Prisindex i producent- och importledet i oktober Olja drev upp prisökningstakten

Relevanta dokument
Prisindex i producent- och importledet i mars 2003

Prisindex i producent- och importledet i januari Höjda priser på hemmamarknaden och på importvaror

Prisindex i producent- och importledet i december Exportpriserna fortsatte nedåt i december

Prisindex i producent- och importledet i februari 2003

Prisindex i producent- och importledet i april Export- och importpriserna föll trots höjda oljepriser

Prisindex i producent- och importledet i december 2007

Prisindex i producent- och importledet i september Högre producent- och importpriser

Prisindex i producent- och importledet i november Olja sänkte prisökningstakten

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Något ökad bränsleförbrukning inom industrin

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan

Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Importen av verkstadsvaror och energivaror ökade

Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Importvolymen ökade 5 procent tredje kvartalet

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

Varuexportens och varuimportens volymutveckling, fjärde kvartalet Fortsatt stor export av personbilar och lastbilar

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Priser och konsumtion Prices and consumption

Varuexportens och varuimportens volymutveckling, andra kvartalet Svag volymökning av varuexporten och varuimporten

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004

8WULNHVKDQGHO9DUXH[SRUWRFKYDUXLPSRUW,QGH[WDO I UYlUGHQLIDVWDSULVHU. 9DUXLPSRUWHQPLQVNDGHPHUlQYDUXH[SRUWHQ ([SRUWHQDYHOHNWURYDURUPLQVNDGH

Producentpriserna för industrin steg med 1,8 procent i januari

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Klart högre ökningstakt för importen än exporten

Industri Manufacturing

Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Exporten upp nära 6 procent i volym första kvartalet

S2005:003. Utlandsägda företag

Varuexportens och varuimportens volymutveckling, första kvartalet 2017

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,4 procent från september året innan

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Figur A. Antal nötkreatur i december

Producentpriserna för industrin steg med 3,6 procent från november året innan

Priser och konsumtion Prices and consumption

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Statistik över regional företagsverksamhet 2015

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Varuflödesundersökningen 2016

Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Priser och konsumtion

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Statistik över industrins energianvändning 2010

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning /1477

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial STATISTIKCENTRALEN Tfn

DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över regional företagsverksamhet 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Volymindex för industriproduktionen

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Made in Sweden?

Volymindex för industriproduktionen

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Industrins energianvändning 2015

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Volymindex för industriproduktionen

Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november Preliminära siffror NV 41 SM 1301

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Konsumentprisindex. December Jonas Karlsson, statistiker Tel KPI 2012:

Näringsverksamhet Business activities

Figur A. Antal nötkreatur i december

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

S2001:012. Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 1999

Volymindex för industriproduktionen

Transkript:

PR 10 SM 0412 Prisindex i producent- och importledet i oktober 2004 Price indices in producer and import stages in October 2004 I korta drag Olja drev upp prisökningstakten Från september till oktober steg importpriserna med 0,9 procent, främst beroende på höjda petroleumpriser. Producentpriserna steg med 0,2 procent. Sedan oktober 2003 har importpriserna stigit med 6,8 procent medan producentpriserna stigit med 3,0 procent. För perioden september 2003 till september 2004 var motsvarande ökningsstal 5,0 respektive 2,1 procent. Producentpriser Producentpriserna steg i oktober med 0,2 procent jämfört med månaden innan. Höjda priser på petroleumprodukter samt stål och metall bidrog med 0,3 respektive 0,2 procentenheter till uppgången. Till stor del motverkades dessa uppgångar av sänkta priser på pappersmassa, motorfordon samt el- och optikprodukter. På hemmamarknaden steg priserna med 0,5 procent från september till oktober. Prishöjningar på petroleumprodukter och på stål och metall bidrog med vardera 0,2 procentenheter till uppgången. Sedan oktober 2003 har hemmamarknadspriserna stigit med 3,8 procent. På exportmarknaden var priserna i genomsnitt oförändrade i oktober men jämfört med oktober 2003 har prisena stigit med 2,4 procent. De i oktober kraftiga prishöjningarna på petroleumprodukter samt fortsatta prishöjningar på stål och metall motverkades av sänkta priser på verkstadsprodukter som motorfordon, maskiner samt el- och optikprodukter och på pappersmassa. Siv Grimsvik Laskaridis, SCB, tfn 08-506 944 32, firstname.surname@scb.se Camilla Andersson, SCB, tfn 08-506 946 07, Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-580X Serie PR 10SM0412. Utkom den 25 november 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

SCB 2 PR 10 SM 0412 Importpriser Importpriserna steg med 0,9 procent från september till oktober. Prisökningar på råolja och på raffinerade petroleumprodukter bidrog med 0,9 respektive 0,3 procentenheter. Fortsatta prishöjningar på stål och metall bidrog med ytterligare 0,2 procentenheter, medan höjda priser på kemikalier och kemiska produkter bidrog med 0,1 procentenhet. Sänkta priser noterades däremot på livsmedel och drycker och på verkstadsprodukter som maskiner och apparater, teleprodukter och transportmedel. Priser för inhemsk tillgång Priserna på varor till inhemska kunder, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden och importpriser sammantaget, steg med 0,7 procent från september till oktober. Höjda priser på råolja och petroleumprodukter bidrog sammantaget med just 0,7 procentenheter, men dessutom bidrog höjda priser på stål och metall och på kemikalier och kemiska produkter med 0,2 respektive 0,1 procentenheter. Sänkta priser noterades framförallt på verkstadsprodukter. Ett alternativt totalindex samt prisutveckling på el I Sverige räknas totalindextalen (i tabellen ovan) över produkter från jordbruk, jakt- och skogsbruk, fiske, mineraler samt tillverkade varor det vill säga produkter hänförliga till avdelningarna A-D i Standard för svensk produktindelning efter näringsgren (SPIN 2002). EU och OECD, liksom många länder redovisar prisutvecklingen i producentledet där totalindexet räknas över mineraler, tillverkade varor samt el, gas, värme och vatten alltså avdelningarna C-E. Från september till oktober steg hemmamarknadspriserna inom avdelningarna C-E med 0,8 procent. Under de senaste tolv månaderna är uppgången 3,5 procent. Priserna på hemmamarknaden för avdelning E, dvs. el, gas, värme och vatten, steg från september till oktober med 2,2 procent men har sedan oktober 2003 sjunkit med 1,0 procent. Uppgången den senaste månaden förklaras av säsongsprissättningen på fjärrvärme. Elpriserna, exkl. skatt och nätavgifter, sjönk den senaste månaden med 2,6 procent och jämfört med september 2003 har prisnivån sjunkit med knappt 8 procent. Prisutvecklingen på el baseras här på en skattning av de priser som elleverantörerna under månaden erhåller för en oförändrad sammansättning av kontrakten, med avseende på kontraktslängd m.m. Prisindexen för el är föremål för en översyn vilken förväntas kunna leda till vissa justeringar av dessa tal i samband med nästa publicering. Valutakurser En förstärkning/försvagning av kronan tenderar att sänka/höja export- och importpriserna i svenska kronor. Enligt Tullverkets omräkningskurser för valutor stärktes kronans värde från september till oktober mot euro med 1,8 procent, dollar 1,6, pund 3,2 och yen 1,7 procent.

