Prisindex i producent- och importledet i mars 2003
|
|
- Georg Åström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PR 10 SM 0305 Prisindex i producent- och importledet i mars 2003 Price indices in producer and import stages in March 2003 I korta drag Lägre importpriser i mars På importmarknaden sjönk priserna med 1,2 procent från februari till mars. Producentpriserna var oförändrade. Under den senaste tolvmånadersperioden har producentpriserna stigit med 0,6 procent (även i februari var årstakten +0,6 procent). Importpriserna sjönk med 1,1 procent från mars 2002 till mars 2003 (i februari var årstakten +1,1 procent). Producentpriser Producentpriserna var oförändrade från februari till mars. Höjda massapriser bidrog till en höjning med 0,1 procent vilken motverkades av en lika stor inverkan från sjunkande priser på el- och optikprodukter. På hemmamarknaden steg producentpriserna med 0,6 procent. Prishöjningar på petroleumprodukter bidrog till en höjning av producentprisnivån med 0,2 procentenheter. Prishöjningar noterades även på bland annat mejeriprodukter, stål och metall samt transportmedel. Priserna på exportmarknaden sjönk med 0,4 procent. Bland annat noteras lägre priser för petroleumprodukter, maskiner (utom datorer) samt motorfordon. Nedgången motverkades med 0,1 till 0,2 procentenheter av höjda priser på pappersmassa. Importpriser Importpriserna sjönk med 1,2 procent från februari till mars. Lägre priser noterades på råolja vilket sänkte importprisnivån med 0,7 procent. I övrigt beror nedgången på lägre priser på raffinerade petroleumprodukter, motorfordon, datorer samt teleprodukter. Höjda priser på stål och metall bidrog till en höjning av importprisnivån med 0,1 procent. Siv Grimsvik Laskaridis, SCB, tfn , siv.grimsvik@scb.se Matti Särngren, SCB, tfn , matti.sarngren@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN X Serie PR 10SM0305. Utkom den 28 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
2 SCB 2 PR 10 SM 0305 Inhemsk tillgång Priserna på varor avsedda för förbrukning inom landet, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden och importpriser sammantaget, sjönk med 0,4 procent från februari till mars. Hela nedgången kan förklaras av sänkta priser på råolja. Även på datorer och teleprodukter sjönk priserna vilket påverkar index med 0,1 procent. Detta motverkas av högre priser för raffinerade petroleumprodukter samt stål och metaller. Från mars 2002 till mars 2003 har priserna för inhemsk tillgång i genomsnitt stigit med 0,5 procent (i februari var årstakten +1,6 procent). Växelkurserna En förstärkning/försvagning av kronan tenderar att sänka/höja export- och importpriserna i svenska kronor. Jämfört med februari stärktes i mars kronans värde, enligt Tullverkets omräkningskurser för valutor, mot euro, pund, dollar och yen med 1,4, 2,5, 1,4 respektive 2,0 procent.
3 SCB 3 PR 10 SM 0305 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Producentprisindex (PPI) 1990= Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 1990= Exportprisindex (EXPI) 1990= Importprisindex (IMPI) 1990= Hemmamarknadsprisindex (HMPI) 1990= Prisindex för petroleumprodukter (inklusive energi- och miljöskatter) 1990= Prisindex för användningsområden 1990= Internationella jämförelser Hemmamarknadsprisindex 13 Fakta om statistiken 14 Detta omfattar statistiken 14 Definitioner och förklaringar 14 Så görs statistiken 15 Statistikens tillförlitlighet 15 Bra att veta 15 In English 17 Summary 17 List of tables 17 List of terms 19
4 SCB 4 PR 10 SM 0305 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Producentprisindex (PPI0) 1990= Producer Price index PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Producentprisindex, totalt 123,6 124,3 124,3 0,6 0,0 1, Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 103,9 105,0 104,6 0,7-0,4 0,4 01 Produkter från jordbruk 116,4 113,9 113,7-2,3-0,2 0, Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 124,9 125,6 125,6 0,6 0,0 1, Produkter från utvinning av mineral 122,9 124,1 124,8 1,5 0,6 1, Industriprodukter 125,0 125,6 125,6 0,5 0,0 1, Livsmedel, drycker o tobak 117,3 116,7 117,0-0,3 0,3 0,4 15 utom 15.9 Livsmedel 111,9 111,3 111,4-0,4 0,1 0, Kött o köttprodukter 98,3 95,9 94,8-3,6-1,1-2, Mejeriprodukter o glass 118,6 119,9 123,0 3,7 2,6 3, Drycker 147,6 146,0 146,5-0,7 0,3 2, Textil- o beklädnadsvaror 140,4 142,5 141,2 0,6-0,9 2,1 17 Textilvaror 141,2 140,1 140,3-0,6 0,1-0,4 18 Kläder, även pälsskinn o läder 137,1 143,1 142,3 3,8-0,6 11,3 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 99,1 102,4 102,6 3,5 0,2 0,5 20 utom 20.1 Varor av trä (utom möbler) 121,7 122,3 123,9 1,8 1,3 1, Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 85,9 90,5 90,1 4,9-0,4-0, Trä, sågat 82,6 87,0 87,1 5,4 0,1 0, Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 142,6 140,3 140,8-1,3 0,4 0,1 21 Massa, papper o pappersvaror 127,9 123,7 124,2-2,9 0,4-0, Massa o papper 126,8 120,9 121,7-4,0 0,7-0, Pappersmassa 101,4 92,4 99,3-2,1 7,5 7, Papper o papp 130,8 125,8 124,2-5,0-1,3-3, Pappers- o pappvaror 129,8 133,8 132,5 2,1-1,0 0,5 22 Förlagsprodukter o grafiska tjänster 163,5 165,2 165,8 1,4 0,4 1,1
