Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Relevanta dokument
Folkhälsopolitiskt program

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoplan

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

DNR: HSNV DNR:

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Strategiskt folkhälsoprogram

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Verksamhetsinriktning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Verksamhetsplan

Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Hälsoplan för Årjängs kommun

Remiss Regional folkhälsomodell

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Strömstads kommun för perioden

Ett socialt hållbart Vaxholm

Folkhälsoplan

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Vad styr våra prioriteringar?

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Handlingsplan För folkhälsa och social hållbarhet. Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Handlingsplan För folkhälsa och social hållbarhet. Folkhälsorådet i Mölndal

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2018

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Policy och riktlinjer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Riktlinjer för Folkhälsorådet och folkhälsoarbetet i Färgelanda kommun

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 13 oktober 2017

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Plan för Social hållbarhet

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsa i Angered NOSAM

Folkhälsoarbetet i Mölndal Handlingsplan 2017

Strategi för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 5 oktober 2018

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Social hållbarhet i ledning och styrning

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 16 februari 2018

Välfärds- och folkhälsoprogram

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Det här ska jag prata om idag:

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Transkript:

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan Dokumentägare Kommunstyrelsen Giltighetstid 20180319 0072/18 Reviderad Sektor stödfunktioner 1

Folkhälsa och socialt hållbar utveckling Hälsan kan beskrivas i flera dimensioner, fysiskt, psykiskt, social och existentiell hälsa. Att arbeta med folkhälsa är att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hälsa är inte bara en fråga för individen och hälso- och sjukvården, utan för hela samhället. Det övergripande målet med arbetet inom folkhälsa och social hållbarhet är att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Det är många faktorer som påverkar hälsan på gruppnivå. Det handlar om livsvillkor, boende, utbildning och arbete. Det handlar också om levnadsvanor som exempelvis kost, alkohol, rökning och motion. Det är särskilt viktigt att utjämna skillnader i hälsa och ge människor större möjlighet att kunna påverka sina liv och känna sig delaktiga. Folkhälsoarbetet är en av många pusselbitar i arbetet för en social hållbar utveckling. Mindre skillnader i både hälsa och livsvillkor är centrala delar i en långsiktigt hållbar utveckling. Ett socialt hållbart samhälle innebär att mänskliga rättigheter respekteras och inga grupper diskrimineras eller missgynnas. Att arbeta med folkhälsa innebär att utgå från forskning och befolkningens behov. Behoven framkommer i undersökningar samt med information från de verksamheter som verkar inom kommunens gränser. Framgångsrikt folkhälsoarbete kräver därför engagemang och samverkan mellan många parter och över organisationsgränser. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att se till vilka faktorer som skapar hälsa och att fortsätta utveckla dessa för att bibehålla och utveckla det som redan är bra. Samtidigt finns det utmaningar, nya områden som behöver utvecklas. Vägledande dokument Folkhälsoarbetet grundas i det nationella folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och för hela befolkningen (prop. 2002/03:35) med dess elva delmål. Riktningen för utvecklingen i Västra Götaland slås fast i visionen Det goda livet och i VG 2020, Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020, avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Folkhälsorådets prioriteringar är vägledande i det konkreta och vardagliga arbetet för folkhälsa och social hållbarhet. Ett arbete som också bidrar till att förverkliga Vision Stenungsund 2035. Till Vision Stenungsund 2035 finns två avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling Social hållbarhet Stenungsund är ett tryggt, inkluderande och stabilt samhälle där invånarnas behov tillgodoses, oavsett kön och inkomst. En socialt hållbar utveckling främjas av det livslånga lärandet, en trygg uppväxt, ökat arbetsdeltagande, att du får åldras med livskvalitet samt att du har goda levnadsvanor. Vi har livet i fokus i Stenungsund! Invånarna i kommunen har en god hälsa fysiskt, psykiskt och socialt. Genom demokrati och delaktighet ges möjlighet för Stenungsundsborna att skapa förutsättningar för ett gott liv. (ur Vision Stenungsund 2035) 2

