Bevarande och återskapande av dekorationsmålningar i trapphus på fastigheterna Mården 5, 16, 17 och18 Örebro kommun, Närke Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2017:28 Engelbrektsgatan 3 702 12 Örebro Tel. 019-602 87 00 www.olm.se
Texterna samt bilderna i denna rapport har licensierats med Creative Commons licens. www.creativecommons.se Texterna i denna rapport är skrivna av Louise Anshelm Bilderna i denna rapport är tagna av Louise Anshelm, om inget annat anges. 2
INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 BAKGRUND/ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 BESLUT... 6 HISTORIK... 6 FÖRE OCH EFTER ÅTGÄRD I SAMTLIGA FASTIGHETER... 7 ÖVRIGT...23 BILDDOKUMENTATION...24 3
4
Inledning År 2017 beviljades Systrarna Hermanssons Fastighetsförvaltning AB bidrag från Länsstyrelsen i Örebro Län för att bevara och rekonstruera/återskapa dekorationsmålningar i fyra trappuppgångar i fastigheterna Mården 5, 16, 17 samt 18, i rapporten benämnda Kasten Ottengatan 6, Rådmansgatan 3, 5 samt 7. Arbetena påbörjades hösten 2016 och slutfördes i maj 2017. I två av trapphusen, på Rådmansgatan nr 3 och 7 restaurerades dekormålningar i tak och på vägg. På Rådmansgatan nr 5 och på Kasten Ottengatan nummer 6 återskapades/restaurerades trapphusets målade ytor i sin helhet. Arbetet har genomförts i samarbete med antikvarisk medverkande från Örebro läns museum. Vid slutbesiktningen den 18 maj 2017 var arbetena färdigställda. Arbetena godkändes ur antikvarisk synvinkel. Administrativa uppgifter Diarienummer: 2017.220.033 Länsstyrelsens diarienummer: 433-4058-2016 Entreprenör: Krafft måleri AB Antikvarisk medverkande: Louise Anshelm, Örebro läns museum Utförandeperiod: augusti 2016 maj 2018 Besiktningar: 2016-09-05 2016-09-27 2016-12-08 2017-02-16 2017-04-05 Slutbesiktning: 2017-05-18 Registrerade bilder: OLM-2017-33-1-39 Rådmansgatan 5-7 samt Kasten Ottengatan 6. 5
Bakgrund/översiktlig beskrivning Länsstyrelsen kontaktades hösten 2016 av fastighetsägaren med en förfrågan om bidrag för bevarande av dekorationsmålade ytor i fyra trapphus, förfrågan skedde i samband med att fastighetsägaren planerade en genomgripande renovering av fastigheterna. Kommunantikvarie Erika Ek upprättade i samband med detta en kulturhistorisk bedömning av trapphusen (bilaga ). Samtliga trapphus kulturhistoriska värden grundas bland annat på de delvis bevarade dekormålningar på väggar och tak samt från byggnationen bevarade detaljer. Fastigheterna är markerade som kulturhistoriskt värdefulla i Örebro kommuns detaljplan där tre av fastigheterna, Mården 16, 17 samt 18, i kulturmiljöinventeringen är klassificerade som byggnader med mycket högt kulturhistoriskt värde. Den fjärde fastigheten, Mården nummer 5 är klassificerad som byggnad med högt kulturhistoriskt värde, dvs näst högsta klassificeringen. Fastigheterna ligger inom riksintresseområdet Centrala Örebro. I båda fallen innebär detta att byggnaderna är goda exempel på byggnadstyp och arkitekturstil samt att de inte får förvanskas. En färgundersökning utförd av Krafft Måleri AB bedömde att det var möjligt att återställa bevarat dekormåleri samt ursprunglig färgsättning. Beslut Länsstyrelsens beslut om bidrag grundas på 2 i förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer där Bidrag får lämnas för kulturhistoriskt motiverade kostnader vid vård av byggnadsminnen, bebyggelse i kulturreservat och bebyggelse som är av riksintresse för kulturmiljövården. Bebyggelse