5 SCB 5 PR 10 SM (forts) PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 145,3 153,2 153,8 5,8 0,4 3, Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 149,3 158,0 158,6 6,2 0,4 4,3 23 Petroleum o stenkolsprodukter 156,7 186,9 188,1 20,0 0,6 10, Petroleumprodukter 153,5 183,3 184,4 20,1 0,6 11,0 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 141,5 138,2 138,5-2,1 0,2-0, Baskemikalier 155,4 154,4 155,4 0,0 0,6 2, Basplaster 115,4 116,6 116,5 1,0-0,1 1, Färger 150,0 152,0 151,9 1,3-0,1 1, Rengörings- o toalettartiklar 153,2 147,7 149,4-2,5 1,2-0,3 25 Gummi- o plastvaror 126,7 131,3 131,9 4,1 0,5 1, Gummivaror 149,5 150,8 150,9 0,9 0,1 1, Plastvaror 120,4 125,8 126,5 5,1 0,6 1,6 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 139,7 142,4 142,8 2,2 0,3 2, Glas o glasvaror 126,3 130,4 128,9 2,1-1,2 5, Tegel, cement o andra mineraliska varor 147,2 149,8 151,2 2,7 0,9 1,3 27 Stål o metall 116,1 117,9 118,3 1,9 0,3 1, Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 111,9 116,9 117,8 5,3 0,8 2, Järn, stål o ferrolegeringar 107,4 116,0 116,8 8,8 0,7 3, Järn- o stålrör 112,6 115,1 115,1 2,2 0,0 0, Andra produkter av järn, stål o ferrolegeringar 121,5 117,0 118,8-2,2 1,5 0, Andra metaller än järn 128,8 120,3 119,4-7,3-0,7-1, Verkstadsvaror 118,7 117,9 117,5-1,0-0,3 0,6 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 139,8 140,8 141,8 1,4 0,7 1, Maskiner 140,0 139,1 138,4-1,1-0,5-0,1 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 137,5 138,4 137,8 0,2-0,4 0, El- o optikprodukter 86,2 83,1 82,4-4,4-0,8-1,0 30 Kontorsmaskiner o datorer 170,5 136,7 133,5-21,7-2,3-3,1 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 130,8 131,5 130,6-0,2-0,7-0,2 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 134,3 135,9 135,6 1,0-0,2 0,4 33 Instrument, fotoutrustning, ur 126,3 129,1 127,8 1,2-1,0 1, Transportmedel 135,2 136,4 136,0 0,6-0,3 2, utom 35.1 Transportmedel utom fartyg o båtar 135,4 136,6 136,2 0,6-0,3 2,3 34 Motorfordon 131,7 133,6 133,2 1,1-0,3 2,6 36 Möbler o övriga tillverkade varor 140,6 141,8 142,1 1,1 0,2 0, Möbler 135,0 136,6 136,9 1,4 0,2 0,8
6 SCB 6 PR 10 SM Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 1990= Price Index for Domestic Supply PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Prisindex för inhemsk tillgång, totalt 131,9 133,1 132,6 0,5-0,4 1, Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 109,9 109,6 109,9 0,0 0,3 2,3 01 Produkter från jordbruk 123,1 118,1 119,2-3,2 0,9 4, Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 134,0 135,3 134,7 0,5-0,4 1, Produkter från utvinning av mineral 192,9 211,7 197,3 2,3-6,8 5, Industriprodukter 130,2 130,8 130,7 0,4-0,1 1, Livsmedel, drycker o tobak 124,2 124,2 124,4 0,2 0,2 0,1 15 utom Livsmedel 119,3 118,8 118,8-0,4 0,0-0, Kött o köttprodukter 103,8 100,7 99,8-3,9-0,9-2, Mejeriprodukter o glass 119,2 119,8 123,0 3,2 2,7 3, Drycker 150,2 154,1 154,3 2,7 0,1 1, Textil- o beklädnadsvaror 142,2 142,8 142,4 0,1-0,3-1,0 17 Textilvaror 137,8 135,4 134,8-2,2-0,4-1,5 18 Kläder, även pälsskinn o läder 146,6 152,0 151,7 3,5-0,2-1,0 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 106,4 109,1 109,9 3,3 0,7 1,7 20 utom Varor av trä (utom möbler) 127,7 128,9 130,5 2,2 1,2 2, Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 87,1 90,9 91,0 4,5 0,1 0, Trä, sågat 83,6 87,2 87,3 4,4 0,1 0, Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter 145,1 145,2 145,1 0,0-0,1-0,3 o grafiska tjänster 21 Massa, papper o pappersvaror 123,1 123,1 122,7-0,3-0,3-0, Massa o papper 121,4 118,5 118,7-2,2 0,2-1, Pappersmassa 102,4 96,1 99,9-2,4 4,0 3, Papper o papp 127,5 125,7 123,6-3,1-1,7-3, Pappers- o pappvaror 122,7 127,3 126,2 2,9-0,9 0,6 22 Förlagsprodukter o grafiska tjänster 156,6 156,7 156,8 0,1 0,1-0, Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o 150,1 162,0 162,8 8,5 0,5 6,1 plastvaror Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska 154,1 167,5 168,6 9,4 0,7 7,4 produkter 23 Petroleum o stenkolsprodukter 164,4 197,1 199,7 21,5 1,3 14, Petroleumprodukter 160,9 193,9 196,4 22,1 1,3 14,7 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 145,6 148,1 148,4 1,9 0,2 2, Baskemikalier 159,4 161,9 163,1 2,3 0,7 4, Basplaster 116,7 122,0 124,3 6,5 1,9 9, Färger 148,9 147,6 146,6-1,5-0,7-0, Läkemedel o läkemedelskemikalier 118,8 121,7 121,5 2,3-0,2 1, Rengörings- o toalettartiklar 146,0 145,2 144,6-1,0-0,4 0,8 25 Gummi- o plastvaror 132,9 139,1 138,6 4,3-0,4 1, Gummivaror 137,9 138,0 137,6-0,2-0,3 0, Plastvaror 130,7 139,6 139,0 6,4-0,4 1,5
7 SCB 7 PR 10 SM (forts) PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Produkter av mineraliska ämnen utom av 142,0 143,4 144,0 1,4 0,4 1,1 metaller 26.1 Glas o glasvaror 134,1 134,0 133,3-0,6-0,5 0, Tegel, cement o andra mineraliska varor 144,3 145,8 147,3 2,1 1,0 1,7 27 Stål o metall 124,5 128,0 129,3 3,9 1,0 3, Järn, stål o ferrolegeringar samt varor 117,5 125,8 127,5 8,5 1,4 4,3 därav 27.1 Järn, stål o ferrolegeringar 114,3 125,0 126,6 10,8 1,3 5, Järn- o stålrör 124,3 127,5 127,3 2,4-0,2 0, Andra produkter av järn, stål o ferrolegeringar 122,9 122,1 125,1 1,8 2,5 1, Andra metaller än järn 139,6 130,8 131,4-5,9 0,5 1, Verkstadsvaror 122,5 119,8 119,3-2,6-0,4-0,3 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 143,4 147,8 147,4 2,8-0,3 0, Maskiner 115,2 110,2 109,1-5,3-1,0 0,0 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 146,5 146,7 146,1-0,3-0,4 0, El- o optikprodukter 89,0 83,2 82,4-7,4-1,0-1,1 30 Kontorsmaskiner o datorer 48,8 40,7 39,4-19,3-3,2-0,8 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 141,9 141,0 140,0-1,3-0,7 0, Elektrisk tråd och kabel 123,6 122,0 119,8-3,1-1,8-0,1 31 utom Elprodukter utom tråd och kabel 145,1 144,3 143,6-1,0-0,5 0, Teleprodukter 68,9 64,2 63,8-7,4-0,6-2,3 33 Instrument, fotoutrustning, ur 141,6 139,4 138,9-1,9-0,4 0, Transportmedel 145,9 145,6 145,6-0,2 0,0 0, utom Transportmedel utom fartyg o båtar 146,6 146,2 146,3-0,2 0,1 0, Motorfordon 145,3 145,0 145,1-0,1 0,1 0,3 35 Andra transportmedel 153,8 153,2 152,9-0,6-0,2 0,1 36 Möbler o övriga tillverkade varor 141,1 140,5 140,7-0,3 0,1 0, Möbler 134,8 136,2 136,4 1,2 0,1 0,7
