EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna befinner sig i de förvärvsarbetande åldrarna 2-64 år. Det bör därför finnas många individer som kan försörja ekonomin med varor och tjänster i förhållande till hur många som konsumerar dem. Den skånska arbetsmarknaden är dock dålig på att nyttja den potential som finns i arbetskraften. Skåne har den lägsta förvärvsfrekvensen i Sverige. Vid lågkonjunkturer ökar arbetslösheten och i varje konjunkturnedgång lämnas ytterligare en grupp kvar i arbetslöshet. Det är ett tydligt mönster, särskilt bland unga. Ung befolkning en fördel En ung befolkning i förvärvsarbetande ålder är en viktig utvecklingsresurs eftersom tillgång till arbetskraft är en grundläggande förutsättning för tillväxt. Skåne är ett av de län i Sverige som har den högsta andelen av befolkningen i förvärvsarbetande ålder. Av Skånes invånare är 18 procent födda utomlands och andelen personer med utländsk bakgrund, det vill säga individer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige och har två föräldrar födda utomlands, är 23 procent. Skånes fördelaktiga åldersstruktur beror i stor utsträckning på att skåningar födda utomlands har en annan åldersstruktur än de skåningar som är födda i Sverige. Bland de utrikes födda är 76 procent i åldrarna 2-64 år jämfört med 55 procent för de svenskfödda. När försörjningsbördan beaktas utifrån dessa demografiska förutsättningar ligger Skåne därför bra till. Försörjningsbördan för Skåne ligger på samma nivå som för genomsnittet i Sverige. Faktaruta Försörjningsbörda = Antalet barn (-19 år) och personer över 65 år i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder (2-64 år) Försörjningsbördan visar hur många personer varje person i arbetsför ålder måste försörja utöver sig själv. Ju högre försörjningskvot desto större blir trycket på personerna i arbetsför ålder Faktisk försörjningsbörda = Antalet ej sysselsatta i förhållande till antalet sysselsatta Förvärvsarbetande ålder = 2-64 år Ur ett välfärdsperspektiv är det en fördel att ha en stor andel av befolkningen i förvärvsarbetande ålder då de exempelvis
kan finansiera daghem, skolor och äldreomsorg för de som är för unga eller för gamla för att arbeta. Det finns med andra ord många individer som kan försörja ekonomin med varor och tjänster i förhållande till hur många som ska konsumera dem. Skånes befolkningsprognos visar att försörjningsbördan i Skåne kommer att öka, från,71 till,76, år 22. Det innebär att förutom sig själv ska varje person i arbetsför ålder försörja ytterligare,76 personer. Ökningen av försörjningsbördan i Skåne förväntas dock inte bli lika kraftig som den för riket (från,71 till,78). Även om förändringen av försörjningsbördan i Skåne är stor de närmaste åren har Skåne ett fortsatt gynnsamt läge ur ett demografiskt perspektiv jämfört med genomsnittet i Sverige. Det förutsätter dock att vi tar vara på den potential som de utrikes födda skåningarna är. Låg sysselsättning trots fler i arbete Den skånska arbetsmarknaden är dålig på att nyttja den potential som finns i den demografiska strukturen. Skåne har den lägsta förvärvsfrekvensen i Sverige, då endast 74 procent av befolkningen mellan 2-64 år är förvärvsarbetande. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 77 procent. I dessa siffror är gränspendlingen mot Danmark och Norge inräknad. Skåne har generellt sett en lägre sysselsättningsgrad i alla åldersgrupper jämfört med genomsnittet i Sverige. Åldersstrukturen i Skåne är därmed inte en förklaring till den låga sysselsättningsgraden. Statistiken visar att arbetsmarknaden i Skåne har återhämtat sig kraftigt och att det vid slutet av 21 var 9 fler sysselsatta i regionen än 28, som var det år då vi tidigare hade högst sysselsättningsnivå i Skåne. Figur 1: Andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen i åldern 2-64 år, 21 Sysselsättningsgrad 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Hallands län Jönköpings län Jämtlands län Kronobergs län Gotlands län Källa: Region Skåne och SCB Kalmar län Dalarnas län Västernorrlands län Stockholms län Västerbottens län Norrbottens län Värmlands län Riket Västra Götalands län Gävleborgs län Uppsala län Örebro län Södermanlands län Västmanlands län Blekinge län Östergötlands län Skåne län