Regeringen har satt upp ett mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, ett mål som bidragit till att Sveriges nationella komission för jämlik hälsa tillsattes och deras slutrapport presenterades i juni 2017. SKL, Sveriges kommuner och landsting, samordnar och stödjer fortsatt utveckling och lärande kring frågorna inom ramen för Mötesplats social hållbarhet i samverkan med Folkhälsomyndigheten. Internationellt gäller WHO:s Hälsa 2020 samt FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030 som vägledande dokument. Organisering och långsiktig planering För att kunna genomföra ett väl fungerande arbete är det viktig att grundläggande förutsättningar finns såsom ledning, samordning, analys och utvärdering samt tydliga styrdokument och planer. Arbetet ska bygga på nulägesanalys och regelbundna kartläggningar så att insatserna vilar på verkliga och förändringsmöjliga behov. Kontinuerlig kunskapsinhämtning och bred delaktighet och förankring är andra viktiga förutsättningar. För att få en tydlig styrning och en plan för det långsiktiga folkhälsoarbetet bör en plan arbetas fram med mål och delmål för 2018-2020. Samverkansavtal Folkhälsoarbetet i Stenungsunds kommun utgår från ett avtal om samverkan mellan kommunen och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtalet reglerar samverkan i folkhälsoråd, gemensam finansiering av en strategisk tjänst samt verksamhetsbudget. Ett nytt avtal är tecknat för perioden 2017-2020. Avtalet betonar kopplingen mellan folkhälsoarbete och socialt hållbar utveckling. Vidare framhåller avtalet att barn och ungas behov och rättigheter särskilt skall beaktas. Folkhälsoråd Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet. Arbetet med folkhälsa och social hållbarhet ska bedrivas strategiskt och innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens levnadsvillkor och hälsa samt utjämna skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta hälsofrämjande och förebyggande samt generella och riktade insatser. Ett arbete som skall bygga på långsiktighet och som ska utgå från befolkningens behov. I Folkhälsorådet (FHR) ingår förtroendevalda från kommunen och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Rådets uppgift är att verka utifrån ett befolkningsperspektiv och verka för att förbättra hälsan för befolkningen inom kommunen. Rådet ska identifiera behov och prioritera utifrån dessa. Kommunchef, sektorchef för stödfunktioner samt folkhälsoplanerare deltar på folkhälsorådet. Folkhälsoplanerare Till folkhälsorådet finns en folkhälsoplanerare anställd på 100 %. Tjänsten har en central och strategisk placering i kommunens förvaltning. I uppdraget ingår bland annat att verka för att arbetet med folkhälsa och social hållbarhet bedrivs strategiskt och i samverkan med andra, med ledning av regionala och kommunala 3

styrdokument. Det ingår även för folkhälsoplaneraren att under verksamhetsperioden hålla sig uppdaterad med aktuella händelser i samhället och att vara flexibel. Omvärldsbevakning, samverkan och kompetensutveckling är en viktig del. Folkhälsoplaneraren utgör en resurs för sektorerna i arbetet med att identifiera utvecklingsområden i syfte att bidra till att folkhälsan bibehålls och stärks i kommunen. Ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet Folkhälsoplaneraren har en regelbunden dialog med sektorsledning samt verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården genom möten i ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet. Gruppen har beslutande och vägledande funktion om hur arbetet skall genomföras och träffas 4 ggr/år. Övergripande mål Att alla Stenungsundsbor har förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Mål 1. Fullföljda studier för alla barn och unga Insatserna bidrar till ökad information/inspiration/råd och stöd i föräldraskapet samt bidra till ökad samverkan och utveckling för dem som möter barn, unga och föräldrar i sitt arbete. 1.1 Tidiga samordnade insatser för ökad närvaro i skolan Skolan är den arena som tillsammans med gott föräldraskap är de friskfaktorer som bidrar mest till barns utveckling och känsla av sammanhang. För att minimera utanförskapet bör insatser ske tidigt och samordnat. Tidiga och samordnade insatser som bidrar till ökad närvaro. Agera tidigt på de med lång oroande frånvaro för att bryta negativa mönster som bidrar till ohälsa och bristande motivation genom att samordna insatser mellan förskola, skola, gymnasium, elevhälsa och socialtjänst för barn och unga (0-18 år) som riskerar skolfrånvaro. Arbeta med resultatet av LUPP- enkäten 1.2 Föräldrastödsinsatser Föräldrarna är den enskilt största friskfaktorn för barn under hela uppväxten och föräldrar kan behöva stöd och vägledning för att bidra till barn och ungas psykiska hälsa. Erbjuda generella föräldrastödsaktiviteter såsom inspirationskvällar och kurser för föräldrar med barn i olika åldrar och olika målgrupper. Fortsätta erbjuda Älskade barn, föräldrastödsprogram till nyanlända familjer, för att öka den sociala inkluderingen. Utveckla ett familjecentrerat arbetssätt för alla familjer. 4