8 SCB 8 PR 10 SM Exportprisindex (EXPI) 1990= Export Price Index PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Exportprisindex, totalt 124,3 123,7 123,2-0,9-0,4 0, Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 124,0 123,4 123,0-0,8-0,3 0, Produkter från utvinning av mineral 115,2 114,3 116,8 1,4 2,2 0, Industriprodukter 124,2 123,5 123,1-0,9-0,3 0, Livsmedel, drycker o tobak 130,6 123,4 123,6-5,4 0,2 0,9 15 utom 15.9 Livsmedel 124,4 119,0 118,6-4,7-0,3-0, Textil- o beklädnadsvaror 141,3 143,5 141,6 0,2-1,3 2,5 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 93,2 96,2 95,7 2,7-0,5-0,4 20 utom 20.1 Varor av trä (utom möbler) 116,6 113,1 113,7-2,5 0,5-0, Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 85,9 90,8 90,0 4,8-0,9-0, Trä, sågat 81,8 86,8 86,8 6,1 0,0 0, Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 128,5 123,5 124,3-3,3 0,6 0,3 21 Massa, papper o pappersvaror 129,5 123,7 124,2-4,1 0,4-0, Massa o papper 128,9 122,3 123,1-4,5 0,7-0, Pappersmassa 100,9 91,2 99,0-1,9 8,6 9, Papper o papp 132,6 126,8 125,1-5,7-1,3-3, Pappers- o pappvaror 137,0 137,6 136,4-0,4-0,9 1, Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 141,8 145,5 144,8 2,1-0,5 1, Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 143,9 147,4 146,4 1,7-0,7 0,8 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 134,5 130,4 130,7-2,8 0,2-1, Baskemikalier 133,6 133,6 134,8 0,9 0,9 1,5 25 Gummi- o plastvaror 129,6 134,1 135,0 4,2 0,7 2, Gummivaror 131,5 133,2 133,4 1,4 0,2 1, Plastvaror 127,0 132,4 133,5 5,1 0,8 2,6 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 137,0 140,9 138,8 1,3-1,5 3, Glas o glasvaror 130,4 134,6 132,5 1,6-1,6 9,3 27 Stål o metall 113,6 114,3 114,1 0,4-0,2 1, Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 109,0 112,7 112,8 3,5 0,1 1, Järn, stål o ferrolegeringar 101,1 108,8 108,6 7,4-0,2 2, Järn- o stålrör 111,6 113,8 113,8 2,0 0,0 0, Andra produkter av järn, stål o ferrolegeringar 125,3 120,5 121,6-3,0 0,9 1, Andra metaller än järn 127,6 119,6 118,5-7,1-0,9-1, Verkstadsvaror 119,6 118,4 117,7-1,6-0,6 0,8 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 151,9 148,4 150,2-1,1 1,2 1, Maskiner 140,8 139,8 138,9-1,3-0,6-0,1 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 137,3 138,4 137,5 0,1-0,7 0, El- o optikprodukter 89,5 86,2 85,5-4,5-0,8-0,9 30 Kontorsmaskiner och datorer 190,5 151,3 148,8-21,9-1,7-3,1 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 124,2 124,2 123,7-0,4-0,4-0,5 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 129,1 130,6 130,2 0,9-0,3 0,0 33 Instrument, fotoutrustning, ur 127,9 131,2 129,6 1,3-1,2 1, Transportmedel 136,4 137,6 136,6 0,1-0,7 3,2 34 Motorfordon 131,1 133,7 132,6 1,1-0,8 3,8 36 Möbler o övriga tillverkade varor 138,5 139,3 138,9 0,3-0,3 0, Möbler 129,9 131,1 130,8 0,7-0,2 0,0
9 SCB 9 PR 10 SM Importprisindex (IMPI) 1990= Import Price Index PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Importprisindex, totalt 141,6 141,8 140,1-1,1-1,2 1, Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 156,9 153,7 153,5-2,2-0,1 5,6 01 Produkter från jordbruk 164,7 156,9 157,1-4,6 0,1 8, Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 141,2 141,5 139,7-1,1-1,3 1, Produkter från utvinning av mineral 190,2 210,9 194,5 2,3-7,8 5,9 11 Råpetroleum 177,3 202,2 184,9 4,3-8,6 6, Industriprodukter 134,6 133,6 132,8-1,3-0,6 0, Livsmedel, drycker o tobak 172,3 171,5 171,1-0,7-0,2-0,6 15 utom 15.9 Livsmedel 173,6 170,8 170,2-2,0-0,4-1, Textil- o beklädnadsvaror 144,7 145,1 144,7 0,0-0,3-1,2 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 122,8 119,2 118,9-3,2-0,3 3, Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 104,7 102,0 101,4-3,2-0,6-0,9 21 Massa, papper o pappersvaror 119,7 118,5 116,7-2,5-1,5-0, Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 148,2 157,7 156,9 5,9-0,5 4, Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 149,2 159,1 158,5 6,2-0,4 5,3 23 Petroleum o stenkolsprodukter 179,1 218,1 213,7 19,3-2,0 13, Petroleumprodukter 178,5 220,0 214,9 20,4-2,3 14,6 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 136,6 139,6 139,9 2,4 0,2 2, Baskemikalier 142,6 146,3 147,6 3,5 0,9 4, Basplaster 113,8 119,6 122,3 7,5 2,3 9, Läkemedel o läkemedelskemikalier 117,1 120,5 120,3 2,7-0,2 1, Rengörings- o toalettartiklar 138,0 136,8 135,8-1,6-0,7 0,6 25 Gummi- o plastvaror 140,0 147,6 146,3 4,5-0,9 1, Gummivaror 123,7 123,8 123,3-0,3-0,4 0, Plastvaror 152,1 165,4 163,6 7,6-1,1 2,4 26 Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 145,1 144,7 143,8-0,9-0,6-0, Glas o glasvaror 160,2 156,6 156,0-2,6-0,4 0,3 27 Stål o metall 126,1 129,1 130,2 3,3 0,9 3, Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 116,6 125,7 126,8 8,7 0,9 4, Järn, stål o ferrolegeringar 111,4 122,7 123,8 11,1 0,9 5, Järn- o stålrör 125,1 128,0 127,7 2,1-0,2-0, Andra produkter av järn, stål o ferroleg 122,9 125,7 128,1 4,2 1,9 3, Andra metaller än järn 142,0 133,5 134,4-5,4 0,7 2, Verkstadsvaror 126,2 122,0 120,9-4,2-0,9-0,6 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 165,0 172,0 169,0 2,4-1,7-1, Maskiner 107,5 101,8 100,4-6,6-1,4 0,0 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 149,3 149,6 148,5-0,5-0,7 0, El- o optikprodukter 93,8 87,2 86,1-8,2-1,3-1,1 30 Kontorsmaskiner o datorer 46,0 38,3 37,2-19,1-2,9-0,5 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 142,8 141,1 140,4-1,7-0,5 0,1 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 146,4 145,0 144,1-1,6-0,6 0,1 32 Teleprodukter 92,6 85,5 84,7-8,5-0,9-2,9 33 Instrument, fotoutrustning, ur 148,2 145,3 144,8-2,3-0,3 0, Transportmedel 155,5 153,8 153,1-1,5-0,5-0,3 34 Motorfordon 155,7 154,2 153,5-1,4-0,5-0,2 36 Möbler o övriga tillverkade varor 137,5 135,2 134,7-2,0-0,4-0,7
