
Plaskdammar Förstudien har undersökt dessa plaskdammar. De blåa rektanglarna visar ungefärlig yta (50-65kvm) för att rymma ett skärmtak med 10kW solceller. Kratsbodavägen 30 har mycket höga träd runt om plaskdammen och det är därför svårt att hitta en bra plats som inte skuggas för att placera solcellerna på. Svartviksvägen 1 Annedalsparken Holmbergsgatan 119 Kratsbodavägen 30 Olovslundsvägen 2 Synålsvägen
Solceller som skärmtak Eftersom det inte finns byggnader med takyta som går att nyttja i plaskdammarnas närhet rekommenderas att solcellerna installeras som skärmtak i anslutning till plaskdammarna. Installeras solcellerna som skärmtak går det att använda dem för att skydda sig mot såväl sol som regn. Det finns möjligheter att ha antingen transparanta solcellsmoduler, som släpper igenom lite ljus, eller vanliga paneler som är heltäckande. Den markerade ytan (50-65kvm) motsvarar ett skärmtak med en solcellseffekt på ca 10kWp. 10kWp solcellseffekt är lagom för att matcha plaskdammarnas elförbrukning.
Använd och producerad el Diagrammet visar plaskdammarnas förbrukning och mängden egenproducerad el från en 10 kwp solcellsanläggning. Elproduktion från solceller passar bra in i förbrukningsmönstret hos plaskdammarna. Solcellerna producerar mest energi under juni augusti vilket är den tidsperiod då plaskdammarna förbrukar mest energi. Då solcellerna även har en bra produktion under maj och september så skulle den aktiva perioden för plaskdammarna innefatta även dessa månader, utan ökad elkostnad, om solceller installeras.
Ekonomi Återbetalningstiden är 12 respektive 20 år beroende på om projektet får investeringsstöd eller inte. Exempel på ingående parametrar: 5 st 10kWp skärmtak med solceller á 15 000kr/kWp, Kalkylränta 5%, Elpris 3,47% ökning årligen, byta av växelriktare efter 15 år och total livslängd 30 år.
Exempel på transparanta solcellsanläggningar Transparanta solcellspaneler går att få med antingen multi- och monokristallina kiselsolceller eller med tunnfilmssolceller. Högst effektivitet per yta har kiselsolceller. Transparanta tunnfilmssolceller har betydligt lägre effektivitet per yta. För att uppnå samma installerade effekt kräver transparanta tunnfilmssolceller ca 3-4ggr större yta än kiselsolceller. Skärmtak som släpper igenom ljus.
Exempel på utformningar av skärmtak Skärmtak går att bygga med både heltäckande och transparanta solcellspaneler. En transparant solcellspanel är något dyrare än en heltäckande då den heltäckande panelen är standard och tillverkas i större volymer. De transparanta solcellspanelerna ger däremot en mycket luftigare känsla.
Solcellsmodul - standard 60 multikristallina kiselceller 230-260 W toppeffekt Vmp = 30 V 14-16 % modulverkningsgrad vikt 19,5 kg (12 kg/m 2 ) Pris ca 2 500 kr (10 kr per W) inkl moms Solcellsmodul - transparant
Investeringsstöd Regeringens budget för investeringsstödet höjs 2017 till ca 390 miljoner kr/år. Företag kan få stöd på 30 % av totala kostnaden och övriga kan få 20%. Maximalt stöd är 1,2 miljoner per anläggning och högst 37.000 kr + moms per kwt. Om man producerar mer el än man själv gör av med kan både företag och privatpersoner få en skattereduktion på 60 öre/kwh som matas ut på elnätet. Man kan få skattereduktion för max 30.000 kwh eller 18.000 kronor per år. Den egna förbrukningen måste vara minst lika stor som de antal kwh man får skattereduktion för. Privatpersoner kan dessutom sälja sitt överskott av el till sitt elhandelsbolag. Regeringens budget för investeringsstöd I solceller.
Stockholms stads solinstrålningskarta Välj att komplettera anläggningen med modultemperaturgivare, solinstrålningsgivare samt datainsamlingsenhet för att kunna koppla upp den till Stockholms webbplats för övervakning av solcellsanläggningar. Här kan du följa produktion och få larm via epost vid eventuellt fel på anläggningen.
JB EcoTech Solenergi AB En av Sveriges få oberoende solcellskonsulter. Projekterat och genomfört drygt 50 st solcellsanläggningar de senaste två åren. www.jbecotech.se
1 Tillhör bilaga: KLIMAT Ansökan Ekonomisk beskrivning klimatinvesteringsmedel Bilaga KLIMAT Ekonomisk beskrivning klimatinvesteringsmedel Namn på projekt: Solceller vid plaskdammar Åtgärdens totala investering 1 600 000 kr Klimatrelaterad investering 1 400 000 kr Egen medfinansiering kr Extern medfinansiering 200 000 kr Driftkostnads påverkan (+ - ) kr Ansökt bidrag ur CM 1 400 000 kr Åtgärdens aktiviteter/ utgiftsposter 2017 2018 Projektering Annedalsparken 100 000 Byggnation Annedalsparken 250 000 Projektering övriga fem plaskdammar 500 000 Byggnation övriga fem plaskdammar 750 000 Summa utgifter SUMMA 100 000 1 500 000 1 600 000 Åtgärdens inkomster 2017 2018 Summa inkomster SUMMA - - - Åtgärdens medfinansiering 2017 2018 Summa inkomster - SUMMA - -