Skyltpolicy för stadsrum i Göteborg stadsbyggnadskontoret www.goteborg.se/byggabo
Innehåll Inledning 3 Skyltar i stadsrummet 4 Att synas väl 4 Att vara en del av det hela 5 Olika miljöer olika krav 6 Bygglovpliktig skyltning 6 Fasadskyltar 7 Dubbelsidiga skyltar 7 Enkelsidiga skyltar 8 Ljuset och staden 10 Lysande skyltar 11 Belysta skyltar 12 Annan skyltning 13 Huvudprinciper 14 Bestämmelser 15 Plan- och bygglagen 15 Plan- och byggförordningen 16 Övriga lagar 17 Att ansöka om bygglov 18 Tänk igenom 18 Olovlig skyltning 18 Ansökan 18 Kontaktuppgifter 19 Flaggskylt som skyltlåda Flaggskylt som skyltlåda Lösa bokstäver 2
Denna skrift behandlar riktlinjer för fasadskyltning i Göteborgs stadsrum, huvudsakligen av den typ vi finner vid butiker, restauranger samt andra verksamheter i innerstaden. Vi hoppas att denna skrift ska kunna inspirera och vägleda i valet av skyltning, så att vi tillsammans kan skapa ett vackert och inbjudande gaturum. En attraktiv stadsmiljö är viktig för oss alla, för centrumhandeln så väl som för gatuliv och utomhusarrangemang. En bra verksamhetsfasad ska både sälja och vara vacker. Det gäller att välja den riktiga lösningen både för verksamheten, byggnaden och gatan; skyltningen blir då ett tillskott till den visuella miljön utan att ta makten från byggnaden. På många gatusträckningar i centrum behöver skyltlandskapet ses över, främst när det gäller skyltarnas storlek men även antalet. Med överdriven skyltning riskerar de enskilda verksamheterna att försvinna i mängden. Det blir lätt en upptrappning av skyltstorleken i konkurrensen om att synas. Det kan då sluta i ett visuellt kaos där enskilda skyltar blir svåra att urskilja. Gatan ger till slut ett oroligt och skräpigt intryck och förlorar i attraktivitet och status. Med en tillbakahållen och genomtänkt skyltning kommer de enskilda verksamheterna att synas väl så bra och byggnaden och gatubilden blir mycket vackrare. Riktlinjer bidrar till en enhetlig och rättvis bedömning av skyltärenden. Vi hoppas att alla som önskar ändra sin verksamhets fasad ser det som en spännande utmaning att göra den till en vacker del av stadens ansikte. Pendelskyltar Lösa bokstäver med neonrör Flaggskylt Lösa bokstäver med koronaeffekt på skyltyta
Skyltar i stadsrummet Att synas väl Reklam och skyltar är en del av storstaden liv, en del av dess puls och intensitet. Skyltarna speglar koncentrationen av aktivitet och verksamheter. Vi orienterar oss efter skyltar och informeras om verksamheter som bedrivs husens innehåll. Skyltar ska synas och vara lätta att uppfatta. Samtidigt vill vi att skylten skall smälta in i miljön, som en självklar och naturlig del av denna. En skylts läsbarhet är beroende av från vilket avstånd den betraktas och i vilken hastighet de passerande rör sig. I gaturum där människor rör sig till fots eller färdas i låg hastighet är även små skyltar och mindre textstorlekar läsbara. Skyltens placering, storlek och detaljeringsgrad ska då anpassas till gående de ska tålas att titta på och bidra till gatans trivsamma karaktär. Ett stadsrum med högre trafikintensitet där man rör sig med bil, buss, eller spårvagn, kan med sina förutsättningar motivera en större skyltstorlek. En tumregel säger att en enkel och väl proportionerad skrift kan läsas på ett avstånd av upp till 300 gånger skriftens höjd. Det innebär till exempel att en 10 cm hög skrift kan läsas på 30 meters avstånd. För en god läsbarhet behöver skyltningen luft omkring sig och en tydlig layout. En mindre informationsmängd är lättare att tillgodogöra sig. I många fall kan en tydlig symbol vara en utmärkt lösning, den uppfattas snabbt och är lätt att minnas. Något som avviker drar ofta till sig blicken, en mycket liten skylt bland de stora, en spännande form eller färgsammanställning. Det slentrianmässiga förbiser vi ofta. Pendelskylt Flaggskylt som ljuslåda 4
