Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
Barnkonventionen, artikel 37 (b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande, anhållande, häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn skall ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid; (c) varje frihetsberövat barn skall behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder. Särskilt skall varje frihetsberövat barn hållas åtskilt från vuxna, om det inte anses vara till barnets bästa att inte göra detta och skall, utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom brevväxling och besök;
Sluten ungdomsvård Om rätten med tillämpning av de allmänna reglerna om påföljdsval finner att det finns synnerliga skäl för att döma en person som begått brott innan han fyllt 18 år till fängelse skall den i stället först pröva om påföljden kan bestämmas till sluten ungdomsvård. Tiden för sluten ungdomsvård skall bestämmas efter brottets straffvärde till lägst fjorton dagar och högst fyra år. Prop 1997/98:96, s. 155
Sluten ungdomsvård, motiv Barnkonventionen Grundläggande princip om att unga lagöverträdare endast i sällsynta fall ska dömas till fängelse. Risk för skadeverkningar. För unga som begår allvarliga brott måste det ändå finnas möjlighet till en påföljd som: i rimlig utsträckning avskräcker från brott, tydligt markerar grundläggande gränser, och dessutom motsvarar de krav samhället ställer på rättvisa inom straffrättskipningen (prop 1997/98:96 s. 153) Enda form av frihetsberövande som fanns före var fängelse.
LSU, förutsättningar Samma förutsättningar som för att döma till fängelse. Någon ändring av gällande praxis avseende möjligheterna att frihetsberöva ungdomar som begått brott innan de fyllt 18 år är heller inte avsedd med den nu aktuella reformen. Prop 1997/98:96, s. 156 Ingen villkorlig frigivning påverka strafftiden. Numera utsluss.
Verkställigheten präglas av att den unge blir föremål för adekvat behandling (prop 1997/98:96, s. 157) Nära samarbete med socialtjänsten på hemorten. Utslussningen bör vara en normal del av påföljden sluten ungdomsvård. Det är dock viktigt att framhålla att sluten ungdomsvård är en frihetsberövande påföljd och den får inte urholkas så att den får en annan innebörd än vad som avsågs när domstolen beslutade sin dom. Prop 1997/98:96, s. 157
LSU, dömda 160 140 120 100 80 60 40 Totalt Pojkar Flickor 20 0
Syfte Att jämföra de ungdomar mellan 15-17 år som före den nya lagstiftningen dömdes till fängelse, med de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Att jämföra de ungdomar som efter sluten ungdomsvård återfaller i brott med dem som inte återfaller i brott.
Material Samtliga pojkar under 18 år vid brottet som dömts till fängelse mellan år 1991-1998 (första fängelsedomen). 470 personer Samtliga pojkar dömda till LSU 1999-2003 (första LSU-domen). 371 personer
Huvudbrott i de lagföringar som resulterat i första fängelsedom respektive första dom till sluten ungdomsvård. Lagförda åren 1991-2003. Procent Huvudbrott Fängelse Sluten ungdomsvård Mord/ dråp 4 2 Försök till mord/dråp 2 6 Grov misshandel (även försök) 14 18 Misshandel 10 1 Rån (inkl försök) 34 49 Brott mot tjänsteman 3 1 Grövre sexualbrott 4 4 Människorov och olaga frihetsberövande 0 2 Övergrepp i rättssak 0 1 Allmänfarliga brott 4 2 Mened och falsk tillvitelse 2 2 Stöld (exkl snatteri och tillgrepp av fortskaffningsmedel) 9 5 Tillgrepp av fortskaffningsmedel (inkl försök) 2 2 Narkotikabrott 5 2 Trafikbrott 2 0 Övrigt 2 3 Summa 100 100 N 470 371
Strafftider Bör vara kortare för LSU-dömda vid lika allvarligt brott. Fängelsedömda 6,8 månader LSU 10,1 månader Fängelsedömda har längre strafftid för mord/dråp LSU-dömda har längre strafftider för grov misshandel, misshandel, grövre sexualbrott, rån, stöld, och övriga brott. Genomsnittligt antal brott i domen kan inte förklara skillnaderna.
