Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Lagtext, vägledning samt riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Socialnämnden i Ronneby Reviderad 2016-03
Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Socialtjänstens uppdrag... 4 1.2 Barnperspektiv... 5 2. Förutsättningar för rätten till ekonomiskt bistånd... 6 2.1 Arbetssökande... 6 2.2 Sjuka... 6 2.3 Missbrukare... 7 2.4 Studerande... 7 2.5 Egna företagare... 7 2.6 Föräldralediga... 7 2.7 EU-medborgare... 7 2.8 Personer med rätt till etableringsinsatser... 8 3. Utgiftsposter som ingår i riksnormen... 9 3.1 Livsmedel... 9 3.2 Kläder och skor... 9 3.3 Lek och fritid... 9 3.4 Förbrukningsvaror... 9 3.5 Hygien... 9 3.6 Dagstidning, telefon, TV-avgift... 10 3.7 Barn- och ungdomsförsäkring... 10 4. Utgiftsposter utöver riksnorm... 11 4.1 Arbetsresor... 11 4.2 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa... 11 4.3 Boende i hyreslägenhet... 11 4.4 Boende i egen fastighet/bostadsrättslägenhet... 12 4.5 Delat boende - inneboende... 12 4.6 Eget boende för ungdomar... 12 4.7 Byte av bostad pga för hög boendekostnad... 13 4.8 Byte till dyrare bostad... 14 4.9 Fritidskostnader och övriga kostnader... 14 4.10 Hemförsäkring... 14 4.11 Hushållsel... 14 2
4.12 Resor... 14 5. Riktlinjer för bistånd till sin livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 SoL... 15 5.1 Advokatkostnader... 15 5.2 Barnomsorgsavgift... 15 5.3 Barnomsorgsavgiftsskuld... 15 5.4 Begravningskostnad... 15 5.5 Cykel... 15 5.6 Dator och internetuppkoppling... 15 5.7 Elskulder... 16 5.8 Flyttkostnader... 16 5.9 Glasögon... 16 5.10 Hemtjänstavgift... 16 5.11 Hemutrustning inklusive möbler och husgeråd... 16 5.12 Hyresgästföreningen... 17 5.13 Hyresskulder... 17 5.14 ID-handlingar... 17 5.15 Psykoterapi m.m.... 17 5.16 Spädbarnsutrustning... 18 5.17 Tandvård... 18 5.18 Vård, behandling och medicin... 18 5.19 Umgängeskostnader... 18 5.20 Umgängesresor... 19 5.21 Underhållsstöd... 19 6. Annat bistånd enligt 4 kap 2 SoL... 20 6.1 Akuta skulder... 20 6.2 Garanti... 20 6.3 Realiserbara tillgångar... 20 6.4 Övrigt... 20 7. Inkomster och tillgångar... 21 7.1 Inkomster... 21 7.2 Tillgångar... 21 7.3 Försörjningsskyldighet... 22 8. Lagtext... 24 8.1 Socialtjänstlagens paragrafer som styr den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd... 24 3
1. Inledning Socialtjänstlagen (SoL) är en ramlag vilket innebär att tillämpningen av lagen förändras om samhällsförhållanden som berör de människor socialtjänsten har kontakt med ändras. Exempel på sådana förhållanden är situationen på arbets- och bostadsmarknaden. Ekonomiskt bistånd ska vara en hjälp till självhjälp och hjälpen som erbjuds från socialtjänsten ska vara utformad så att den stärker den enskildes förutsättningar att själv förändra sin livssituation och klara sin egen försörjning. Det långsiktiga målet för de flesta ska vara självförsörjning genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Socialtjänsten ska ha ett aktivt förhållningssätt i samarbetet med den som söker bistånd och arbeta förebyggande och motiverande med särskilt fokus på att motverka långvarigt biståndsmottagande. Med långvarigt biståndsmottagande avses hushåll som mottagit bistånd under 6 månader eller längre. 1.1 Socialtjänstens uppdrag Socialtjänsten har två uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd: 1. Huvuduppdrag: hjälp till självförsörjning 2. Hjälp med försörjningen Självförsörjning Socialtjänsten ska bidra till att hitta långsiktiga lösningar på individens ekonomiska situation. I de flesta fall är slutmålet förvärvsarbete men det är viktigt att beakta att alla människor inte har samma förutsättningar att försörja sig genom arbete. Socialtjänstens insatser måste då vara inriktade på att finna andra alternativa lösningar, till exempel genom att undersöka möjligheten till sjukersättning eller andra typer av ersättningar inom socialförsäkringssystemet. De krav som ställs på individen ska alltid anpassas utifrån den enskildes förutsättningar att nå målet, egen försörjning. Arbetet ska präglas av helhetssyn och kvinnor och män ska få samma stöd i att förändra sin situation. Utredning- planering En utredning av god kvalité över den enskildes ekonomiska situation är grunden för att kunna bedöma vilket stöd och vilka insatser som ska erbjudas. Syftet med utredningen ska vara att skapa sig en helhetsbild av förutsättningar, resurser och behov. En utredning ska aldrig göras mer omfattande än nödvändigt och ska som regel bygga på ett eller flera möten med den enskilde och övriga aktörer kring denne. Utifrån vad som framkommit i utredningen ska socialtjänsten tillsammans med den enskilde göra en planering för hur den enskilde långsiktigt ska kunna försörja sig själv. Det är av yttersta vikt att den enskilde har inflytande över planeringen och att utredningen innefattar en tydlig beskrivning av vad som ska göras, när det ska göras samt vem som ansvarar för 4
