Suicidpreventiv strategi för Region Uppsala

Diarienummer: LS2018-0276-1 Bilaga 1 Suicidpreventiv strategi för Region Uppsala 2018-2020 Datum: Fastställd av regionstyrelsen 2018-06-20

Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte och målsättning... 3 3 Strategi för att förebygga suicid... 4 3.1 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention - utgångspunkt för arbetet... 4 3.2 Ledning och samordning förstärks... 4 3.3 Tre områden prioriteras 2018 2020... 5 Barn och unga... 5 Grupper med förhöjd suicidrisk... 6 Äldre... 7 3.4 Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas... 7 4. Revidering av strategin... 8 Bilaga 1. Representanter i det suicidpreventiva arbetet... 9 Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län... 10 Bilaga 3. Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer kring suicidprevention... 13 Bilaga 4. Journalgranskningsstudie... 14 2

1. Inledning Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister är det i Uppsala län årligen cirka 50 personer som tar sitt liv. Varje liv som går förlorat på detta vis är en tragedi och ska försöka förebyggas. Uppskattningar kring förhållandet mellan antalet fullbordade suicid och suicidförsök bedöms generellt till att det utförs cirka 10 gånger så många suicidförsök som antalet fullbordade suicid. Till detta kan också adderas att uppskattningar kring antalet berörda anhöriga kring varje suicid och suicidförsök bedöms vara cirka 6 10 personer. Det innebär att när det årligen dör cirka 50 personer i suicid i Uppsala län, utförs det cirka 500 suicidförsök och det i sin tur är påverkar årligen mellan 3 000 5 000 anhöriga till dessa människor. På nationell basis är motsvarande siffror 1 500 människor, 15 000 suicidförsök och mellan 90 000 150 000 anhöriga. Siffrorna visar att det är en mycket angelägen samhällsfråga som kräver långsiktiga strategier, kunskapsinsatser och ett brett perspektiv. Det suicidpreventiva arbetet är systemiskt. Det vill säga att Uppsala län är ett system där alla delar som berörs av ämnet påverkar varandra, och behöver därför inkluderas i en konstruktiv samverkan som arbetar mot samma mål. Långsiktigt behöver arbetet bedrivas med många aktörer i länet som berörs av frågan. Regionstyrelsen i Region Uppsala beslutade 2017 om inrättande av en samordningsfunktion för samordning av det suicidpreventiva arbetet (Dnr LS2016-0658, 2017-03-01). Det långsiktiga målet med samordningen är att via ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete minska antalet suicid i Uppsala län. 2. Syfte och målsättning Syfte Det övergripande syftet med strategin och den efterföljande handlingsplanen är att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. Målsättning Det övergripande målet med allt suicidpreventivt arbete är att minska antalen suicid och suicidförsök i Uppsala län. Då området suicid är komplext och det statistiska underlaget visar att utfallet skiftar årligen är detta inte en målsättning där det i nuläget är möjligt eller lämpligt att sätta specifika statistiska årliga mål. En viktig del i det suicidpreventiva arbetet är att belysa hur omfattande detta område är. Det handlar inte om att enstaka verksamheter behöver ha ett fungerande suicidpreventivt arbete för att uppnå målet att minska antalet suicid och suicidförsök i Uppsala län. Det är en fråga som berör samtliga medarbetare och samtliga verksamheter i olika grad. I detta initiala skede strävar Region Uppsala att genom upprättande av strategi, handlingsplan och övriga suicidpreventiva insatser bidra till att minska antalet suicid och suicidförsök i Uppsala län. 3

