EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

Relevanta dokument
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Politik & Vardagsliv

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Övergripande planering Reviderad:

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

samhällskunskap Syfte

Tänket bakom filmserien

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Förslag den 25 september Geografi

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Tänket bakom filmserien

Ny läroplan Föräldrainformation

Norden och Östersjöriket Sverige ca

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Förslag den 25 september Samhällskunskap

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Tänket bakom filmserien

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Matris - Identitet & livsstil

Syfte och mål med kursen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Centralt innehåll årskurs 7-9

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

för samtalen och diskussionerna framåt

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Svensk FOLKTRO Hösten

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson

3.13 Historia. Centralt innehåll

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Göta Kanal. Kort om. Sveriges främsta underverk. La rarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Förslag den 25 september Engelska

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Transkript:

EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring likheter och skillnader mellan länder och regioner i Europa. Ämne: SO och Svenska Målgrupp: Från 10 år Längd: 12-20 min OM FILMEN Helsingfors eller Helsinki som man säger på Finska är landets största stad och här finns riksdagen och regeringen. Staden ligger vid finska viken och omges av hav på tre sidor och det gör att det blåser mycket och ofta här. Men närheten till vattnet gör också staden unik. Helsingfors grundades av den svenska kungen Gustav Vasa och det svenska arvet märks fortfarande tydligt. Finland är tvåspråkigt och från årskurs 6 är undervisningen av svenska i skolorna obligatorisk. Finlandsfärjorna trafikerar östersjön och många turister kommer med båtarna för att utforska staden. Här finns den klassiska finska designen, byggnaderna i en blandning av öst och väst men också de många delikatesserna vid Salutorget. Ciceronen Elna guidar tittaren genom filmen. Ämne: SO och Svenska Målgrupp:Från 9 år Längd: 17 min FILMHANDLEDNING EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

KOPPLINGAR TILL LGR 11 Filmernas innehåll utgår från LGR11 med frågeställningar och uppgifter som utmanar elevens förmågor. Kursplan Geografi Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om naturoch kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Geografi Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Kursplan Historia Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Historia Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Historia De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Kursplan Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Samhällskunskap Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Samhällskunskap Några olika stats- och styrelseskick i världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Kursplan Svenska Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Svenska Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Svenska Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS I den här filmserien med filmhandledning tränas framförallt förmågorna 1. Begreppsförståelse 2. Analysförmåga 3. Kommunikativ förmåga

FÖRE FILMVISNINGEN Genomgång av Stockholm som referensstad. Läge på kartan, befolkning, historia, kända platser. Använd karta och se var Helsingfors ligger. Vad kan ni utläsa av läget? Vad vet vi redan om Helsingfors? Maten? Språket? Värderingar? Historia? Kända platser? Förklara följande begrepp/ ord: tvåspråkigt, krigsbarn, kapitulera, storfurstendömet Finland, Unescos världsarv, grundlag, riksdagsledamöter, republik, UNDER FILMVISNINGEN Fundera över vad som är unikt för Helsingfors. EFTER FILMVISNINGEN Frågor efter filmen INLEDNING 1. Varför blåser det ofta och mycket i Helsingfors? 2. Hur många sidor av Helsingfors omges av hav? 3. Hur många invånare har Helsingfors? 4. Var ligger Helsingfors? 5. Var kan man handla mat? (gamla saluhallen) 6. Hur många öar består skärgården utanför Helsingfors av? HISTORIA 1. Vem grundade Helsingfors? 2. När grundades staden ungefär? 3. Hur länge tillhörde Finland Sverige?? 4. Hur länge tillhörde Finland Ryssland? 5. Vilket år bröt sig Finland loss från Ryssland? 6. När firas den finska självständighetsdagen? 7. Under andra världskriget råkade Finland och Helsingfors illa ut. Vad hände? 8. Vad har Gustav Mannerheim betytt för Helsingfors och Finland?

PLATSER 1. Vilka platser tog filmen upp? Vilka känner du till sedan innan? Vilka var nya för dig? 2. Vem ritade Finlandiahuset? 3. Varför är det bra ackustik i Tempelplatsens kyrka? 4. Vad hette Domkyrkan förut? 5. Vilka byggde fästningen Sveaborg? 6. Var står Mannerheimstatyn? (inte långt från riksdagen vid Mannerheimgatan) 7. Vad händer på Sandvikens torg under söndagar? LEVNADSVILLKOR 1. Hur tror du det är att bo i Helsingfors? 2. Vilka språk talas i Helsingfors? (Ungdomar föredrar mer och mer engelska) 3. På vilka sätt kan man transportera sig i staden? 4. Hur kan man se att Finland & Helsingfors är tvåspråkigt? (skyltar) 5. Vad gillar finnarna och Helsingforsborna att dricka? (kaffe) 6. Hur är det att bo på en ö? (Sveaborg) ATT RESONERA KRING 1. Hur skulle Helsingfors och Finland se ut idag om man tillhört Ryssland? Hur skulle det påverka Sverige. 2. Hur tar sig många turister till Helsingfors? 3. Det sägs att finnar är tystlåtna. Varför det? Stämmer det? 4. På vilka sätt har Helsingfors blivit mer internationell? 5. Vad kan skillnaden bli för ett land om man har en president och inte en kung? 6. Vad är egentligen bra design eller uppskattad arkitektur? 7. Hur drar Helsingfors nytta av havet? Kreativa uppdrag 1. Gör ett nyhetsreportage från Helsingfors. Använd digitala bilder och texter. Något har hänt. Vad? 2. Du ska åka till Helsingfors på semester. Gör upp en resplan för helgen. Vilka platser ska du besöka och vilka sevärdheter vill du se? Vilka delar av Helsingfors besöker du? Hur tar du dig runt? 3. Du jobbar på en turistbyrå och ska göra en turistbroschyr för att locka turister. Storlek A4. Använd bägge sidorna och vik som en broschyr. 4. Gör en podcast om Helsingfors. Det kan vara ett resereportage eller något annat kopplat till huvudstaden. Förbered med fakta och frågor. Var en upp till tre personer och prata om Helsingfors. Förbered även i vilken ordning ni ska ta upp olika ämnen. Spela in med din telefon eller dator.