vad. Socialtjänsten ska beakta de enskilda behoven hos såväl sökande som medsökande och göra separata planeringar för var och en med beaktande av hushållets samlade förutsättningar och situation. Socialtjänsten ska tillsammans med den enskilde följa upp planeringen. Uppföljningen kan ske enbart mellan socialtjänsten och den enskilde eller tillsammans med andra parter som den enskilde har kontakt med. 1.2 Barnperspektiv Barns, personer under 18 år, bästa ska enligt 1 kap 2 SoL särskilt beaktas. Barnets bästa är inte alltid avgörande för innehållet i beslut som fattas rörande ekonomiskt bistånd men ska alltid beaktas, utredas och redovisas. Socialtjänstens stöd och insatser ska ha särskilt fokus på barn i familjer som levt på låg ekonomisk nivå under längre tid före ansökan om bistånd samt familjer med långvarigt biståndsmottagande. Insatserna ska syfta till att hjälpa föräldrarna till egen försörjning, att säkerställa skälig levnadsnivå och att stärka skyddsfaktorer i barnens utveckling. Arbetet med barnperspektivet ska ske i samråd med föräldrarna. Barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd innebär att socialtjänsten ska: uppmärksamma hur barnen har det beakta vad barnens bästa kräver för beslut överväga vad olika beslut får för konsekvenser för barnen Barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas men det ska av dokumentationen tydligt framgå hur barnets behov har beaktats, vilka överväganden som gjorts och hur dessa påverkat beslutet. Konsekvenserna för barnet ska i möjligaste mån analyseras och dokumenteras i så väl bifall- som avslagsärenden. I Ronneby kommun erbjuds ekonomisk rådgivning avseende barnens situation vid långvarigt behov av försörjningsstöd. 5
2. Förutsättningar för rätten till ekonomiskt bistånd 2.1 Arbetssökande Arbetssökande har rätt till ekonomiskt bistånd om de står till arbetsmarknadens förfogande. Grundförutsättningarna för att den enskilde ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande är följande: anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. har regelbunden kontakt med sin handläggare på Arbetsförmedlingen. aktivt arbetssökande; - vara medveten om vilka lediga tjänster som finns på arbetsmarknaden. - söka alla tjänster som den enskilde har behörighet till inom pendlingsavstånd. - egna initiativ att även söka ej utannonserade jobb, genom att själv söka upp arbetsgivare. att ta erbjudet arbete eller arbetsmarknadsåtgärd där det utgår ersättning. den enskilde kan inte utan särskilda skäl välja att sluta sitt arbete eller avstå från arbetsmarknadsåtgärd/praktik som ger någon form av inkomst. Individer som utav sociala, psykiska eller medicinska skäl är i behov av stöd eller rehabiliteringsinsatser för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande ska i samråd med andra myndigheter erbjudas sådana insatser. Om den enskilde inte medverkar till att sådana insatser kommer till stånd kan han/hon inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. 2.1.1 Praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet Arbetssökande kan erbjudas praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 SoL. Personer som inte är enbart tillfälligt arbetssökande och som inte kan erbjudas någon annan lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd kan efter samråd med Arbetsförmedlingen erbjudas praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Praktiken ska vara en del av en arbetsplan med syfte att ge den enskilde större möjligheter att få och klara av arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I vissa fall kan personer som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande som ett led i rehabilitering och behandling erbjudas praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. I de fallen är praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten att betrakta som praktik enligt 4 kap 1 SoL. 2.2 Sjuka De som pga sjukdom eller psykiska problem inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ska vara sjukskrivna med läkarintyg. Vid långvarig sjukskrivning ska socialförvaltningen 6
kontakta sjukvården för diskussion om rehabilitering och eventuellt ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning. 2.3 Missbrukare De som pga missbruksproblem inte står till arbetsmarknadens förfogande ska erbjudas bistånd i form av stöd och behandlingsinsatser från Vuxenenheten-utredning och Råd och Stöd -Vuxna. De ska i första hand erbjudas hjälp för sina sociala problem och socialtjänsten ska tillsammans med dem planera för hur de på lång sikt ska kunna nå självförsörjning. 2.4 Studerande Huvudregeln är att studerande ska finansiera sina studier på annat sätt än genom försörjningsstöd. Komplettering av studiemedel och andra studiesociala bidrag beviljas normalt inte. Studerande som t ex. deltar i grundläggande svenskundervisning för invandrare, SFI, eller den som studerar via arbetsmarknadsåtgärd kan få kompletterande försörjningsstöd. För skolungdomar som beviljats eget boende se punkt 4.3.3. 