10 SCB 10 PR 10 SM Hemmamarknadsprisindex (HMPI) 1990= Producer Price Index, home sales PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Hemmamarknadsprisindex, totalt 123,6 125,7 126,4 2,3 0,6 1, Produkter från jord- o skogsbruk, fiske 100,7 101,2 101,7 1,0 0,5 1,2 01 Produkter från jordbruk 114,5 110,1 111,7-2,4 1,5 2, Produkter från utvinning av mineral, samt industriprodukter 126,7 129,0 129,7 2,4 0,5 1, Produkter från utvinning av mineral 129,0 131,5 131,1 1,6-0,3 1, Industriprodukter 126,6 128,9 129,6 2,4 0,5 1, Livsmedel, drycker o tobak 116,5 116,7 117,0 0,4 0,3 0,3 15 utom 15.9 Livsmedel 111,1 111,2 111,4 0,3 0,2 0, Kött o köttprodukter 97,1 95,1 94,1-3,1-1,1-2, Mejeriprodukter o glass 117,7 119,6 122,9 4,4 2,8 3, Drycker 145,8 148,1 147,9 1,4-0,1 1, Textil- o beklädnadsvaror 137,3 138,7 139,4 1,5 0,5 0,4 17 Textilvaror 139,4 139,1 140,0 0,4 0,6-0,4 20 Trä o varor av trä (utom möbler) 104,5 107,9 108,9 4,2 0,9 1,3 20 utom 20.1 Varor av trä (utom möbler) 128,4 131,0 133,3 3,8 1,8 2, Trä, sågat, hyvlat eller impregnerat 85,2 89,2 89,3 4,8 0,1 0, Trä, sågat 82,0 85,8 85,9 4,8 0,1 0, Massa, papper, pappersvaror, förlagsprodukter o grafiska tjänster 152,3 153,0 153,2 0,6 0,1-0,2 21 Massa, papper o pappersvaror 123,5 123,5 124,0 0,4 0,4-0, Massa o papper 120,0 116,3 117,7-1,9 1,2-1, Pappersmassa 103,1 95,7 100,3-2,7 4,8 4, Papper o papp 126,0 123,3 122,3-2,9-0,8-4, Pappers- o pappvaror 125,1 131,4 130,1 4,0-1,0-0,3 22 Förlagsprodukter o grafiska tjänster 166,9 167,9 167,9 0,6 0,0 0, Petroleumprodukter, kemikalier, gummi- o plastvaror 159,3 175,7 178,9 12,3 1,8 8, Petroleumprodukter, kemikalier o kemiska produkter 169,2 189,6 193,7 14,5 2,2 10, Petroleumprodukter 154,6 183,9 189,9 22,8 3,3 14,8 24 Kemikalier, kemiska produkter o konstfibrer 168,3 168,7 168,7 0,2 0,0 2, Baskemikalier 207,2 203,2 203,1-2,0 0,0 5, Färger 156,0 158,2 157,9 1,2-0,2 1,2 25 Gummi- o plastvaror 126,2 130,8 131,1 3,9 0,2 0, Gummivaror 200,9 201,3 201,3 0,2 0,0 1, Plastvaror 114,3 119,7 120,0 5,0 0,3 0,4
11 SCB 11 PR 10 SM (forts) PROD SNI Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Mar 02 Feb 03 Dec Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller 141,8 143,9 145,3 2,5 1,0 1, Glas o glasvaror 125,4 128,6 127,8 1,9-0,6 0, Tegel, cement o andra mineraliska varor 148,8 150,7 152,8 2,7 1,4 2,0 27 Stål o metall 119,5 123,3 125,0 4,6 1,4 3, Järn, stål o ferrolegeringar samt varor därav 115,4 122,6 124,9 8,2 1,9 4, Järn, stål o ferrolegeringar 112,9 122,7 124,7 10,5 1,6 5, Järn- o stålrör 123,6 129,1 128,8 4,2-0,2 2, Andra produkter av järn, stål o ferrolegeringar 117,2 113,2 116,6-0,5 3,0-1, Andra metaller än järn 132,5 122,8 122,6-7,5-0,2-1, Verkstadsvaror 117,1 117,0 117,2 0,1 0,2 0,3 28 Metallvaror utom maskiner o apparater 133,9 137,1 137,7 2,8 0,4 0, Maskiner 138,8 138,2 138,5-0,2 0,2-0,1 29 Maskiner utom kontorsmaskiner o datorer 141,8 141,8 142,4 0,4 0,4 0, El- o optikprodukter 78,7 75,4 74,9-4,8-0,7-1,1 30 Kontorsmaskiner o datorer 99,5 84,7 79,2-20,4-6,5-2,6 31 Andra elektriska maskiner o artiklar 141,0 143,4 141,7 0,5-1,2 1,1 31 utom 31.3 Elprodukter utom tråd och kabel 141,8 143,7 143,5 1,2-0,1 1,8 33 Instrument, fotoutrustning, ur 125,3 125,5 125,6 0,2 0,1 2, Transportmedel 131,5 132,9 133,6 1,6 0,5 0, utom 35.1 Transportmedel utom fartyg o båtar 132,0 133,4 134,0 1,5 0,4 0,8 34 Motorfordon 132,6 133,8 134,6 1,5 0,6 0,7 36 Möbler o övriga tillverkade varor 143,8 145,6 146,6 1,9 0,7 1, Möbler 140,6 142,7 143,5 2,1 0,6 1,5 40 El, gas och fjärrvärme 130,6 233,4 228,6 75,0-2,1 2, Elström 125,1 255,5 248,7 98,8-2,7 1, Gas 186,9 198,1 198,1 6,0 0,0 6, Fjärrvärme 138,1 145,2 145,3 5,2 0,1 3,5 41 Vatten 129,1 131,3 131,3 1,7 0,0 1,7 6. Prisindex för petroleumprodukter (inklusive energi- och miljöskatter) 1990= Price Indices for Products of Petroleum (incl. energy and environment taxes Varuslag Mar 02 Feb 03 Mar 03 Priser (inkl skatt) allmän nivå Mar 02 Feb 03 Dec 02 Eldningsolja nr 1 (miljöklass 3) 181,8 222,1 234,4 28,9 5,5 21,4 " industriell tillverkning 101,1 123,4 135,7 34,2 10,0 20,7 Eldningsolja nr 4 och " industriell tillverkning Motorbrännolja (miljöklass 1 och 3) 220,3 242,2 258,8 17,5 6,9 14,2 Bensin (miljöklass 1 och 2) 149,9 158,9 156,6 4,5-1,4 4,5
12 SCB 12 PR 10 SM Prisindex för användningsområden 1990= Price Index for Main Industry Groupings Användningsområde Feb 03 Mar 03 Indexserie Konsumtionsvaror totalt Jan03/ Jan 02 Feb03/ Feb 02 Mar 02 Feb 03 Dec 02 Hemmamarknadsprisindex 131,4 131,7 0,4 0,8 0,7 0,2 0,3 Exportprisindex 112,4 112,3-4,1-3,5-2,7-0,1-0,3 Importprisindex 135,2 134,7-1,1-0,8-0,9-0,4-0,5 Producentprisindex 123,4 123,5-1,5-1,0-0,7 0,1 0,1 Prisindex för inhemsk tillgång 133,4 133,3-0,3 0,2 0,0-0,1-0,1 Varaktiga konsumtionsvaror Hemmamarknadsprisindex 134,3 134,8 0,2 0,8 0,2 0,4 1,0 Exportprisindex 101,9 101,6-1,5-1,1-2,3-0,3 0,2 Importprisindex 120,1 119,4-2,5-1,7-2,1-0,6-0,7 Producentprisindex 110,8 110,6-1,0-0,5-1,7-0,2 0,4 Prisindex för inhemsk tillgång 125,2 124,8-1,7-0,9-1,4-0,3-0,2 Icke varaktiga konsumtionsvaror Hemmamarknadsprisindex 131,2 131,4 0,4 0,9 0,8 0,2 0,2 Exportprisindex 124,9 124,9-6,0-5,2-3,0 0,0-0,6 Importprisindex 142,6 142,3-0,6-0,5-0,4-0,2-0,4 Producentprisindex 128,9 129,1-1,6-1,1-0,4 0,2 0,0 Prisindex för inhemsk tillgång 135,5 135,5 0,0 0,4 0,3 0,0-0,1 Insatsvaror (exkl energivaror) Hemmamarknadsprisindex 128,7 129,5 1,2 1,8 2,5 0,6 1,4 Exportprisindex 123,2 123,4-2,6-1,8-1,0 0,2 0,4 Importprisindex 143,6 143,2-1,5-0,2 0,6-0,3 1,2 Producentprisindex 125,0 125,4-1,1-0,3 0,4 0,3 0,8 Prisindex för inhemsk tillgång 135,1 135,2-0,2 0,7 1,4 0,1 1,3 Investeringsvaror Hemmamarknadsprisindex 110,9 111,0-0,2-0,2-0,2 0,1 0,0 Exportprisindex 121,2 120,3-0,7-0,2-1,2-0,7 1,0 Importprisindex 112,0 111,0-3,8-3,4-5,0-0,9-0,4 Producentprisindex 117,9 117,4-0,7-0,3-0,9-0,4 0,7 Prisindex för inhemsk tillgång 111,1 110,6-2,5-2,3-3,2-0,5-0,2 Energirelaterade varor1) Hemmamarknadsprisindex 187,6 193,5 16,9 23,7 22,1 3,1 14,6 Exportprisindex Importprisindex 215,6 201,9 27,4 31,9 8,1-6,4 8,7 Producentprisindex 187,2 188,4 19,0 24,7 19,8 0,6 10,9 Prisindex för inhemsk tillgång 211,2 204,9 23,6 28,9 13,2-3,0 10,8 1)Serien energirelaterade varor har reviderats för år Reviderade tal finns tillgängliga i Sveriges statistiska databaser.