Att vara en del av det hela Det bör vara de enskilda husen som tillsammans tecknar gatubilden. Verksamheternas skyltning skall underordna sig helheten. Det är viktigt att fasader och skyltar betonar gatornas karaktär och därigenom medverkar till att utveckla stadens kvaliteter och olika miljöer. Utformningen måste anpassas, en lösning som är funktionell och vacker i en miljö kan vara förödande i ett annat sammanhang. Byggnaders gatuvåning har ofta en publik, kommersiell karaktär och tål betydligt mer visuell brokighet än vad våningarna högre upp klarar. Det ställs högre krav på en skylts anpassning till byggnadens och gatans särart ju högre upp på byggnaden den sitter. Skyltning på byggnaders tak påverkar hela gaturummet och även andra platser som den kan ses ifrån. Rikstäckande och internationella affärskedjor använder ofta en enhetlig skyltning vilken kan vara en utmaning att anpassa till känsliga miljöer. Exempel finns dock där dessa logotyper anpassats i sitt utförande med ett gott resultat. Skyltprogram Byggnader som inrymmer lokaler för många olika verksamheter bör fastighetsägaren ta fram ett särskilt skyltprogram för byggnaden, som styr och samordnar skyltningen. Olika verksamhetsskyltar kan till exempel samlas i en gemensam skyltning. Om skyltning sker på flera ställen på fasaden bör skyltprogrammet samordna skyltarnas placering, storlek och form.
Olika miljöer olika krav Stadens innehåll och användning förändras med tiden. Staden skall leva, men samtidigt måste vi ta hänsyn till de olika stadsdelarnas karaktär och ursprung. Stadsdelarna Inom Vallgraven, Haga, Vasastaden och Lorensberg är några av de kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom centrala staden där höga krav ställs på utformning och placering av skyltar. Antalet skyltar bör också begränsas längs kajer och broar och längs stadens vattenrum, så att deras karaktär bibehålls. Extra känsliga är också kanalrummen, som stora hamnkanalen och vallgraven, där skyltningen måste samspela med det historiska stadsrummet. Paradgatorna Kungsportsavenyen, Vasagatan och Linnégatan har utvecklats från bostadsgator till kommersiella huvudstråk och kräver en skyltning värdig sin monumentala karaktär. Enstaka byggnader i centrum är klassade som byggnadsminnen vilket innebär att särskilda hänsyn krävs till dem. Ibland börjar en plats i staden fungera som en slags skyltnod. Kungsportsplatsen är den tydligaste i det slaget. I samspel med den historiska miljön finns här större utrymme att pröva extraordinär skyltning som kanske inte hade tillåtits på annan plats i centrum. Nattlivets skyltar träder här fram och tecknar storstadens speciella stämning. Gångfartsgator/gårdsgator är gator där alla trafikanter möts på lika villkor och hastigheten i förflyttningarna sjunker avsevärt. Det finns studier som visar att de gator i en stadskärna som människor föredrar att färdas eller vistas på är de där färdtempot är lågt. Det gör att mängden människor vid varje given tidpunkt uppfattas som större och trivsamheten ökar. Göteborg har i ett flertal år arbetat med att skapa sådana miljöer med hjälp av trafikstyrning, gångfartsgator, markbehandling, belysning, gatumöblering och så vidare. Dessa miljöer kräver också en hög kvalitet på skyltningen. Skyltningen behöver anpassas efter de gåendes villkor och tempo. Skyltar ska här sitta lågt för att hamna i gåendes blickfång, vara modesta i sin storlek för att skapa intim atmosfär och hålla en hög detaljeringsgrad helt enkelt tålas att titta på. Då bidrar skyltningen till det samspel som ger hela gaturummet en trivsam karaktär. Normalt ska en skylt sitta högre än 2,5 m över gångbana och högre än 4,6 m över körbana. Det faktum att det inte finns någon trottoar på gångfartsgatan gör ibland att transportbilar kan köra nära fasaden. Att sätta alla skyltar högre än 4,6 m för att hindra påkörning av transportfordon, motverkar den intima karaktär gångfartsgatan eftersträvar. För att motverka detta kan en smal pendelskyltning på lägre höjd vara att föredra. En möjlighet är också att, med upplåtelse från trafikkontoret, få ställa växter eller möbler i direkt anslutning till entrén och på så vis försköna stadsrummet och skydda skyltningen. Ibland finns en tendens till att tvärgator till populära stråk i staden börjar få allt storskaligare skyltning för att nå människor på det mer tätbefolkade stråket. De lyckas då inte med att skapa den intima, mera långsamma, karaktär som faktiskt lockar människor till sig. Bygglovpliktig skyltning Generellt sett måste skyltning kunna hänföras till 6 kap. 3, plan- och byggförordningen, och ligga inom detaljplanerat område för att bli bygglovpliktig. Det kan då vara en skyltanordning men kan också vara en fasadförändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Bygglovet gäller alltså skyltanordningen eller fasadförändringen, inte budskapet som sådant. 6
