Välkomna! SOM.

Välkomna! SOM #somgu @SOMinstitutet

Vägskäl Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red.) SOM-rapport 59 50 kapitel om (S)amhälle (O)pinion och (M)edier Pressträff den 27 juni 09:30-11:30 i Göteborg I boken medverkar bland andra Sören Holmberg : Jon Pierre : Jonas Bromander : Asbjørn Røiseland : Bo Rothstein : Frida Vernersdotter : Ann-Marie Ekengren : Love Christensen : Magnus Roos : Ulrika Andersson : Ingela Wadbring : Göran Bolin : Adam Shehata : Sandra Engelbrecht : Maria Oskarson : Lennart Nilsson : Karl Ydén : Joakim Berndtsson : Monika Bauhr : Mathias Färdigh : Oscar Westlund : Helena Rohdén : Carin Staland : Jonas Olsson : Ulf Bjereld : Marie Demker : Linn Sandberg : Lars Höglund : Marina Ghersetti : André Jansson

SOM-seminariet 2013 Åt rätt håll eller åt fel håll?

(S)amhälle (O)pinion (M)edier Opinioner, trender, analyser ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Universitetsbaserad organisation för årligen återkommande undersökningar & analyser av svenska folkets medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som genomförs i samverkan med forskningsprojekt vid svenska universitets- och högskolor, Västra Götaland-regionen, Region Skåne och olika myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

SOM-institutets hemsida SOM-institutet på sociala medier @SOMinstitutet #somgu Svensk nationell datajänst www.snd.gu.se

Den nationella SOM-undersökningen 2012 Urvalsram: 7 630 844 personer Folkbokförda i Sverige 16-85 år Svenska och utländska medborgare Systematiska sannolikhetsurval: 12 000 personer Fyra samtidiga undersökningar á 3 000 i urvalet Politik & samhälle Medier & kultur Livsstil & hälsa Ekonomi & välfärd

Fältarbete 2012 Första kontakten 14/9 Aviseringskort 1/10 Tackkort 18/10 29/10 Telefon-påminnelser + Postal uppföljning 4/12 10/12 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 4 /1 Påminnelse till alla som på telefon sagt att de ska medverka + bortfallsenkät till övriga 4/2 Slutskanning 21/9 Brev: Formulär Infofolder Penna Svarskuvert 8/10 Brev: Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert + Webalternativ 13/11 19/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning 19/12 SMS påminnelse 16/1 Formulär och bortfallsenkät 21/2 Sista enkäten anländer och knappas in för hand Fältstopp Fältperioden sträcker sig över 148 dagar motsv. 5 månader

Svarsfrekvens Riks-SOM 1986 2012 Procent Riks-SOM 2012 80 70 60 50 40 30 20 10 0 68 70 71 69 70 69 69 66 66 67 67 68 67 67 65 65 66 65 63 63 60 63 58 59 60 57 57 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Bruttourval 12 000 Naturligt bortfall 903 Nettourval 11 097 Antal vägrare/ej anträffade 4 799 Antal svarande 6 298 Papper 6 011 Webb 278 Svarsfrekvens Brutto 52% Svarsfrekvens Netto 57%

Åt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON

Är Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Ekonomibedömningar Vänster- och högervindar Viktiga samhällsproblem Åt rätt håll eller åt fel håll?

Retrospektiva bedömningar av den svenska ekonomin 100 90 80 70 försämrats 93 Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste tolv månaderna? - Den svenska ekonomin 72 60 50 47 52 40 30 31 32 20 10 20 förbättrats 7 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2012

Retrospektiva bedömningar av den personliga ekonomin Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste tolv månaderna? - Din egen ekonomiska situation förbättrats försämrats Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2012

Vänster-högerideologi 50 Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? 40 30 34 34 33 33 36 31 33 28 36 39 30 32 33 31 31 39 30 34 34 32 32 36 31 33 33 33 32 40 39 32 32 32 31 31 35 32 32 32 32 34 34 34 35 34 34 36 34 44 40 31 31 36 34 höger vänster 25 20 10 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2012

Viktiga samhällsproblem 2012 Tio-i-topp-listan Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 1. Arbetsmarknad (38 procent) (1) 2. Utbildning (24 procent) (2) 3. Sjukvård (23 procent) (3) 4. Integration/immigration (20 procent) (8) 5. Äldrefrågor (16 procent) (5) 6. Sociala frågor/problem (14 procent) (4) 7. Miljö/energi (14 procent) (7) 8. Ekonomi (11 procent) (6) 9. Lag och ordning (7 procent) (9) 10.Familjepolitik (4 procent) (10) Andel som nämnt ett problem som förts till respektive kategori Rangplacering 2011

Viktiga samhällsproblem 80 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 70 60 50 60 46 Arbetsmarknad 40 38 30 20 10 17 8 Ekonomi 11 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2012

Viktiga samhällsproblem Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 80 70 Ange högst tre frågor/samhällsproblem 60 50 40 42 30 20 10 0 24 23 14 10 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 14 Utbildning Sjukvård Äldrefrågor Sociala frågor Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2012

80 Viktiga samhällsproblem Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem 70 68 60 50 40 30 20 26 20 Integration/ migration 10 7 14 Miljö 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2012

Dagordning bland yngre och äldre Frågor som är viktigare för yngre än äldre Frågor som är viktigare för äldre än för yngre