kan utgöras av bebyggelsemiljöer, byggnader och andra anläggningar. samt 6 Bidrag får lämnas bara om det kan antas att miljöns kulturhistoriska värden kommer att bevaras för framtiden. Länsstyrelsen i Örebro län har även beaktat allmänhetens tillgänglighet till den aktuella miljön inför beslutet. Historik Under 1920-1930-talet genomgick Örebro stad en expansiv fas där en framgångsrik industrialisering medförde en ökad inflyttning till staden. Som en följd av detta byggdes fler bostäder utifrån en stadsplan framtagen vid seklets början. På öster och väster uppfördes låga flerfamiljshus med öppna innergårdar. Mården, nr 5 samt nr 16-18 vilka är goda representanter för tidsperiodens arkitektoniska uttryck ritades samt uppfördes av lokala arkitekter samt byggmästare. Mården 16-18; Rådmansgatan 3-7 Fastigheten Mården 16-18 är ett trevånings bostadshus ritat av arkitekt E Ekeberg och uppfört år 1936. Byggnadens tre monumentala entreér har enkla profilerade omfattningar, korta baldakinformade skärmtak i koppar samt stora glaspartier. Entréns bevarade detaljer i samklang med den inre hallen med dess takmålningar visar tydliga drag från 1920-talets klassicism i form av trappräcken, sopnedkast, dekormåleri, trappor etc. 1 Mården 5, Kasten Ottengatan 6 Med ett högt kulturhistoriskt värde är Kasten Ottengatan 6 en välbevarad och tidstypisk byggnad uppförd 1932 där arkitekten Joel Lundequist blandat nordisk klassicism med tidig funktionalism vilket ges uttryck i bland annat portar, fönster, trapphus och balkonger. 1 Källa:, Erica Ek, Stadsantikvarie, Örebro kommun (2016-04-04). Utlåtande om kulturvärde för byggnader inom fastigheterna Mården 16, 17 och 18, Rådmansgatan 3-7 och Mården 5, Kasten Ottengatan 6, Stadsdelen Öster, Örebro kommun 6
Samtliga fyra trapphus visar dels på de bostadssociala förhållandena som rådde under 1930- talet och dels på den estetiska omsorg som lades på relativt enkla bostadsmiljöer under den tidiga funktionalismen. Före och efter åtgärd i samtliga fastigheter Vindfång och trappavsatser hade vid restaureringens början i trappuppgång nr 3 och nr 7 bevarade dekorationsmålningar i trappuppgångarnas tak. Bevarade väggmålningar fanns på första våningsplanet medan samtliga ytor i trapphus nr 5 hade målats över vid tidigare renoveringar. De nedre entréhallarnas dekormålningar, vid trappens början, var övermålade med ett senare (1970-1980-tal) och jämfört med originalen avvikande motiv. Målningarna vilka ursprungligen var färgstarka i varma mustiga kulörer är klassicistiska i sin utformning men med ett påtagligt grafiskt formspråk. Alexandra Holtbäck, dekormålare, uppskattade att det troligen är en emulsionsfärg som ursprungligen använts när både väggar, dekormåleri, takrosetter m.m. målats. Initialt torrskrapades mindre ytor i tak och på väggar i trappor och entréhallar för att kulörsamt färgtypsbestämma de övermålade färglagrena. Väggens ursprungliga färgton skrapades fram i anslutning till väggmålningarna varefter de jämfördes mot ett NCS-block/index. Dock jämfördes inte kulörerna med en traditionell färgskala för exempelvis linoljefärg. Provkartor målades upp på panåer med latexfärg i glans 3-4 för att efterlikna den ursprungliga matta ytan. Vid tillfället fördes även en diskussion 2 rörande val av glans på färg till övriga ytor på vägg och i tak. Målning av väggytorna ingick inte i Länsstyrelsen beslut varför uppstrukna prov på vägg i trapphus hade ett högt glanstal (7) i förhållande till den ursprungliga matta ytan målad i tak. Frågan rörande väggfärgen uppstod eftersom det höga glanstalet inte enbart förväntades ge en blankare yta utan med stor sannolikhet även skulle påverka den sammantagna upplevelsen av både kulör och dekormålade ytor. Glanstalet ändrades från 7 till 4 (helmatt). Bild 2. Kulörförslag på vägg och takdekorens ramverk/bårder är uppstrukna utifrån den färgdokumentation som gjordes efter framskarapande av de ursprungliga kulörerna. Proverna är strukna med latexfärg på slät yta. 2 En inledande diskussion fördes mellan A. Borg från ÖLM, Alexandra Holtbäck, Krafft Måleri samt Marie Hermansson, Fastighetsförvaltare (2016-08-24). 7
I det förberedande arbetet rekonstruerades även övermålat dekormåleri. Mallar tillverkades i naturlig storlek i vilka kulörnumren antecknades. Det var varken tidsmässigt eller ekonomiskt möjligt att helt frilägga övermålad dekor. Mallarna finns bevarade hos entreprenören/krafft Måleri AB. Bild 3-4. Del av framskrapad dekormålning i trapphus på Rådmansgatan 5, till höger den rekonstruerade målningen. Bild 5. Kasten Ottengatan 6; yta skrapad vid pardörrar mellan entrédörrarna och första våningsplanet. Den ursprungliga geometriska dekoren i en dovare färgskala syns under de senare blanka och ljust gula färgskikten. Till höger den rekonstruerade dekoren målad med latexfärg på en slät yta/panå. 8
Rådmansgatan 3 Före åtgärd Trapphusets väggar var innan renoveringen målade i en ljust aprikos nyans och trapplöpstaken/fälten målade i en vit kulör. Innan restaureringsarbetet i taken påbörjades tvättades, lagades samt målades väggar och tak utan dekormåleri med en matt latexfärg från Alcro, Milltex 5. Väggarna målades varmgula, i kulören 2030-Y30R, dvs i en ljus nyans av guldocker (NCS, tradition-linoljefärgslikare) och trapplöpen i en grön kulör, 4020- G30Y/5020-G30Y (50/50). Entrétak samt tak på vilo- och våningsplanen rengjordes med svamp av latex, sk wishabsvamp. Tre tydligt framträdande tvärgående sprickor fanns invid entrén, från norra till södra långsidan; vid den centralt placerade armaturen samt vid dekorens ändar. Sprickbildningen var tidigare lagad och den färg som använts vid bättringen var lösare bunden än originalfärgen. Väggmålningarna på första planets södra samt västra vägg rengjordes med samma tillvägagångssätt som taken. Avslag på hörn vid övergången mellan tak/trapplöp/viloplan samt mindre skador i tak och på vägg lagades med gipsspackel Ardex A 828. Bild 6-7. Vänster; trappuppgången fotad 2015-05-11, väggkulören är ljust aprikos. Innan arbetet med takdekoren påbörjades målades väggar och trapplöp. Notera att målningar utförda under 1970-1980-talet invid entrédörrarna målats över. Fotot till höger visar väggarna efter ommålning, dekormålningarna är ännu inte rengjorda. 9
Bild 8. Takmålningen tvättad, tidigare lagning av sprickbildningen syns tydligt. Bild 9. Halva målningen på trapphusets västra vägg är rengjord genom torr-rengöring med sk wishab-svamp. Efter åtgärd Målningen i entrétaket rengjordes med wishab-svamp. Mindre sprickbildning doldes/försvann vid tvätt då pigmentet rördes upp och samlades i sprickan. Till större sprickor användes det gipsbaserade lagningsspackelmassan/bruket, Ardex A 828. Massan var efter blandning möjlig att blöta upp för lättare påförsel alternativt att blanda med mer torrt pulver för ett kompaktare bruk. Takmålningen lagades och bättringsmålades partiellt. Den yttre målade bården, i anslutning till väggytan har en flammig/mjölkaktig skikt som inte är täckande. Väggmålningarna på första planets södra samt västra vägg har rengjorts likt tak samt bättringsmålas partiellt. Liknande väggmålningar har funnits i samtliga tre trapphus på Rådmansgatan. Målningar är rengjorda och bättrade i olika omfattning. 10