2.5 Egna företagare Egna företagare har generellt inte rätt till ekonomiskt bistånd. Företagare som driver ett företag som inte lönar sig bör hänvisas till att avveckla företaget, anmäla sig på Arbetsförmedlingen och vara aktivt arbetssökande eller ta ut tillräcklig lön från företaget. Egna företagare som erhåller starta eget-bidrag från Arbetsförmedlingen kan för att undvika ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd beviljas kompletterande försörjningsstöd under 6 månader. Efter särskild prövning kan försörjningsstöd beviljas för längre tid, dock längst 12 månader. Företagets ekonomi ska redovisas och företagets inkomster beaktas vid bedömning av rätt till försörjningsstöd. 2.6 Föräldralediga Föräldrar som är föräldralediga till barn under ett år har rätt till försörjningsstöd, under förutsättning att endast en av föräldrarna är föräldraledig och föräldern tar ut föräldrapenning alla dagar. Föräldralediga till barn över ett år har inte rätt till försörjningsstöd. 2.7 EU-medborgare Nordiska medborgare Nordiska medborgare ska betraktas på samma sätt som svenska medborgare vid 7
tillämpningen av SoL. Detta enligt den Nordiska konventionen (1995:479). Medborgarskapet ger rätten till likabehandling. Övriga EU-medborgare EU- medborgare och deras familjemedlemmar ska behandlas på liknande sätt som nordiska medborgare, förutsatt att de har uppehållsrätt. Efter tre månader är det upp till socialtjänsten att självständigt bedöma om en person har uppehållsrätt vid tidpunkten för ansökan om ekonomiskt bistånd. Uppehållsrätten prövas utifrån 3 a kap. Utlänningslagen (2005:716) och 3 a kap. Utlänningsförordningen (2006:97). Saknar personen uppehållsrätt begränsas det stöd och den hjälp som personen kan få till att omfatta enbart hjälp i akuta situationer på grund av att personen vistas i kommunen (2 a kap 2 SoL). 2.8 Personer med rätt till etableringsinsatser Personer som är nya i Sverige och har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande har rätt att ansöka om etableringsersättning hos Arbetsförmedlingen. Dessa personer har rätt till försörjningsstöd i avvaktan på att etableringsersättningen kommer igång eller till kompletterande försörjningsstöd under deltagande i etableringen. Förutsättningar för deras rätt till försörjningsstöd är; att de har uppehållstillstånd, inte har ersättning från Migrationsverket, är folkbokförda i kommunen, har sökt barnomsorg, har anmält sig på Arbetsförmedlingen och utnyttjar övriga ersättningar inom socialförsäkringssystemet. 8
3. Utgiftsposter som ingår i riksnormen Ronneby tillämpar den riksnorm som det stadgas om i 4 kap 3 SoL. Riksnormen grundar sig bl a på pris och konsumtionsundersökningar och nivån på normen bestäms av regeringen inför varje kalenderår. Försörjningsstöd med ett högre belopp kan beviljas när det finns medicinska eller starkt sociala skäl för detta. 3.1 Livsmedel Kostnader för en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer till frukost, lunch, middag samt 2-3 mellanmål. Utgångspunkten är att man lagar all mat hemma. 3.1.1 Akut ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd enligt livsmedelsnorm till hushåll som inte är berättigade till försörjningsstöd eller hushåll som erhållit och förbrukat försörjningsstöd eller motsvarande egen inkomst bör utgå endast i undantagsfall för att undvika en nödsituation. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas. 3.2 Kläder och skor Kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag, fritid och något festligare tillfällen. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och skor. Även tillbehör som paraply, armbandsur samt väskor. 3.3 Lek och fritid Kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Även en viss kostnad för mobiltelefon ingår. 3.4 Förbrukningsvaror Kostnader för toalett- och hushållspapper, batterier och glödlampor, och för dagligvaror som behövs för vård och skötsel av bostaden och av kläder och skor, te.x disk- och tvättmedel. 3.5 Hygien Kostnader för den personliga hygienen inklusive hårklippning och rakapparat, varor för skötsel av småsår etc. Preventivmedel ingår inte. 9
3.6 Dagstidning, telefon, TV-avgift Kostnader för helårsprenumeration av en dagstidning, avgift till Radiotjänst för TV och månads- och samtalsavgifter för telefonsamtal inom Sverige. 3.7 Barn- och ungdomsförsäkring Kostnader för premie för gruppförsäkring eller individuell försäkring som gäller sjukdom och olycksfall. 10