Fasadskyltar Dubbelsidiga skyltar Att flagg- och pendelskyltar har använts i århundraden är lätt att förstå, då en skylt vinkelrätt mot gaturiktningen syns mycket väl. Dessa skylttyper kan med enkla medel ges en vacker och intressant utformning, även av modernt snitt. Problemet med dessa skylttyper är dock att de skymmer varandra om de placeras för tätt. Det gäller att utnyttja platsen väl, samt att tänka på att en enkel och tydlig symbol är att föredra framför långa texter. En för högt placerad hängande skylt syns mindre bra eftersom vår naturliga synriktning inte är uppåtriktad. Flaggskyltar är benämningen på skyltar som är infästa i över- och underkant. De bör till sin karaktär vara lätta och graciösa, gärna med stående proportioner. De är som regel placerade i anslutning till verksamhetens entré. Om det finns flera flaggskyltar, på fasaden eller gatusträckningen, bör dessa placeras på samma höjd. Flaggskyltar som sitter för tätt, eller på olika höjd, skymmer varandra och ger ett stökigt intryck. De skall inte fästas i ornament eller i dekorationer i fasaden. Flaggskylt som skyltlådor, är en utmaning att anpassa till gatumiljön. För att fungera behöver skyltlådan placeras väl, vara tunn och ha god design vad gäller material och detaljering. Skyltlådans kanter bör anpassas till skyltbakgrundens kulör. Pendelskyltar hänger ned från en stång eller ett undertak i till exempel en arkad. Liksom flaggskyltar finner man dem vanligtvis vid entréer och de bör placeras på en enhetlig höjd. Ofta ser man dessa skyltar utformade på ett lite gammaldags och dekorativt sätt, de kan dock enkelt ges en lika vacker modern form. Pendelskyltens lätthet gör att den som regel smälter väl in i de flesta miljöer. En förutsättning för detta är att de inte görs för stora. Plogskyltar och andra volymbildande skyltar på fasad, samt skyltar som bildar till exempel tak över entréer, är synliga från sidan. Denna typ av skyltar lägger till ett nytt formelement till byggnaden och kräver därför noggranna studier för att pröva om det är möjligt att få dem att samspela med byggnaden. Flaggskylt som skyltlåda Flaggskylt som skyltlåda Pendelskylt Pendelskylt Pendelskylt som skyltlåda Pendelskylt som skyltlåda
Enkelsidiga skyltar Målade bokstäver direkt på fasaden ger en enkel och vackert genuin skyltning. Skylten bör utformas så att den harmonierar med huset och gatumiljön. Med rätt storlek och utformning är även läsbarheten god. Lösa bokstäver uppsatta direkt på fasaden är ofta elegant och låter sig väl anpassas till fasaden. Byggnadens egen karaktär kvarstår samtidigt som skylten blir ett karaktäristiskt tillägg som samspelar bra både i dagsljus och när det är mörkt. Om bokstäverna är belysta bakifrån så att de får en koronaeffekt gör de att både skylten och byggnaden syns på kvällen. På bearbetade fasader, med reliefverkan och detaljer, är lösa bokstäver oftast den absolut bästa lösningen. Fasadens detaljering förblir då synlig mellan bokstäverna. Skyltlådor är bara undantagsvis lämpliga som skyltning i innerstadsmiljö. De döljer ofta byggnaden och tillför sällan några skönhetsvärden i gatumiljön. För att fungera behöver skyltlådan vara tunn och ha god design vad gäller material och detaljering. Skyltlådans kanter bör anpassas till fasadens eller skyltbakgrundens kulör. Skylt på skyltfönster kan vara en fördelaktig placering då de sitter i en lämplig synhöjd. Fönsterskyltning griper inte in i husets grundelement. En målad, tryckt eller klistrad fönsterskylt kan vara en både diskret och elegant form av skyltning. Det är viktigt att skyltningen inte görs för stor så att fönstrets genomsiktlighet påverkas. Om fönstret täcks till mer än ca 30 procent ska ansökan om bygglov för fasadändring göras. Skyltning som sitter på fönstrets insida är inte bygglovpliktig. Lösa bokstäver på skyltyta är när bokstäver monterats på distans från en skyltyta. Skyltytan måste då samspela med fasadens geometri och oftast är det i direkt anslutning till skyltfönster som det kan vara aktuellt. Hela skyltplattor kan vara svåra att infoga i fasaden eftersom de lätt får en verkan som beklädnad och gör byggnadens struktur mindre läsbar. De kan dock fungera väl om de är av begränsad storlek och till sin form och färg är anpassade till byggnaden. För avancerade logotyper som inte låter sig göras som lösa bokstäver kan en platt skylt med samma bakgrundskulör som byggnaden fungera. Det är viktigt att de placeras där fasaden naturligt ger plats för skyltning. Platta skyltar kan även med fördel profileras något och utformas med lätt reliefverkan. Lösa bokstäver Neonskylt är en vacker lösning som ofta låter sig väl anpassas i fasaden. Tekniken medger en stor frihet i utformandet av text och symboler. Lösa bokstäver Exempel på byggnad med eget skyltprogram 8