SCB 3 PR 10 SM 0412 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Producentprisindex (PPI) 1990=100 4 2. Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 1990=100 6 3. Exportprisindex (EXPI) 1990=100 8 4. Importprisindex (IMPI) 1990=100 9 5. Hemmamarknadsprisindex (HMPI) 1990=100 10 6. Prisindex för petroleumprodukter (inklusive energi- och miljöskatter) 1990=100 11 7. Prisindex för användningsområden 1990=100 12 8. Internationella jämförelser Hemmamarknadsprisindex 13 9. Vägningstal i mkr 2004 14 Fakta om statistiken 15 Detta omfattar statistiken 15 Definitioner och förklaringar 15 Så görs statistiken 16 Statistikens tillförlitlighet 16 Bra att veta 16 In English 18 Summary 18 List of tables 19 List of terms 20

SCB 4 PR 10 SM 0412 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Producentprisindex (PPI) 1990=100 1. Producer Price index SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Okt 03 Förändring i % Sep 04 Dec 03 01-37 Producentprisindex, totalt 121,2 124,6 124,8 3,0 0,2 3,4 01+02+05 Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 103,2 101,6 101,5-1,6-0,1-1,5 01 Produkter från jordbruk 109,2 101,6 101,0-7,5-0,6-6,9 10-37 Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 122,3 125,9 126,2 3,2 0,2 3,6 10-14 Produkter från utvinning av mineral 125,3 135,9 137,0 9,3 0,8 8,0 15-37 Industriprodukter 122,3 125,9 126,2 3,2 0,2 3,6 15+16 Livsmedel, drycker o tobak 117,0 115,9 116,0-0,9 0,1-0,6 15 utom 15.9 Livsmedel 111,1 110,8 110,9-0,2 0,1-0,3 15.1 Kött o köttprodukter 94,2 92,5 93,3-1,0 0,9-0,5 15.5 Mejeriprodukter o glass 121,4 122,3 121,7 0,2-0,5-0,2 15.9 Drycker 149,0 140,2 140,2-5,9 0,0-3,8 17-19 Textil- o beklädnadsvaror 141,2 140,3 139,4-1,3-0,6 0,4 17 Textilvaror 138,9 140,2 139,3 0,3-0,6 0,5 18 Kläder, även pälsskinn o läder 144,5 136,8 137,4-4,9 0,4 1,0 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 101,5 101,1 101,5 0,0 0,4 0,3 20 utom 20.1 Varor av trä (utom möbler) 124,8 128,0 128,9 3,3 0,7 3,4 20.1 Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 88,1 86,0 86,2-2,2 0,2-1,7 20.101 Trä, sågat 84,7 82,4 82,6-2,5 0,2-2,1 21+22 Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 137,7 139,9 138,8 0,8-0,8 1,6 21 Massa, papper o pappersvaror 119,7 119,3 117,4-1,9-1,6-0,4 21.1 Massa o papper 117,5 117,4 115,1-2,0-2,0-0,1 21.11 Pappersmassa 97,6 104,3 97,1-0,5-6,9 2,3 21.12 Papper o papp 119,1 116,6 116,3-2,4-0,3-0,8 21.2 Pappers- o pappvaror 126,7 124,4 124,7-1,6 0,2-2,3 22 Förlagsprodukter o grafiska tjänster 166,0 173,4 173,9 4,8 0,3 4,8 1 Se Fakta om statistiken, avsnittet Förändringar

SCB 5 PR 10 SM 0412 1. (forts) SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Okt 03 Förändring i % Sep 04 Dec 03 23-25 Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 143,0 156,2 160,1 12,0 2,5 12,7 23-24 Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 145,5 161,5 166,3 14,3 3,0 15,3 23 Petroleum o stenkolsprodukter 159,7 204,0 221,0 38,4 8,3 40,3 23.2 Petroleumprodukter 156,3 200,7 217,6 39,2 8,4 41,2 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 134,4 139,2 139,1 3,5-0,1 4,0 24.1 Baskemikalier 148,8 161,7 164,1 10,3 1,5 11,0 24.16 Basplaster 112,5 120,1 122,4 8,8 1,9 8,6 24.3 Färger 153,2 155,5 155,7 1,6 0,1 2,2 24.5 Rengörings- o toalettartiklar 147,0 151,4 149,9 2,0-1,0 0,7 25 Gummi- o plastvaror 130,6 133,2 134,2 2,8 0,8 2,6 25.1 Gummivaror 150,1 152,3 151,5 0,9-0,5 1,0 25.2 Plastvaror 125,1 127,9 129,2 3,3 1,0 3,0 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 141,1 145,4 145,3 3,0-0,1 1,8 26.1 Glas o glasvaror 125,0 130,3 129,9 3,9-0,3 0,2 26.3-26.8 Tegel, cement o andra mineraliska varor 150,0 153,8 153,9 2,6 0,1 2,1 27 Stål o metall 119,4 146,5 149,9 25,5 2,3 22,9 Järn, stål o ferrolegeringar samt varor 27.1-27.3 därav 119,9 147,5 151,1 26,0 2,4 23,3 27.1 1 Järn, stål o ferrolegeringar 1 118,7 149,9 153,8 29,6 2,6 26,3 27.2 Järn- o stålrör 117,3 135,2 134,9 15,0-0,2 12,0 27.3 ingar 1 121,1 134,8 139,1 14,9 3,2 14,0 1 Andra produkter av järn, stål o ferroleger- 27.4 Andra metaller än järn 117,2 142,2 145,1 23,8 2,0 21,3 28-35 Verkstadsvaror 114,3 113,8 113,1-1,0-0,6-0,4 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 143,3 152,1 152,7 6,6 0,4 6,9 29+30 Maskiner 138,1 138,7 138,1 0,0-0,4 0,5 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 137,6 138,4 137,7 0,1-0,5 0,5 30-33 El- o optikprodukter 79,2 75,2 74,5-5,9-0,9-4,9 30 Kontorsmaskiner o datorer 131,0 128,8 130,2-0,6 1,1 1,2 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 129,0 130,1 129,0 0,0-0,8-0,2 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 134,2 134,3 132,9-1,0-1,0-1,1 33 Instrument, fotoutrustning, ur 126,7 126,8 126,4-0,2-0,3 0,3 34+35 Transportmedel 129,7 130,4 129,5-0,2-0,7 0,4 34+35 utom 35.1 Transportmedel utom fartyg o båtar 129,6 130,3 129,4-0,2-0,7 0,4 34 Motorfordon 126,2 127,1 126,2 0,0-0,7 0,5 36 Möbler o övriga tillverkade varor 143,3 145,6 145,0 1,2-0,4 2,0 36.1 Möbler 138,3 141,5 141,1 2,0-0,3 2,8 1 Se Fakta om statistiken, avsnittet Förändringar