Inga målade partier i tak är omgjorda/rekonstruerade, mindre sprickor täckta med färg. Efter avslutat arbete syntes i visst ljus en nyansskillnad mellan tak och vägg, dvs mellan emulsionsfärg och latexfärg. Bild 10-11. Andra och första våningsplanet, skillnaden är tydlig mellan latexfärgen i trapplöpstak och emulsionsfärgen målad i våningsplanstaket. Bild 12. Rengjord takmålning med något mindre synlig sprickbildning. 11
Rådmansgatan 5 Före åtgärd Trapphuset målades senast om någon gång under 1900-talets sista årtionden. Väggytan var delad i en övre vittonad och en undre ljust brun del som markerades av en tunn grön horisontal linje. Det nedre väggpartiet upplevdes vara målat med en hårdare typ av färg och med ett högre glanstal, troligen har en lack lagts som ett skyddande skikt ovanpå alkydoljefärgen. De lägre golvsocklarna i trä var målade i en brunrosa kulör. Ursprungligt dekormåleri på vägg och i tak var övermålade med alkydoljefärg. Alexandra Holtbäck skrapade fram/frilade partiellt den södra väggens målning vilken sannolikt utgörs av en oljeemulsionsfärg som målats på hela väggytan varefter en lösare bunden dekorlinje- samt fyllnadsfärg lagts ovanpå. Att skrapa fram hela väggmålningen var inte möjligt tidsmässigt. Ett förslag på dekor ritades av Alexandra. Västra kortväggens dekormålning var lättare att frilägga då den är placerad på det övre väggfältet. Första trappavsatsen, mot norr, bar spår av en tidigare fuktskada/ fuktpåverkan och det yttre färgskiktet hade lossnat i större sjok. Flagorna var större och hårdare vilket är karakteristiskt för alkydoljefärg. Dock var färgen på övriga ytor mycket hård och blank varför en viss tvekan om färgtyp uppstod. För ytterligare ett utlåtande rörande färgtyp kontaktades PE Lindström. 3 vars erfarenhet är att oljefärg målad på kalkfärg inte är förenlig, om underlaget däremot utgörs av en emulsionsfärg med olja fäster tex en alkyd bra. Sannolikt har någon form av lack lagts ovan alkyden. Efter att väggar och trapplöpstak tvättats samt lagats målades ytorna med en matt latexfärg från Alcro, Milltex 5. Väggarna i kulören 2030-Y20R och trapplöpstaken i 4010-G30Y/4020- G30Y (50/50). Kulörer innan ommålning: Nedre väggyta Tunn linje Övre väggyta inkl. tak Golvsockel 2020-Y10R, 2020-Y20R 3020-G20Y 0500N 5020-Y40R, kulören något mer rosatonad samt ljusare. Bild 13-14. Trapphus före restaurering. Höger; arbete pågår med att ta fram och rekonstruera den ursprungliga dekoren. Foto: Krafft Måleri AB. 3 PE Lindströms Måleri AB, telefonkontakt 2016-09-28. 12
Efter åtgärd Samtliga tak- och väggmålningar rekonstruerade efter framskrapade färgprover. I jämförelse med Rådmansgatan 3 är de rekonstruerade målningarna i trapphus nr 5 mer kulörta och distinkta. Taken i trappavsatser och trapplöp ströks en gång med emulsionsfärg undantaget den röda samt beige/gula kulören på grund av dess sämre täckförmåga. Första strykningen gjordes med en täckande grundfärg som är något ljusare än originalfärgen. För att åstadkomma en mer intensiv kulör är sedan en något mer transparant men mer färgstark kulör lagd ovan denna. Bild 15-16. Första våningens dekormålning under arbete samt andra våningsplanet. De röda cirklarna var vid tillfället ej slutstrukna. Rådmansgatan 7 Bild 17-18. Vägg- och takmålning samt vindfångets rekonstruerade takmålning vid slutbesiktning 2017-05-18. 13