Rätt håll eller fel håll? Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Rätt håll eller fel håll? Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Åt rätt håll (30 procent) Åt fel håll (39 procent) Ingen uppfattning (31 procent) Balansmått (30-39 = - 9 procentenheter) Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Kön, ålder och utbildning Samtliga Kvinna Man 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år -70-60 -50-40 -30-20 -10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 Åt fel håll -9-11 -6-8 -6-13 -9 Åt rätt håll Låg utbildning Medellåg Medelhög Hög utbildning -24-12 -10 +5 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Vänster-högerideologi Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Klart till vänster -60 Något till vänster Varken till vänster eller till höger -32-24 Något till höger Klart till höger +30 +42 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Partisympati Åt fel håll Åt rätt håll Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80-65 -31-23 Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna -11 +25 +30 +39 Sverigedemokraterna Annat parti -72-51 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Regeringsförtroende Åt fel håll Åt rätt håll -90-80 -70-60 -50-40 -30-20 -10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 +90 Mycket stort förtroende +77 Ganska stort förtroende +29 Varken stort eller litet förtroende -22 Ganska litet förtroende -62 Mycket litet förtroende -82 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Hushållsinkomst Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Max 300 000-18 301 000-700 000-14 Mer än 700 000 +19 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Ekonomibedömningar Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Sveriges ekonomi Förbättrats Förblivit ungefär densamma Försämrats -33-9 +7 Den egna ekonomin Förbättrats Förblivit ungefär densamma Försämrats -35 +3 +36 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Oro för att sakna pengar vid oförutsedd utgift Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande -35-18 +1 +10 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Oro för att inte få en tillräckligt hög pension Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande -33-6 +2 +26 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Arbetsmarknadsgrupp Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Förvärvsarbetande -7 Arbetslös -37 Ålderspensionär/avtalspensionär -12 Studerande +2 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Bedömning av eget hälsotillstånd Åt fel håll Åt rätt håll 0=Mycket dåligt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10=Mycket gott -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80-45 -40-49 -36-20 -19-21 -14 +0 +5 +2 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Nöjd med demokratin Åt fel håll Åt rätt håll -90-80 -70-60 -50-40 -30-20 -10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 +90 Mycket nöjd +49 Ganska nöjd -1 Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd -73-61 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Nöjd med livet Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Mycket nöjd +8 Ganska nöjd -16 Inte särskilt nöjd -40 Inte alls nöjd -55 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Är utvecklingen i Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Mellanmänsklig tillit Åt fel håll Åt rätt håll -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +60 +70 +80 Mellanmänsklig tillit Hög Låg 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10-57 -40-42 -37-23 -12-14 -7 +5 +8 +13 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Vem tycker att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll? De som ideologiskt står till höger De som röstar på C FP M De som har stort förtroende för regeringen Högutbildade Förvärvsarbetande De med höga hushållsinkomster De som inte oroar sig för utgifter eller pensioner De friska De som är nöjda med livet och med demokratin De som litar på människor och samhällsinstitutioner

Samhällsoro Lena Wängnerud

SAMHÄLLSORO Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? mycket oroande ganska oroande inte särskilt oroande inte alls oroande

Andel mycket oroade1986-2012 Rangordning efter topp-tio år 2012-86 -88-91 -93-94 -96-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07-08 -09-10 -11-12 Miljöförstöring 72-58 51 50 56 38 38 43 50 47 48 48 61 51 51 48 45 42 Organiserad brottslighet - - - - - - - 45 47 56 49-38 - - - 46 38 41 Stor arbetslöshet - - 56 60 48 68 17 25 38 40-44 25 25 39 45 35 35 41 Förändringar i jordens klimat - - - - - - - 37 39 40 36 51 36 58 52 47 41 39 40 Försämrad havsmiljö - - - - - - - - - - - - - 45 44 41 35 38 39 Ökade sociala klyftor - - - - - - - - - - - - 25 - - 30 32 30 32 Politisk extremism - - - - - - - - - - - - - - - - - 31 31 Religiösa konflikter - - - - - - - - - - 28 - - - 26-26 20 30 Terrorism 64 51 39 31 28 38 27 59 41 52 51 48 44 42 34 34 37 31 28 Ökat antal flyktingar - - - 38 30 29 17 20 27 28 20 24-27 26 22 20 19 27

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Samhällsoro rangordning andel mycket oroade 2012 Procent + vissa särskilt noterbara förändringar från 2011 42 41 41 +6 40 39 32 31 30 28 27 +8 24 23-9 22 19 17 16

Om du ser till din egen situation, hur oroande upplever du följande inför framtiden 2012 Procent, balansmått Oro för Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande N = Balans Andel oroade Att sakna pengar vid oväntad utgift 19 28 40 13 1529-6 47 Att inte få en tillräckligt stor pension 30 37 27 6 1529 +34 67 Att bli arbetslös 17 19 32 32 1467-28 36 Att bli allvarligt sjuk Att bli utsatt för brott 32 31 32 5 1531 +26 63 22 30 40 8 1531 +4 52

Om du ser till din egen situation, hur oroande upplever du följande inför framtiden 2012 Skillnader kvinnor män. Procent, balansmått Inte Mycket Ganska särskilt Inte alls oroande oroande oroande oroande N = Balans Oro för Att sakna pengar vid oväntad utgift Att inte få en tillräckligt stor pension Kvinnor 25 29 36 10 785 +8 Män 13 26 45 16 744-22 Kvinnor 36 37 22 5 783 +46 Män 23 36 32 9 746 +18 Att bli arbetslös Kvinnor 21 17 31 31 743-24 Att bli allvarligt sjuk Att bli utsatt för brott Män 14 20 33 33 724-32 Kvinnor 40 30 26 4 787 +40 Män 24 32 38 6 744 +12 Kvinnor 28 30 37 5 786 +16 Män 16 29 45 10 745-10 Könsgap +30 +28 +8 +28 +26

Den årliga förtroendemätningen Lennart Weibull

Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit

Faktorer som påverkar förtroendet för en verksamhet är bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext

Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

Förtroendet för samhällsinstitutioner 2012 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården 13 50 23 11 3 100 +49 Universitet/högskolor 8 47 39 5 1 100 +49 Radio/TV 7 45 38 8 2 100 +42 Polisen 8 47 29 12 4 100 +39 Riksbanken 9 38 42 8 3 100 +36 Domstolarna 8 40 35 12 5 100 +31 FN 6 32 40 15 7 100 +26 Grundskolan 4 39 39 15 3 100 +25 Riksdagen 5 34 43 13 5 100 +21 Regeringen 9 34 33 16 8 100 +19 Svenska kyrkan 6 26 42 14 12 100 +6 Kungahuset 9 26 35 14 16 100 +5 Dagspressen 3 26 43 20 8 100 +1 Försvaret 5 20 49-17 -9 100-1 Kommunstyrelserna 2 22 49 20 6 100-3 Storföretagen 2 22 47 21 8 100-5 De fackliga org 3 22 43 22-11 100-9 De politiska partierna 1 19 50 22 8 100-10 Bankerna 4 23 35 26 12 100-11 EU-kommissionen 1 14 48 24 13 100-22 Europaparlamentet 1 13 47 25 14 100-25 Kommentar: Tabellen redovisar en sammanläggning av resultaten från tre editioner av SOM-undersökningarna 2012 (Riks 1, Riks 2 och Riks 3) (antal svarspersoner är omkring 4 550). Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012.

