Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Relevanta dokument
Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Min matematikordlista

UNDERVISNINGSMATERIAL

Samhällskunskap Civics

1. Det första du behöver göra är att bekanta dig med pennan. Börja med att träna på är att trycka olika hårt med pennan.

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

FYSIKALISKA APTITRETARE

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Facit till 38 No-försök

Undersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

1:a gången på vårt NTA arbete.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs 6

Kängurutävlingen Matematikens Hopp Cadet 2003 Uppgifter

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

NTA - tema luft - HT-11

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Min bok om Rymden. Börja läsa

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och för då utvecklade resonemang om. 4-5 korrekta observationer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Vatten och Luft

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

10. Relativitetsteori Tid och Längd

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. Colorona är en del av

Dikter: Robab Moheb. Översättning från persiska: Sohrab Rahimi

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud

Samhällskunskap Civics

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Avdelning 1, trepoängsproblem

FACIT. Version

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

+ 4 = 7 + = 9. Del 1, trepoängsuppgifter. A: 6 B: 7 C: 8 D: 10 E: 15 (Vitryssland) 2 Erik har 10 likadana metallskenor.

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Astronomiövningar som kräver observationer

Författare: H.C. Andersen Översättning och bearbetning: Håkan Wester. En saga från sagosidan.se

Färglära. Såhär är arbetet med färglära upplagt:

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

B) Du ska kunna förklara vad energiprincipen är. C) Du ska kunna vilka former av energi som elektricitet kan omvandlas till.

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Ljus och strålning. Klass: 9H

ENSAM. Av Matilda Jerkvall

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Provverktyg för elever instruktioner [SE]

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

PROGRAMMANUS 1(16) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA5

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Luftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Min bok om Rymden. Börja läsa

Samhällskunskap Civics

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m. 2018-06-30.

2

1 Observera månen a. Eleverna i 6a läser om solen, månen och jorden. De vet att det går ungefär en månad mellan varje fullmåne. Nu ska de titta på månen så ofta de kan under en hel månad. Vilka frågor kan eleverna få svar på genom att själva titta på månen? Sätt kryss i rätt ruta. Frågan går att få svar på Frågan går inte att få svar på a. Hur lång tid går det från fullmåne till halvmåne? b. Hur mycket väger månen? c. Varför snurrar månen runt jorden? d. I vilket väderstreck är fullmånen klockan 12 på natten? e. Hur mycket luft finns det på månen? f. Hur långt är det från jorden till månen? g. Hur många gånger under en månad syns månen mitt på dagen? b. Hitta nu själv på frågor om månen. Frågorna ska gå att få svar på genom att titta på månen så ofta man kan under en månad. Ställ inte frågor som kan besvaras med ja eller nej. 3

2 Vitt och svart papper En klass ska undersöka följande fråga: Vitt eller svart vilket blir varmast? Eleverna i en klass ska undersöka om det blir varmast under ett svart eller vitt papper. De arbetar i fyra grupper. Varje grupp gör så här: De tar två likadana papper, ett vitt och ett svart. De lägger det vita och det svarta pappret bredvid varandra i solen på en träbänk som har samma temperatur överallt. De har två termometrar. De lägger en termometer under varje papper. a. Vad ska de tänka på när de använder termometrarna för att få ett resultat som går att lita på? 4

Grupperna i en klass fick följande resultat: Temperatur under pappret ( o C) Vitt papper Temperatur under pappret ( o C) Svart papper Grupp 1 25 28 Grupp 2 23 26 Grupp 3 24 29 Grupp 4 26 28 b. Vilka likheter ser du mellan gruppernas resultat? c. Svara nu på den ursprungliga frågan: Vitt eller svart vilket blir varmast? 5

3 Soluret Man kan ta reda på hur mycket klockan är med hjälp av solen, skuggan från en pinne och några stenar. En sådan klocka kallas solur. I vilken ordning ska man göra de olika sakerna? Sätt bokstäverna A-E i rätt ordning i rutorna nedanför. En mening (en bokstav) ska inte vara med. A. Skriv klocktid på stenarna du lagt ut. B. Välj ut en plats där solen lyser hela dagen. C. Lägg en sten där skuggan pekar varje hel timme. D. Vrid pinnen ett halvt varv efter varje timme. E. Stick ned en pinne i marken. 6