Trots att antalet sysselsatta i Skåne har ökat det senaste decenniet har sysselsättningsgraden förblivit låg. En förklaring till detta är att befolkningsmängden har ökat betydligt snabbare än antalet arbete. Få försörjer många Den faktiska försörjningsgraden, det vill säga hur många icke-sysselsatta som ska försörjas av någon med arbete, visar att Skåne ligger på 16:e plats bland rikets 21 län. Detta innebär att alla förvärvsarbetande i Skåne, förutom sig själva, ska försörja 1,19 personer som inte arbetar. Det kan jämföras med de övriga storstadslänen där Stockholm har en faktisk försörjningsgrad på 1,2 medan motsvarande värde för Västra Götalands län är 1,1. Trots en stark demografisk struktur lyckas alltså inte Skåne komma ner på samma faktiska försörjningsbörda som genomsnittet för Sverige, som ligger på 1,12. Vid lågkonjunkturer ökar arbetslösheten och i varje konjunkturnedgång lämnas ytterligare en grupp kvar i arbetslöshet. Det är ett tydligt mönster, särskilt bland unga. Det finns därmed flera skäl att studera närmare, både vad de individer som inte har någon sysselsättning gör och det som brukar kallas för utanförskap. I detta nummer av SkåneAnalysen fokuserar vi på ungdomars utanförskap. Figur 2: Försörjningsbörda 21: Befolkningen i åldrarna -19 år och 65+ år i förhållande till befolkningen 2-64 år och Faktiskt försörjningsbörda 21: Antalet ej sysselsatta i förhållande till sysselsatta Kvot 1,4 1,2 Försörjningsbörda och faktiskt försörjningsbörda per län 21 faktisk försörjningsbörda försörjningsbörda 1,8,6,4,2 Stockholm Halland Jönköping Uppsala Kronoberg Jämtland Gotland V. Götaland Västerbotten Riket Norrbotten Kalmar Dalarna Värmland Västernorrland Örebro Skåne Gävleborg Östergötland Västmanland Södermanland Blekinge Källa: Region Skåne och SCB
Omfattande utanförskap bland unga En grov indikator på ungdomars utanförskap är andelen 2- till 25-åringar som varken studerar eller förvärvsarbetar. År 29 var denna andel nästan 25 procent. Det är betydligt högre än i både Stockholms län, Västra Götalands län och i riket. Denna bild är dock något missvisande. Den registerbaserade officiella statistiken i Sverige tar inte hänsyn till den ökade gränspendlingen i Skåne. Antalet ungdomar som arbetar i Danmark har ökat stadigt under hela perioden, från1997 till 28. År 28 var det omkring 32 personer i Skåne i åldrarna 2-25 år som förvärvsarbetade i Danmark. Figuren nedan redovisar en tidsserie (mörkblå linje) som är korrigerad för gränspendlingen. Figuren visar att den gränsregionala effekten har blivit allt större. Den visar samtidigt att utvecklingen i Skåne följer Stockholms utveckling ganska väl, om man tar hänsyn till att en stor grupp skånska 2- till 25-åringar förvärvsarbetar i Danmark. I Skåne är dock andelen ungdomar (2-25 år) som varken studerar eller förvärvsarbetar större än i riket. Det är också en tydlig tendens att denna grupp har ökat efter 28. I Västra Götalands län och i riket är nivåerna nu motsvarande dem 1997, vilket troligen är en effekt av finanskrisen. Figur 3: Andel personer 2-25 år som varken studerar eller förvärvsarbetar i storstadsregionerna och riket 1997 till 29 Procent 26 24 22 2 18 16 14 12 Bruten Y-axel 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 År Stockholms län Skåne exkl gränspendlare Skåne inkl gränspendlare Västra Götalands län Riket Källa: Region Skåne, Örestat och SCB
Stora skillnader inom Skåne Inom Skåne finns det betydande skillnader mellan kommunerna. Åstorp, Landskrona, Klippan, Bjuv och Skurup har högst andel ungdomar som varken studerar eller förvärvsarbetar. I dessa kommuner ligger denna grupp på över 24 procent. Flera av dessa kommuner har även en låg andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. Lägst andel ungdomar (2-25 år) som varken studerar eller förvärvsarbetar har Lund, Svedala, Lomma, Kävlinge, Ängelholm och Vellinge. I dessa kommuner ligger gruppen på mindre än 18 procent samtidigt som de har en högre andel behöriga elever till gymnasieskolan. Figur 4: Andel personer 2-25 år som varken studerar eller förvärvsarbetar i Skånes kommuner 29 (korrigerat för Öresundspendlare) Källa: Region Skåne och SCB Ungdomars återinträde till arbete För att få en indikation om vad de ungdomar som inte studerar eller har sysselsättning gör, har statistik tagits fram. Detta har gjorts genom att studera vad dessa skånska ungdomar gjorde 27 och hur deras situation förändrades till 28. Totalt var det 1 561 ungdomar som inte arbetade eller studerade i Skåne år 27. Av dessa var 38 procent sysselsatta eller studerande året efter. Av tabellen på nästa sida framgår det att en relativt stor grupp på 3 335 individer inte hade någon känd aktivitet. I denna grupp inkluderas bland annat personer som inte har anmält emigration, som bor hemma och lever på sina föräldrar eller som är på långresa. Men det kan också handla om utslagna individer utan myndighetskontakter. Drygt hälften av de utan känd aktivitet år 27 hade dock återgått till arbete eller studier år 28.