Viktiga dimensioner Samhällsservice (t ex sjukvård, polis, domstolar, grundskolan) Politisk makt (t ex regeringen och riksdagen) Det etablerade (t ex Kungahuset Kyrkan och storföretagen)

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 (förtroendebalans) förtroendebalans 100 90 80 70 68 60 Sjukvården 50 40 30 20 23 47 49 49 Universitet/ högskolor 26 Grundskolan 10 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 förtroendebalans 100 80 60 40 41 20 0 13 6 Svenska kyrkan 12 5 Kungahuset -1 Försvaret -20-40 -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 förtroendebalans 100 80 60 62 40 46 36 Riksbanken 20 0-20 7-7 -5-9 -11 Storföretagen De fackl org Bankerna -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2012 förtroendebalans 100 80 60 40 36 20 0-20 -40 33-31 -39 21 Riksdagen 19 Regeringen Kommun- -3 styrelserna -10 De politiska partierna -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Vinnare och förlorare Förtroendebalans för 21 samhällsinstitutioner 2010, 2011 och 2012 Samhällsinstitution 2010 2011 2012 Diff 2010 2012 De fackliga organisationerna -18-15 -9 +9 Svenska kyrkan +1 +1 +6 +5 Försvaret -3-2 -1 +2 Dagspressen -1-5 +1 +2 FN +25 +16 +26 +1 Universitet/högskolor +49 +41 +49 ±0 Radio-TV +44 +41 +42-2 Grundskolan +29 +27 +25-4 Kommunstyrelserna +2-3 -3-5 Storföretagen +2-4 -5-7 Riksdagen +29 +20 +21-8 Sjukvården +57 +49 +49-8 Domstolarna +38 +37 +31-7 De politiska partierna +1-10 -10-11 Polisen +51 +45 +39-12 Riksbanken +49 +38 +36-13 EU-kommissionen -9-22 -22-13 Europaparlamentet -12-19 -25-13 Kungahuset +19 +4 +5-14 Regeringen +34 +24 +19-15 Bankerna +13 +2-11 -24 Totalt +19 +13 +12-7 Källa: Riks-SOM 2010, 2011 och 2012.

Bedömningsskillnader efter Kön Ålder Utbildning Vänster-högerinställning

Största förtroendet 2012 (andel minst ganska stort förtroende) Bland de yngre (16 29 år) Universitet och högskolor (60 procent) Sjukvården (65 procent) Polisen (61 procent) Grundskolan (53 procent) Domstolarna (52 procent) FN (48 procent) Radio-tv (47 procent Bland de äldsta (65 85 år) Sjukvården (63 procent) Radio-tv (60 procent) Riksbanken (51 procent) Polisen (49 procent) Universitet/högskolor (48 procent) Regeringen (44 procent) Domstolarna (40 procent)

Största förtroendet 2012 (andel minst ganska stort förtroende) Bland dem som placerar sig till vänster Sjukvården (65 procent) Universitet/högskolor (57procent) Polisen (55 procent) Radio-tv (55 procent) Domstolarna (48 procent) Grundskolan (46 procent) Riksbanken (41 procent) Bland dem som placerar sig till höger Regeringen (75 procent) Sjukvården (64 procent) Riksbanken (62 procent) Universitet/högskolor (60 procent) Polisen (60 procent) Domstolarna (55 procent) Radio-tv (54 procent)

Vad har störst betydelse för vad? Vänster-högerinställning (12) Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer och kungahuset Utbildning (13) Riksdagen, regeringen, försvaret och universitet Ålder (13) Europaparlamentet, FN Kön (11) Polisen, bankerna

Största skillnader (procentdifferens) Utbildning Universitet/högskolor (högutb) 33 Regeringen (högutb) 29 Domstolarna (högutb) 28 Riksdagen (högutb) 26 Riksbanken (högutb) 19 Grundskolan (högutb) 14 Genomsnitt 12 procentenheter

Största skillnader (procentdifferens) Vänster-högersjälvplacering Regeringen (höger) 52 Kungahuset (höger) 22 De fackliga organisationerna (vänster) 21 Riksbanken (höger) 21 Storföretagen (höger) 21 Riksdagen (höger) 19 Genomsnitt 11 procentenheter

Förtroende för regering och riksdag 2005 2012 självplacering vänster respektive höger procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 39 33 19 8 38 35 34 32 60 58 44 37 28 25 14 13 74 47 29 20 79 58 38 29 74 51 34 22 75 53 34 23 Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Samhällsförtroende efter synen på om utvecklingen går åt rätt eller fel håll 2012 (procent stort förtroende) Åt rätt håll Åt fel håll Ingen uppfattning Diff rätt - fel Regeringen 77 18 37 +59 Riksdagen 62 21 31 +41 Riksbanken 67 34 36 +33 Storföretagen 38 13 21 +25 De politiska partierna 35 11 14 +24 Kungahuset 46 24 34 +22 Bankerna 35 14 28 +21 Universitet/högskolor 67 47 50 +20 Polisen 63 44 57 +19 Domstolarna 59 40 40 +19 Kommunstyrelserna 35 16 23 +19 EU-kommissionen 25 6 13 +19 Europaparlamentet 25 7 13 +18 Sjukvården 70 55 63 +15 Försvaret 33 18 22 +15 Dagspressen 36 23 24 +13 Radio-tv 58 45 46 +13 FN 43 31 34 +12 Grundskolan 47 36 43 +11 Svenska kyrkan 35 24 30 +11 De fackliga org 23 24 21-1 Antal svar 452 586 462 Källa: Riks-SOM 2012.