Rådmansgatan 7 Före åtgärd Vid besök 2016-09-05 var väggmålningar inplastade och arbete pågick i lägenheterna och trapphuset. Grundarbetet på vägg och tak genomfördes enligt uppgift likt fastigheternas övriga trappuppgångar. Både tak i trapplöp, på viloplan samt på de olika våningsplanen hade bevarade målningar i god kondition. Likt tidigare trapphus fanns tvärgående sprickbildning i tak i både entréhall och på första planet. Ursprunglig dekormålning vid entrén målades över på 1970 eller 1980-talet med en starkare färgtyp. Underliggande dekor var tyvärr inte möjlig att frilägga eller skrapa fram. Efter att väggarna målats i kulören 3050-Y70R konstaterades att kulören på väggarna upplevdes som för stark och blank i förhållande till de dekormålade takfälten. Diskussion fördes med M. Hermansson samt Krafft Måleri angående ett eventuellt byte av färgtyp för att uppnå ett jämnare resultat. Målat ytskikt behölls oförändrat. Bild 19-22. Målade ytor i både tak och på vägg rengjordes med en svamp av latex, sk wishab-svamp. 14
Efter åtgärd Målningar rengjordes med wishabsvamp i likhet med övriga trapphus. I och med den starka väggkulören blev skillnaden i glans mycket tydlig. För att jämna ut skillnaden borde de större väggfälten ha målats med samma färgtyp och metod som dekormålningarna, om väggarna traslaserats hade dess dominanta intryck med stor sannolikhet kunnat dämpas. En notering i efterhand är att en generell avstämning rörande målade ytor borde ha skett. Antikvarie kontaktades först när arbetet med taken påbörjades vilket försvårade en korrigering av teknik och/eller färgtyp. Hänsyn vid kulörbestämmande borde tagits till de befintliga blekta takfälten alternativt justerats under arbetets gång. Upplevelsen av väggfälten är efter restaureringen överordnad takmålningarna. Kasten Bild 23-26. Ottengatan Den röda kulören 6 upplevs som platt och livlös i jämförelse med takmålningarna 15
Kasten Ottengatan 6 Före åtgärd Väggytorna var svampmålade med alkydoljefärg i en gul kulör i två nyanser där den gula kulören målats upp till dörrfodrens överkant varefter den vita takkulören tog över. En välbevarad takdekor fanns i entréhallen/vindfånget. Dörrar samt handledare var horisontalt ådringsmålade i en ljust gultonad eklasyr. Handledarnas fästen med lackat utseende och med samma bearbetning som Rådmansgatan 3-7, dvs av järn smidda fästen med upprepade små skålformade fördjupningar. Färgdokumentation av trapphusmålning från 1900-talets sista årtionden. Del av vägg, dörrar samt handledare med alkydolja samt överliggande lasyr. Väggar Övre del av vägg/tak Golvsockel Dörrkarm (källare) Handledare vid källare Vindsdörr Handledare vid vind 1020Y (CS), 1020-Y10R, 1030-Y10R (Index) dock något ljusare. 1002Y 4010-G10Y, 3005-G80Y, 4010-G30Y 6030-Y60R, 6030-Y70R 5040-Y80R 6030-Y70R (mahognylasyr) 3040-Y10R, 3050-Y10R (ngt gulare), 3560-Y20R (ngt brunare) undre skiktet dock ngt ljusare 2020-Y20R, övre skiktet ljus ekådring Bild 27-28. Entré/vindfång med bevarad takmålning samt första våningsplanet med ekådringsmålade ytterdörrar med tidstypisk spegelindelning. 16