3 Strategi för att förebygga suicid Strategin omfattar fyra fokusområden; det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention utgör utgångspunkt för arbetet, ledning och samordning av arbetet förstärks, tre områden prioriteras 2018-2020 och kunskapsläget fördjupas. 3.1 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention - utgångspunkt för arbetet Folkhälsomyndigheten har sedan maj 2015 regeringens uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Den nationella samordningen syftar till att stödja samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för att förebygga suicid. Arbetet vägleds av den nationella riktlinjen Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention 1 som antogs av riksdagen 2008 som en del av propositionen En förnyad folkhälsopolitik. Programmets vision är att: ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. Den så kallade nollvisionen kring självmord uttrycker övertygelsen att suicid bör ses som ett psykologiskt misstag som kan förebyggas. 2 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention består av nio strategiska åtgärdsområden som syftar till att minska antalet suicid: 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper. 2. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid. 3. Minskad tillgängligheten till medel och metoder för självmord. 4. Se suicid som psykologiska misstag. 5. Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna. 6. Sprid kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid. 7. Höj kompetensen hos nyckelpersoner. 8. Gör händelseanalyser efter suicid. 9. Stöd till frivilligorganisationer. Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska utgå ifrån det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 3.2 Ledning och samordning förstärks I enlighet med strategins syfte; att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala behövs långsiktigt bärande struktur och organisation kring detta omfattande arbete som berör så många olika verksamheter samtidigt. Följande modell föreslås: Suicidpreventionssamordnare En funktion som syftar till att verka som motor kring allt övergripande suicidpreventivt arbete inom Region Uppsala. Samordnaren ska ingå i relevanta nätverk och verka som sammankallande kring möten i anslutning till det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. 1 Se bilaga 3. 2 Motsvarande arbete pågår även globalt, där Världshälsoorganisationen (WHO) antog som mål 2013 att antalet suicid i medlemsländerna ska minska med minst tio procent till år 2020. 4

Styrgrupp En styrgrupp med beslutsmandat kring frågor som berör verksamheter. Gruppen behöver ha adekvat kunskap kring området suicid/suicidprevention och har det huvudsakliga uppdraget att styra arbetet kring suicidprevention i rätt riktning. Referensgrupp För att ha möjlighet att få input i arbetet, att diskutera insatser och frågor ur ett brett medarbetarperspektiv behövs en referensgrupp med delaktighet från Region Uppsalas förvaltningar, privata vårdaktörer samt intresseorganisationerna med representation i Uppsala län SPES, Suicide Zero. En god arbetsplats en grundförutsättning för ett suicidpreventivt arbete För att det suicidpreventiva arbetet ska vara framgångsrikt krävs kontinuitet och långsiktighet. Därför är det viktigt att vårdens viktigaste resurs, medarbetarna, trivs i sitt arbete och väljer att jobba vidare inom Region Uppsala. Att Region Uppsala systematiskt arbetar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid, är en grundförutsättning för ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete. Ett bra stöd för detta har Region Uppsala i sitt medlemskap i det nationella nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Ett av nätverkens huvudteman är hälsofrämjande arbetsplats. Psykisk ohälsa utgör sedan 2014 den främsta anledningen till sjukskrivningar. 3 Region Uppsala ska som arbetsgivare bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete gentemot sina egna medarbetare i suicidpreventivt syfte. Förstärkt samordning med länets kommuner och andra aktörer i länet Samordning på regional nivå är viktig för att operativa parter från olika verksamheter lättare ska kunna dela kunskap och erfarenheter med varandra, diskutera insatser och ansvarsfördelning, och samverka exempelvis genom att ta fram regions- eller länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder. Region Uppsala ska vara en aktiv och drivande part i arbetet med att upprätta ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete. Förstärkt samordning inom sjukvårdsregionen År 1997 tog Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, initiativet till att skapa en regional samordningsstruktur med sex regionala nätverk för suicidprevention som organiserades utifrån geografiska regioner. Region Uppsala som aktör i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ska aktivt bidra till att sjukvårdsregionen ingår i NASP:s samordningsstruktur för att ta del av forskningsnätverket 3.3 Tre områden prioriteras 2018 2020 Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska fokusera på tre olika grupper i befolkningen mot bakgrund av den statistik och den kunskap som finns tillgänglig kring riskgrupper. Barn och unga 15-24 år Gruppen barn och unga i åldern 15 24 år utmärker sig i negativ bemärkelse i Uppsala läns suicidstatistik. I synnerhet i gruppen unga flickor finns en markant ökning av antalet suicid gällande suicidförsök under en period från 2000-talets början. I gruppen saknas även den generellt sjunkande trend beträffande fullbordade suicid som märks i andra ålderskategorier, i synnerhet under perioden som föregick 2000-talet, men även under 2000-talet. Detta är en av de grupper som behöver prioriteras i ett suicidpreventivt perspektiv. 3 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f- 90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES 5