Några slutsatser Stor stabilitet i samhällsförtroendet mellan 2011 och 2012 Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende Fortsatt stort samhällsförtroende bland Alliansens sympatisörer De som tycker att Sverige är på rätt väg har större samhällsförtroende

Mindre törst efter nyheter än förr? Ingela Wadbring

Vi vet att den tryckta dagspressen har problem 1. Vilka ytterligare nyhetsförmedlare har problem att nå sin publik? 2. Är det ett lokalt eller ett tryckt problem för dagspressen? 3. En generationsproblematik? 4. Bara ett övergångsproblem?

Regelbunden nyhetskonsumtion 1986-2012 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 88 58 59 49 48 41 28 29 24 20 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Någon papperstidning Riksnyheter i SVT Lokala nyheter i TV (SVT/TV4) Nättidning Nyheter i TV4 Ekot Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Regelbundet avser minst 5 dagar/vecka utom för tidningarna: någon dagstidning avser morgontidning minst 5 d/v och/eller kvällstidning minst 3 d/v, nättidning avser morgonoch/eller kvällstidning minst 3 d/v.

Ingen mer än papperstidningarna tycks ha problem. Ett lokalt problem eller ett tryckt problem?

Läsning av morgontidning på papper, 1986-2012 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Minst 5 dagar/vecka Mindre än 1 dag/vecka 3-5 dagar/vecka 1-2 dagar/vecka 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning, även de som svarat en daglig gratistidning

Läsning av betalda morgontidningar på papper och/eller nät minst 5 dagar/vecka, 2000-2012 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bara betald papperstidning 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Data är estimerade 2001-2002, 2004-2006. Skalan för nättidningar är en annan 2001 och 2003: minst 6 dagar/vecka

Läsning av betalda morgontidningar på papper och/eller nät minst 5 dagar/vecka, 2000-2012 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Papper och nät Bara betald papperstidning 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Data är estimerade 2001-2002, 2004-2006. Skalan för nättidningar är en annan 2001 och 2003: minst 6 dagar/vecka

Läsning av betalda morgontidningar på papper och/eller nät minst 5 dagar/vecka, 2000-2012 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 74 62 Bara nät Papper och nät Bara betald papperstidning 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Data är estimerade 2001-2002, 2004-2006. Skalan för nättidningar är en annan 2001 och 2003: minst 6 dagar/vecka

Läsning av olika slags innehåll i morgontidning, 2012 (procent) Lokala nyheter Olyckor och brott Inrikespolitik Utrikesnyheter Familjenyheter Insändare Radio- och tv-material Nöjesartiklar Ekonomi Ledare och kommentarer Lokala affärsannonser Kulturartiklar Sport Privata småannonser 22 19 20 24 18 15 11 16 14 12 11 21 9 42 24 53 52 49 36 39 42 45 39 40 34 35 23 49 Allt/i stort sett allt Ganska mycket 0 20 40 60 80 100 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Utgår från dem som läser en morgontidning minst 1 dag per vecka.

Regelbunden kvällstidningsläsning på papper 1986-2012, fördelat på olika tidningar (procent) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 39 20 16 7 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 3 2012 12 9 6 Totalt Aftonbladet Expressen GT/Kvällsposten Källa: Den nationella SOM-undersökningen Kommentar: Regelbunden läsning avser minst 3 dagar i veckan

Kvällstidningsläsning på papper och nät, 1998-2012 (procent) 35 30 25 20 15 10 5 0 32 13 8 5 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 aftonbladet.se expressen.se Aftonbladet Expressen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Kommentar: Med regelbunden läsning avses minst 3 dagar/vecka.

Definitivt ett tryckt problem. Men inte självklart ett lokalt problem. En generationsproblematik?

Åldrande/livscykel Biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande En ökad individualisering står i motsats till tanken om ålderskohorter som homogena grupper Unga människor ärver vanor från äldre människor Generationstillhörighet Medlemmar i en generation har något gemensamt med andra medlemmar i samma generation En generation bör konstrueras i relation till en bred samhällskontext Har olika generationer olika hjärnor?

Regelbunden läsning av tryckta morgontidningar i olika åldersgrupper, 1986-2012 (procent) 100 90 80 70 60 68 74 64 65-50-64 50 40 44 30-49 30 20 22 16-29 10 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning, även de som svarat en daglig gratistidning. Med regelbunden läsning avses minst fem dagar/vecka

Regelbunden läsning av tryckta morgontidningar i olika generationer, 1986-2012 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 74 63 25 De plikttrogna -45 Baby Boomers 46-64 GenXers 65-76 DotNets 77-20 Cirka 30 år 10 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med morgontidning avses de som svarat på en öppen fråga om läsning, även de som svarat en daglig gratistidning. Med regelbunden läsning avses minst fem dagar/vecka

Regelbundet tittande på lokala/regionala nyheter på TV i olika generationer, 1986-2012 (procent) 100 90 80 Cirka 30 år Dutifuls 70 60 50 40 30 20 10 0 13 9 24 17 Baby Boomers GenXers DotNets 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Med regelbundet tittande avses minst fem dagar/vecka

Ingen lokal kris. Bara ett övergångsproblem?