Innan renovering påbörjades av vindsvåningen torrskrapades en färgtrappa fram på vindsdörren. Om dörren satt på dess ursprungliga plats är osäkert. Vid färgtrappans framtagande användes skalpell, ficklampa samt trådräknare. Med hjälp av en colourscan mättes sedan kulören varefter denna jämfördes och korrigerades med hjälp av en linoljefärgslikare (NCS) till med ögat uppskattad kulör. Lasyr- liksom lackskikten var mycket tunt påstrukna varför det var svårt att avgöra antal strukna skikt. Äldre träådringsmålade ytor har generellt ett flertal lager skyddande lack med eller utan pigmentering. Vindsdörr, färgskikt * trä, fura 1 spackel 2 grundfärg beigetonad 3 ekådringslasyr 4 grundfärg 5 mahognyådringslasyr 6 grundfärg 7 ekådringslasyr (befintlig) 8 lack Trapphuset på Kasten Ottengatan beviljades medel för restaurering av hela trapphuset vilket innebar att även dekorativt målade väggpartier skulle återskapas. I likhet med de övriga trapphusen skrapades tidigare mönster och färgsättning fram varefter ytorna kulörbestämdes med NCS färgsystem. Vägg- samt övermålade takytor tvättades, slipades och där så behövdes lagades mindre avslag och håligheter/ojämnheter med gipsbruk, Ardex A828. Bild 29. Framskrapad referensyta. Efter en att en del av dekoren skrapats fram skars snitt i övrig yta för att kontrollera dekorens upprepning/sträckning. 17
Bild 30-31. Vänster: vindfångets takrosett är tonad med bland annat silverstänk. Höger; färgundersökning i trapp. Efter åtgärd Trapphuset målades i sin helhet med emulsionsfärg från Vibo uppbyggd på linolja, vatten, cellulosalim och pigment. 4 Emulsionsfärgen ströks två gånger på vägg och i tak, i en grå respektive grön kulör, ytorna grundmålades ej. Färgen blev glansigare på lagade partier vilket till viss del rättade till sig vid slutstrykningen, dock upplevdes en viss kulörskillnad på grund av lagningsbruket. Dekor- och linjer ritades därefter upp på den grundmålade ytan varefter streckdragning, konturmåleri samt fyllningarna målades/utfördes. Väggfälten penselströks först med 3040-Y40R varefter de traslaserades med en något mer rödtonad kulör, 3040-Y60R. Bild 32. Den gröna takfärgen upplevdes målad på pannå som något för intensiv/kulört varför funderingar fanns att tona ned kulören något, från 3010-G30Y till 3005-G30Y. Den kraftigare gröna takkulören behölls då den ljusare nyansen drog för mycket åt grått och inte skulle komma att skilja sig märkbart från väggkulören. 4 Arbetsbeskrivning, Emulsionsfärg, Wibo Färg AB. 18
Bild 33. Maria Baumert utför streckdragning med emulsionsfärg i kulören 6030-Y70R Dörrar och ledstänger Dörrarna tvättades, slipades samt grundmålades med en akrylatbaserad grundfärg för trä, v-slip, i kulören S3040-Y40R. Den nya mahognylasyren målades ovan den befintliga. Lasyren till mahognyådringen platsblandades av lasyrolja från Engwall & Claesson samt torrpigmenten bränd och obränd Terra di Siena samt bränd umbra. Färdig lasyrolja stämdes av mot provpannån. En överlasyr med ytterligare tillsatts av bränd terra ströks ovan ådringen för att uppnå en djupare kulör. Slutligen ströks samtliga dörrar och ledstänger två gånger med opigmenterad halvblank lack/fernissa med glansvärde 30. Under arbetet diskuterades huruvida lacken skulle komma att påverka upplevelsen av dörrarna jämfört med olackad yta vilken harmonierade fint med väggens kulörer, en farhåga fanns att lack med för högt glansvärde skulle få dörrarna att konstrastera för mycket mot väggarna. 19