SCB 6 PR 10 SM 0412 2. Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 1990=100 2. Price Index for Domestic Supply SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Okt 03 Förändring i % Sep 04 Dec 03 01-37 Prisindex för inhemsk tillgång, totalt 129,6 135,5 136,4 5,2 0,7 5,4 01+02+05 Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 106,0 105,2 104,8-1,1-0,4-2,6 01 Produkter från jordbruk 110,6 104,9 104,2-5,8-0,7-8,8 10-37 Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 131,8 138,3 139,3 5,7 0,7 5,9 10-14 Produkter från utvinning av mineral 184,3 230,6 250,9 36,1 8,8 40,1 15-37 Industriprodukter 128,2 133,2 133,6 4,2 0,3 4,4 15+16 Livsmedel, drycker o tobak 123,9 123,2 123,1-0,6-0,1-0,6 15 utom Livsmedel 15.9 118,0 116,9 116,9-0,9 0,0-0,8 15.1 Kött o köttprodukter 98,9 97,2 98,0-0,9 0,8-0,8 15.5 Mejeriprodukter o glass 121,8 122,2 122,0 0,2-0,2-0,2 15.9 Drycker 156,9 157,9 156,6-0,2-0,8 0,0 17-19 Textil- o beklädnadsvaror 139,1 138,2 137,8-0,9-0,3-0,4 17 Textilvaror 131,8 133,1 133,3 1,1 0,2 1,8 18 Kläder, även pälsskinn o läder 148,3 145,1 143,9-3,0-0,8-2,2 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 108,3 108,3 109,1 0,7 0,7 0,8 20 utom Varor av trä (utom möbler) 20.1 130,7 133,5 134,0 2,5 0,4 2,4 20.1 Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 88,1 86,1 87,0-1,2 1,0-1,0 20.101 Trä, sågat 84,5 82,3 83,3-1,4 1,2-1,1 21+22 Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 144,6 148,3 148,1 2,4-0,1 2,7 21 Massa, papper o pappersvaror 120,4 119,0 117,8-2,2-1,0-0,9 21.1 Massa o papper 116,1 114,7 113,2-2,5-1,3-0,9 21.11 Pappersmassa 97,0 97,1 91,4-5,8-5,9-1,6 21.12 Papper o papp 121,4 119,4 120,2-1,0 0,7-0,7 21.2 Pappers- o pappvaror 124,2 122,7 122,1-1,7-0,5-1,0 22 Förlagsprodukter o grafiska tjänster 157,5 164,8 165,3 5,0 0,3 4,7 23-25 Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 150,6 167,1 171,1 13,6 2,4 14,0 23-24 Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 153,4 174,0 179,1 16,8 2,9 17,1 23 Petroleum o stenkolsprodukter 164,5 209,8 222,3 35,1 6,0 35,8 23.2 Petroleumprodukter 161,0 206,4 219,2 36,1 6,2 36,7 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 144,7 154,3 156,1 7,9 1,2 8,0 24.1 Baskemikalier 154,9 177,9 183,3 18,3 3,0 18,7 24.16 Basplaster 114,2 134,7 139,1 21,8 3,3 23,4 24.3 Färger 147,0 149,1 149,2 1,5 0,1 2,3 24.4 Läkemedel o läkemedelskemikalier 120,7 122,8 122,5 1,5-0,2 0,2 24.5 Rengörings- o toalettartiklar 145,3 142,5 142,0-2,3-0,4 0,2 25 Gummi- o plastvaror 136,9 140,9 141,3 3,2 0,3 3,7 25.1 Gummivaror 137,3 149,2 148,9 8,4-0,2 8,7 25.2 Plastvaror 136,7 137,6 138,3 1,2 0,5 1,8 Se Fakta om statistiken, avsnittet Förändringar

SCB 7 PR 10 SM 0412 2. (forts) SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Förändring i % Okt 03 Sep 04 Dec 03 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 144,9 146,9 146,5 1,1-0,3 1,2 26.1 Glas o glasvaror 134,8 134,2 133,4-1,0-0,6-0,7 26.3-26.8 Tegel, cement o andra mineraliska varor 147,5 150,8 150,6 2,1-0,1 2,0 27 Stål o metall 132,2 172,3 176,0 33,1 2,1 27,2 27.1-27.3 Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 132,3 176,5 181,3 37,0 2,7 31,6 27.1 1 Järn, stål o ferrolegeringar 1 131,3 179,0 184,3 40,4 3,0 33,4 27.2 Järn- o stålrör 128,6 168,2 169,8 32,0 1,0 31,9 27.3 1 Andra produkter av järn, stål o ferrolegeringar 132,1 151,3 153,6 16,3 1,5 15,1 27.4 Andra metaller än järn 129,5 157,2 157,5 21,6 0,2 14,6 28-35 Verkstadsvaror 117,5 117,1 116,4-0,9-0,6-0,2 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 148,4 158,8 159,2 7,3 0,3 7,4 29+30 Maskiner 105,8 104,9 104,2-1,5-0,7-0,4 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 145,4 147,8 146,9 1,0-0,6 1,5 30-33 El- o optikprodukter 79,1 74,9 73,9-6,6-1,3-5,1 30 Kontorsmaskiner o datorer 35,2 30,8 30,4-13,6-1,3-9,8 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 138,1 138,1 136,4-1,2-1,2-0,6 31.3 Elektrisk tråd och kabel 118,9 127,4 127,2 7,0-0,2 5,9 31 utom Elprodukter utom tråd och kabel 31.3 141,5 140,2 138,3-2,3-1,4-1,4 32 Teleprodukter 61,3 55,5 54,8-10,6-1,3-9,0 33 Instrument, fotoutrustning, ur 136,5 139,1 137,3 0,6-1,3 0,1 34+35 Transportmedel 146,0 147,4 147,0 0,7-0,3 1,0 34+35 utom Transportmedel utom fartyg o båtar 35.1 146,6 148,0 147,6 0,7-0,3 1,0 34 Motorfordon 145,4 146,9 146,6 0,8-0,2 1,2 35 Andra transportmedel 153,5 154,2 153,7 0,1-0,3 0,1 36 Möbler o övriga tillverkade varor 143,4 145,9 145,3 1,3-0,4 2,0 36.1 Möbler 137,1 139,3 138,7 1,2-0,4 1,9 1 Se Fakta om statistiken, avsnittet Förändringar