Skylt på skyltfönster Målade bokstäver Lösa bokstäver Urfrästa och målade bokstäver Målade bokstäver Lösa bokstäver Neonskylt Lösa bokstäver samt flaggskylt
Ljuset och staden När skymningen faller sker en förvandling av staden. Husen drar sig tillbaka in i mörkret. Nattlivets ljus och skyltar träder fram och tecknar gatans bild. Mycket av storstaden speciella stämning ligger i dess ljus. Ljusskyltar tål dock inte så mycket konkurrens. En liten lysande skylt på en mörk gata kan med en nästan magnetisk kraft dra blicken till sig. Motsvarande skylt kan försvinna helt i mängden på en mera upplyst gata. Det är därför viktigt att ljusstyrkan harmonierar med gatans generella ljusnivå och omgivande skyltning. En obelyst skylt kan fungera bra om allmänbelysningen runt omkring den är god. Med en särpräglad och tydlig utformning syns den bra ändå. I de fall man vill ha upplysta eller lysande skyltar skall man tänka på att dessa skall vara utformade så att de inte bländar eller stör kringliggande bostäder. Klagomål på störande skyltning gäller främst ljusstyrka eller snabba växlingar (som till exempel vissa neonskyltar eller bildväxlande skyltar). Man bör även vara noggrann i valet av kulör. Kalla färgtoner i exempelvis. blått är svåra att uppfatta i mörker och kan upplevas som obehagliga. Skyltar på tak kan sägas vara ett av storstadens attribut. De kräver ett långt betraktningsavstånd och tillåts endast i undantagsfall, och i särskilda sammanhang, i centrala staden. Undvik stora täta skyltar som ger ett kompakt intryck. Genombrutna bokstäver på en diskret ställning ger en lätt karaktär och lämnar taket synligt. Skylten bör inte skjuta upp över takets silhuett eller ut över takfoten. Skyltning koncentrerad till första våningen 10 Neonskylt Neonskylt på tak Neonskylt
Lysande skyltar Neonskyltar kan vara en mycket fin och diskret skyltning med vackert ljus och spännande former. Tekniken medger en stor frihet i utformningen vilket gör bokstäver och symboler möjliga att anpassa till de flesta fasader. Neonljuset är som gjort för intressanta natteffekter. Ju högre upp på byggnaden neonskylten sitter desto viktigare är det att den följer byggnadens formspråk. Lösa bokstäver som är uppsatta direkt på fasaden och belyses bakifrån ger en koronaeffekt. De lyser upp byggnadens yta samtidigt som de gör bokstäverna läsbara vilket gör att skylten och byggnaden samspelar på kvällen. På bearbetade fasader, med reliefverkan och detaljer, blir detta ofta en mycket lyckad lösning. Fasadens detaljering förblir då synlig mellan bokstäverna. Resultatet blir ofta vackert och det finns många goda exempel att inspireras av. Skyltlådor kräver noggrann anpassning till fasaden för att inte bli dominerande. De kan även vara svåra att läsa. Skyltlådor med genomlyst bakgrund i ljusa färger bör undvikas då de är mycket svåra att få att samverka i gaturummet. I mörker kan skyltlådan tendera att lösgöra sig från fasaden och samspelet med byggnaden uteblir. Lösa bokstäver på skyltyta är ett bättre alternativ än skyltlåda. Det är ogenomskinliga bokstäver som monterats på distans från skyltytan med ljus i mellanrummet mellan bakgrund och text. Skylttexten samspelar då bättre med gaturummet även om samspelet med byggnaden blir litet. Bildväxlande skyltar av olika typer är svåra att anpassa till kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta byggnader och miljöer. De är av trafiksäkerhetsskäl oftast inte lämpliga i trafikintensiva miljöer. Boende kan bli störda av denna typ av skylt eftersom det är just ljusstyrka och ljusväxling som uppfattas som mest störande. Bildväxlande skyltar innehåller oftast allmän kampanjinformation och varureklam som oftast inte har anknytning till verksamhet på platsen. Därför bör endast platser avsedda för allmän reklam komma i fråga. På dessa platser ställs det dock mycket höga krav på skyltarnas utformning. Bildväxlande skyltar ska därför utformas med stor hänsyn till omgivningen. En bildväxlande skylt på allmän plats eller som vänder sig mot allmän plats behöver både bygglov och tillstånd från polisen. Lösa bokstäver med neonrör Lösa bokstäver Lösa bokstäver med koronaeffekt Lösa bokstäver med neonrör Skyltlåda