Under 2013 räknar ungefär 75 procent av tidningsföretagen med att börja ta betalt online. Vad händer då? Tidning Förändring v6-v10 2013 i % Unika besökare Sydsvenskan -0,4 Hallandsposten -23 Hallands Nyheter -26 Göteborgs-Posten (ej betalvägg) -6 Helsingborgs Dagblad (ej betalvägg) +0,8 Sidvisningar Sydsvenskan -22 Hallandsposten -34 Hallands Nyheter -34 Göteborgs-Posten (ej betalvägg) -5 Helsingborgs Dagblad (ej betalvägg) 0

Konsekvenser av övergången från analogt till digitalt? Lokala morgontidningar på papper är förhållandevis präktiga på nätet sker en tabloidisering av innehållet Vad händer i mobilen? Automatgenerering eller något mer? Fortsätter de journalistiska idealen att vara desamma? Betydelsen av journalistiska neddragningar? Klickstatistikens betydelse? Alla människor är inte online och alla är inte villiga att betala aftonbladet.se:s dominans I tryckta medier leder presentationsformen till fler överraskningsmoment; det vi inte visste att vi ville veta något om Online tenderar man att ta del av nyheter som man redan visste att man var intresserad av; det vi redan vet att vi vill veta mer om

Är då glaset halvtomt eller halvfullt? Det beror på. Det lär bli svårt att undvika de stora nyheterna, som rapporteras om överallt Alltfler plattformar Dagspressen kommer rimligen att ha fortsatta problem att nå sin publik också vid övergången från analogt till digitalt Ett starkt public service fortsatt viktigt Viktigt men som inte visats här: Matteussyndromet får ökad betydelse

Tack för uppmärksamheten! Kontaktuppgifter: Ingela Wadbring Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Mittuniversitetet i Sundsvall Telefon: 070-333 27 16 E-post: ingela.wadbring@miun.se

Val av informationskanaler när kriser inträffar Marina Ghersetti

Hur man helst vill bli larmad av myndigheterna vid en kris, procent 80 70 74 68 60 50 47 40 30 33 30 20 10 13 0 Sirener Varning i radio/tv Larm i mobil Varning via sms Larm i hemmet Övriga kanaler Frågan lyder: Föreställ dig att det inträffar ett giftigt gasutsläpp där du bor, hur vill du helst bli larmad av myndigheterna? Kryssa för max tre alternativ.

Hur olika generationer vill bli larmade om en kris inträffar, procent Generationer (födelseår): Dotnets (1977 ) Sirener Stationära medier Mobila medier Generation X (1965-1976) Baby Boomers (1946-1964) Dutifuls ( 1945) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Frågan lyder: Föreställ dig att det inträffar ett giftigt gasutsläpp där du bor, hur vill du helst bli larmad av myndigheterna? Kryssa för max tre alternativ.

Vart människor skulle vända sig för information vid kriser, procent Totalt Hemma Jobb/skola Annan plats TV 20 44 5 5 Radio 31 32 31 30 Nyhetsmedier på internet 21 15 37 13 Nyhetsmedier i mobil 20 4 16 43 Sociala medier i dator 1 1 1 1 Sociala medier i mobil 1 0 1 3 Myndigheters hemsidor 6 5 10 5 Frågan lyder När du fått reda på att ett giftigt gasutsläpp inträffat, vart vänder du dig i första hand för att få mer information om du befinner dig?

Vart olika generationer uppger att de i första hand skulle vända sig för information vid kriser, procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Hemma Jobb/skola Annan plats TV Nyhetsmedier på internet/mobil Myndigheters hemsidor Radio Sociala medier i dator/mobil

Sverige i krig Karl Ydén

SVERIGE I KRIG (?)

SVERIGE I KRIG (?)

?

SVENSKARNA & FÖRSVARET FÖRSVARETS FÖRTROENDEBALANS +/- 0 (50% UPPGER VARKEN ELLER ) Polisen resp domstolarna noterar förtroendebalans +40 resp +30. (med 29% resp 35% varken eller )

SVENSKARNA & FÖRSVARET NEGATIV LÅNGTIDSTREND FÖR FÖRSVARET SEDAN TIDIGT 1990-TAL. EN ÖKANDE ANDEL ANGER VARKEN STORT ELLER LITET FÖRTROENDE.

FÖRSVARET: VI SYNS, VI VERKAR, VI RESPEKTERAS

?

KALLA KRIGETS FOLKFÖRSVAR

ALLMÄN VÄRNPLIKT

?

DET NYA FÖRSVARET

FÖRSVARETS UPPGIFTER STÖDET ÄR STARKT FÖR FÖRSVARETS TRADITIONELLA UPPGIFTER: -SKYDDA SVERIGE -FREDSBEVARANDE FN-UPPDRAG (INKLUSIVE SKYDD AV CIVILA) -HUMANITÄRA HJÄLPINSATSER

FÖRSVARETS UPPGIFTER STÖDET ÄR SVAGT FÖR INTERNATIONELLA OPERATIONER AV MER KRIGISK KARAKTÄR ( och allra svagast för parader & ceremonier )

DÖDADE & SKADADE SVENSKAR AV DEM SOM ANGER EN UPPFATTNING TYCKER 2 AV 3 ATT UTLANDSUPPDRAGEN INTE ÄR VÄRDA ATT SVENSKAR SKADAS ELLER DÖDAS. KNAPPT 29% HAR INGEN ÅSIKT

OMHÄNDERTAGANDE AV SOLDATER 60% UPPGER INGEN ÅSIKT OM SAMHÄLLET GER TILLRÄCKLIGT STÖD TILL SOLDATER EFTER UTLANDSTJÄNSTGÖRING

INGEN UPPFATTNING PÅ FRÅGOR OM FÖRSVARETS NYA UPPGIFTER REGISTRERAS HÖGA VÄRDEN PÅ INGEN UPPFATTNING eller VARKEN ELLER. DETTA GÄLLER SÄRSKILT FÖR KVINNOR.

AFGHANISTANUPPDRAGET INSATSEN FÅR RELATIVT SVAGT STÖD UPPFATTAS MER SOM KRIG ÄN SOM EN FREDSBEVARANDE INSATS

?