SCB 8 PR 10 SM 0412 3. Exportprisindex (EXPI) 1990=100 3. Export Price Index SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Förändring i % Okt 03 Sep 04 Dec 03 01-37 Exportprisindex, totalt 119,1 121,9 121,9 2,4 0,0 3,1 10-37 Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 118,8 121,7 121,7 2,4 0,0 3,1 15-37 Industriprodukter 118,9 121,7 121,6 2,3-0,1 3,1 15+16 Livsmedel, drycker o tobak 123,7 117,1 116,5-5,8-0,5-4,7 15 utom 15.9 Livsmedel 118,7 118,9 118,3-0,3-0,5-1,4 17-19 Textil- o beklädnadsvaror 142,4 140,9 139,4-2,1-1,1 0,3 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 94,6 93,8 93,7-1,0-0,1-0,3 20 utom 20.1 Varor av trä (utom möbler) 114,1 115,7 117,2 2,7 1,3 3,5 20.1 Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 88,5 87,0 86,5-2,3-0,6-1,7 20.101 Trä, sågat 84,5 82,9 82,2-2,7-0,8-2,1 21+22 Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 119,3 119,6 117,6-1,4-1,7 0,0 21 Massa, papper o pappersvaror 119,1 119,2 117,1-1,7-1,8-0,2 21.1 Massa o papper 118,4 118,7 116,3-1,8-2,0 0,2 21.11 Pappersmassa 97,5 106,3 98,6 1,1-7,2 3,6 21.12 Papper o papp 119,7 117,3 116,7-2,5-0,5-0,7 21.2 Pappers- o pappvaror 126,6 124,3 125,4-0,9 0,9-3,1 23-25 Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 137,6 147,9 151,4 10,0 2,4 11,1 23-24 Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 138,1 149,6 153,8 11,4 2,8 12,8 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 126,6 130,8 130,3 2,9-0,4 3,7 24.1 Baskemikalier 128,5 139,3 140,8 9,6 1,1 10,8 25 Gummi- o plastvaror 133,7 137,7 138,2 3,4 0,4 2,8 25.1 Gummivaror 132,2 134,3 133,3 0,8-0,7 1,1 25.2 Plastvaror 132,2 136,7 137,7 4,2 0,7 3,3 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 133,2 140,6 140,0 5,1-0,4 1,7 26.1 Glas o glasvaror 126,4 137,2 136,6 8,1-0,4 1,4 27 Stål o metall 114,0 138,3 141,3 23,9 2,2 22,7 27.1-27.3 Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 113,3 138,1 140,9 24,4 2,0 23,5 27.1 1 Järn, stål o ferrolegeringar 1 108,9 136,6 139,5 28,1 2,1 28,0 27.2 Järn- o stålrör 116,0 133,9 133,6 15,2-0,2 12,1 27.3 1 Andra produkter av järn, stål o ferrolegeringar 121,9 136,1 141,4 16,0 3,9 15,0 27.4 Andra metaller än järn 116,5 139,7 143,2 22,9 2,5 20,3 28-35 Verkstadsvaror 113,3 112,4 111,6-1,5-0,7-0,7 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 151,3 156,3 156,2 3,2-0,1 4,4 29+30 Maskiner 138,7 139,0 138,3-0,3-0,5 0,4 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 137,4 137,9 137,1-0,2-0,6 0,3 30-33 El- o optikprodukter 82,2 78,7 78,2-4,9-0,6-3,9 30 Kontorsmaskiner och datorer 144,7 141,9 144,8 0,1 2,0 2,1 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 122,0 122,1 121,2-0,7-0,7-0,7 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 128,8 129,0 127,9-0,7-0,9-0,9 33 Instrument, fotoutrustning, ur 128,1 128,0 128,3 0,2 0,2 0,9 34+35 Transportmedel 125,9 126,7 125,4-0,4-1,0 0,2 34 Motorfordon 121,3 122,3 121,0-0,2-1,1 0,2 36 Möbler o övriga tillverkade varor 140,4 143,6 142,6 1,6-0,7 2,3 36.1 Möbler 132,8 137,4 137,0 3,2-0,3 4,0

SCB 9 PR 10 SM 0412 4. Importprisindex (IMPI) 1990=100 4. Import Price Index SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Okt 03 Förändring i % Sep 04 Dec 03 01-37 Importprisindex, totalt 136,1 144,0 145,3 6,8 0,9 7,2 01+02+05 Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 139,0 139,0 137,9-0,8-0,8-5,7 01 Produkter från jordbruk 138,4 134,7 133,7-3,4-0,7-10,7 10-37 Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 136,1 144,1 145,5 6,9 1,0 7,5 10-14 Produkter från utvinning av mineral 179,2 233,9 259,0 44,5 10,7 49,8 11 Råpetroleum 169,5 224,3 252,2 48,8 12,4 54,9 15-37 Industriprodukter 130,0 135,4 135,5 4,2 0,1 4,6 15+16 Livsmedel, drycker o tobak 168,9 165,4 163,9-3,0-0,9-2,6 15 utom 15.9 Livsmedel 167,4 163,2 162,0-3,2-0,7-2,9 17-19 Textil- o beklädnadsvaror 141,3 140,3 139,6-1,2-0,5-0,5 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 113,7 114,4 114,6 0,8 0,2 1,1 21+22 Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 100,1 101,1 100,2 0,1-0,9 0,3 21 Massa, papper o pappersvaror 114,5 113,9 112,6-1,7-1,1-0,6 23-25 Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 148,2 163,2 166,6 12,4 2,1 12,7 23-24 Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 148,0 165,2 169,7 14,7 2,7 14,9 23 Petroleum o stenkolsprodukter 174,6 223,1 240,0 37,5 7,6 38,2 23.2 Petroleumprodukter 173,4 224,0 242,2 39,7 8,1 39,8 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 136,4 146,3 148,0 8,5 1,2 8,7 24.1 Baskemikalier 139,5 162,4 167,4 20,0 3,1 20,6 24.16 Basplaster 111,6 131,3 136,0 21,9 3,6 24,2 24.4 Läkemedel o läkemedelskemikalier 120,7 123,5 123,0 1,9-0,4 0,3 24.5 Rengörings- o toalettartiklar 136,6 133,0 132,3-3,1-0,5-0,3 25 Gummi- o plastvaror 144,4 150,8 150,3 4,1-0,3 4,7 25.1 Gummivaror 122,9 137,3 136,9 11,4-0,3 11,8 25.2 Plastvaror 160,4 161,4 160,7 0,2-0,4 0,9 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 146,4 146,6 145,3-0,8-0,9 0,1 26.1 Glas o glasvaror 160,2 159,2 157,9-1,4-0,8-0,4 27 Stål o metall 132,8 179,1 182,2 37,2 1,7 30,5 27.1-27.3 Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 131,5 187,1 191,9 45,9 2,6 40,6 27.1 1 Järn, stål o ferrolegeringar 1 128,7 188,6 194,1 50,8 2,9 43,9 27.2 Järn- o stålrör 128,9 168,7 170,4 32,2 1,0 32,5 27.3 1 Andra produkter av järn, stål o ferroleg 1 134,7 162,1 163,6 21,5 0,9 19,3 27.4 Andra metaller än järn 132,9 159,2 158,9 19,6-0,2 11,0 28-35 Verkstadsvaror 118,5 117,7 116,7-1,5-0,8-0,6 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 168,0 175,9 174,9 4,1-0,6 4,9 29+30 Maskiner 96,7 95,0 94,2-2,6-0,8-0,9 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 147,8 150,5 149,3 1,0-0,8 1,7 30-33 El- o optikprodukter 82,7 78,8 77,8-5,9-1,3-4,3 30 Kontorsmaskiner o datorer 33,0 28,7 28,3-14,2-1,4-10,4 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 138,3 137,1 135,3-2,2-1,3-1,2 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 141,7 140,3 138,3-2,4-1,4-1,2 32 Teleprodukter 82,7 76,6 75,8-8,3-1,0-6,5 33 Instrument, fotoutrustning, ur 141,6 144,9 143,4 1,3-1,0 0,6 34+35 Transportmedel 153,1 155,2 154,5 0,9-0,5 1,0 34 Motorfordon 153,8 156,2 155,5 1,1-0,4 1,3 36 Möbler o övriga tillverkade varor 138,9 142,2 141,3 1,7-0,6 2,2 1 Se Fakta om statistiken, avsnittet Förändringar.