4. Utgiftsposter utöver riksnorm Poster som ingår i SoL 4 kap 3, punkt 2 4.1 Arbetsresor Kostnader för resor med egen bil godkänns endast om tidsvinsten är större än 2 tim per dag eller det är omöjligt att ta sig till arbetsplatsen med allmänna kommunikationer. Kostnader för resor med egen bil beviljas för högst tre månader. Om behovet kvarstår efter tre månader görs en förnyad prövning där alternativ som byte av bostad kan diskuteras. De kostnader som godkänns är bensinkostnad, 90 % av aktuellt literpris, per mil samt årskostnaden för skatt, trafikförsäkring och besiktningsavgift delat med 12 månader. Kostnader för reparationer och underhåll godkänns normalt inte. En skälighetsbedömning måste göras i varje fall. Att under lång tid bevilja stora kostnader till arbetsresor till ett arbete/sysselsättning som inte ger tillräckliga inkomster för att klara en egen försörjning kan inte anses skäligt. Stora kostnader under en kort tid i avvaktan på lön kan däremot anses skäligt. Kostnader som under en tre månaders period i genomsnitt överstiger 1000 kr per månad kan inte anses skäliga om det inte finns några särskilda skäl. De personer som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd via Arbetsförmedlingen beviljas resekostnader som överstiger en fastställd egenavgift. Komplettering av kostnaden upp till egenavgiften görs med försörjningsstödet. 4.2 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Ekonomiskt bistånd till avgift för medlemskap i arbetslöshetskassa och fackförening beviljas. Den enskilde ska uppmanas att söka reducerad avgift, helt eller delvis, när det är möjligt. 4.3 Boende i hyreslägenhet Försörjningsstöd till en skälig hyreskostnad i befintligt boende beviljas. 4.3.1 Hyreskostnad Bedömning av vad som är en skälig hyreskostnad utgår ifrån kostnaden för en hyreslägenhet i Ronneby kommun. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är en skälig hyreskostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller övriga bostadsföretag på orten. Hur bostadsmarknaden ser ut bör beaktas vid bedömning av kostnad för skäligt boende. Den högsta godtagbara hyreskostnaden i Ronneby kommun är; Ungdomar under 25 år utan barn Enrumslägenhet 3 600 kr 4 000 kr 11
Tvårumslägenhet Trerumslägenhet Fyrarumslägenhet Fem rum eller fler 4 700 kr 5 700 kr 6 400 kr 7 500 kr Bedömningen av hur stor bostad ett hushåll behöver utgår från Socialstyrelsens definition av trångboddhet. För att ett hushåll inte ska anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum. Barn under tre år kan dela sovrum med föräldrarna. För sammanboende under 25 år och för enpersonshushåll är en enrumslägenhet tillräcklig. För ungdomar under 25 år utan barn tillämpas en lägre högsta godtagbara kostnad. 4.4 Boende i egen fastighet/bostadsrättslägenhet Försörjningsstöd till en skälig boendekostnad i befintligt boende beviljas. Vid beräkning av boendekostnaden för boende i egen fastighet/bostadsrättslägenhet medräknas räntekostnader på fastighets/bostadslån, kostnader för fastighetsskatt samt de faktiska driftskostnaderna. Driftskostnader är uppvärmningskostnader (olja, ved, el etc.), vatten, sophämtningsavgifter, villaförsäkring, sotning m.m. Amorteringsdelen av fastighets/bostadslån är ett eget sparande för fastighetsägaren och ska inte medräknas i boendekostnaden. Den enskilde ska alltid söka skattejämkning för sina räntekostnader. Boendekostnaden enligt ovan, utslagen per månad, används normalt som underlag för biståndsbedömning. Egen fastighet/bostadsrätt kan ses som en tillgång, se vidare under tillgångar. 4.5 Delat boende - inneboende För sökanden som bor inneboende hos någon som man delar hushållsgemenskap med utan att vara sambo, t ex vuxna barn hos föräldrar, syskon, ska bostadskostnaden räknas som del av kostnad enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd om bostadsbidrag. För personer som delar bostad utan någon hushållsgemenskap, delas bostadskostnaden lika mellan antalet hushåll i bostaden. 4.6 Eget boende för ungdomar För ungdomar under 25 år utan barn gäller särskilda regler. Ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende för ungdomar under 18 år beviljas endast efter utredning och beslut av Utredningsenheten-barn. 12
Ungdomar i ålder 18-24 år kan beviljas ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende om de har haft varaktig inkomst under minst 6 månader som motsvarar grundersättning i arbetslöshetskassesystemet. De kan även beviljas ekonomiskt bistånd till boendekostnad för eget boende vid allvarliga relationsproblem i familjen eller om ett boende i föräldrahemmet i avsevärd utsträckning förhindrar dem att leva ett självständigt liv. En särskild utredning innefattande kontakt med föräldrarna ska då göras av handläggaren. 4.6.1 Kostnad för boende för ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet Bidrag till boendekostnad i föräldrahemmet utgår normalt inte för ungdomar i åldern 18-24 år. Om föräldrarna genom att det vuxna barnet bor hemma går miste om bostadsbidrag kan bidrag till del av boendekostnad motsvarande det belopp som föräldrarna förlorar i bostadsbidrag utgå. Ungdomar som tidigare med arbetsinkomster under en sammanhängande period av minst 6 månader har betalat del av boendekostnad i föräldrahemmet kan få bidrag till del av boendekostnad enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd om bostadsbidrag (andelsberäkning). 