Åldersindelningen 15 24 år följer de standardiserade åldersindelningarna kring suicidstatistik som både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen använder. Det är dock viktigt att betona att även om antalet fullbordade suicid i synnerhet, men även suicidförsök i åldersgruppen strax under 15 år, 12 14 år, är förhållandevis låga är det mycket viktigt att det finns en observans kring den åldersgruppen då suicidförsök i så pass unga åldrar kan vara en indikator för svårare psykisk ohälsa och fler suicidförsök i högre åldrar. Grupper med förhöjd suicidrisk Det finns flera olika grupper i samhället som statistiskt sett löper en högre risk att försöka ta sitt liv. Genom att lyfta fram fyra av dessa grupper ökar kunskaperna om vikten av medvetenhet kring dessa grupper samt att det möjliggörs ett antal insatser kopplade till respektive grupp. Vad gäller riskfaktorer finns det flertalet att ta hänsyn till, men de enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är ett tidigare suicidförsök samt psykisk sjukdom. 4 HBTQ-personer Socialstyrelsens rapport från 2016 kring HBTQ-personers psykiska ohälsa konstaterar att hbtqpersoner löper en högre risk att dö i förtid, i synnerhet män. Suicid var vanligare i samkönade äktenskap, allra högst var förekomsten bland män som både varit gifta med en person av samma kön och en person av motsatt kön. Långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Det är vanligare med bland annat depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol. Det finns även en ökad risk för självmord. 5 Regeringens kartläggning kring transpersoners villkor och situation i samhället från 2017 visar bland annat att en relativt hög andel av transpersonerna inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet och att detta försämrar hälsan. Det finns också en tydlig skillnad inom gruppen transpersoner, där ickebinära i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, liksom de som uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Unga transpersoner skattar sin livskvalitet som lägre än unga cis-personer. 6 Självmordstankar och självmordsförsök är vanligare bland transpersoner än bland befolkningen i stort. Bland unga transpersoner uppger en majoritet att de har haft självmordstankar. 7 Personer med bipolär sjukdom Den diagnos som innebär störst suicidrisk är bipolär sjukdom, tidigare kallad manodepressiv sjukdom, följt av psykossjukdom. Det är en snabbt svängande sjukdom med medföljande depressioner som i kombination med en kraftig handlingsberedskap kan innebära en uppenbar risk. Karolinska institutet har gjort en forskningsstudie kring vilka psykiatriska sjukdomar patienter avlidna i suicid led av och vilken metod de använt vid det tidigare självmordet. Resultatet visar att de som löper allra störst risk att fullborda ett självmord är de personer som lider av bipolär sjukdom följt av psykossjukdom. 8 4 https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid. 5 https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/okadriskforohalsaihbtq-gruppen 6 En ickebinär person känner sig inte som man och inte som kvinna heller. En cisperson är någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. Cisperson är motsatsen till en transperson. 7 https://www.regeringen.se/4adda9/contentassets/3e2e892900fc4034a9d822413fdaefe7/transpersoner-i-sverige--- forslag-for-starkt-stallning-och-battre-levnadsvillkor 8 https://ki.se/en/research/choice-of-method-in-attempted-suicides-reflects-risk-of-subsequent-suicide 6