SCB 10 PR 10 SM 0412 5. Hemmamarknadsprisindex (HMPI) 1990=100 5. Producer Price Index, home sales SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Okt 03 Förändring i % Sep 04 Dec 03 01-37 Hemmamarknadsprisindex, totalt 124,3 128,4 129,0 3,8 0,5 3,8 01+02+05 Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 100,2 99,1 99,0-1,2-0,1-1,5 01 Produkter från jordbruk 106,6 99,6 98,9-7,2-0,7-7,7 10-37 Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 127,6 132,3 133,0 4,2 0,5 4,3 10-14 Produkter från utvinning av mineral 132,3 142,7 143,8 8,7 0,8 7,6 15-37 Industriprodukter 127,4 132,1 132,8 4,2 0,5 4,2 15+16 Livsmedel, drycker o tobak 117,0 116,9 117,1 0,1 0,2 0,2 15 utom 15.9 Livsmedel 110,9 110,7 110,9 0,0 0,2 0,0 15.1 Kött o köttprodukter 93,7 91,6 92,6-1,2 1,1-0,9 15.5 Mejeriprodukter o glass 121,6 122,2 122,0 0,3-0,2 0,0 17-19 Textil- o beklädnadsvaror 137,1 137,4 140,2 2,3 2,0 1,4 17 Textilvaror 138,3 137,3 139,5 0,9 1,6 0,6 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 107,8 107,8 108,6 0,7 0,7 0,7 20 utom 20.1 Varor av trä (utom möbler) 134,5 138,6 139,3 3,6 0,5 3,3 20.1 Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 86,8 84,1 85,1-2,0 1,2-1,7 20.101 Trä, sågat 83,5 80,6 81,6-2,3 1,2-2,0 21+22 Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 153,0 157,4 157,4 2,9 0,0 3,1 21 Massa, papper o pappersvaror 121,5 119,8 118,6-2,4-1,0-1,1 21.1 Massa o papper 115,2 113,6 112,1-2,7-1,3-1,0 21.11 Pappersmassa 98,1 99,1 93,1-5,1-6,1-1,1 21.12 Papper o papp 119,7 116,8 118,2-1,3 1,2-0,8 21.2 Pappers- o pappvaror 128,1 125,7 125,3-2,2-0,3-1,4 22 Förlagsprodukter o grafiska tjänster 168,9 176,8 177,4 5,0 0,3 4,8 23-25 23-24 Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 160,5 180,7 185,8 15,8 2,8 16,1 Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 169,5 198,1 204,7 20,8 3,3 21,1 23.2 Petroleumprodukter 156,9 200,3 210,0 33,8 4,8 34,5 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 164,9 172,3 174,3 5,7 1,2 5,6 24.1 Baskemikalier 197,3 215,5 221,4 12,2 2,7 11,9 24.3 Färger 160,9 165,6 166,2 3,3 0,4 4,3 25 Gummi- o plastvaror 129,8 131,0 132,5 2,1 1,1 2,5 25.1 Gummivaror 201,3 203,3 203,3 1,0 0,0 0,9 25.2 Plastvaror 118,6 119,5 121,2 2,2 1,4 2,8 Se Fakta om statistiken, avsnittet Förändringar

SCB 11 PR 10 SM 0412 5. (forts) SPIN 1 Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Okt 03 Förändring i % Sep 04 Dec 03 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 145,4 148,3 148,4 2,1 0,1 1,9 26.1 Glas o glasvaror 126,2 126,0 125,8-0,3-0,2-0,9 26.3-26.8 Tegel, cement o andra mineraliska varor 152,8 156,7 156,9 2,7 0,1 2,3 27 Stål o metall 128,3 160,3 164,5 28,2 2,6 23,2 27.1-27.3 Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 129,7 162,4 167,1 28,8 2,9 23,1 27.1 1 Järn, stål o ferrolegeringar 1 129,1 164,7 169,8 31,5 3,1 24,6 27.2 Järn- o stålrör 130,7 145,6 147,2 12,6 1,1 10,4 27.3 1 Andra produkter av järn, stål o ferrolegeringar 123,6 136,8 139,4 12,8 1,9 12,4 27.4 Andra metaller än järn 119,6 148,7 150,3 25,7 1,1 23,5 28-35 Verkstadsvaror 116,2 116,5 116,3 0,1-0,2 0,5 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 139,5 150,8 151,8 8,8 0,7 8,7 29+30 Maskiner 137,9 139,8 139,5 1,2-0,2 1,1 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 141,6 143,7 143,4 1,3-0,2 1,2 30-33 El- o optikprodukter 71,8 67,1 66,1-7,9-1,5-6,9 30 Kontorsmaskiner o datorer 82,3 81,9 80,1-2,7-2,2-2,3 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 140,3 143,8 142,2 1,4-1,1 0,7 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 142,7 142,1 140,2-1,8-1,3-1,7 33 Instrument, fotoutrustning, ur 126,1 126,8 124,1-1,6-2,1-1,7 34+35 Transportmedel 134,3 134,8 134,9 0,4 0,1 0,9 34+35 utom 35.1 Transportmedel utom fartyg o båtar 134,6 135,1 135,2 0,4 0,1 0,9 34 Motorfordon 134,9 135,5 135,5 0,4 0,0 1,0 36 Möbler o övriga tillverkade varor 147,4 148,9 148,6 0,8-0,2 1,8 36.1 Möbler 144,4 146,3 146,0 1,1-0,2 1,9 40 El, gas och fjärrvärme 224,6 215,2 220,6-1,8 2,5-3,7 40.11 Elström 250,0 236,4 230,3-7,9-2,6-6,1 40.2 Gas 209,1 216,0 216,0 3,3 0,0 3,3 40.3 Fjärrvärme 131,4 118,2 136,0 3,5 15,1-8,3 41 Vatten 131,6 136,9 136,9 4,0 0,0 4,0 1 Se Fakta om statistiken, avsnittet Förändringar. 6. Prisindex för petroleumprodukter (inklusive energi- och miljöskatter) 1990=100 6. Price Indices for Products of Petroleum (incl. energy and environment taxes) Varuslag Okt 03 Sep 04 Okt 04 Priser (inkl skatt) allmän nivå Okt 03 Förändring i % Sep 04 Dec 03 Eldningsolja nr 1 (miljöklass 3) 203,9 251,7 267,8 31,3 6,4 26,4 " industriell tillverkning 105,2 137,4 153,5 45,9 11,7 35,7 Eldningsolja nr 4 och 5............ " industriell tillverkning............ Motorbrännolja (miljöklass 1 och 3) 222,9 262,2 274,2 23,0 4,6 21,6 Bensin (miljöklass 1 och 2) 149,1 163,8 168,7 13,1 3,0 14,3