4.7 Byte av bostad pga för hög boendekostnad Av allmänna råd 2003:5 framgår att det är rimligt att krav kan ställas på hushåll med långvariga behov av ekonomiskt bistånd att byta bostad om bostadskostnaden är oskäligt hög. För hushåll där beroendet av ekonomiskt bistånd bedöms bli långvarigt, löpande bidragsberoende mer än sex månader eller återkommande behov av ekonomiskt bistånd mer än sex gånger under ett år, är det rimligt att ställa krav på byte av bostad om kostnaden för boendet är oskäligt hög. Den faktiska kostnaden godkänns normalt under en övergångstid (rådrum) om boendekostnaden bedöms vara för hög. Övergångstiden motsvarar den tid som behövs för att byta bostad, normalt 4 månader från det att klienten informerats om att boendekostnaden bedöms som oskäligt hög. Om klienten tidigare informerats om att boendekostnaden bedöms som oskälig tillämpas högsta godtagbara kostnad utan övergångstid. Innan krav om byte av boende måste alltid en individuell bedömning göras om de sociala konsekvenserna av en flyttning och av möjligheterna för hushållet att erhålla en ny bostad. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas. 13
4.8 Byte till dyrare bostad Byte till dyrare boende bör ske i samråd med socialförvaltningen om den nuvarande bostaden inte erbjuder en godtagbar standard eller om starka sociala eller medicinska skäl föreligger. En individuell bedömning ska göras över skäligheten till bytet av bostad. Bostaden ska ha en skälig standard när det gäller utrustning och utrymme. 4.9 Fritidskostnader och övriga kostnader Ekonomiskt bistånd för fritidskostnader kan utgå till hushåll med barn när hushållet under lång tid är beroende av ekonomiskt bistånd eller till övriga hushåll om det finns särskilda skäl. Försörjningsstöd kan beviljas med upp till 2 000 kr per barn och år. 4.10 Hemförsäkring Skäliga kostnader för hemförsäkring beviljas månadsvis. Möjlighet till delbetalning av årskostnad ska undersökas. 4.11 Hushållsel Kostnader för skälig förbrukning av hushållsel beviljas. Vid delat boende beviljas försörjningsstöd till del av elkostnaden. 4.12 Resor Kostnader för resor med allmänna kommunikationer godkänns med motsvarande ett lokalt månadskort/månad och vuxen utan behovsprövning mot uppvisande av kvitto. Exempel på vad som godtas är kvitto för laddat resekassekort samt för enstaka tåg- eller bussbiljetter. Vid behov av resor med annat färdmedel ska individuell prövning göras om den enskilde har medicinskt underlag som styrker att allmänna kommunikationsmedel inte kan användas. 14
5. Riktlinjer för bistånd till sin livsföring i övrigt enligt 4 kap 1 SoL 5.1 Advokatkostnader Ekonomiskt bistånd till advokatkostnader eller rättshjälpsavgift beviljas endast i undantagsfall, framförallt till rättshjälp i familjerättsärenden som hänvisas till domstol av Socialtjänsten, eller när inkomst av försörjningsstöd utgör underlag till rättshjälpsavgiftsberäkningen. 5.2 Barnomsorgsavgift Ekonomiskt bistånd till barnomsorgsavgift kan beviljas. Sökanden ska i första hand se till att avgiften grundar sig på aktuella och riktiga inkomstuppgifter. 5.3 Barnomsorgsavgiftsskuld Ekonomiskt bistånd till skuld för barnomsorgsavgift kan utgå. Den enskilde ska i första hand söka av- eller nedskrivning av skulden. 5.4 Begravningskostnad Ekonomiskt bistånd till kostnader för begravning beviljas dödsboet under förutsättning att dödsboet saknar tillgångar. Begravningskostnad med maximalt ett halvt prisbasbelopp, godkänns. 5.5 Cykel Kostnader för inköp av cyklar till barn ingår enl. Konsumentverkets beräkningar i posten lek o fritid. I det fall familjer blir i behov av försörjningsstöd under längre tid kan Socialnämnden bevilja cykel utöver post för lek och fritid. 5.6 Dator och internetuppkoppling Efter individuell prövning kan bistånd till dator beviljas. Särskild hänsyn bör tas till behoven hos barn och ungdomar som går i skolan. I de hushåll som har ett långvarigt biståndsbehov ska en uppföljning kring barnens situation särskilt uppmärksamma behovet av dator och internetuppkoppling. Vägledande nivå för bistånd till dator är maximalt 8 % av ett prisbasbelopp. De flesta program som behövs för att använda en dator finns i gratisversioner varför bistånd till programvara inte inkluderas. Bistånd kan beviljas till en dator eller en surfplatta per hushåll om det inte föreligger särskilda skäl att bevilja ytterligare bistånd. Bistånd kan utgå till skäliga kostnader avseende internetuppkoppling. Den vägledande nivån är 0,45 % av ett prisbasbelopp per månad. 15