4 Tidmätare Filip har fått i uppgift att tillverka en klocka som ska visa när det gått 3 minuter (lagom för att koka färsk pasta). Han använder en pappersmugg som han häller vatten (eller något annat) i. Han gör ett litet hål i muggen så att det rinner ut mycket långsamt. Efter 3 minuter ska det sluta rinna. Han kan testa flera gånger och på flera olika sätt, men det finns bara en slags mugg. Första gången Filip provar slutar det rinna efter 2 minuter. mugg vatten hål vattenstråle Vad kan han ändra på för att det ska rinna i 3 minuter? Ge fyra förslag efter exemplet. mindre hål 7

5 Skuggans längd Oscar och Emma, som spelar teater, tycker det är roligt att se hur skuggornas längd på scenen ändras beroende på var strålkastaren sitter. På NO-lektionen får de göra ett experiment för att undersöka skuggans längd. De ställer en docka, som är 20 cm hög, på ett bord i ett ganska mörkt rum. De lyser på dockan och mäter skuggans längd, från fot till huvud. De mäter också lampans avstånd och höjd, se figur och tabell. lampans höjd lampans avstånd docka, 20 cm hög skuggans längd 8

Lampans avstånd (cm) RESULTAT Lampans höjd (cm) Skuggans längd (cm) 10 30 7 20 20 20 20 40 10 30 30 20 20 30 d) Vad kan du lära dig av följande experiment? Sätt ett kryss för varje fråga. a. Om lampans avstånd är samma men lampans höjd ökar så blir skuggan längre oförändrad kortare b. Om lampans höjd är samma men lampans avstånd ökar så blir skuggan längre oförändrad kortare c. Om lampans höjd är lika stor som lampans avstånd till dockan så blir skuggan längre än dockan lika lång som dockan kortare än dockan d) Som du ser i resultattabellen glömde eleverna mäta skuggan vid ett tillfälle. Se på de andra resultaten i tabellen och fyll i det ungefärliga resultat de borde ha fått i den tomma rutan! 9

6 Ljud och ljus i rymden Oscar och Filip undrar om man kan höra musik ute i rymden där det är vakuum. Vakuum = Lufttomt, det finns ingen luft NO-läraren Maria gör ett experiment för att undersöka detta. Maria sätter en mobiltelefon inuti en stor glaskupa. När man ringer till telefonen kan man se att den vibrerar och höra att den ringer. Sen pumpar Maria ut all luft ur kupan så att det blir vakuum. Man kan fortfarande se att mobiltelefonen vibrerar, men det hörs ingenting. Vad kan du lära dig av det här experimentet? Markera med ett kryss på varje rad. Experimentet visar att detta är rätt Experimentet visar att detta är fel Experimentet ger inget svar på detta a. Ljud går snabbare än ljus b. Ljud kan gå genom vakuum c. Ljud kan gå genom glas d. Ljus kan gå genom vakuum e. Ljus kan gå genom glas f. Batteriet till mobiltelefonen fungerar i vakuum 10

7 Krock med bollar Genomför följande experiment: Du behöver en tung golfboll och en lätt bordtennisboll och ett ställe där de kan rulla rakt. Lägg bollarna i en smal springa (mellan två bord). Bollarna ska vara cirka 50 cm från varandra. Putta till dem så att de rullar rakt mot varandra med ungefär samma fart på båda bollarna. Prova igen så du är säker på resultatet. Vad händer med bollarna när de krockar rakt mot varandra? Kryssa för ja eller nej på varje rad. Ja Nej Bordtennisbollen fortsätter i samma riktning som före krocken. Bordtennisbollen stannar vid krocken. Bordtennisbollen vänder och rullar tillbaka. Golfbollen fortsätter i samma riktning som före krocken. Golfbollen stannar vid krocken. Golfbollen vänder och rullar tillbaka. Lärares signatur för genomförd undersökning. 11

8 Se genom vatten Du har en glasburk fylld med vatten. Du har också en lång penna. Undersök hur pennan ser ut när du tittar på den genom burken. Håll pennan som bilderna visar, bakom och tätt intill burken. a. Hur ser pennan ut när du tittar genom burken med vatten? Sätt kryss i en ruta på varje rad. Burk med vatten Pennan ser ut att vara tjockare Pennan ser ut att vara lika tjock Pennan ser ut att vara tunnare b. Gör nu om experimentet, men utan vatten. Hur ser pennan ut när du tittar genom burken? Burk utan vatten Pennan ser ut att vara tjockare Pennan ser ut att vara lika tjock Pennan ser ut att vara tunnare Lärares signatur för genomförd undersökning. 12

13

Skolverket