13 SCB 13 PR 10 SM Internationella jämförelser Hemmamarknadsprisindex 8. International comparison Producer Price Index, home sales Land SNI Country C+D+E 1) Nov 02/ Nov01 Dec 02/ Dec01 Jan 03/ Jan 02 Feb 03/ Feb 02 Sverige - Sweden 5,2 9,6 9,9 11,1 Norge - Norway 4,7 9,8 10,7 9,4 Finland r 1,1 1,1 1,2 2,6 Danmark - Denmark 1,0 1,7.... Storbritannien - United Kingdom r -0,4 r 0,4 r 0,1 0,5 Tyskland - Germany 0,4 0,9 1,6 1,9 Frankrike - France r 1,1 r 1,8 r 2,2 2,8 Euro-zone r 1,2 1,7 r 2,3 2,7 USA - United States P 1,2 P 0,7 P 0,8 P -0,3 1) Utvinning av mineral, Tillverkningsindustri och Energi Mining and quarrying, Manufacturing and Energy P - Preliminära uppgifter P - Preliminary figures R - reviderade uppgifter R - revised figures
14 SCB 14 PR 10 SM 0305 Fakta om statistiken Prisindex i producent- och importled beskriver den genomsnittliga prisutvecklingen per månad på svensktillverkade varor totalt och fördelat på hemmamarknad och export samt på importerade varor. Regleras enligt Rådets förordning (EG) nr 1165/98 i maj 1998 om konjunkturstatistik. Detta omfattar statistiken Populationen utgörs av alla transaktioner avseende producenters försäljning av svensktillverkade varor respektive importörers köp av varor från utlandet. Med varor avses produkter som är hänförliga till Avdelningarna A-E enligt standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 92 dvs. Jordbruk, jakt och skogsbruk; Fiske; Utvinning av mineral; Tillverkning samt; El-, gas-, värme- och vattenförsörjning. Ett mätobjekt är en mängd transaktioner inom populationen som kan beskrivas med en gemensam snäv varuspecifikation vanligen en viss vara eller artikel. Prisindex i producent- och importled redovisas i form av indextal som anger prisläget under den aktulla perioden (månad eller år) i förhållande till det genomsnittliga prisläget under basåret 1990 (1990=100). Ett indextal på 120 innebär alltså att prisläget är 20 procent högre än Ett indextal på 126 innebär på motsvarande sätt att prisläget är 5 procent högre än under den period då indextalet var 120 (100 ( ) / 120 = 5). Sådana förändringstal redovisas också. Indextalen med basår 1990 är s.k. kedjeindex, vilka beräknats som produkten av årsvisa indexlänkar. I varje indexlänk vägs en varas relativa prisförändring med en vikt som motsvarar det värdebelopp som den representerar i totalindexen. Vikterna i respektive länk svarar mot sammansättningen av produktion och handel två år tidigare. Prisindex redovisas för fem huvudserier: hemmamarknadsprisindex, HMPI, som avser svensktillverkade varor för den inhemska marknaden; exportprisindex, EXPI som avser svensktillverkade exporterade varor; importprisindex, IMPI, som avser importerade varor; producentprisindex, PPI, som avser total inhemsk produktion (hemmamarknad + export), samt; prisindex för inhemsk tillgång, ITPI, som avser den totala tillförseln till den svenska marknaden (hemmamarknad + import korrigerad med tull- och införselavgifter) Den varugruppsvisa redovisningen följer Prod-SNI 97 som är en produktorienterad direkt motsvarighet till SNI 92. Detaljeringsgraden är minst 2-siffernivå. Flera varugrupper redovisas dock med finare indelning. I Sveriges statistiska databaser är detaljeringsgraden ofta 4-siffernivå. Definitioner och förklaringar Med pris avses det som, under den aktuella månaden, i genomsnitt fakturerats vid försäljning från den svenske producenten, respektive det pris som betalas av importören vid import - exklusive moms och varuskatter. (I en särskild serie redovisas prisindex för petroleumprodukter inkl. energi och miljöskatter.) Rabatter skall vara fråndragna. Försäljningspriser på hemmamarknaden skall avse fritt fabrik, och på exportmarknaden f.o.b. Importpriser skall avse CIF. Priser som rapporteras i utländsk valuta räknas om till svenska kronor med Tullverkets omräkningskurs för valutor, som baseras på dagskursen tredje onsdagen månaden innan PPIs mätmånad, med viss korrigering för kurser som avvikit med mer än 5 % under mätmånaden.