Stödet för socialförsäkringarna Maria Oskarson Docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet

Socialförsäkringarna i Sverige Ryggrad i den svenska välfärdsmodellen Säkerhetsnät när vi inte har förvärvsinkomst Sjukförsäkring, pensioner, A-kassa, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring Generell logik inkomstbortfallsprincipen Oskarson:Stödet av socialförsäkringarna SOMseminariet 2013

Socialförsäkringar som politiserad sakfråga? Menar S allvar med att alla ska med? 17 mars 2013 kl 19:31, uppdaterad: 18 mars 2013 kl 06:36 REPLIK SOCIALFÖRSÄKRINGARNA M bör gå i täten för ny sjukförsäkring Sjukförsäkringen behöver förnyas och Moderaterna bör gå i täten för denna politik. En ny modell skulle kunna vara att staten betalar en premie för alla medborgare som sedan själva väljer vilken sjukvårdsgivare de vill ha via försäkringen. Det skriver Finn Bengtsson (M). 22 oktober 2011 kl 08:38, uppdaterad: 22 oktober 2011 kl 08:51 BRÄNNPUNKT MODERATERNA A-kassan är ingen medborgarlön Arbete måste vara det som kvalificerar en person för att få a-kassa. Vi kan inte acceptera en arbetslöshetsförsäkring som mer liknar en medborgarlön än en omställningsförsäkring, skriver S-ledamöterna i socialförsäkringsutredningen. 15 mars 2013 kl 01:26, uppdaterad: 16 mars 2013 kl 08:33 BRÄNNPUNKT SOCIALFÖRSÄKRINGAR Sämre a-kassa ger inte fler jobb Anders Borg hävdar att en höjning av taket i a-kassan med en hundralapp per dag under de tre första månaderna skulle kosta 30000 jobb. Finansministerns kalkyl är dock helt och hållet byggd på lösan sand, skriver TCO:s Göran Zettergren och Roger Mörtvik. 13 september 2012 kl 01:26, uppdaterad: 13 september 2012 kl 11:11 BRÄNNPUNKT ARBETSLÖSHET Oskarson:Stödet av socialförsäkringarna SOMseminariet 2013

Vad handlar debatten om? Finansieringsform mer / mindre privat ansvar Omfattning bör vara högre/lägre Legitimitet underutnyttjas / överutnyttjas

SOM: Hur nöjd är du med sjukförsäkringen/ pensionssystemet / A-kassan Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Ingen uppfattning 2004 (1700 svarande) 2008 (2300 svarande) 2012 (1500 svarande)

Bedömning av socialförsäkringarna 2004, 2008 och 2012: andel mycket + ganska nöjda Procent 30 25 20 15 10 5 24 21 17 18 16 10 0 2004 2008 2012 pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

Bedömning av socialförsäkringarna 2004, 2008 och 2012: andel mycket + ganska missnöjda Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 33 30 27 22 19 22 2004 2008 2012 pensionerna sjukförsäkringarna a-kassa

Opinionsbalans för bedömning av socialförsäkringarna 2004, 2008 och 2012 5 3 3 0 balansmått -5-10 -15-12 pension sjukförsäkring a-kassa -4-4 -15-20 -25-19 -22-21 2004 2008 2012

Pension 10% Balansmått 0% -10% -20% 2004 2008 2012-30% -40% Klart till vänster Varken vänster eller höger Klart till höger Något till vänster Något till höger

20% 10% Sjukförsäkring Balansmått 0% -10% -20% -30% 2004 2008 2012-40% Klart till vänster Varken vänster eller höger Klart till höger Något till vänster Något till höger

A-kassa Balansmått 20% 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% -60% 2004 2008 2012 Klart till vänster Något till vänster Varken vänster eller höger Något till höger Klart till höger Oskarson:Stödet av socialförsäkringarna SOM-seminariet 2013

Bedömning av pensionssystemet bland socialdemokrater och moderater 10 5 Balansmått 0-5 -10-15 2004 2008 2012-20 -25 Socialdemokraterna Moderaterna

Bedömning av sjukförsäkringen bland socialdemokrater och moderater Balansmått 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30 2004 2008 2012 Socialdemokraterna Moderaterna

Bedömning av A-kassan bland socialdemokrater och moderater Balansmått 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 2004 2008 2012 Socialdemokraterna Moderaterna

Slutsatser Svenska folket (SOM-folket) är inte nöjt med socialförsäkringarna Bedömningarna har starkare samband med ideologisk position 2012 än 2004 eller 2012 Socialdemokratiska sympatisörer har gått från nöjda till missnöjda Moderata sympatisörer var missnöjda 2004, mindre missnöjda 2008, men mer missnöjda 2012

Religiositet Jonas Bromander Docent i religionssociologi

Andel som bett till Gud/besökt gudstjänst eller religiöst möte minst en gång per månad, 1988-2012 (procent)

Andel som bett till Gud/besökt gudstjänst eller religiöst möte minst en gång per månad, 1988-2012 (procent)

Religiositetstrappa 100% 90% 80% 78% 70% 60% 50% 45% 40% 30% 20% 10% 22% 12% 0% Tillhörig religiös organisation Tror på Gud Ber till Gud minst en gång per kvartal Deltar i gudstjänst eller religiöst möte minst en gång per kvartal

Religiös tillhörighet

Religiositetstrappa och religiös tillhörighet

Tankar om religion = Svenska kyrkan = Muslim = Annat kristet samfund = Ej tillhörig religiös organisation

Tankar om religion = Svenska kyrkan = Muslim = Annat kristet samfund = Ej tillhörig religiös organisation

Välfärdspolitik och välfärdsopinion 1986-2012 Vinster i välfärden? Lennart Nilsson

Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 2012 (procent) 70 60 56 50 40 37 43 Andel som motsätter sig en minskning av den offentliga sektorn 30 32 20 10 18 21 Andel som vill minska den offentliga sektorn 0 Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Värdena för 1998-2006 avser den politikinriktade undersökningen.

Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn och partisympati 1986 2012 (balansmått) 100 80 68 77 60 40 20 0-20 -40-60 56 46 25 8 4-6 1 3-13 -14-32 -54 V MP S SD C FP KD M NYD FI -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn med svarsalternativen Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Partisympati avser bästa parti generellt.

Offentligt Privat Finansiering Produktion Reglering Finansiering Offentlig Privat Produktion Offentlig I II Privat III IV Privatisering geografisk funktionell

50 Svenska folkets inställning till förslag om privatisering av offentlig verksamhet 1987 2012 (balansmått) 40 30 20 26 10 0 9-4 2-10 -17-6 -20-30 -40-50 -21-24 -28-51 -46-28 -30-36 -42-60 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bedriva mer av sjukvården i privatregi Öka antalet privatskolor Överföra statlig affärsverksamhet tex Telia/Televerket i privata händer Låta privata företag svara för äldreomsorg Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva aktutsjukhus/sjukhus fr.o.m. 2004 Fortsätta driva vattenverk i offentlig regi Låta staten överta ansvaret för skolan från kommunerna Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till respektive förslag utgöra andelen vet ej. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag, men för stopplagen, vattenförsörjning och vinstutdelning är positiv övervikt lika med negativ till privatisering.