En annan stor grupp i studien var de som invandrat under 27. Av dessa var 44 procent arbetande eller studerande år 28. Endast 28 procent av de 1 453 ungdomarna som hade kommunalt stöd eller deltog i kommunala åtgärder år 27 hade arbete eller studerade året efter. Lägst chans att komma tillbaka till studier eller arbete hade de ungdomar som var långtidssjukskrivna (minst 7 månader) under 27. Av dessa var endast 12 procent studerande eller sysselsatta år 28. Tabell 1: Aktiviteter 27/28 för ungdomar 2-25 år i Skåne vilka varken arbetade eller studerade under 27 Källa: SCB bearbetat av Region Skåne Återgått till arbete eller studier Fortfarande ej studerande eller sysselsatta Aktivitet 28 Ingen känd Övriga samt Totalt Totalt Aktivitet 27 aktivitet Emigrerat avlidna procent absolut )Invandrat under 27 44% 16% 3% 9% 1% 1% 1 453 1)Statliga arbetsmarkn.åtg. (>7mån) 55% 42% 2% % % 1% 857 2)Kommunalt stöd/åtg. (>7mån) 28% 69% 2% 1% 1% 1% 94 3)Omvårdnad av barn (>7 mån) 55% 42% 2% 1% % 1% 738 4)Sjukdom (>7 mån) 12% 88% % % % 1% 1 297 5)Kombination 1 4, (> 7 mån) 42% 53% 4% 1% 1% 1% 342 6)Kombination 1 4, (3 7 mån) 43% 45% 1% 2% % 1% 875 7)Kombination 1 4, (> <3 mån) 48% 29% 21% 2% % 1% 76 8)Ingen känd aktivitet 36% 8% 5% 6% % 1% 3 335 Totalt 38% 35% 23% 4% % 1% 1 561 Mer kunskap behövs Skånes låga sysselsättningsnivå är en av de stora utmaningarna i regionen inför framtiden. Ökad kunskap behövs om vad den stora grupp människor som varken studerar eller arbetar gör. Det är en viktig uppgift att kunna beskriva dessa människor, deras situation och ge underlag för att hitta åtgärder för att kunna hjälpa dessa till arbete eller till studier.
Indikatorer Skånes utveckling 7 6 5 4 3 2 1 Befolkning Skånes befolkningsökning var under 211 något lägre än på senare år. Det kan till stor del förklaras av de höga nivåerna av inflyttning till Skåne under åren 26-21 sjunkit. Befolkningsutveckling i Skåne 27 I - 211 III 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 27 28 29 21 211 År och kvartal Folkökning 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Under 211 minskade inflyttningen samtidigt som utflyttningen ökade vilket ger Skåne ett lägre flyttnetto. Antalet födslar under tredje kvartalet 211 var något lägre än motsvarade period i fjol. Antalet dödsfall är på en stabil nivå. Födelse- och flyttnetto i Skåne 27 I - 211 III 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 27 28 29 21 211 År och kvartal Födelsenetto Flyttnetto 8 7 6 5 4 3 2 1 Arbetsmarknad Figuren nedan visar förändringen av arbetslösheten i Skåne 21 och 211 för varje månad samt hur den förändrats i riket. Skåne 21 Skåne 211 Riket 211 Generellt sett minskar arbetslösheten för varje månad med undantag november. Arbetslösheten i Skåne är dock fortsatt cirka 1 procent högre än för genomsnittet i Sverige. Nov 211 Nov 21 Arbetslöshet 16-64 år 7,1% -.1 procenh Arbetslöshet 18-24 år 11,1% -.1 procenh Nyanmälda platser 614 5617 Varsel 692 52 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Bostadsbyggande Bostadsbyggandet minskade 28-29 som en följd av finanskrisen i världen. I genomsnitt påbörjades 1437 bostäder per kvartal i Skåne mellan 25 och 27 och 129 färdigställdes. Samma siffror för perioden 28-211 är 793 påbörjade och 753 färdigställda, en minskning på cirka 4 %. Även om det finns en viss eftersläppning i kvartalssiffrorna så pekar påbörjande siffror de senaste kvartalen på en fortsatt minskning av bostadsbyggandet. Bostadspriser Villapriserna i Skåne följer generellt prisutvecklingen på nationell nivå även om Skåne har en något högre pris per kvadratmeter på de objekt som säljs. Under 211 sjönk priserna med cirka 1 kronor per kvadratmeter eller 6 % jämfört med 8 % i Riket. Bostadsrättspriserna i Riket ligger betydligt högre än i Skåne. Även bostadsrättspriserna sjönk under 211 i Riket, i Skåne var de oförändrade under 211. 25 3 Skåne Län Villa 2 Påbörjade Färdigställda 25 2 Riket Villa Skåne Län BR Riket BR 15 15 1 1 5 5 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 25 26 27 28 29 21 211 25 26 27 28 29 21 211 Påbörjade och färdigställda bostäder 25-211 i Skåne Medelpris för sålda villor och bostadsrätter 25-211 i Skåne och Riket