15 SCB 15 PR 10 SM 0305 Så görs statistiken Indexberäkningarna baseras på månatliga prisuppgifter avseende ett urval av representantvaror. Urvalsstorleken är ca för hemmamarknaden, ca för exportmarkanden och ca för importen. Eftersom varje representantvara är vald unikt per företag, innebär det att antalet begärda prisnoteringar uppgår till knappt Antalet utvalda företag uppgår till ca Uppgiftsinsamlingen, inkl. påminnelse, pågår ungefär 3 veckor in i månaden efter mätmånaden. Resultaten publiceras enligt i förväg fastställd publiceringsplan, vanligtvis omkring den 27:e. Ungefär hälften av uppgifterna begärs in med ett brev som sänds ut vid månadens slut och rapporteras av uppgiftslämnarna via knapptelefon (TDE), medan resterande uppgifter samlas in med en s.k. skyttelblankett. Uppgiftsskyldighet föreligger enligt SCB FS 2001:17. Uppgifterna är skyddade enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100). Statistikens tillförlitlighet Urvalet dras i tre steg. I det första steget väljs detaljerade varugrupper. I det andra steget väljs tillverkare/exportörer respektive importörer. I dessa två första steg används varufördelade respektive varu- och företagsfördelade uppgifter från Statistiken över industrins varuproduktion samt Utrikeshandelsstatistiken som huvudsaklig urvalsram. I det tredje steget väljs representantvarorna inom respektive varugrupp i samråd med uppgiftslämnaren på det utvalda företaget. Värdemässig storlek används som främsta urvalskriterium i samtliga steg. Vissa produkter inom den angivna populationen täcks inte av undersökningen. Det gäller t.ex. vissa vanligtvis större unika konstruktioner som inte kan jämföras med konstruktioner som säljs vid ett andra tillfällen. Prisutvecklingen för sådana varor representeras istället av prisutvecklingen på näraliggande varor. Andra exempel på undertäckning är montering och installation samt service och underhåll som inte ingår i varans pris. Priset ska avse över tiden jämförbara transaktioner, och inte påverkas av kvalitetsförändringar eller förändringar av andra prisbestämmande faktorer som t.ex. leveransvillkor och leveransstorlek. I praktiken tillåter emellertid de använda varuspecifikationerna ofta en viss variation, vilket leder till fel. För sådana förändringar av kvalitet etc. som är kända, används några olika metoder för att rensa bort effekten på priset. Andra exempel på mätfel är att listpriser rapporteras istället för fakturerade priser eller att rabatter beaktas i klump, t.ex. per kvartal, istället för den månad faktureringen skedde, samt att terminssäkrade eller andra icke aktuella kurser används för rapportering i svenska kronor av transaktioner i utländsk valuta. Svarsbortfallet är normalt 1-2,5% av prisuppgifterna, men betydligt större avseende juni. Vid bortfall, liksom då ingen försäljning eller import skett, används (imputeras) föregående månads prisuppgift. Bra att veta Förutom den månatliga publiceringen publiceras årligen, i februari, indextal avseende såväl månadsvärden för det gångna kalenderåret som årsmedelvärden. Mer detaljerad statistik finns tillgänglig i Sveriges Statistiska Databaser och översiktliga resultat presenteras på SCB:s webbsida. Där finns även Pressmeddelanden och Statistiska meddelanden tillgängliga. Specialbearbetningar kan utföras på uppdragsbasis. Från och med 1995 beräknas index enligt Svensk Näringsgrensindelning, SNI 92. (Denna indelning finns tillbakaräknad från 1990.) Tidigare index baseras på
16 SCB 16 PR 10 SM 0305 SNI 69. För att få en sammanhängande indexserie görs länkningen lämpligast vid december Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,
17 SCB 17 PR 10 SM 0305 In English Summary Decreasing import prices Import prices decreased 1.2 per cent from February to March. The decrease was mainly due to increased prices for crude oil and petroleum products. Producer prices were unchanged. Domestic producer prices increased 0.6 per cent. The increase was mainly due to higher prices for petroleum products. Export prices decreased 0.4 per cent. From March 2002 to March 2003 producer prices increased 0.6 per cent while import prices decreased 1.1 per cent. Domestic producer prices increased 2.3 per cent, whereas export prices fell 0.9 per cent. The price index for domestic supply home market and imports decreased 0.4 per cent from February to March. Last twelve months they have risen 0.5 per cent. Indices are calculated for: producer prices, home sales; producer prices, export sales (export price index); producer prices, home sales and exports: import prices, and; domestic supply prices, home sales and imports (with custom duties added). The index numbers (base year 1990=100) are chain indices calculated from yearly index links (base December previous year). Each year new quotes are added and the weights used to calculate aggregate index links are revised in order to reflect a recent (year t-2) composition of output and foreign trade. The sample of quotes is arrived at by means of a three-stage process: first product categories are selected according to Combined Nomenclature (CN); then producers/importers (reporters) are selected, and; finally specific representative items or quotes are selected in consultation with the reporters. Size by value is the main criteria for selection. The present sample consists of approx producers/importers reporting in all nearly 4000 quotes (1700 home sales, 1000 exports and 1300 imports). Non-response is normally 1-2,5% but higher for June. Estimated price change is subject to uncertainty due to the limitations of the sample. However, other factors may also contribute to errors: Price change should be measured at constant quality but it isn t always possible to eliminate the impact on prices from quality change. Some large equipment products may also be excluded due to comparability problems, and some item specifications are too wide to eliminate price effects from compositional changes. List of tables Explanation of symbols 4 1. Producer Price index 4 2. Price Index for Domestic Supply 6 3. Export Price Index 8 4. Import Price Index 9 5. Producer Price Index, home sales Price Indices for Products of Petroleum (incl. energy and environment taxes 7. Price Index for Main Industry Groupings 11 12
18 SCB PR 10 SM List of terms SNI Total Products from agriculture, forestry and fishery 01 Products from agriculture Products from mining and manufactured products Products from mining and quarrying 11 Crude oil Manufactured products Food, beverages and tobacco 15 excl 15.9 Food 15.1 Meat and meat products 15.5 Dairy products and ice cream 15.9 Beverages Textiles and textile products 17 Textile products 18 Clothes, also fur and leather 20 Wood and products of wood (excl furniture) 20 excl 20.1 Wood products (excl furniture) 20.1 Wood, sawn, planed or impregnated Wood, sawn Pulp, paper, paper products, publishing and printing 21 Pulp, paper and paperproducts 21.1 Pulp and paper Pulp Paper and paperboard 21.2 Paper products 22 Publishing and printing Petroleum products, chemicals, rubber and plastic products Petroleum products, chemicals and Chemical products 23 Petroleum products and coke 23.2 Petroleum products 24 Chemicals, chemical products and man-made fibres 24.1 Basic chemicals
19 SCB 19 PR 10 SM Plastic in primary forms 24.3 Paint 24.4 Pharmaceutical products and medicinal chemicals 24.5 Soap, detergents, cleaning preparations etc 25 Rubber and plastic products 25.1 Rubber products 25.2 Plastic products 26 Non-metallic mineral products 26.1 Glass and glass products Bricks, cement and other mineral products 27 Steel and basic metals Iron, steel and ferro-alloys and first processing products 27.1 Iron, steel and ferro-alloys 27.2 Iron and steel tubes 27.3 Other first processing products of iron, steel and ferro-alloys 27.4 Non-ferrous metals Fabricated metal products, machinery and equipment 28 Fabricated metal products except machinery and equipment Machinery 29 Machinery except office machinery and computers Electrical and optical equipment 30 Office machinery and computers 31 Other electrical machinery and apparatus 31 excl 31.3 Electrical equipment except wire and cable 32 Telecommunication equipment 33 Instruments, optical equipment and watch Transport equipment excl 35.1 Transport equipment except ships and boats 34 Motor vehicles 36 Furniture and other manufacturing goods
20 SCB 20 PR 10 SM Furniture 40 Electricity, gas and district heating 40.1 Electricity 40.2 Gas 40.3 District heating 41 Water Eldningsolja 1(miljölklass 3) Light fuel oil(environmental class 3) Motorbrännolja Diesel oil Bensin Petrol Konsumtionsvaror Consumer goods Varaktiga konsumtionsvaror Durable consumer goods Icke varaktiga konsumtionsvaror Non durable consumer goods Insatsvaror Intermediate goods Investeringsvaror Capital goods Energirelaterade varor Energy related goods
Prisindex i producent- och importledet i februari 2003
Korrigerad version PR 10 SM 0304 Prisindex i producent- och importledet i februari 2003 Price indices in producer and import stages in February 2003 I korta drag Oljan höjde priserna På importmarknaden
Prisindex i producent- och importledet i januari Höjda priser på hemmamarknaden och på importvaror
PR 10 SM 0203 Prisindex i producent- och importledet i januari 2002 Price indices in producer and import stages in January 2002 I korta drag Höjda priser på hemmamarknaden och på importvaror Producentpriserna