5.7 Elskulder Ekonomiskt bistånd till elskuld beviljas normalt sett inte. Vid hot om elavstängning kan ekonomiskt bistånd beviljas för att undvika nödsituation och för att uppnå skälig levnadsnivå. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar att lösa situationen t ex genom förhandling med elleverantör om avbetalningsplan. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas. 5.8 Flyttkostnader Kostnader i samband med flyttning bör beviljas om flyttningen är nödvändig för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå. Sociala skäl för att flytta kan vara att undvika våld eller hot om våld, familjeskäl, flyttning i samband med avslutad behandling etc. Flyttkostnader kan även beviljas i samband med flyttning till billigare bostad i samråd med socialtjänsten eller flyttning i samband med vräkning. I samband med sökandens avflyttning till annan kommun erhåller sökande ekonomiskt bistånd upp till norm under en månad i den nya kommunen. 5.9 Glasögon Ekonomiskt bistånd till kostnad för glasögon beviljas om det föreligger ett av optiker eller läkare styrkt behov av glasögon. Kostnad för kontaktlinser beviljas endast om behovet av linser styrks i läkarintyg. Om den sökande normalt har inkomster som överstiger riksnorm för skälig levnadsnivå ska möjlighet att delbetala glasögonen under tre månader beaktas i bedömning och beslut. 5.10 Hemtjänstavgift Ekonomiskt bistånd till hemtjänstavgift kan utgå. Den enskilde ska dock i första hand söka nedsättning av sin avgift. 5.11 Hemutrustning inklusive möbler och husgeråd Bistånd till hemutrustning vid bosättning kan ges om det finns särskilda skäl. Behovet prövas med hänsyn till den sökandes ålder och framtida försörjningsmöjligheter. Sökanden som beräknas bli självförsörjande inom rimlig tid ska endast beviljas ett mindre belopp till omedelbart nödvändig grundutrustning och hänvisas till att införskaffa resterande utrustning senare. Ekonomiskt bistånd till möbler och hemutrustning beviljas normalt inte till ungdomar som flyttar från föräldrahemmet. 16
Flyktingar med uppehållstillstånd som tagits emot i kommunen hänvisas att lösa sitt behov av möbler och hemutrustning genom det hemutrustningslån som CSN beviljar efter ansökan. Bistånd till komplettering av hemutrustning kan ges om det är nödvändigt för att bibehålla en skälig levnadsnivå. 5.12 Hyresgästföreningen Ekonomiskt bistånd till avgift för medlemskap i hyresgästföreningen beviljas. 5.13 Hyresskulder Ekonomiskt bistånd till hyresskuld eller del av hyresskuld enligt 4 kap 1 SoL kan utgå om hushållet under den tid hyresskulden uppstått haft en sådan ekonomisk situation att hushållet skulle ha varit berättigat till försörjningsstöd till del av eller hela boendekostnaden om man ansökt om ekonomiskt bistånd. Om hushållet har haft medel att betala sin boendekostnad men prioriterat andra utgifter ska ekonomiskt bistånd till hyresskuld endast beviljas i undantagsfall, se nedan. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar att lösa situationen t ex genom förhandling med hyresvärd eller genom att ordna annan bostad. För att undvika att enskilda hushåll hamnar i nödsituationer kan det vara nödvändigt att bevilja ekonomiskt bistånd till boendekostnader utöver försörjningsstöd jml 4 kap 3 SoL också då hushållet haft tillräckliga medel till sin boendekostnad. Vid bedömningen bör hänsyn tas till hushållets möjligheter att på egen hand betala skulden eller skaffa en annan bostad samt vilka konsekvenser en förlust av bostaden får. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas. 5.14 ID-handlingar Kostnad för anskaffande av id-handlingar så som id-kort eller pass utgår för samtliga medlemmar i hushållet från 13 år som saknar giltiga id-handlingar. 5.15 Psykoterapi m.m. Ekonomiskt bistånd till kostnader för psykoterapi eller alternativ medicinsk behandling som inte bekostas av Försäkringskassan eller Landstinget beviljas endast i undantagsfall efter samråd med arbetsledare. 17
5.16 Spädbarnsutrustning Ekonomiskt bistånd till spädbarnsutrustning kan utgå till hushåll i behov av försörjningsstöd. Om familjen har barn sedan tidigare kan hela eller delar av behovet täckas av utrustning från äldre syskon. Hushåll med rätt till hemutrustningslån från CSN ska hänvisas att söka detta. 5.17 Tandvård Kostnader för akut tandvård enligt Socialstyrelsens Allmänna råd beviljas innevarande månad. Om tandvårdskostnaderna totalt överstiger 2 000 kr/person och år ska kostnadsförslag från tandläkare infordras. Socialförvaltningens konsulttandläkare yttrar sig över kostnadsförslagen och bedömer behov av behandling och val av behandlingsform. Kostnad för nödvändig tandvård kan beviljas för personer som inte inom rimlig tid kan bekosta sådan tandvård. Endast kostnader för tandvård som är nödvändig för att erhålla eller upprätthålla en acceptabel tandstatus beviljas. Acceptabel tandstatus innebär; ingen värk eller smärta godtagbar tuggförmåga inga synliga tandskador som ger betydande sociala svårigheter 5.18 Vård, behandling och medicin För kostnader för läkarvård och medicin beviljas ekonomiskt bistånd till de faktiska kostnaderna enlig nedan. Läkarvård Kostnader för vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen och som ersätts av försäkringskassan godkänns. Sökanden ska uppmanas utnyttja högkostnadsskyddet. Slutenvårdsavgift Ekonomiskt bistånd till slutenvårdsavgift kan beviljas till den del som överskrider kostnaden för livsmedel motsvarande period. Den enskilde ska i första hand söka ned- eller avskrivning av sin sjukvårdsavgift. Medicin Ekonomiskt bistånd till kostnad för receptbelagd medicin som ingår i högkostnadsskyddet beviljas. Bistånd till ej receptbelagd eller osubventionerad medicin beviljas inte. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till receptbelagda preventivmedel. 5.19 Umgängeskostnader Ekonomiskt bistånd till umgängeskostnader beviljas till hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd till sin försörjning. Vid umgänge under kortare tid, upp till 8 dagar per månad, beviljas bistånd för umgängesbarnet under de perioder barnet vistas hos föräldern. Vid 18