Belysta skyltar Spotlight på stänger används ofta för att belysa skyltar och fasadpartier. De har den fördelen att skyltningen ser nästan likadan ut dag som natt och att sammanhanget med byggnaden betonas. Det är viktigt att skylten får en jämn belysning, hellre fler små ljuskällor än få stora. Detta begränsar även problemet med bländning för grannar och förbipasserande. En svårighet är att armaturer med stänger ofta blir alltför framträdande i dagsljus. Det är viktigt att de är smäckra och utförda i material och färg som är neutrala i förhållande till fasaden. Flagg- och pendelskyltar ser man även belysta i överkant med ett dolt lysrör. Armaturen blir ofta dominerande i förhållande till dessa lätta skylttyper. Om belysningen integreras i skyltens infattning och ges nätta dimensioner kan däremot resultatet bli mycket elegant. Fasadbelysning, även utan skylt, är bygglovpliktig inom detaljplanerat område. Pendelskylt Lösa bokstäver Lösa bokstäver på skyltyta 12
Annan skyltning Flaggstänger och tygflaggor är inte bygglovspliktiga. Flaggan ska ha sin fästpunkt över 2,2 m över marken och ha hela sin flaggyta högre än 2,5 m över gångbana och högre än 4,6 m över körbana. Flaggor bör placeras och utformas med samma hänsyn till stadsbild och skala samt trafik och boende som annan skyltning. Flaggstång från fasad bör helst inte nå ut mer än 1/6 av gatans bredd och placeringen bör samspela med fasadens formspråk. Markiser som är uppfällbara behöver i de allra flesta fall inget bygglov. Om fasadförändringen blir avsevärd krävs bygglov. Färg och form bör stämma med byggnaden och dess särdrag. De får inte förvanska byggnaden. Samråd gärna med stadsbyggnadskontoret för att hitta bästa lösningen. Markiser som är fasta kräver bygglov för fasadförändring och ska anpassas till byggnadens utseende. De bör följa fasadindelning och fönsterform samt inte göras bredare än det enskilda fönstret. De får inte förvanska byggnaden. Hänvisningsskyltar/orienteringsskyltar (informationstavlor som visar vägen till verksamheter längre bort) kräver bygglov. De bör inte användas på fasader eftersom de starkt bidrar till en rörig övermängd av skyltar. Försök hitta en annan plats för dem. Vippskyltar och andra lösa skyltar på gatan (allmän plats) kräver inte bygglov men tillstånd av polismyndighet. Dessa skyltar ska användas sparsamt. De ger ett rörigt intryck, de begränsar framkomligheten och utgör en fara för personer med nedsatt syn. Byggskyltar får uppföras utan särkilt lov, om de placeras vid byggarbeten för vilka bygglov lämnats tidigare. Sammanlagd area får vara högst 15 kvadratmeter för bygglovbefriade byggskyltar. Byggskylt ska placeras inom den berörda fastigheten eller det arbetsområde som angetts på situationsplanen i bygglovet och ska tas bort när arbetena är färdigställda. Jalusier, stöldskydd och liknande kan i sig själva vara bygglovpliktiga i de fall där det blir en avsevärd fasadändring genom att dessa sätts upp, främst på kulturhistoriskt intressanta byggnader. Tillkommer omfattande reklambudskap på dessa blir de bygglovpliktiga också som fasadförändring. Ägaruppmärkning av byggnader., det vill säga skyltning med avsikt att visa fastighetsägarens namn bör underordnas verksamhetsskyltning och inte storleksmässigt konkurrera med denna. Ofta räcker en skylt på ca 0,3 x 0,3 m. Vepor och annan skyltning i storformat kan nästan aldrig uppfylla utformningskraven i plan- och bygglagen och kan därför sällan få annat än tidsbegränsade bygglov. Dessa behandlas separat i Policy för tillfälliga reklamanordningar i storformat. Skyltning i bostadsområden bör utformas mycket diskret. I områden med enbart bostäder är kommersiell skyltning generellt sett inte lämplig. Ljudbudskap, som riktar sig till personer på allmän plats får enligt lokala ordningsstadgan (15 ) inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd från polisen.