Prisindex i producent- och importledet i april Export- och importpriserna föll trots höjda oljepriser
PR 10 SM 0206 Prisindex i producent- och importledet i april 2002 Price indices in producer and import stages in April 2002 I korta drag Export- och importpriserna föll trots höjda oljepriser Producentpriserna
Prisindex i producent- och importledet i december Exportpriserna fortsatte nedåt i december
PR 10 SM 0401 Prisindex i producent- och importledet i december 2003 Price indices in producer and import stages in December 2003 I korta drag Exportpriserna fortsatte nedåt i december Från november till
Prisindex i producent- och importledet i december 2007
PR 10 SM 0801 Prisindex i producent- och importledet i december 2007 Price indices in producer and import stages in December 2007 I korta drag Lägre importpriser Importpriserna sjönk med 0,7 procent från
Prisindex i producent- och importledet i oktober Olja drev upp prisökningstakten
PR 10 SM 0412 Prisindex i producent- och importledet i oktober 2004 Price indices in producer and import stages in October 2004 I korta drag Olja drev upp prisökningstakten Från september till oktober
Prisindex i producent- och importledet i september Högre producent- och importpriser
PR 10 SM 0710 Prisindex i producent- och importledet i september 2007 Price indices in producer and import stages in September 2007 I korta drag Högre producent- och importpriser Importpriserna steg med
Prisindex i producent- och importledet i november 2004. Olja sänkte prisökningstakten
PR 10 SM 0413 Prisindex i producent- och importledet i november 2004 Price indices in producer and import stages in November 2004 I korta drag Olja sänkte prisökningstakten Från oktober till november sjönk
Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor
Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2005, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2005 I korta drag Fortsatt stort exportöverskott i juli
I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat
HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot
Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan
Priser och kostnader 2015 Producentprisindexen 2015, januari Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan Enligt Statistikcentralen sjönk producentpriserna för industrin
Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan
Priser och kostnader 2015 Producentprisindexen 2015, februari Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan Enligt Statistikcentralen sjönk producentpriserna för industrin
Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor
HA 17 SM 0708 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2007, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2007 I korta drag Importen ökade med 12
Något ökad bränsleförbrukning inom industrin
EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins
Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor
HA 17 SM 0712 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för november 2007, i löpande priser Foreign trade first released figures for November 2007 I korta drag Hög utrikeshandel
Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Importen av verkstadsvaror och energivaror ökade
HA 23 SM 0304 Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser Tredje kvartalet 2003 Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods I korta drag Exporten ökade
Producentpriserna för industrin steg med 1,8 procent i januari
Priser och kostnader 2012 Producentprisindex 2012, januari Producentpriserna för industrin steg med procent i januari Enligt Statistikcentralen steg producentpriserna för industrin med i genomsnitt procent
Slakten av svin minskade under januari december 2006
JO 48 SM 0702 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:12 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:12 I korta drag Slakten av svin minskade under januari december 2006 Slakten av
Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Importvolymen ökade 5 procent tredje kvartalet
HA 23 SM 0504 Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser Tredje kvartalet 2005 Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods I korta drag Importvolymen
Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december
Producentpriserna för industrin sjönk med 1,4 procent från september året innan
Priser och kostnader 2016 Producentprisindexen 2016, september Producentpriserna för industrin sjönk med 1,4 procent från september året innan Enligt Statistikcentralen sjönk producentpriserna för industrin
Industri Manufacturing
Industri Manufacturing Industri Manufacturing 25 34 Industrins investeringar 994 200. Miljoner kronor i 2000 års priser Investments in manufacturing. 2000 prices, SEK m 25 35 Industrins kapacitetsutnyttjande
Statistik över regional företagsverksamhet 2015
Företag 26 Statistik över regional företagsverksamhet Nyland fortfarande populärt år Enligt Statistikcentralen fanns det 36 företag i Finland år. Antalet arbetsställen var totalt 392. Arbetsställena sysselsatte,4
Producentpriserna för industrin steg med 3,6 procent från november året innan
Priser och kostnader 2017 Producentprisindexen 2017, november Producentpriserna för industrin steg med procent från november året innan Enligt Statistikcentralen steg producentpriserna för industrin med
8WULNHVKDQGHO9DUXH[SRUWRFKYDUXLPSRUW,QGH[WDO I UYlUGHQLIDVWDSULVHU. 9DUXLPSRUWHQPLQVNDGHPHUlQYDUXH[SRUWHQ ([SRUWHQDYHOHNWURYDURUPLQVNDGH
HA 23 SM 0201 8WULNHVKDQGHO9DUXH[SRUWRFKYDUXLPSRUW,QGH[WDO I UYlUGHQLIDVWDSULVHU )MlUGHNYDUWDOHWRFKnU Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods,nruwdgudj 9DUXLPSRUWHQPLQVNDGHPHUlQYDUXH[SRUWHQ
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region
BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt
Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden
Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning
Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor
HA 17 SM 0609 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för augusti 2006, i löpande priser Foreign trade first released figures for August 2006 I korta drag Ökad export och import
Varuexportens och varuimportens volymutveckling, fjärde kvartalet Fortsatt stor export av personbilar och lastbilar
HA 23 SM 1801 Varuexportens och varuimportens volymutveckling, fjärde kvartalet 2017 Indextal för värden i fasta priser Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods, 4 th quarter 2017
19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex
303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga
Varuflödesundersökningen 2016
Varuflödesundersökningen 2016 181 miljoner Ton gods som transporterades inrikes. 1 293 miljarder Värdet på gods som transporterades inrikes. 84 miljoner Ton gods som transporterades till utlandet. 837
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1201 Antal nötkreatur i december 2011 Number of cattle in December 2011 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1
Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Klart högre ökningstakt för importen än exporten
HA 23 SM 0704 Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser Tredje kvartalet 2007 Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods I korta drag Klart högre ökningstakt
Varuexportens och varuimportens volymutveckling, andra kvartalet Svag volymökning av varuexporten och varuimporten
HA 23 SM 1703 Varuexportens och varuimportens volymutveckling, andra kvartalet 2017 Indextal för värden i fasta priser Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods, 2 nd quarter 2017 I
Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser. Exporten upp nära 6 procent i volym första kvartalet
HA 23 SM 0802 Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser Första kvartalet 2008 Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods I korta drag Exporten upp
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region
BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen
Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning /1477
Ackrediteringens omfattning Certifieringsorgan - Ledningssystem DNV GL Business Assurance Sweden AB Solna Ackrediteringsnummer 1053 A002770-001 Ackrediteringsområden och kravspecificationer/standarder
Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2014 2018(1 3) Mrd. 6 5 4 3 2 1 0-1 2014 2015 2016 2017 2018 Handelsbalans Export Import
DNV GL Business Assurance Sweden AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /2148
RÄTTELSE: ISO/IEC 27001 Ledningssystem för informationssäkerhet borttaget. /2016-09-02 Maria Wallin DNV GL Business Assurance Sweden AB Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem 1 Följande
Varuexportens och varuimportens volymutveckling, första kvartalet 2017
HA 23 SM 1702 Varuexportens och varuimportens volymutveckling, första kvartalet 2017 Indextal för värden i fasta priser Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods, 1 st quarter 2017
Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004
NV 22 SM 0401 Omsättning och lager inom tjänstesektorn Tredje kvartalet 2004 Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 I korta drag Omsättning Omsättningsutvecklingen
TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days
COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum
I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002
JO 48 SM 0211 Animalieproduktion Månadsstatistik 2002:10 Animal products Monthly Statistics 2002:10 I korta drag Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002 Slakten av nötkreatur uppgick till