Partisympati och förslag om förändring av den offentliga sektorns gränser, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Bedriva mer av sjukvården i privat regi Satsa mer på friskolor Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus Låta privata företag svara för äldreomsorg -84-59 -54-17 -18-15 10-25 -30-79 -45-49 -16-18 -5-7 -12-28 78 67 66 54 10 30 3 51 42-81 -58-58 -30-18 -4-4 -37-36

Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg i SOM-undersökningar 2012 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 43 41 42 40 19 20 20 22 19 18 18 17 8 9 2 Riks 2 (balansmått 46) 8 8 10 6 8 9 7 4 2 Riks 4 (balansmått 47) Riks, totalt (balansmått 46) Väst (balansmått 43) Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag Ingen uppfattning Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

Partisympati och förslaget Vinstdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg 78 58 61 30 21 53 32 40 46 Antal svarande 134 958 285 102 169 85 867 201 3080

Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått) Grupp Balansmått Antal Kön Kvinnor 49 1603 Män 44 1477 Ålder 65 85 44 875 50 64 54 856 30 49 48 901 16-29 36 448 Totalt 46 3080

Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått), fortsättning Grupp Balansmått Antal Utbildning Hög 47 815 Medelhög 51 641 Medellåg 46 952 Låg 44 619 Subjektiv klass Företagare 39 236 Högre tjänsteman 23 245 Tjänsteman 54 1034 Jordbrukare 53 87 Arbetare 51 1209 Totalt 46 3080

Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått), fortsättning Grupp Balansmått Antal Anställningssektor Statlig 46 296 Landstings/regional 48 192 Kommunal 55 638 Privat 46 1575 Ideell 68 65 Hushållsinkomst Mer än 700 000 37 624 301 700 000 53 1360 Max 300 000 49 846 Totalt 46 3080

Inställning till förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg inom olika sociala grupper (balansmått), fortsättning Grupp Balansmått Antal Stad - land Stockholm, Göteborg och Malmö 47 472 Stad eller större tätort 44 1471 Mindre tätort 51 605 Ren landsbygd 50 483 Totalt 46 3080

Svenska folkets inställning till skatter 1994 2012 (balansmått) 60 Sänka skatterna 50 53 40 30 20 10 Höja skatterna hellre än att minska den offentliga servicen 15 33 Höja kommunal/landstingsskatten hellre än att minska den offentliga servicen 38 17 0-10 -3-20 -30-40 -50 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommentar: Balansmåttet avser andelen som anser att det är ett bra eller mycket bra förslag minus andelen som anser att det är ett dåligt eller mycket dåligt förslag. Andelen som inte tagit ställning till förslagen utgör andelen vet ej.

Partisympati och inställning till att sänka skatterna, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Sverige -65-8 -12 33 11 33 57 43 17 Partisympati och inställning till att höja kommunal-/landstingsskatten hellre än att minska servicen, Sverige 2012 (balansmått) V S MP C FP KD M SD Totalt Sverige 72 61 62 37 17 29 14 14 38 Kommentar: Svarspersonerna har fått ta ställning till förslagen som redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I procentbasen ingår samtliga svarande utom de som avstått från att besvara hela frågesviten om aktuella förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag.

Välfärdspolitik - Välfärdsretorik Den starka staten/samhället Välfärdsstaten - grundtrygghet, selektiv, generell Solidaritet jämlikhet Full sysselsättning - arbetslinjen bidragslinjen Valfrihet - mångfald Skattesänkning jobbskatteavdrag skatt-välfärd Den svenska/nordiska modellen

Medietekniken drar åt olika håll Annika Bergström

Medieteknik i hushållen, 1987-2012 (procent av befolkningen 16-85 år) 100 90 80 96 94 96 Mobiltelefon 94 Tv-apparat 85 78 Internet Persondator Telefon 70 60 50 40 53 48 Smartphone GPS 30 30 34 TV-spelkonsol 20 10 9 19 24 19 20 19 Blue-ray Surfplatta 0 3 4 2

Medieteknik i olika åldersgrupper, hösten 2012 (procent) 100 90 80 92 85 82 75 76 94 98 96 97 90 91 70 60 50 51 52 65 62 64 62 16-29 år 30-49 år 50-64 år 40 65-85 år 30 27 29 20 16 20 18 10 0 3 4 Fast telefon Smartphone Persondator Internet Tv-spelkonsol Surfplatta

Internetanvändning minst någon gång i veckan,1995-2012 (procent minst flera gånger i veckan) 100 90 80 70 15-19 år, 94 Hög utbildning, 93 Män Alla; 77 Kvinnor 60 50 40 65-85 år, 47 Låg utbildning; 43 30 20 10 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Användningsfrekvens, 1995-2012 (procent) 100 90 80 Flera gånger i veckan/dagligen 70 60 50 40 30 20 10 0 Någon gång i veckan 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ingen gång Någon gång i halvår/kvartal/månad Någon gång senaste 12

Användningsfrekvens i olika åldersgrupper, 1995-2012 (procent)

Användningsområden på nätet 2005-2012, nytta (procent minst någon gång i veckan) 80 70 Sökt fakta/information Använt e-post 60 Tagit del av nyhetstjänst 50 40 Gjort bankärenden 30 20 10 0 Sökt information om hälsa och sjukvård Köpt varor/tjänster Gjort biblioteksärenden 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Användningsområden på nätet 2005-2012, nöje (procent minst någon gång i veckan) 80 70 60 50 Använt sociala medier 40 30 20 Använt musiktjänst Tittat på tv Läst bloggar 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Spelat onlinespel Tittat på e-sport Laddat ner film eller tv-seri Skrivit egen blogg