Asylsökande personer Karolinska institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt suicidrisken hos asylsökande i Sverige i rapporten Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Antalet självmord bland ensamkommande upp till 21 år var 51,2 per 100 000 personer år 2017, att jämföra med 5,2 per 100 000 personer bland jämnåriga i landet under 2016. De allra flesta identifierade fallen av suicid och suicidförsök begås av pojkar och unga män upp till 21 år, som ursprungligen kommer från Afghanistan och som väntar på besked om de ska få asyl i Sverige eller inte. Alla de asylsökande som tog sitt liv under 2017 var pojkar och män upp till 21 år. Nästan alla kom från Afghanistan och samtliga hade sökt uppehållstillstånd 2015. Studien betonar att suicidrisken hos asylsökande återfinns inte hos personer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Generellt medföljer suicidrisknivåer från ursprungslandet i samband med migration. 9 Personer med missbruk och psykisk ohälsa Missbruk eller beroende i kombination med psykisk ohälsa medför en ökad risk för suicid, särskilt om personen har fått sociala problem eller kroppsliga besvär. Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk. 10 Skamkänslor och den stigmatisering som finns kring överanvändande av alkohol är ett hinder för att söka vård för alkoholproblem. Detta leder till att vården missar att fånga upp patienter med ett riskabelt alkoholbruk förrän de fått psykiska och fysiska komplikationer. Personer som har ett riskabelt alkoholbruk kontaktar ofta sjukvården för frågor om sin egen konsumtion men kan ofta inte tänka sig ett fysiskt besök på en beroendemottagning. 11 Äldre 65+ Inom gruppen äldre, är gruppen äldre män kraftigt överrepresenterade i suicidstatistiken. Av de som begick suicid under åren 2005 2007 var 16,5 procent män i åldern 65 år eller äldre. I hela befolkningen var bara 7,5 procent män i den åldern. Samtidigt visar Socialstyrelsens dödsorsaksregister att självmordstalet (antalet självmord per 100 000 invånare) är mer än 40 procent högre bland äldre män (65 år och äldre) än bland män under 65 år, och tre gånger så högt som bland kvinnor. Gör man en uppdelning i mindre åldersgrupper så framgår det tydligt att det är bland de äldsta männen, 85 år och äldre, som självmord är särskilt vanligt. Perioden 2005 2007 var deras självmordstal fem gånger så högt som bland män i tonåren (15 19 år), nästan tre gånger så högt som bland män 20 39 år och nästan dubbelt så högt som bland män 40 84 år. 12 Depression och kroppsliga sjukdomar är vanligaste orsaken till äldres självmord enligt NASP. I Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska gruppen äldre, och i synnerhet äldre män i åldern 65-85 år vara ett av fokusområdena. 3.4 Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas Det kvarstår ett fortsatt behov av att fördjupa kunskapen om Uppsala läns invånare utifrån ett suicidpreventiv perspektiv. Två huvudsakliga fördjupande kunskapsuppdrag behöver därmed påbörjas - en journalgranskningsstudie via Lund universitet samt en process för att säkerställa att 9 https://ki.se/sites/default/files/2018/02/19/projekt_fm_suicid_ensamkommande.pdf 10 https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid 11 Åtgärdsområde 7 i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 12 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0001_2009k04_ti_04_a05ti0904.pdf 7

så många suicidförsök som möjligt registreras inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala. Journalgranskningsstudie Studien Retrospektiv granskning av journaler för sjukvård gällande individer som tagit sitt liv 2015 och 2012 via Lunds universitet kommer att granska journaler från samtliga avlidna i suicid under 2015 i majoriteten av Sveriges regioner/landsting, samt från samtliga avlidna i suicid i Landstinget Kalmar under 2012. Projektet kommer att behandla vårdkontakten de senaste två åren före suicid för män respektive kvinnor, för patienter med eller utan kontakt med psykiatri, för patienter med olika typer av psykiatriska sjukdomar, för patienter med eller utan somatiska sjukdomar och för patienter inom olika åldersgrupper. Kontakt med anhöriga och faktorer gällande suicidrisk och psykisk status kommer särskilt att undersökas. 13 Region Uppsala kommer som en av flera regioner/landsting att vara delaktiga i studien som i sin tur blir den största journalgranskningsstudie som genomförts kring detta område. Registrering av suicidförsök De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom. Risken att avlida efter ett suicidförsök är högre om personen vid försöket har en kliniskt påvisbar psykisk störning. Risken är också förhöjd om personen gjort flera suicidförsök och då använt en våldsam metod. Suicidförsök bland äldre leder oftare till fullbordade suicid än bland yngre personer. 14 Att avgöra vad som varit en avsiktlig självdestruktiv handling och vad som inte varit det, det vill säga om det funnits en avsikt eller inte bakom en handling, rymmer i många fall stora svårigheter. I dagsläget finns det inte någon universell definition av självskada. Avsikten bakom självskadebeteendet är sällan entydig eller enkelt att ta reda på. I svensk statistisk brukar uppgifter om självskada hämtas från Socialstyrelsens patientregister där patienter som erhållit slutenvård eller specialiserad öppenvård i samband med självskadan finns registrerade. Studier visar att mindre än en fjärdedel av alla personer med självskada återfinns i register över slutenvård. 15 Region Uppsala kommer påbörja en process för att säkerställa att så många suicidförsök som möjligt registreras inom de verksamheter som finansieras av Region Uppsala. 4. Revidering av strategin Utifrån erfarenheterna av det suicidpreventiva arbetet samt de fördjupade kunskaper som inhämtas under tidsperioden kommer arbetet med att revidera strategin att inledas under våren 2020. 13 Se bilaga 4. 14 https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid 15 https://ki.se/sites/default/files/2018/02/19/projekt_fm_suicid_ensamkommande.pdf 8