Återfall i brott Typ av lagföring Fängelse Sluten ungdomsvård Andel med senare lagföring 68 % 78 % Genomsnittligt antal nya lagföringar 2,1 2,4 Andel med senare dom 60 % 68 % Genomsnittligt antal nya domar 1,3 1,6 Andel med senare fängelse/lsu 33 % 50 % dom Genomsnittligt antal nya 0,6 0,9 fängelse/lsu N 470 371
Återfall i brott Typ av lagföring Fängelse Sluten ungdomsvård Våldsbrott: Andel lagförda för våldsbrott 33 % 48 % Genomsnittligt antal nya lagföringar för våldsbrott 0,5 0,7 Stöldbrott: Andel lagförda för stöldbrott 38 % 44 % Genomsnittligt antal lagföringar för stöldbrott 0,8 0,8 Narkotikabrott: Andel lagförda för narkotikabrott 20 % 39 % Genomsnittligt antal lagföringar för narkotikabrott 0,3 0,7 Trafikbrott: Andel lagförda för trafikbrott 25 % 32 % Genomsnittligt antal lagföringar för trafikbrott 0,7 0,7 N 470 371
Efter kontroll för tidigare brottslighet Ingen skillnad i återfall i ny lagföring Ingen skillnad i återfall i ny dom Skillnaderna i återfall i brott som leder till ny fängelse/lsu-dom minskar Skillnaderna i återfall i våldsbrott minskar Skillnaderna i återfall i narkotikabrott minskar
Faktorer under institutionsvården Typ av händelse Ej lagförd Ny lagföring Andel som avvikit någon gång 10 % 28 % Andel med dagpermission 66 % 64 % Genomsnittligt antal/100 straffdagar 4,3 2,6 Andel med nattpermission 62 % 43 % Genomsnittligt antal/100 1,2 0,6 straffdagar N 88 278
Slutsatser LSU-dömda och fängelsedömda är inte jämförbara grupper! LSU-dömda har tyngre tidigare brottsbelastning LSU-dömda återfaller i högre utsträckning Skillnaderna försvinner eller minskar vid kontroll för tidigare brottslighet Strafftiden har ökat Skillnaderna mellan de som återfaller och inte efter LSU handlar främst om skillnader i tidigare belastning De som inte återfaller har också mindre avvikningar och mer permissioner än de som återfaller
Net-widening (p)åföljdssystemet byggs ut i sina alternativa delar för att avleda vissa grupper av lagöverträdare från de traditionella reaktionerna, men istället är det andra grupper av lagöverträdare (som tidigare tilldelats mindre ingripande sanktioner) som blir föremål för de alternativa påföljderna (Granath 2007, s. 84) Majoritet av tillfrågade domare menade att orsaken till att fler ungdomar döms till LSU jämfört med fängelse är att LSU anses lämpligt för fler typer av brott och fler grupper av ungdomar än vad fängelse gör.
Ny studie: Utevistelsers betydelse för återfall i brott Ungdomar dömda 1999-2007, max 3 års strafftid, ej utvisningsdömda (775 påföljder, 741 ungdomar) Journaler & akter KIA-data ADAD in (77 %) och ut (56 %) Lagförings- och misstankeregistret. Intervjuer med personal Intervjuer med ungdomar
Allians under tvång Y berättar att han troligen inte får träffa sin mamma som skulle komma på besök under helgen. Han berättar: Jag satt och pratade med en praktikant här. Och så gick jag för att ha fys då klockan var halv. Men då sa personalen, som kollar på sekundvisaren, att klockan vara 20 sekunder över halv så nu missar jag mitt besök av morsan Jag får vänta två veckor till. (s. 134 Hill 2005)
Vad ungdomarna lyfter fram Omtänksamhet Flexibilitet Trovärdighet Maktutövning Svekfullhet Oförutsägbara regler Kontroll Kontakt