Bild 34-35. Vänster: dörrarna är grundmålade med en akrylatbaserad grundfärg för trä, v-slip, i kulören S3040- Y40R. Höger: ådringsmålning utförd med pigmenterad lasyrolja från Engwall & Claesson. Vägg och tak strukna två gånger med grå respektive grön emulsionsfärg. Entré/vindfång Kulörtheten i de målade provpanåerna diskuterades. Panåer är målade med modern färg vilka innehåller syntetiska pigment. Det ursprungliga dekormåleriet är målad på en yta med svag struktur vilket påverkar kulören på vägg i jämförelse med provpanelen. Färgen blev något mattare än provet liksom att de naturliga pigmentens förmåga att bryta ljuset påverkade slutligen kulörtheten något. 20
Bild 36. Den nya färgsättningen harmonierar med den äldre bevarade takmålningen. Väggens struktur påverkar upplevelsen av de förhållandevis kraftiga kulörerna som mattas ned. Bild 37. I vindlöpet vid entrén är det ljust gula fältet i takdekoren struket fyra gånger för att täcka de lagningar som utfördes efter ett vattenläckage som uppstod i samband med restaureringen av lägenheterna. Dekor och bård är original, och därmed ej åtgärdade. 21
Bild 38-39. Nytillverkade balkongdörrar från Gropens Snickeri fabrikslackerades i samma kulör som de i grått målade väggfälten. Ett parti vid dörr ut mot gården har lagats med ett kraftigare bruk. Ca 150 cm upp på vägg. Skillnaden i putsens grovlek påpekades av både Kraffts Måleri liksom av antikvarisk medverkande. Fastighetsägaren kontaktade entreprenören som lämnade frågan utan åtgärd. Diskussion angående val av pigment Under arbetets gång diskuterades pigment, material och utförande med färgtillverkaren Wibo. Jordpigment användes vid tillredning av färgen i så stor utsträckning som möjligt, dock blev det för att få fram ljusäkta kulörer som inte avvek från originalet i allt för stor utsträckning nödvändigt att i viss mån använda, förutom ockror och terror, även oxidpigment samt i viss mån syntetiska pigment. Ytterligare en faktor som spelade in vid val av pigmenttyp var att vägg- och takkulörer inte skulle avvika från varandra för mycket utifrån skilda färgtyper, även på sikt. Trots att färgerna i upplevelsen ligger nära varandra kan de med tiden komma att te sig olika i viss utsträckning. I emulsionsfärg 2002-Y används exempelvis oxidsvart och oxidgult pigment, där oxiderna ursprungligen är framtagna för att åstadkomma en klarare kulör. Blandas kulören med naturliga jordpigment används i Wibos färgtillverkning grön umbra och oxidsvart alternativt bensvart eller kimrök. Wibo kan dock inte med dessa pigment garantera att de kommer exakt nära önskad kulör. Färgen kan komma att upplevas som mer sjangserad. 22
Efter samtal med M. Geijer, Länsstyrelsen godkändes användandet av oxider med motiveringen att det vid byggnadens uppförande med stor sannolikhet kan ha använts umbror och/eller oxider som pigment. Ett sätt skulle vara att låta analysera vilka pigment som ingår i originalmålningarna vilket inte var möjligt då arbetet/projektet bedömdes som tämligen litet. Beslutet grundades även på att oxiderna i emulsionsfärgen bör bryta ljuset trots att pigmenten kan komma att upplevas som något annorlunda i jämförelse med jordpigmenten. Övrigt Vid renovering av trapphusen togs äldre befintliga kabelkanaler bort och kablage för bredband etc drogs inne i väggarna. Eventuellt synligt kablage färgades in i väggfärgen (exempelvis invid källardörren på Kasten Ottegatan 6). Befintlig numrering på glasparti ovan entrédörrar ritades av och återställdes i ursprungligt utförande. Vid förgyllningen användes bladguld. I samband med renoveringen höjdes även balkongräckena till 1100 mm i enlighet med Boverkets rekommendationer. Balkongens räckessektioner har tunna raka somt vridna dekorativa spjälor i smide. Undersidan av balkongerna målades i en ljust grå nyans likt befintlig färgsättning. Bild. 40-41. Skickligt utförd påbyggnad av balkongräcket. Höger; nyförgylld numrering på Rådmansgatan 3. 23
Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM-2017-33-1-41 D.Nr. 2017.230.067 Fotograf: Louise Anshelm Objekt: Mården 5, 16, 17 samt Kasten Ottengatan 6. Kommun: Örebro kommun Län: Örebro År: 2016-2017 Motiv: Bild 1. Rådmansgatan 3, nyrestaurerad takmålning Bild 2. Uppmålade kulörförslag på provpanåer, Rådmansgtaan 3-5 Bild 3. Framskrapad dekormålning i trapphus på Rådmansgatan 5 Bild 4. Rekonstruerad målning på Rådmansgatan 5 Bild 5. Framskrapad dekormålning i vindfång på Kasten Ottengatan 6 Bild 6. Rådmansgatan 3 före restaurering Bild 7. Rådmansgatan 3 efter restaurering Bild 8. Pågående restaurering av takmålning i vindfång, Rådmansgatan 3 Bild 9. Halva målningen på trapphusets västra vägg är rengjord, Rådmansgatan 3 Bild 10. Emulsionsfärg målad i våningsplanstak, Rådmansgatan 3 Bild 11. Första våningsplanet efter restaurering, Rådmansgatan 3 Bild 12. Rengjord takmålning med något mindre synlig sprickbildning, Rådmansgatan 3 Bild 13. Rådmansgatan 7, innan restaurering Bild 14. Arbete pågår med att ta fram och rekonstruera den ursprungliga dekoren. Rådmansgatan 5. Foto: Krafft Måleri AB Bild 15. Första våningens dekormålning under arbete, Rådmansgatan 5 Bild 16. Andra våningsplanet. De röda cirklarna var vid tillfället ej slutstrukna, Rådmansgatan 5 Bild 17. Rekonstruerad vägg- och takmålning, Rådmansgatan 5 Bild 18. Vindfångets rekonstruerade takmålning, Rådmansgatan 5 Bild 19. Rådmansgatan 7, västra väggen på entréplan innan restaurering. Bild 20. Rådmansgatan 7, innan restaurering Bild 21. Rådmansgatan 7, innan restaurering Bild 22. Bild 23. Nymålade väggar, rengjort dekormåleri, Rådmansgatan 7, 2017-05-18 Bild 24. Vindfång, Rådmansgatan 7, slutbesiktning 2017-05-18 Bild 25. Fösta våningsplanet, Rådmansgatan 7, slutbesiktning 2017-05-18 Bild 26. Viloplanstak, Rådmansgatan 7 Bild 27. Entré/vindfång med bevarad takmålning, Kasten Ottengatan 6 Bild 28. Första våningsplanet med ekådringsmålade ytterdörrar med tidstypisk spegelindelning Bild 29. Framskrapad referensyta, Kasten Ottengatan 6 Bild 30. Vindfångets takrosett är tonad med silverstänk, Kasten Ottengatan 6 Bild 31. Färgundersökning i trapp, Kasten Ottengatan 6 Bild 32. Rekonstruerad takmålning, första våningsplanet, Kasten Ottengatan 6 24
Bild 33. Maria Baumert utför streckdragning med emulsionsfärg i kulören 6030-Y70R, Kasten Ottengatan 6 Bild 34. Grundmålade dörrar i kulören S3040-Y40R, Kasten Ottengatan 7 Bild 35. Ådringsmålning utförd med pigmenterad lasyrolja från Engwall & Claesson, Kasten Ottengatan 6 Bild 36. Ny dekormålning harmonierar fint med den äldre bevarade takmålningen, Kasten Ottengatan 6 Bild 37. Det ljust gula fältet i takdekoren i vindlöpet är struket fyra gånger för att täcka de lagningar som utfördes efter ett vattenläckage, Kasten Ottengatan 6 Bild 38. Trappuppgång Kasten Ottengatan 6, slutbesiktning 2017-05-18 Bild 39. Nytillverkade balkongdörrar från Gropens snickeri, Kasten Ottengatan 6 Bild 40. Balkong med påbyggt räcke, gaveln Rådmansgatan 3, 2017-05-18 Bild 41. Nyförgylld numrering, Rådmansgatan 3, 2017-05-18 25
26