längre umgänge och vid delat boende beviljas bistånd efter särskild prövning. Hänsyn ska då tas till båda föräldrarnas försörjningsskyldighet. 5.20 Umgängesresor Ekonomiskt bistånd till umgängesresor kan beviljas. Vid mer omfattande umgänge med återkommande kostnadskrävande resor kan bistånd endast utgå efter särskild prövning tillsammans med arbetsledare. Utgångspunkten är då vilka kostnader som familjer i allmänhet har råd med. 5.21 Underhållsstöd Ekonomiskt bistånd till betalning av underhållsstöd beviljas inte. Den sökande hänvisas till att söka anstånd med betalning hos försäkringskassan. 19
6. Annat bistånd enligt 4 kap 2 SoL Ansökan måste först behandlas enligt 4 kap 1 SoL innan beslut enligt 4 kap 2 SoL kan fattas. 6.1 Akuta skulder Annat bistånd enligt 4 kap 2 SoL kan beviljas mot återbetalning till hyres- och elskulder till hushåll som inte är berättigade till försörjningsstöd och som har inkomster som väsentligt överstiger riksnorm men som inte kan klara den akuta situationen utan bistånd. 6.2 Garanti Annat bistånd enligt 4 kap 2 SoL i form av garanti till fordringsägare kan beviljas för hyresoch elskulder för hushåll som inte är berättigade till försörjningsstöd men som inte kan klara den akuta situationen utan bistånd. Garantin kan kombineras med återbetalningsskyldighet. 6.3 Realiserbara tillgångar Annat bistånd enligt 4 kap 2 SoL kan beviljas mot återbetalning när hushållet har tillgångar som inte kan realiseras omedelbart. Bistånd beviljas då i avvaktan på att tillgången kan realiseras. 6.4 Övrigt Annat bistånd kan beviljas i andra situationer och för andra ändamål än till någons försörjning och livsföring i övrigt t ex i förebyggande syfte, till skuldsanering, utredning av rätt till sjukersättning, för behov utöver skälig levnadsnivå mm. Beslut om sådant bistånd beviljas av Socialnämndens arbetsutskott enligt 4 kap 2 SoL och kan återkrävas om det betalats ut med villkor om återbetalning. 20
7. Inkomster och tillgångar 7.1 Inkomster Vid beräkning av ekonomiskt bistånd minskas beloppet med de inkomster hushållet har. Hushållets samtliga faktiska inkomster ska räknas som inkomst. Som inkomster räknas även utnyttjade krediter, privata lån mm som blir disponibla under tid som hushållet uppbär försörjningsstöd. Ideella skadestånd räknas normalt som inkomst. Den del som används för att täcka behov av behandling till följd av brott kan efter individuell prövning undantas. 7.1.1 Inkomster som inte påverkar rätten till ekonomiskt bistånd Fiktiva inkomster dvs inkomster som den enskilde inte förfogar över tex överskjutande skatt som tagits i anspråk av kronofogdemyndigheten. Försäkringsersättning som utgör ersättning för annan skada än inkomstförlust t ex stulen hemutrustning. Omkostnadsersättningar i samband med åtagande t ex familjehemsersättningens omkostnadsdel. Stipendier och Fondmedel med särskilt ändamål. Skadestånd som kompenserar för annan skada än inkomstförlust t ex skada på egendom Ersättningar för merkostnader vid funktionshinder t.ex. handikappersättning eller den del av vårdbidraget för vård av barn med funktionsnedsättning, t.om juni det år barnet fyller 19 år, som avser ersättning för merkostnader som följer av barnets funktionsnedsättning. Ej skattepliktiga reseersättningar och traktamenten den del av reseersättning och traktamente som överstiger det skattefria beloppet ska räknas som inkomst. Feriearbetsinkomster hemmavarande barns inkomster av feriearbete upp till ett prisbasbelopp. Extra tillägg till studiebidrag avser behovsprövat extra tillägg för gymnasiestuderande ungdomar. Lön 25 % av löneinkomster enligt 4 kap 1 b SoL (för personer som kvalificerat sig för jobbstimulans). 7.2 Tillgångar 7.2.1 Kontanter och bankmedel Kontanta medel och bankmedel som kan disponeras av den enskilde ska användas till den enskildes försörjning. Medel som inte kan disponeras av den enskilde pga. bestämmelse i gåvobrev, överförmyndarspärr, pensionsförsäkringar som inte kan återköpas mm ska normalt inte 21