Bilaga 1. Representanter i det suicidpreventiva arbetet Styrgrupp Åsa Törnkvist, Biträdande verksamhetschef Akademiska sjukhuset psykiatri. Inge Bruce, Chefsläkare, Regionkontoret. Margareta Öhrvall, Chefsläkare, Akademiska sjukhuset. Louise Hamark, Verksamhetschef, Nära vård och hälsa. Referensgrupp Elisabeth Haddleton, Akutsjukvård och internmedicin. Lisa Arnelo, Akutsjukvård och internmedicin. Elisabeth Lindström, SPES. Karin Allera, Verksamhetsutvecklare, Primärvården. Anna-Cari Lindh, Verksamhetschef, Folktandvården. Pia-Marit Ekström, Kulturstrateg, kulturenheten. Mariette Veideskog, HR-strateg, Regionkontoret. Mikael Landsten, HR-strateg, Regionkontoret. Gudrun Rosén, Präst, sjukhuskyrkan. Frida Winnberg, Suicide Zero. Elin Valentin, Verksamhetschef, Wemind. Pernilla Lennernäs, Avdelningschef Barn- och ungdomspsykologer, Akademiska sjukhuset Inger Moritz, Barn- och ungdomspsykologerna, Akademiska sjukhuset. Utöver referensgruppen har Lasarettet i Enköpings ledningsgrupp givits information kring det suicidpreventiva arbetet och haft möjlighet att ge synpunkter på det. Samordnare Erik Klingenberg, Suicidpreventionssamordnare, Region Uppsala 9

Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län Uppsala län suicidtal Antal säkra suicid per 100 000 invånare 2012-2016 genomsnittsvärde Västerbottens län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Dalarnas län Södermanlands län Skåne län Östergötlands län Riket Hallands län Kronobergs län Västernorrlands län Västra Götalands län Västmanlands län Blekinge län Norrbottens län Gävleborgs län Värmlands län Örebro län Jämtlands län Kalmar län Gotlands län 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Antal osäkra suicid per 100 000 invånare 2012-2016 genomsnitssvärde Västerbottens län Västra Götalands län Jönköpings län Östergötlands län Kalmar län Jämtlands län Norrbottens län Värmlands län Örebro län Skåne län Blekinge län Västernorrlands län Hallands län Riket Kronobergs län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Västmanlands län 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är att Uppsala län tillhör de län med lägsta suicidtal, antal suicid per 100 000 invånare, när det gäller säkra suicid. Samtidigt tillhör Uppsala län det län med högst andel osäkra suicid i genomsnittsvärde för de senaste fem registrerade åren. 10

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Uppsala län säkra suicidförsök kvinnor och män, åldersdifferentierat Suicidförsök (säkra) Uppsala län Kvinnor 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0-14 15-24 25-44 45-64 65-84 85- Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är den påtagliga ökningen av antalet suicidförsök i åldersgruppen 15-24 år som startade i början av 2000-talet. Suicidförsök (säkra) Uppsala län Män 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0-14 15-24 25-44 45-64 65-84 85- Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är de höga toppar av suicidförsök kring åldersgruppen 25-44 år som infaller med jämn intervall under 2000-talet. 11

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Uppsala län fullbordade suicid (säkra och osäkra), åldersdifferentierat 25 Fullbordade suicid (säkra och osäkra) Uppsala län Kvinnor 20 15 10 5 0 0-14 15-24 25-44 45-64 65-84 85- Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är dels de stora differenser inom ålderskategorierna som sker från år till år, samt att ålderskategorin 15-24 år i genomsnittsvärde inte har den sjunkande trend som funnits i övriga ålderskategorier sett över tid. 25 Fullbordade suicid (säkra och osäkra) Uppsala län Män 20 15 10 5 0 0-14 15-24 25-44 45-64 65-84 85- Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister Kommentarer: Noterbart är att grupperna 25-44 år och 65-84 år har en ökning av antalet suicid de senaste åren. Den sistnämnda gruppen är dock hälften så stor som den förstnämnda, så suicidtalet i gruppen 65-84 år är betydligt större än i gruppen 25-44 år. 12