1.3 ANDT(S) förebyggande arbete Barn och ungdomstiden ska vara fri från tobak, alkohol och andra droger samt brott. Genomföra kunskapshöjande insatser för personal för att identifiera tidiga tecken. Informera och inspirera personal och föräldrar på föräldramöten genom att presentera aktuellt läge utifrån den årliga drogvaneunderökningen i åk 7-9. Initiera inkludering av området spel med pengar i det förebyggande arbetet. 1.4 Främja psykisk hälsa och goda levnadsvanor Se över möjligheten att initiera ökad fysisk aktivitet inom skolans verksamheter (förskola, grundskola och fritidsverksamhet) Initiera samverkan mellan rehabiliteringsmottagningarna och elevhälsa för att nå elever med låg fysisk aktivitet samt signaler på ohälsa med motiverande insatser för att stimulera till fysisk aktivitet. Upprätta en lokal handlingsplan för suicidprevention. I samverkan utveckla tidiga insatser och förstärkt första linjens hjälp och stöd till barn och unga. Stötta skolornas arbete till elever som syftar till att minska stress och öka psykisk hälsa. 1.5 Kommun fri från våld (Våld i nära relation) Genomföra kunskapshöjande insatser för personal för att kunna identifiera de som behöver stöd. Arbeta våldsförbyggande genom att förstärka arbetet med normer, genus och jämställdhet på högstadium och gymnasium. (Länsstyrelseprojketmedel) 1.6 Trygghetsskapande åtgärder I samverkan med brott- och drogförebyggare, skola, fritid, socialtjänst och polis ha regelbundna träffar för att agera tidigt på social oro. (SSPF och SOS grupper) Nattvandrare 5

Mål 2. Åldrande med livskvalitet Insatser som främjar till äldres delaktighet och att leva ett gott, hälsosamt och aktivt liv skall prioriteras. 2.1 Främja psykisk hälsa och goda levnadsvanor Hela Stenungsund i rörelse samverkan mellan hälso- och sjukvården, föreningslivet, motionsanläggningar och friluftslivet i syfte att stimulera till fysisk aktivitet och minska stillasittandet. Medverka till att FaR och Aktivitetskalendern.se sprids. Mötesplatser där äldre kan knyta nya kontakter kan utgöra en stödjande miljö för äldres sociala deltagande och därmed stärka den psykiska hälsan. Vara behjälplig och utveckla detta arbete. Sammanställa och tillgängligöra information om aktiviteter/mötesplatser/föreningar med målgruppen seniorer. 2.2 Trygghetsskapande åtgärder Genomföra trygghetsskapande åtgärder för befolkningen, såsom medborgarlöften med polis, trygghetsvandringar etc. Uppföljning Planens med dess aktiviteter följs upp och redovisas på ledningsgrupp folkhälsa och social hållbarhet samt på folkhälsorådets möten 4 ggr/år. 6

Budget 2018 Folkhälsoarbetet finansieras av kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden med lika delar. Inför 2017 bidrar parterna med vardera 600 tkr. Kvarstående del från 2017 är 50 000: - från HSN och lika del från kommun som får föras över till 2018 pga att folkhälsoarbetet startade senare på året 2017. Budgeten omfattar därmed totalt 1,3 mkr. Strategiskt arbete och samordning Verksamhet Folkhälsoplanerare 100 % Omkostnader (adm kostnader, hyra, it, komputv) Fullföljda studier Åldrande med livskvalitet 720 000 kr 90 000 kr 390 000 kr 100 000 kr Summa 1 300 000 kr 7