påverka rätten till försörjningsstöd. Det kan däremot bli aktuellt med annat bistånd enligt 4 kap 2 SoL mot återkrav i tillgångar som blir disponibla senare. Ålderspensionär kan ha bankmedel upp till motsvarande ett halvt prisbasbelopp, utan att detta påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Sammanlevande ålderspensionärer kan ha bankmedel motsvarande ett prisbasbelopp utan att det påverkar hushållets rätt till ekonomiskt bistånd. Minderåriga barn kan ha ett mindre sparbelopp, maximalt 15 % av prisbasbeloppet utan att det påverkar hushållets rätt till ekonomiskt bistånd. 7.2.2 Realiserbara tillgångar Realiserbara tillgångar som båt, sommarstuga, husvagn, häst, aktier, obligationer mm skall avyttras och användas till hushållets försörjning innan rätt till ekonomiskt bistånd föreligger. Banklån eller annan skuld, dock ej privat skuld, som avser inköp av denna tillgång ska först regleras. Den enskilde ska genom handling styrka lån som ska regleras. Gällande fastighet och bostadsrätt görs individuell prövning. 7.2.3 Bil och motorcykel Ronneby kommuns socialnämnd accepterar att hushåll beroende av ekonomiskt bistånd innehar bil eller motorcykel under förutsättning att den inköpts under tid hushållet varit självförsörjande. Om hushåll har mer än en bil eller motorcykel och detta inte kan motiveras av arbets- eller utbildningsresor ska en bil eller motorcykel avyttras och frigjorda medel användas till hushållets försörjning. Banklån eller annat lån som avser bilen eller motorcykeln ska först regleras. Den enskilde ska genom handling styrka lån som ska regleras. Bil eller motorcykel som representerar ett bruttovärde, d v s utan hänsyn tagen till eventuella lån på fordonet, över ett prisbasbelopp ska tas i anspråk till hushållets försörjning. Banklån eller annat lån som avser bilen eller motorcykeln ska kunna regleras. Den enskilde ska genom handling styrka lån som ska regleras. Socialnämnden accepterar att hushållet, vid försäljning av bil eller motorcykel, av frigjorda medel prioriterar inköp av bil eller motorcykel till ett lägre värde. 7.3 Försörjningsskyldighet 7.3.1 Äkta makar/registrerad partner Makar/registrerade partners är försörjningsskyldiga gentemot varandra även om de inte bor tillsammans. Under betänketid kan försörjningsstöd utgå utan hänsyn tagen till makars 22
försörjningsskyldighet om den part som söker försörjningsstöd får underhållsbidrag alternativt underhållstöd för gemensamma barn. 7.3.2 Sammanboende Behovet av försörjningsstöd för ogifta sammanboende som lever under äktenskapsliknande förhållanden ska bedömas utifrån parets samlade inkomster och tillgångar. 7.3.3 Föräldrars underhållskyldighet gentemot barn Föräldrar är försörjningsskyldiga för barn så länge den unge går i skolan, längst t.om den unge fyller 21 år. Detta gäller även om den unge inte bor tillsammans med sina föräldrar. Om en ungdom av särskilda skäl beviljats bistånd till eget boende när föräldrarna är försörjningsskyldiga ska föräldrarna bidra till den unges försörjning. Föräldrarnas del av den unges försörjning fastställs i en särskild utredning då Försäkringskassans regler för betalning av underhållstöd används. 7.3.4 Barns inkomster och tillgångar Minderåriga barn och gymnasiestuderande ungdomar där föräldrarna är försörjningsskyldiga har möjlighet att ha en inkomst upp till ett prisbasbelopp per år utan att barnet eller den unges rätt till försörjningsstöd påverkas. Minderåriga barn kan dessutom ha ett mindre sparbelopp på högst 15 % av prisbasbeloppet, utan att det påverkar barnets rätt till ekonomiskt bistånd. Ett barns egna inkomster eller tillgångar kan endast användas till barnets egen försörjning och ska inte påverka föräldrar och syskons rätt till bistånd. 23
8. Lagtext 8.1 Socialtjänstlagens paragrafer som styr den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd 1 KAP. SOCIALTJÄNSTENS MÅL 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anger i 1 a. Lag (2013:421) 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 24
2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (2009:1233). 4 Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421) 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 6 Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9, 3 kap. 1-4 och 6-13, 4 kap. 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1284). 9 KAP. ÅTERKRAV M.M. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 25
2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. Lag (2009:836). 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. 16 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER Överklagande och verkställighet av beslut 3 Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om - ansökan enligt 2 a kap. 8, - bistånd enligt 4 kap. 1, - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5, - förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2, - medgivande enligt 6 kap. 6, - medgivande enligt 6 kap. 12, - återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13, 26
- samtycke enligt 6 kap. 14, eller - avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap. 4-9. Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Lag (2011:328). 27