SCB 12 PR 10 SM 0412 7. Prisindex för användningsområden 1990=100 7. Price Index for Main Industry Groupings Användningsområde Sep 04 Okt 04 Indexserie Konsumtionsvaror totalt Aug04/ Sep04/ Aug 03 Sep 03 Förändring i % Okt04/ Okt 03 Okt04/ Sep 04 Okt04/ Dec 03 Hemmamarknadsprisindex 133.7 134.0 1.4 1.4 1.6 0.2 1.7 Exportprisindex 109.6 108.6-2.0-2.0-1.6-0.9-1.0 Importprisindex 133.2 132.3-1.4-1.7-1.6-0.7-1.0 Producentprisindex 123.4 123.1 0.1 0.1 0.3-0.2 0.7 Prisindex för inhemsk tillgång 133.7 133.5 0.1 0.0 0.2-0.1 0.5 Varaktiga konsumtionsvaror Hemmamarknadsprisindex 134.2 133.8-0.5-0.1-0.5-0.3 0.3 Exportprisindex 98.1 97.4-2.5-2.3-2.1-0.7-1.4 Importprisindex 117.5 116.5-3.2-3.4-3.2-0.9-1.3 Producentprisindex 107.9 107.2-1.8-1.6-1.6-0.6-0.9 Prisindex för inhemsk tillgång 123.3 122.4-2.5-2.4-2.4-0.7-0.8 Icke varaktiga konsumtionsvaror Hemmamarknadsprisindex 133.7 134.1 1.7 1.6 1.9 0.3 1.9 Exportprisindex 122.6 121.4-1.7-1.8-1.4-1.0-0.7 Importprisindex 140.9 140.1-0.6-1.0-1.0-0.6-0.8 Producentprisindex 129.8 129.6 0.5 0.5 0.8-0.2 1.0 Prisindex för inhemsk tillgång 136.5 136.4 0.7 0.7 0.7-0.1 0.8 Insatsvaror (exkl energivaror) Hemmamarknadsprisindex 137.3 138.6 5.7 6.1 7.3 0.9 6.6 Exportprisindex 127.6 127.7 4.5 4.1 5.8 0.1 6.2 Importprisindex 157.1 157.9 9.8 9.6 11.7 0.5 11.0 Producentprisindex 131.0 131.5 5.0 5.0 6.4 0.4 6.3 Prisindex för inhemsk tillgång 145.9 146.9 7.7 7.9 9.5 0.7 8.8 Investeringsvaror Hemmamarknadsprisindex 109.9 109.5-0.4 0.0-0.5-0.4 0.1 Exportprisindex 114.1 113.2-1.5-1.9-1.7-0.8-0.9 Importprisindex 107.8 107.1-1.3-1.6-1.0-0.6-0.4 Producentprisindex 113.0 112.3-1.1-1.3-1.3-0.6-0.5 Prisindex för inhemsk tillgång 108.3 107.7-1.0-0.9-0.8-0.6-0.2 Energirelaterade varor 1 Hemmamarknadsprisindex 199.1 207.9 17.8 21.3 29.3 4.4 29.9 Exportprisindex.............. Importprisindex 233.6 257.9 25.7 34.6 44.4 10.4 48.7 Producentprisindex 201.3 217.2 16.9 24.4 35.6 7.9 37.5 Prisindex för inhemsk tillgång 227.5 246.7 23.1 29.9 39.3 8.4 42.2 1 Inom avdelningarna C+D

SCB 13 PR 10 SM 0412 8. Internationella jämförelser, Hemmamarknadsprisindex, SPIN avd. C+D+E 1) 8. International comparison, Producer Price Index, home sales, SPIN section C+D+E 1) Land Country Förändring i % change Jun 04/ Jun 03 Jul 04/ Jul 03 Aug 04/ Aug 03 Sep 04/ Sep 03 Sverige - Sweden 2,8 2,6 2,9 3,1 Norge - Norway 5,1 4,8 6,0 6,2 Finland -0,4-0,4-0,4 0,3 Danmark - Denmark r 3,7 r 5,5 5,0.. Storbritannien - United Kingdom 3,8 r 3,9 4,7 6,1 Tyskland - Germany 1,5 1,9 2,2 2,3 Frankrike France 2,2 2,6 2,8 3,1 EU (15 countries) 2,6 3,1 3,4 3,8 EU (25 countries) r 2,9 r 3,3 3,6 4,1 1) Utvinning av mineral, Tillverkningsindustri samt El, gas, värme och vatten. Mining and quarrying, Manufacturing and Electricity, gas, steam and water p - preliminära uppgifter, preliminary figures r - reviderade uppgifter, revised figures

SCB 14 PR 10 SM 0412 9. Vägningstal i mkr 2004 9. Weights in million SEK Hemmamarknadsprisindex Exportprisindex Importprisindex SPIN Total vikt Vikt i % Total vikt Vikt i % Total vikt Vikt i % A-D 595 877 100,0 699 561 100,0 587 113 100,0 A 52 021 8,7 2 823 0,4 16 559 2,8 A 01 23 039 3,9 1 891 0,3 12 568 2,1 A 02 28 982 4,8 932 0,1 3 991 0,7 B 642 0,1 599 0,1 992 0,2 C 11 193 1,9 5 617 0,8 37 573 6,4 CA 3 376 0,6 - - 33 221 5,7 CA 10 3 376 0,6 - - 1 336 0,2 CA 11 - - - - 31 885 5,4 CB 7 817 1,3 5 617 0,8 4 352 0,7 CB 13 2 811 0,5 4 797 0,7 1 984 0,3 CB 14 5 006 0,8 820 0,1 2 368 0,4 D 532 021 89,3 690 522 98,7 531 989 90,6 DA 99 430 16,7 19 241 2,7 37 516 6,4 DA 15 97 837 16,4 18 970 2,7 35 647 6,1 DA 16 1 593 0,3 271 0,0 1 869 0,3 DB 1 957 0,3 9 791 1,4 27 265 4,6 DB 17 1 339 0,2 7 536 1,1 11 891 2,0 DB 18 619 0,1 2 255 0,3 15 374 2,6 DC 19 101 0,0 1 553 0,2 5 200 0,9 DD 20 34 924 5,9 30 015 4,3 6 323 1,1 DE 77 926 13,1 75 287 10,8 14 683 2,5 DE 21 22 499 3,8 72 072 10,3 10 203 1,7 DE 22 55 427 9,3 3 215 0,5 4 480 0,8 DF 23 23 337 3,9 19 682 2,8 16 768 2,9 DG 24 19 455 3,3 75 769 10,8 62 586 10,6 DH 25 15 915 2,7 19 160 2,7 21 241 3,6 DI 26 17 555 2,9 6 378 0,9 8 821 1,5 DJ 75 825 12,7 78 457 11,2 61 876 10,5 DJ 27 37 244 6,3 52 552 7,5 44 033 7,5 DJ 28 38 581 6,5 25 904 3,7 17 843 3,0 DK 29 29 404 4,9 109 868 15,7 63 392 10,8 DL 48 996 8,2 110 477 15,8 103 745 17,7 DL 30 1 039 0,2 3 841 0,5 18 115 3,1 DL 31 13 260 2,2 27 826 4,0 28 849 4,9 DL 32 27 525 4,6 52 824 7,6 35 782 6,1 DL 33 7 173 1,2 25 986 3,7 20 999 3,6 DM 72 502 12,2 119 236 17,0 84 385 14,4 DM 34 58 595 9,8 103 168 14,7 68 082 11,6 DM 35 13 907 2,3 16 068 2,3 16 303 2,8 DN 36 14 694 2,5 15 609 2,2 18 188 3,1 E 99 832.. 1 654.. 4 099.. E 40 87 078.. 1 654.. 4 099.. E41 12 754.. - - - - Energirel 26 713 4,9 19 682 2,8 49 989 8,8 varor* Insatsvaror* 183 830 33,8 263 837 37,9 186 312 32,7 Invest. varor* 157 276 29,0 292 886 42,1 192 728 33,8 Kons. varor* 175 395 32,3 119 735 17,2 140 533 24,7 *Omfattar avd C+D. Vikt i % av summa C+D. Cover sections C+D. Weight in percent of total C+D.