Priser och konsumtion Prices and consumption
Priser och konsumtion Prices and consumption Priser och konsumtion Prices and consumption 300 343 Levnadskostnadsindex (juli 94=00) Cost-of-living index 300 344 Kronans värde över tiden med hänsyn till
Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1701 Antal nötkreatur i december 2016 Number of cattle in December 2016 I korta drag Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått
S2005:003. Utlandsägda företag
S2005:003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Utlandsägda företag ekonomiska uppgifter 2003 Innehållsförteckning Definition av utlandsägda företag 2 Sammanfattning 3 Summary 5 Utlandsägda företag
Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1601 Antal nötkreatur i december 2015 Number of cattle in December 2015 I korta drag Antalet företag med mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 428
Statistik över regional företagsverksamhet 2016
Företag 2017 Statistik över regional företagsverksamhet Bruttovärdet av produktionen på arbetsställena ökade år Sme-företagen stod för hälften av ökningen Korrigerad 9.2.2017. Den korrigerade siffran är
9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU
NV 41 SM 0202,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN 'H HPEHUSUHOLPLQlUDVLIIURU Accommodation statistics December 2001, provisional data,nruwdgudj 9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU I december 2001 fanns i Sverige
I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Statistik över industrins energianvändning 2013
Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på
Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2011-2015 7 Mrd. e 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 2011 2012 2013 2014 2015 Export Import
Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004
S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Statistik över industrins energianvändning 2010
Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen
Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser
HA 23 SM 0901 Utrikeshandel. Varuexport och varuimport. Indextal för värden i fasta priser Fjärde kvartalet 2008 Foreign Trade - Volume trends in exports and imports of goods I korta drag Kraftig nedgång
Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region
BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2013-2017(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2013 2014 2015 2016 2017 Handelsbalans Export Import
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2013-2017(1-6) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2013 2014 2015 2016 2017 Handelsbalans Export Import
Volymindex för industriproduktionen
Industri 2011 Volymindex för industriproduktionen Januari - april 2011, korrigerad publikation Uppgifterna i volymindexet för industriproduktionen januari - april 2011 har korrigerats Det har upptäckts
Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-3) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 -2 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans
Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden
Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning
Priser och konsumtion Prices and consumption
Priser och konsumtion Prices and consumption Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2011 14 Priser och konsumtion Prices and consumption Sida Page 14.1 Priser och konsumtion... 334 Prices and consumption
Volymindex för industriproduktionen
Industri 2011 Volymindex för industriproduktionen 2011, april Industriproduktionen ökade i april med 6,9 procent Korrigerad 28.6.2011 Nästan alla siffror har ändrats. Mera information om korrigeringen.
Volymindex för industriproduktionen
Industri 2011 Volymindex för industriproduktionen 2011, juli Industriproduktionen ökade i juli med procent Enligt Statistikcentralen var den arbetsdagskorrigerade produktionen för hela industrin procent
Volymindex för industriproduktionen
Industri 2018 Volymindex för industriproduktionen 2017, november Industriproduktionen ökade i november med 3,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralen ökade den arbetsdagskorrigerade produktionen
Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Industrins energianvändning 2015
Energi 2016 Industrins energianvändning 2015 Industrins energianvändning sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralen sjönk industrins energianvändning år 2015 med 3 procent från året innan Inom
RÄTTELSE Rättelse, delar av ackrediteringsområde ledningssystem för livsmedel saknades i senaste omfattning. //Enhetschef Tomas Holm
Ackrediteringens omfattning Certifieringsorgan - Ledningssystem BMG TRADA Certifiering AB Hovås Ackrediteringsnummer 1450 A002590-001 RÄTTELSE Rättelse, delar av ackrediteringsområde ledningssystem för
DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn 029 551 1000 tiede.teknologia@stat.fi
DATAINSAMLING Företags-, miljö- och teknologimaterial 00022 STATISTIKCENTRALEN Tfn 029 551 1000 tiede.teknologia@stat.fi Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004). Uppgifterna
Volymindex för industriproduktionen
Industri 2017 Volymindex för industriproduktionen 2016, november Industriproduktionen ökade i november med 3,7 procent från året innan Enligt Statistikcentralen ökade den arbetsdagskorrigerade produktionen
Qvalify AB. Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem. Bilaga /1310
Qvalify AB Ackrediteringens omfattning Certifiering av ledningssystem 1 Följande standarder för ledningssystem i kombination med ackrediteringsområde enligt tabellen nedan. SS-EN ISO 9001:2015 Ledningssystem
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen
Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen ASTRID KANDER, MAGNUS JIBORN STOCKHOLM 30 SEPTEMBER 2015 Forskningsprojekt Finansieras av Energimyndigheten och Wallanderstiftelsen Medverkande forskare:
Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans Export Import
Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).
JO 48 SM 0611 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:10 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:10 I korta drag Slakten av svin minskade under januari oktober 2006 Slakten av
Volymindex för industriproduktionen
Industri 2018 Volymindex för industriproduktionen 2018, april Industriproduktionen ökade i april från året innan men minskade från föregående månad Den säsongrensade industriproduktionen (TOL BCD) minskade
Volymindex för industriproduktionen
Industri 2017 Volymindex för industriproduktionen 2017, oktober Industriproduktionen ökade i oktober med 1,8 procent från året innan Enligt Statistikcentralen ökade den arbetsdagskorrigerade produktionen
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016
UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma
Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 218 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-218 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Handelsbalans
Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Made in Sweden? 2011 01 27
Made in Sweden? 2011 01 27 Lena Johansson 2011 01 27 Henrik Isakson 2011 01 27 Är den här tillverkad i Sverige? 4 En Boeing Dreamliner : Made in America? 43 underleverantörer Utspridda på 135 produktionsfaciliteter
Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka
JO 20 SM 0501 Antal husdjur i juni 2005 Preliminära resultat Livestock in June 2005 I korta drag Marginell minskning av antalet nötkreatur Antalet nötkreatur beräknas minska något mellan 2004 och 2005
,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4
JO 48 SM 0206 $QLPDOLHSURGXNWLRQ 0nQDGVVWDWLVWLN² Animal products Monthly Statistics 2002:4,NRUWDGUDJ gndgvodnwdyq WNUHDWXURFKVYLQXQGHUDSULO Slakten av nötkreatur uppgick till 49 700 ton under de fyra
Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).
JO 48 SM 0606 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:4 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:4 I korta drag Slakten av nötkreatur minskade under januari - april 2006 Antalet
Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003
S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat
Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Avfallsstatistik 2011
Miljö och naturresurser Avfallsstatistik Ändringar i shanteringen Avfallshanteringen genomgår just nu en kraftig brytningstid. År förbrändes procent mer än året innan, sammanlagt över miljoner ton. Med
Avfallsstatistik 2012
Miljö och naturresurser Avfallsstatistik Sextiosex procent av allt brännbart bränns År uppgick mängden brännbart i Finland till omkring, miljoner ton. Av denna mängd brändes, miljoner ton, dvs. procent,
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1801 Antal nötkreatur i december 2017 Number of cattle in December 2017 I korta drag Antalet nötkreatur ökar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 449 000 stycken i
Näringsverksamhet Business activities
Näringsverksamhet Business activities Näringsverksamhet Statistisk årsbok 2011 6 Näringsverksamhet Business activities Sida Page 6.1 Näringsverksamhet... 159 Business activities 6.2 Industrins investeringar
Priser och konsumtion
Priser och konsumtion Statistisk årsbok 2010 Sida Page Priser och konsumtion Prices and consumption 324 330 Priser och konsumtion Prices and consumption 327 331 Fastighetspriser Real estate prices 328