PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Anna Roos 1, Raed Awad 2 och Jonathan P. Benskin 2 1 Naturhistoriska riksmuseet 2 ACES, Stockholms Universitet Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017

Jaktstatistik indikerar en kraftig minskning av stammen efter 1950. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1939 1941 1943 1945 1947 1949 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 Från Svenska Jägareförbundet. Jakt blev totalt förbjudet 1969. 2

Inventeringar av utter, under 4 årtionden (kartorna ritade av Katarina Loso). Otter Otter Otter Otter 1970-1979 1980-1989 1990-1999 2000-2009 3 250 km 250 km 250 km 250 km

Även Väst-Sverige har åter utter (Hallands-, Värmlands- och Västra Götalands län). Antal döda uttrar inskickade till NRM

Statens Vilt Unik jaktparagraf! 5

15-20 år efter förbudet mot PCB och DDT ses en ökning av reproduktivt aktiva honor och antalet uttrar i landet Utter: Tecken på reproduktion (röd) vs PCB (blå) Roos et al., 2012, Environmental Pollution 6

Toppredator Utter Miljöindikator Finns i stort sett i hela landet Tillhör Statens Vilt Tillsammans med olika länsstyrelser har vi analyserat ett stort antal miljögifter i utter samt bioassay/bioanalys mm Pilotprojekt med NV om läkemedelsrester i utter. 7

PFAS Perfluorinerade kemikalier med många olika användningsområden Insekticider Pesticider Brandkskum, brandkläder Läder Golvvax Textilier Mattor, möbler Papper Matförpackningar Kosmetika Utomhuskläder Elektronik Rengöringsprodukter Metallindustrin Hydraulolja

Första vetenskapliga artikeln om PFOA och PFOS i naturmiljön publicerades 2001 och visade på ökande halter i naturen även i avlägsna platser.

Första vetenskapliga artikeln om PFOA och PFOS i naturmiljön publicerades 2001 och visade på ökande halter i naturen även i avlägsna platser. Ämnena är hormonstörande och kan orsaka en rad olika sjukdomar inklusive cancer, tarmsår och viktnedgång.

Första vetenskapliga artikeln om PFOA och PFOS i naturmiljön publicerades 2001 och visade på ökande halter i naturen även i avlägsna platser. Ämnena är hormonstörande och kan orsaka en rad olika sjukdomar inklusive cancer, tarmsår och viktnedgång. Flera rättegångar i USA och Sverige ang utsläpp av PFOA (USA) och PFOS (Sverige) där människor skadats/utsatts.

Förhöjda halter PFOS (upp emot 8500 ppb vv) sågs i en pilotstudie 2004 (n=14). Karta ritad av Anders Bignert, NRM. 12

11:51, spfos3d Förhöjda halter PFOS (upp emot 8500 ppb vv) sågs i en pilotstudie 2004 (n=14) och ännu högre halter därefter. Förhöjda halter av PFOS (upp emot 884 ppb vv) har associerats med infektiösa sjukdomar hos havsutter i Kalifornien (Kannan et al. ES&T 2006). PFOA PFOS 8500 ppb ww Friska Utmärglade Sjuka Koncentration (ng/g våtvikt) 13

PFAS i utter från Södra Sverige 1970-2011 Visade på höga och ökande halter. (ng/g lever, våtvikt) Roos et al 2013, Environmental Science and Technology

Det började med Norrbottens län Foto Lotta Lund 15

Medelvärde 2006-2015 Störst andel=pfos Därefter PFNA, PFDA och PFUnDA

PFCA fortsätter att öka

PFAS har stagnerat

Södra Sverige Norra Sverige n 1973-2015 2006-2015 1970-2015 2006-2015 % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde PFOA 166 5,8 p<0,001 105 10,5 p<0,001 131 2,7 p<0,001 105 ns p<0,44 PFNA 166 10,4 p<0,001 105 6,8 p<0,03 131 8,1 p<0,001 105 ns p<0,57 PFDA 166 10,6 p<0,001 105 5,6 p<0,01 131 9,6 p<0,001 105 ns p<0,96 Karboxylater PFUnDA 166 9,6 p<0,001 105 1,6 p<0,001 131 8,1 p<0,001 105 ns p<0,85 PFDoDA 166 10,4 p<0,001 105 2,4 p<0,02 131 8,8 p<0,001 105 ns p<0,72 PFTrDA 166 8,9 p<0,001 105 5,1 p<0,05 131 6,9 p<0,001 105 ns p<0,47 PFTeDA 166 10 p<0,001 105 15,2 p<0,001 131 4,9 p<0,001 105 ns p<0,41 PFPeDA 112 3,5 p<0,001 97 6,5 p<0,08 122 6,5 p<0,001 105 ns p<0,40 PFHxS 166 6,0 p<0,001 105 ns p<0,77 132 4,1 p<0,001 105 ns p<0,41 Sulfonater PFOS 166 1,8 p<0,05 105 ns p<0,44 132 4,9 p<0,001 105 ns p<0,52 PFBS 166 ns p<0,84 105 ns p<0,26 107 3,2 p<0,001 96 ns p<0,26 FOSA 112-7,1 p<0,001 97-14,5 p<0,04 122-3,9 p<0,001 105-10 p<0,02