SCB 15 PR 10 SM 0412 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Populationen utgörs av alla transaktioner avseende producenters försäljning av svensktillverkade varor respektive importörers köp av varor från utlandet. Med varor avses här produkter som är hänförliga till Avdelningarna A-E enligt Standard för svensk produktindelning efter näringsgren, SPIN 2002 dvs. Jordbruks-, jakt- och skogsbruksprodukter; Fisk och andra fiskeriprodukter; Produkter från utvinning av mineral; Tillverkade varor samt; El, gas, värme och vatten. Ett mätobjekt är en mängd transaktioner inom populationen som kan beskrivas med en gemensam snäv varuspecifikation vanligen en viss vara eller artikel. Prisindex i producent- och importled redovisas i form av indextal som anger prisläget under den aktulla perioden (månad eller år) i förhållande till det genomsnittliga prisläget under basåret 1990 (1990=100). Ett indextal på 120 innebär alltså att prisläget är 20 procent högre än 1990. Ett indextal på 126 innebär på motsvarande sätt att prisläget är 5 procent högre än under den period då indextalet var 120 (100 (126-120) / 120 = 5). Sådana förändringstal redovisas också. Indextalen med basår 1990 är s.k. kedjeindex, vilka beräknats som produkten av årsvisa indexlänkar. I varje indexlänk vägs en varas relativa prisförändring med en vikt som motsvarar det värdebelopp som den representerar i totalindexen. Vikterna i respektive länk svarar mot sammansättningen av produktion och handel två år tidigare. Prisindex redovisas för fem huvudserier: hemmamarknadsprisindex, HMPI, som avser svensktillverkade varor för den inhemska marknaden; exportprisindex, EXPI som avser svensktillverkade exporterade varor; importprisindex, IMPI, som avser importerade varor; producentprisindex, PPI, som avser total inhemsk produktion (hemmamarknad + export), samt; prisindex för inhemsk tillgång, ITPI, som avser den totala tillförseln till den svenska marknaden (hemmamarknad + import korrigerad med tull- och införselavgifter) Den varugruppsvisa redovisningen följer SPIN 2002 som är en produktorienterad direkt motsvarighet till näringsgrensindelningen SNI 2002. Detaljeringsgraden är med något undantag minst 2-siffernivå. Flera varugrupper redovisas dock med finare indelning. I Sveriges statistiska databaser är detaljeringsgraden ofta 4-siffernivå. Definitioner och förklaringar Med pris avses det som, under den aktuella månaden, i genomsnitt fakturerats vid försäljning från den svenske producenten, respektive det pris som betalas av importören vid import - exklusive moms och varuskatter. (I en särskild serie redovisas prisindex för petroleumprodukter inkl. energi och miljöskatter.) Rabatter skall vara fråndragna. Försäljningspriser på hemmamarknaden skall avse fritt fabrik, och på exportmarknaden f.o.b. Importpriser skall avse CIF. Priser som rapporteras i utländsk valuta räknas om till svenska kronor med Tullverkets omräkningskurs för valutor, som baseras på dagskursen tredje onsdagen månaden innan statistikmånaden, med viss korrigering för kurser som avvikit med mer än 5 % under mätmånaden.

SCB 16 PR 10 SM 0412 Så görs statistiken Indexberäkningarna baseras på månatliga prisuppgifter avseende ett urval av representantvaror. Urvalsstorleken (antalet prisnoteringar) är ca. 1500 för hemmamarknaden, ca. 1000 för exportmarkanden och ca. 1400 för importen. Antalet utvalda företag uppgår till ca. 1200. Uppgiftsinsamlingen, inkl. påminnelse, pågår ungefär 3 veckor in i månaden efter mätmånaden. Resultaten publiceras enligt i förväg fastställd publiceringsplan, vanligtvis omkring den 25:e i månaden efter statistikmånaden. Ungefär hälften av uppgifterna begärs in med ett brev som sänds ut vid månadens slut och rapporteras av uppgiftslämnarna via knapptelefon (TDE), medan resterande uppgifter samlas in med en s.k. skyttelblankett. Uppgiftsskyldighet föreligger enligt SCB FS 2001:17. Uppgifterna är skyddade enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100). Statistikens tillförlitlighet Urvalet dras i tre steg. I det första steget väljs detaljerade varugrupper. I det andra steget väljs tillverkare/exportörer respektive importörer. I dessa två första steg används varufördelade respektive varu- och företagsfördelade uppgifter från Statistiken över industrins varuproduktion samt Utrikeshandelsstatistiken som huvudsaklig urvalsram. I det tredje steget väljs representantvarorna inom respektive varugrupp i samråd med uppgiftslämnaren på det utvalda företaget. Värdemässig storlek används som främsta urvalskriterium i samtliga steg. Med början år 2003 används i viss utsträckning sannolikhetsurval där kombinationer av varugrupp och företag tag väljs med sannolikheter proportionella mot värdet. Vissa produkter inom den angivna populationen täcks inte av undersökningen. Det gäller t.ex. vissa vanligtvis större unika konstruktioner som inte kan jämföras med konstruktioner som säljs vid ett andra tillfällen. Prisutvecklingen för sådana varor representeras istället av prisutvecklingen på näraliggande varor. Andra exempel på undertäckning är montering och installation samt service och underhåll som inte ingår i varans pris. Priset ska avse över tiden jämförbara transaktioner, och inte påverkas av kvalitetsförändringar eller förändringar av andra prisbestämmande faktorer som t.ex. leveransvillkor och leveransstorlek. I praktiken tillåter emellertid de använda varuspecifikationerna ofta en viss variation, vilket leder till fel. För sådana förändringar av kvalitet etc. som är kända, används några olika metoder för att rensa bort effekten på priset. Andra exempel på mätfel är att listpriser rapporteras istället för fakturerade priser eller att rabatter beaktas i klump, t.ex. per kvartal, istället för den månad faktureringen skedde, samt att terminssäkrade eller andra icke aktuella kurser används för rapportering i svenska kronor av transaktioner i utländsk valuta. Svarsbortfallet är normalt 1-2,5% av prisuppgifterna, men betydligt större avseende juni. Vid bortfall, liksom då ingen försäljning eller import skett, används (imputeras) föregående månads prisuppgift. Bra att veta Förutom den månatliga publiceringen publiceras årligen, i februari, indextal avseende såväl månadsvärden för det gångna kalenderåret som årsmedelvärden. Mer detaljerad statistik finns tillgänglig i Sveriges Statistiska Databaser och översiktliga resultat presenteras på SCB:s webbsida. Där finns även Pressmeddelanden och Statistiska meddelanden tillgängliga. Specialbearbetningar kan utföras på uppdragsbasis. Fr.o.m. 2004 redovisas indextalen enligt Standard för svensk produktindelning efter näringsgren (SPIN 2002). På den nivå som indextal publiceras avviker