Användningsområden på nätet 2005-2012, interaktivt (procent minst någon gång i veckan) 80 70 60 50 40 Använt sociala medier 30 20 10 0 Spelat onlinespel Skrivit egen blogg Kommenterat nyhetsartikel 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Användningsområden på nätet 2012, olika frekvenser (procent) Använt e-post Sökt fakta/information Tagit del av nyhetstjänst Använt sociala medier Läst bloggar Läst läsarkommentarer Gjort bankärenden Spelat onlinespel Laddat ner film eller tv-serier Skrivit egen blogg Kommenterat nyhetsartikel Gjort biblioteksärenden Sökt information om hälsa och sjukvård Köpt varor/tjänster Dagligen Flera ggr/v Någon g/v Någon g/mån Mer sällan 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Dimensioner av internetanvändning bland användare, 2012 (faktorladdningar) Vardag Skapa Titta Sökt information fakta,873,089,194 Skickat/tagit emot e-post,873,072,148 Tagit del av nyheter/nyhetstjänst,782,085,323 Köpt/beställt varor eller tjänster,703,222,255 Använt sociala medier (ex Facebook, Twitter),622,464 -,006 Läst någon blogg,539,536,063 Skrivit egen blogg,072,802 -,056 Kommenterat nyhetsartiklar,023,634,384 Spelat onlinespel,121,576,272 Laddat ner film eller tv-serier,205,526,393 Gjort biblioteksärenden,153,392,206 Tittat på e-sport,017,212,753 Läst artikelkommentarer,338,227,642 Lyssnat på radio,398,103,591 Tittat på tv,486,178,541 Andel förklarad varians 26% 17% 15% Källa: Den nationella SOM-undersökningen

Genomsnittligt antal användningsområden i veckan 2012 (medelvärde bland personer som använt nätet någon gång, 15 möjliga områden) Alla 4,4 Kvinnor Män 4,3 4,5 16-29 år 6,2 30-49 år 5,0 50-64 år 3,7 65-85 år 3,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen

Användningsområden topp-5 bland kvinnor och män 2012 (procent någon gång i veckan) Kvinnor E-post 87 Informationssökning 85 Nyheter 66 Sociala medier 61 Bankärenden 47 Män Informationssökning 87 E-post 84 Nyheter 76 Bankärenden 52 Sociala medier 47 40 40 Källa: Den nationella SOM-undersökningen

Användningsområden topp-5 bland beroende på ålder, 2012 (procent minst någon gång i veckan) 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Informationssökning 96 Informationssökning 92 Informationssökning 83 E-post 71 E-post 90 E-post 92 E-post 85 Informationssökning 72 Sociala medier 90 Nyheter 82 Nyheter 66 Nyheter 54 Nyheter 79 Sociala medier 67 Bankärenden 45 Bankärenden 41 Använt musiktjänst 81 Bankärenden 54 Sociala medier 41 Sociala medier 22 15 38 42 49 Källa: Den nationella SOM-undersökningen

Åt olika håll och på olika sätt

Supervalåret 2014 Sören Holmberg 16 april 2013

Svenska folket bedömer regeringens arbete Sören Holmberg april 2013 Fråga: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Fem svarsalternativ: mycket bra; ganska bra; varken bra eller dåligt; ganska dåligt; mycket dåligt. 70 60 50 40 30 20 10 0 bra 54 53 17 12 dåligt 49 30 16 53 30 18 43 28 47 26 38 28 42 22 41 24 33 27 33 28 32 29 40 17 44 17 36 35 30 24 24 23 34 32 47 34 33 21 58 15 50 19 bra 46 22 dåligt 1986 1987 1988 1989 1990 1992 1993 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 S-regering B-regering S-regering B-regering Kommentar: Resultaten visar andel svarande som angett mycket eller ganska bra respektive dåligt. Procentbasen utgörs av samtliga svarande i SOM-undersökningen. Observera att åren 1991, 1994 och 2006 ägde det rum ett regeringsskifte mitt i undersökningsperioden för SOM-undersökningarna, därför är mätresultaten de åren inte jämförbara. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 2012.

Bedömningen av regeringens arbete bland olika partiers sympatisörer Sören Holmberg april 2013 Bra Betygsbalans 100 80 60 40 M FP C KD 71 49 46 44 88 65 57 57 82 92 83 81 80 83 78 70 81 78 76 59 M KD C FP Dåligt 20 0-20 -40-60 -80 MP SD S -25-34 -41 V -61 1-9 -25-44 2008 2009 2010 2011 2012 Samtliga +1 +26 +43 +31 +24 20-2 -4-31 6-6 -11-61 4-8 -15-68 MP S SD V Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökningarna. Betygsbalansen visar andelen som tycker regeringen sköter sin uppgift bra minus andelen som tycker att regeringen sköter sin uppgift dåligt. Samtliga personer som deltar i respektive års SOM-studie ingår i procentbasen.

Sören Holmberg Svenska folkets bedömning av hur bra eller dåligt april 2013 en regering sköter sin uppgift två år före ett val har ett svagt samband med hur det senare går i valet procentenheters förändring i ett regeringsblocks röststöd B10 +3,0/+42 +1,1/+1 ±0,0/+3 S98-3,5/-20-5,3/-15 b =.14 Konstant = -3,0 R 2 =.39-6,8/-6 dåligt Kommentar: Resultaten visar utfallet av en regressionsanalys med förändringar i olika regeringsblocks valutfall som beroende variabel. Förändringen har mätts som ökningar eller minskningar i procentenheter i jämförelse med föregående val. Regeringsblock har definierats som V/S/MP 1988, 1991, 1998, 2002 och 2006 och som C/FP/KD/M 1994 och 2010: betecknade S respektive B. Regeringarnas betygsbalans bygger på en SOM-fråga om hur människor tycker regeringen sköter sin uppgift och anger andel bra-svar minus andel dåligt-svar. I ovanstående analys har regeringarnas betygsbalans beräknats två år före respektive val. bra En sittande regerings betygsbalans: % bra minus % dåligt