Södra Sverige Norra Sverige n 1973-2015 2006-2015 1970-2015 2006-2015 % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde PFOA 166 5,8 p<0,001 105 10,5 p<0,001 131 2,7 p<0,001 105 ns p<0,44 PFNA 166 10,4 p<0,001 105 6,8 p<0,03 131 8,1 p<0,001 105 ns p<0,57 PFDA 166 10,6 p<0,001 105 5,6 p<0,01 131 9,6 p<0,001 105 ns p<0,96 Karboxylater PFUnDA 166 9,6 p<0,001 105 1,6 p<0,001 131 8,1 p<0,001 105 ns p<0,85 PFDoDA 166 10,4 p<0,001 105 2,4 p<0,02 131 8,8 p<0,001 105 ns p<0,72 PFTrDA 166 8,9 p<0,001 105 5,1 p<0,05 131 6,9 p<0,001 105 ns p<0,47 PFTeDA 166 10 p<0,001 105 15,2 p<0,001 131 4,9 p<0,001 105 ns p<0,41 PFPeDA 112 3,5 p<0,001 97 6,5 p<0,08 122 6,5 p<0,001 105 ns p<0,40 PFHxS 166 6,0 p<0,001 105 ns p<0,77 132 4,1 p<0,001 105 ns p<0,41 Sulfonater PFOS 166 1,8 p<0,05 105 ns p<0,44 132 4,9 p<0,001 105 ns p<0,52 PFBS 166 ns p<0,84 105 ns p<0,26 107 3,2 p<0,001 96 ns p<0,26 FOSA 112-7,1 p<0,001 97-14,5 p<0,04 122-3,9 p<0,001 105-10 p<0,02

Södra Sverige Norra Sverige n 1973-2015 2006-2015 1970-2015 2006-2015 % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde n % årlig förändring p-värde PFOA 166 5,8 p<0,001 105 10,5 p<0,001 131 2,7 p<0,001 105 ns p<0,44 PFNA 166 10,4 p<0,001 105 6,8 p<0,03 131 8,1 p<0,001 105 ns p<0,57 PFDA 166 10,6 p<0,001 105 5,6 p<0,01 131 9,6 p<0,001 105 ns p<0,96 Karboxylater PFUnDA 166 9,6 p<0,001 105 1,6 p<0,001 131 8,1 p<0,001 105 ns p<0,85 PFDoDA 166 10,4 p<0,001 105 2,4 p<0,02 131 8,8 p<0,001 105 ns p<0,72 PFTrDA 166 8,9 p<0,001 105 5,1 p<0,05 131 6,9 p<0,001 105 ns p<0,47 PFTeDA 166 10 p<0,001 105 15,2 p<0,001 131 4,9 p<0,001 105 ns p<0,41 PFPeDA 112 3,5 p<0,001 97 6,5 p<0,08 122 6,5 p<0,001 105 ns p<0,40 PFHxS 166 6,0 p<0,001 105 ns p<0,77 132 4,1 p<0,001 105 ns p<0,41 Sulfonater PFOS 166 1,8 p<0,05 105 ns p<0,44 132 4,9 p<0,001 105 ns p<0,52 PFBS 166 ns p<0,84 105 ns p<0,26 107 3,2 p<0,001 96 ns p<0,26 FOSA 112-7,1 p<0,001 97-14,5 p<0,04 122-3,9 p<0,001 105-10 p<0,02

PFOS i utter från 2000-2015 (n=272) Grön = median för landet (340 ng/g), geometriskt medelvärde för 25*25 km ruta. Kartan ritad av Anders Bignert.

PFOS (2006-2015, n=210) (röd romb = medelvärde för länet, röd streckad linje medelvärde för hela landet) Över medel: Stockholm, Södermanland, Uppland Västmanland, Örebro och Östergötland BL DA GÄ HA JÄ JÖ KAL KR NB ST SÖ UP VB VN VS VG ÖR ÖG

PFCA 2000-2015 Grön= median (239 ng/g) Kartan ritad av Anders Bignert

PFCA: 2006-2015 Över medel: Blekinge, Jämtland, Kalmar, Norrbotten, Södermanland, Uppland och Örebro över medelvärde för landet. BL DA GÄ HA JÄ JÖ KAL KR NB ST SÖ UP VB VN VS VG ÖR ÖG

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Svar: Ja Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017

Gore-Tex lösning? är inte så bra för uttrar

Vad görs för utter nu? Vi provtar löpande samtliga uttrar som skickas in till NRM (ca 150/år) övervakar hälsostatus Rapporten om PFAS i utter är klar och en vetenskaplig publikation ska publiceras inga fler analyser är planerade Rapport om läkemedelsrester och hormonanalyser på G.

Tack till: Länsstyrelserna i Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Jämtland, Uppsala, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Östergötland, samt Knivsta kommun samt Rädda uttern i Småland som har bekostat analyserna. Foto: Thomas Claesson, Emån, Vetlanda 12 januari 2012 30