SCB 17 PR 10 SM 0412 denna endast på en punkt från den tidigare produktindelningen Prod.SNI 97 - som finns tillbakaräknad från 1990. Se vidare i avsnittet Förändringar nedan. Före 1995 redovisades indextalen enligt en äldre produktindelning baserad på näringsgrensindelningen SNI 69. För att få en sammanhängande indexserie görs länkningen lämpligast vid december 1994. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Förändringar Från och med 2004 redovisas indextalen enligt SPIN 2002 (Standard för svensk produktindelning efter näringsgren). Skillnaderna jämfört med den tidigare produktindelningen Prod-SNI 97 är få och för de redovisade indextalen är den enda skillnaden att produktgruppen 27.1 Järn och stål samt ferrolegeringar nu även inkluderar produkter enligt den tidigare gruppen 27.35 Primärbearbetat järn och stål ej EKSG-produkter. De sedan tidigare beräknade indextalen för grupperna 27.1 och 27.3 har emellertid inte ändrats. Förändringen innebär endast att indextalen för dessa båda grupper fr.o.m januari 2004 framskrivs med prisförändringen inklusive respektive exklusive icke EKSG-produkterna.

SCB 18 PR 10 SM 0412 In English Summary Oil increased the rate of price change The Swedish import prices rose by 0.9 per cent from September to October. The domestic producer prices increased 0.5 per cent whereas export prices remained unchanged on the average. Domestic and export markets together increased by 0.2 per cent. As compared to October 2003 import prices have increased 6.8 per cent and producer prices 3.0 per cent. In September the corresponding annual rates were 5.0 and 2.1 per cent respectively. Price increases for crude oil contributed 0.9 percentage points and petroleum products 0.3 to October price increase for imports. Continued price increases for basic metals contributed 0.2 percentage points and chemicals and chemical products 0.1. This was partly counteracted by decreased prices for machinery and equipment and for food and beverages. Petroleum products contributed 0.3 and basic metal 0.2 percentage points to the overall producer price increase in October. This was largely counteracted by decreased prices for pulp, motor vehicles and electrical and optical equipment. The price index for domestic supply home market and imports increased 0.7 per cent from September to October. The annual rate was 5.2 per cent. Indices are calculated for: producer prices, home sales; producer prices, export sales (export price index); producer prices, home sales and exports: import prices, and; domestic supply prices, home sales and imports (with custom duties added). The index numbers (base year 1990=100) are chain indices calculated from yearly index links (base December previous year). Each year new quotes are added and the weights used to calculate aggregate index links are revised in order to reflect a recent (year t-2) composition of output and foreign trade. The sample of quotes is arrived at by means of a three-stage process: first product categories are selected according to Combined Nomenclature (CN); then producers/importers (reporters) are selected, and; finally specific representative items or quotes are selected in consultation with the reporters. Size by value is the main criteria for selection. As from 2003 probability sampling of combinations of product categories and enterprises has been introduced in the annual update of the sample. The present sample consists of approx. 1200 producers/importers reporting in all nearly 4000 quotes (1500 home sales, 1000 exports and 1400 imports). Non-response is normally 1-2,5% but higher for June. Estimated price change is subject to uncertainty due to the limitations of the sample. However, other factors may also contribute to errors: Price change should be measured at constant quality but it isn t always possible to eliminate the impact on prices from quality change. Some large equipment products may also be excluded due to comparability problems, and some item specifications are too wide to eliminate price effects from compositional changes.

SCB 19 PR 10 SM 0412 List of tables Explanation of symbols 4 1. Producer Price index 4 2. Price Index for Domestic Supply 6 3. Export Price Index 8 4. Import Price Index 9 5. Producer Price Index, home sales 10 6. Price Indices for Products of Petroleum (incl. energy and environment taxes 11 7. Price Index for Main Industry Groupings 12 8. International comparison Producer Price Index, home sales 13 9. Weights in million crowns 14

SCB 20 PR 10 SM 0412 List of terms SPIN 2002 / CPA 2002 01-37 Total 01+02+05 Products from agriculture, forestry and fishing 01 Products from agriculture 10-37 Products from mining and manufactured products 10-14 Products from mining and quarrying 11 Crude oil 15-37 Manufactured products 15+16 Food, beverages and tobacco 15 excl 15.9 Food 15.1 Meat and meat products 15.5 Dairy products and ice cream 15.9 Beverages 17-19 Textiles and textile products 17 Textile products 18 Clothes, also fur and leather 20 Wood and products of wood (excl furniture) 20 excl 20.1 Wood products (excl furniture) 20.1 Wood, sawn, planed or impregnated 20.101 Wood, sawn 21+22 Pulp, paper, paper products, publishing and printing 21 Pulp, paper and paperproducts 21.1 Pulp and paper 21.11 Pulp 21.12 Paper and paperboard 21.2 Paper products 22 Publishing and printing 23-25 Petroleum products, chemicals, rubber and plastic products 23-24 Petroleum products, chemicals and Chemical products 23 Petroleum products and coke 23.2 Petroleum products 24 Chemicals, chemical products and man-made fibres 24.1 Basic chemicals

SCB 21 PR 10 SM 0412 24.16 Plastic in primary forms 24.3 Paint 24.4 Pharmaceutical products and medicinal chemicals 24.5 Soap, detergents, cleaning preparations etc 25 Rubber and plastic products 25.1 Rubber products 25.2 Plastic products 26 Non-metallic mineral products 26.1 Glass and glass products 26.3-26.8 Bricks, cement and other mineral products 27 Steel and basic metals 27.1-27.3 Iron, steel and ferro-alloys and first processing products 27.1 Iron, steel and ferro-alloys 27.2 Iron and steel tubes 27.3 Other first processing products of iron, steel and ferro-alloys 27.4 Non-ferrous metals 28-35 Fabricated metal products, machinery and equipment 28 Fabricated metal products except machinery and equipment 29-30 Machinery 29 Machinery except office machinery and computers 30-33 Electrical and optical equipment 30 Office machinery and computers 31 Other electrical machinery and apparatus 31 excl 31.3 Electrical equipment except wire and cable 32 Telecommunication equipment 33 Instruments, optical equipment and watch 34+35 Transport equipment 34+35 excl 35.1 Transport equipment except ships and boats 34 Motor vehicles 36 Furniture and other manufacturing goods

SCB 22 PR 10 SM 0412 36-1 Furniture 40 Electricity, gas and district heating 40.1 Electricity 40.2 Gas 40.3 District heating 41 Water Eldningsolja 1(miljölklass 3) Light fuel oil(environmental class 3) Motorbrännolja Diesel oil Bensin Petrol Konsumtionsvaror Consumer goods Varaktiga konsumtionsvaror Durable consumer goods Icke varaktiga konsumtionsvaror Non durable consumer goods Insatsvaror Intermediate goods Investeringsvaror Capital goods Energirelaterade varor Energy related goods