Huvudprinciper Skyltar ska anpassas så att de blir en del av helheten och inte dominerar andra delar av gatubilden. Se på hela fasaden, din skyltning kan bidra till att framhäva byggnadens kvaliteter. Skyltars storlek ska anpassas till husets karaktär och de ska placeras så att de tillsammans med andra eventuella skyltar på huset skapar en god balans i det samlade fasaduttrycket. Skyltar ska inte bryta mot en byggnads horisontala och vertikala huvuduppdelning. Fasadskyltar får inte täcka hela fasaden eller hela byggnadsdelar. Tillräckligt med luft ska lämnas runt skylten så att det syns att den sitter på en byggnadsdel och att huset har kontakt med marken. Skyltar ska placeras med ett fritt mått till intilliggande fönster. Skyltar bör inte täcka dörrar, fönster eller byggnadsdetaljer som konsoler, gesimser, ornamentik, pilastrar med mera. Byggnadens gatuvåning är i allmänhet mer tålig för skyltning än de övre våningarna. Skylt ska därför i första hand placeras vid skyltfönster eller entré i gatuvåningen och bara i undantagsfall placeras högre upp. Den övre delen av fasaden kan behöva fredas för att behålla sin kulturhistoriska läsbarhet. Gaturummet har generellt sin ljusmässiga koncentration i gatans nivå. Detta innebär att även lysande skyltar är lämpligast där. Fasadskylten ska upplysa om vilken affär eller rörelse man finner där. Undvik produkt- och varumärkesreklam. Tänk på att en stor textmängd försämrar läsbarheten. Skyltar bör inte skjuta ut mer än 1,2 m från fasaden. På smala gator är ett mindre mått ofta lämpligt. På flagg- och pendelskyltar räcker 0,6 0,8 m oftast bra. Eventuella befintliga olämpliga skyltar bör inte tas som föredöme för nya skyltar. Om till exempel platser och byggnader rustas upp bör nya skyltars utseende anpassas till den ändrade stadsbilden. Skyltens form och placering får inte inverka menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medföra fara eller betydande olägenhet. Skyltars ljus och eventuellt ljud från tekniken ska inte störa boende eller trafikanter. Om byggnaden innehåller många olika företag som byts ut då och då kanske det är dags att ta fram ett skyltprogram för byggnaden. Det är mindre lämpligt att sprida skyltar över fasaden. Ett bättre sätt är att gruppera skyltarna så att de samverkar och skapar balans i fasaduttrycket. Illustration av en fasades horisontala och vertikala huvudriktningar. 14
Bestämmelser Plan- och bygglagen, och plan- och byggförordningen, reglerar skyltar inom detaljplanerat område. Det krävs bygglov för att göra en fasadförändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Skylt. Rättspraxis har visat att skylt är en fast monterad anordning. Det innebär att i bygglov för skylt är det själva skyltprodukten som är bygglovpliktig. Fasadändring. När det gäller markiser, jalusier eller andra större budskap på en byggnad är det fasadförändringen som är bygglovpliktig. Bygglovet gäller skyltanordningen eller fasadförändringen, inte budskapet som sådant. Om endast textinnehållet ändras på en skylt som tidigare fått bygglov behövs inget nytt bygglov. Plan- och bygglag (2010:900)... 2 kap. 6 Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar. 9 Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.... 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Byggnadsverks utformning 1 En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 3 I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 ska det som 1. enligt 1 och 2 gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning, och 2. enligt 1 gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar. Förbud mot förvaskning 13 En byggnad som är särskilt värdefull från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdsbestämmelser, 3. allmänna platser och, 4. bebyggelseområden. Underhåll och varsamhet 14 Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekninska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. En anordning för ett syfte som avses i 4 första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335). 17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.... 9 kap. Bygglov 2 Det krävs bygglov för 1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller
någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan. Plan- och byggförordning (2011:338)... 3 kap. Krav på byggnadsverk Utformingskrav avseende form-, färg och materialverkan. 3 Det som gäller för byggnads form-, färg- och material enligt 8 kap. 1 2 plan-och bygglagen (2010:900) ska gälla också för 1. andra anläggningar än byggnaader som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap. 1 och 2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap.... 6 kap. Bygglov för andra anläggningar än byggnader. Bygglov för skyltar och ljusanordningar 3 I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för skyltar eller ljusanordningar. 4 Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att 1. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, eller 2. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö.... 9 kap. Byggsanktionsavgifter 1 En byggsanktionsavgift enligt 11 kap. plan -och bygglagen (2010:900) ska tas ur för de överträdelser och med det belopp som följer av detta kapitel. Avgiften fastställs med tillämpning av det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattas. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp. Förordning (2013:308). 2 Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift för överträdelsen tas ut. Varje sådan ny avgift tas ut med dubbla det belopp som togs ut senast i enlighet med detta kapitel. Den sammanlagda avgiften för överträdelsen får dock uppgå till högst 50 prisbasbelopp. En ny avgift får beslutas endast om den avgiftsskyldige har fått skälig tid att vidta rättelse. Förordning (2013:308). 3 Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter på nytt gör sig skyldig till en överträdelse av samma slag, ska en avgift för den nya överträdelsen tas ut med dubbla det belopp som följer av detta kapitel, dock högst 50 prisbasbelopp. Första stycket gäller endast överträdelser som begås inom två år från det tidigare beslutet om byggsanktionsavgift. 3 a Om en byggsanktionsavgiften ska tas ut på grund av att den avgiftsskyldige har påbörjat en åtgärd innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, ska avgiften bestämmas till hälften av det belopp som annars följer av detta kapitel om den avgiftsskyldige när åtgärden påbörjades 1. hade fått bygglov för åtgärden, eller 2. hade fullgjort skyldigheten att anmäla åtgärden. Förordning (2013:308). 4 Tillsynsmyndigheten ansvarar för indrivning av byggsanktionsavgifter. Bestämmelser om begäran om indrivning m.m finns i 4-9 indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige ska uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår 3 nämnda förordning. Indrivningen behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor, om indrivningen inte krävs från allmän synpunkt. 16
Skyltar och ljusanordningar 14 Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fårga om skylt eller en ljusanordning som kärver lov enligt 6 kap. 3 eller 4 innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked är 1. för en skylt, 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp per kvadratmeter av skyltens area, och 2. för en ljusanordning, 0,0625 prisbasbelopp. Förordning (2013:308). Övriga lagar Förutom Plan- och bygglagen samt Plan- och byggförordningen finns det andra lagar som styr skyltning. En skyltfråga kan beröra flera lagar samtidigt. Lokal ordningsstadga för Göteborgs kommun Reglerar att reklamanordningar mot allmän plats behöver tillstånd från polisen. Det gäller inte för näringsidkares skylt på byggnad där rörelsen finns. Polistillstånd gäller även för ljud mot allmän plats. Reglerar även att utstickande anordningar inte får fästas på lägre höjd över marken än 2,20 meter. Den del av anordningen som hänger ner över en gångbana får inte ha lägre höjd än 2,50 meter, och den del som hänger över en körbana får inte ha lägre höjd än 4,60 meter. Enligt Lokala ordningsstadgan för Göteborgs kommun gäller följande mått vid placering av skyltning: Markiser, flaggor, banderoller och liknande anordningar får inte sättas upp på lägre höjd över marken än 2,20 meter (fästpunkten). Den del av anordningen som hänger ner över en gångbana får inte ha lägre höjd än 2,50 meter. Den del av anordningen som hänger ner över en körbana får inte ha lägre höjd än 4,60 meter. Lag om gaturenhållning och skyltning. Reglerar skyltning i områden utom detaljplan samt områden med betydelse för frilutftslivet. Skyltar ska informera om verksamheter på platsen och inte vara uppenbart vanprydande. Ordningslag Reglerar skyltning som riktar sig mot allmänhet på offentlig/allmän plats. Bländande eller vilseledande ljus som äventyrar säkerheten är förbjudet. Väglag Reglerar skyltning inom vägområde samt 50 m utanför vägområdet. Avsikten med tillståndsprövningen är att i trafiksäkerhetens och naturvårdens intresse begränsa förekomsten av skyltar. Så här kan en lämplig skyltplacering vara i förhållande till fasadliv, markplan och körbanans kant.