Bilaga 3. Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer kring suicidprevention Folkhälsomyndigheten har sedan i maj 2015 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. I uppdraget verkar Folkhälsomyndigheten för att det förebyggande arbetet ska bedrivas enligt bästa tillgängliga kunskap genom ett behovsanpassat och ändamålsenligt kunskapsstödjande arbete. I rapporten Förslag till nationellt handlingsprogram för suicidprevention presenteras nio punkter för hur antalet suicid ska minskas. Programmet överlämnades till regeringen i december 2006 av Socialstyrelsen och dåvarande Statens folkhälsoinstitut. I juni 2008 antog riksdagen de nio strategiska åtgärdsförslagen som en del av propositionen En förnyad folkhälsopolitik. Regeringen uttryckte tydligt i propositionen att ingen människa ska behöva hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen. De nio åtgärdsområdena i handlingsprogrammet utgår dels från ett befolkningsperspektiv, dels ett individperspektiv: Strategiska åtgärdsområden för att förebygga suicid 1. Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. Insatser som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för självmord 3. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord 4. Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag 5. Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord 7. Kompetenshöjning hos personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik 8. Händelseanalyser av lex Maria-anmälningar 9. Stöd till frivilligorganisationer Det individinriktade arbetet bedrivs i huvudsak inom hälso- och sjukvården med syfte att få bästa möjliga omhändertagande av personer med risk för suicid, medan det befolkningsinriktade arbetet har en bred folkhälsovetenskaplig ansats och omfattar många olika samhällsaktörer. Syftet med det befolkningsinriktade förebyggande arbetet är att utveckla och förstärka stödjande och riskfria miljöer samt att minimera tillgången till medel för suicid. De individ- och befolkningsinriktade perspektiven kompletterar varandra och anses nödvändiga för att en nationell satsning på att reducera antalet suicid ska kunna förväntas ge effekt. I de nio punkterna framhålls också att grundläggande faktorer i människors livsvillkor har en tydlig koppling till suicidförekomst. 13

Bilaga 4. Journalgranskningsstudie Genom att sammanställa vårdens egna utredningar efter suicid fångar denna studie ett stort material och kan sprida kunskaperna om identifierade brister i vården av suicidala patienter som kan användas i vården av suicidala patienter. Eftersom många av patienterna söker någon typ av sjukvård någon månad innan de tar sitt liv borde det finnas möjlighet för sjukvården att i en del fall vidta preventiva åtgärder för att förhindra dödsfallet. I en del fall kan det vara så att psykisk ohälsa/psykisk sjukdomen inte upptäckts eller förblivit obehandlad trots kontakt med sjukvården. Det skulle i sin tur kunna vara en av förklaringarna till svårigheten att minska antal suicid i Sverige. Resultaten kommer att redovisas som artiklar i referee-granskade vetenskapliga internationella tidskrifter, doktorsavhandlingar och som posters och föredrag på nationella och internationella vetenskapliga konferenser. Resultaten kommer även att redovisas inom populärvetenskapliga sammanhang, på konferenser och i tidskrifter riktade till sjukvårdspersonal, svenska myndigheter samt administrativt och politiskt ansvariga för sjukvården. Exempel på frågeställningar i studien 1. Skiljer sig gruppen som har haft en vårdkontakt med psykiatrin från den övriga gruppen som har tagit sitt liv men inte har haft någon sådan kontakt? Faktorer som analyseras är bla kön, ålder, somatisk/psykiatrisk sjukdom, given vård inom primärvård, somatisk specialistvård, vårdkonsumtion, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala och socioekonomiska faktorer. 2. Finns det några skillnader mellan män och kvinnor som suiciderat bla vad gäller typ av vårdkontakt, symptombild, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 3. Finns det några skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller typ av vårdkontakt, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 4. Finns det några skillnader mellan personer med olika typer av psykiatriska diagnoser som suiciderat bla vad gäller typ av vårdkontakt, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 5. Frågeställningar som analyserar specifikt hur sjukvårdspersonal (psykiatri och primärvård) dokumenterat kring psykiatriskt status i journalen för patienter som sedan suiciderat. När i tiden innan suicid har personen haft kontakt med vårdgivare och hur har denne då dokumenterat: psykiatriskt status? emotionell kontakt? dödsönskan s-tankar? s-planer? suicidriskbedömning? Finns det dokumenterat i journalen kring eventuella tidigare suicidförsök? 6. Frågeställningar kring anhörigkontakt till klienter som suiciderar. Finns det dokumenterat i journalen att man tagit kontakt med anhöriga i samband med senaste besöket? Under de senaste 12 månaderna? 14