Att ansöka om bygglov Tänk igenom Ansökan Samråd med din fastighetsägare. Du behöver fastighetsägarens tillstånd för att få sätta upp en skylt. Det kanske finns ett skyltprogram för fastigheten eller så har fastighetsägaren har en tanke om hur skyltningen på byggnaden ska se ut. Fastighetsägaren är alltid ansvarig för vad som händer på fastigheten. Även om någon annan, till exempel en hyresgäst, sätter upp en skylt utan bygglov är det fastighetsägaren som är ansvarig. Använd de riktlinjer som finns i detta skyltprogram. Reducera, tänk igenom ditt budskap och renodla det. Då framhävs det bättre. Undvik onödiga upprepningar. Välj inte standardlösningar. Det finns många olika sätt att utforma en bra skyltning som passar verksamheten, huset och gatan. Den bästa lösningen kan även vara den billigaste. Vänd dig till en kvalificerad skylttillverkare. Rådfråga gärna stadsbyggnadskontoret. En bildväxlande skylt eller reklamskyltar på offentlig plats (eller som riktar sig mot offentlig plats) behöver i allmänhet både fastighetsägarens tillstånd, bygglov samt tillstånd från polisen. Olovlig skyltning För en olovlig skylt tas en byggsanktionsavgift ut (Plan- och byggförordningen kap 9). Föreläggande att avlägsna skylten kan utfärdas av byggnadsnämnden. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite. Blankett för ansökan om bygglov finner du på www.goteborg.se. Din ansökan måste innehålla tillräckliga beskrivningar samt bilder eller ritningar för att möjliggöra en korrekt bedömning av hur skyltningen kommer att se ut. Följande bör du ha med: Fastighetsbeteckning och adress. Fasadritning, med mått, som visar skyltens placering i fasaden. En ritning, samt gärna en bild, som visar skyltens utformning, material, yta, tjocklek, kulör och mått. Kontaktuppgifter Om ansökan gäller en fristående skylt behövs en enkel nybyggnadskarta där skyltläget är markerat. Kostnad för bygglov Kostanden för ett bygglov anges i stadsbyggnadskontorets taxa. Taxan fastställs av kommunfullmäktige och du hittar den på www.goteborg.se. Om en skylt innehåller en nyttighet sker endast prövning av, och tas ut avgift för, nyttigheten. Exempel på nyttighet kan vara toalett, telefonkiosk med reklamvitrin, informationstavla och väderskydd. Om flera skyltar prövas samtidigt på en byggnad tas en avgift för första skylten och sedan lägre avgift för de följande skyltarna. För skyltar som överensstämmer med en byggnads skyltprogram tas en lägre avgift ut. 18
Kontaktuppgifter Stadsbyggnadskontoret, Box 2554, 403 17 Göteborg Besöksadress: Köpmansgatan 20 Telefon: 031-365 00 00 E-post: sbk@sbk.goteborg.se Webbplats: www.goteborg.se
20 Adress: Box 2554, 403 17 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Telefon 031-365 00 00. www.goteborg.se sbk@sbk.goteborg.se