Fjällturismen i Sverige

Infonr 007-2007 Fjällturismen i Sverige Utveckling 1978-2004

Nutek Upplaga: 75 ex Produktion: Nutek, januari 2007 Färgtryck: Elanders AB Nutek Info nr 007-2007

Förord Nutek har i samarbete med företaget Resurs AB initierat en studie om utvecklingen för fjällturismen i Sverige fram till år 2004. Av rapporten framgår att sommarturismen i de svenska fjällen har stagnerat. Vinterturismen visar en mer blandad bild med ökningar främst i de södra fjällområdena och en svagare utveckling i andraområden. För innehållet i rapporten svarar Resurs AB. Studien presenterades för företrädare för branschen vid ett seminarium på Arlanda den 29 augusti 2005. Sune Halvarsson Tf. generaldirektör Nutek Björn Sjöstedt Företagsstöd Har du frågor om denna publikation, kontakta Björn Sjöstedt Telefon 08-681 91 00 E-post bjorn.sjostedt@nutek.se

Sammanfattning Denna rapport visar utvecklingen i svenska fjällen dels under sommaren och dels under vintern, de senaste 25 åren. Resultatet sammanfattas här för respektive säsong och totalt, samt vilka styrkor och svagheter den svenska fjällprodukten har. Sommar Sommarturismen i fjällen stagnerar och totalt har övernattningar minskat med 30 % på 15 år. Den enda destination som visar ökning på sommaren är Idre. Denna destination startade en målmedveten satsning på sommarturism under 70-talet. Efter en stor ökning i slutet av 80- talet har Idre en fortsatt positiv utveckling de senaste åren. Samtliga övriga fjälldestinationer har en minskad turism under sommaren, där Åre och Härjedalen har halverad sommarturism sett på 20 år. Ett viktigt skäl till Idres framgångar kan vara ett brett produktutbud som tillfredställer dagens turism, samt att produktutbudet har en huvudman, Idre Fjäll, eller administreras av en huvudman. Övriga destinationer har inte ett utvecklat produktutbud för att locka turister på sommaren, eller att det saknas en samordning för det befintliga produktutbudet. Åre har inlett en satsning på sommarturism, bland annat genom etableringen av Multihallen. Denna invigdes hösten 2004 varför inga resultat av denna satsning märks i denna rapport. Vinter Vinterturismen i fjällen bygger på en stark produkt, utförsåkning vid liftanläggning. På senare år har flera destinationer även satsat på kompletterande produkter. Vinterturismen i svenska fjällen har en positiv utveckling med stora ökningar i mitten av 90-talet och början av detta decennium.

Ökningarna avser enbart södra fjällen och märks mest för Sälen, Idre och Åre. Lapplandsfjällen, Norr- och Västerbotten, har en oförändrad vinterturism de senaste 10 åren. Där finns en tendens till svag ökning de senaste åren efter en svacka i slutet av 90-talet. De destinationer som ökar mest är de som har en stark ägarform. Här märks Skistar i Sälen, Åre och Vemdalen, samt Idre Fjäll. De stora ökningarna 2002 och 2003 har inte märkts i den officiella statistiken för hotell, stugbyar och vandrarhem. Detta beror på en omläggning i statistiken där SCB flyttat anläggningar som tidigare redovisat som Stugby. Dessa ingår nu i en ny kategori som kallas SoL, uthyrning av stugor och lägenhet. I denna rapport finns statistik även inklusive SoL och då framgår de stora ökningarna på ett bättre sätt. Dessa ökningar stöds också av resultat från TDB samt liftomsättning från SLAO. Omsättning och sysselsättning Under Övrigt finns ett avsnitt med rubriken Fjällturismens effekter på ekonomi och sysselsättning. Med olika faktakällor påvisas där utvecklingen i fjällen dels omsättnings- och dels sysselsättningsmässigt. Där visas att bara 3 fjällområden, av 15, som visar positiv sysselsättningsutveckling de senaste 10 åren, Älvdalen och Malung (genom Idre och Sälen), samt Åre. 5 av 15 fjällområden har negativ utveckling av sysselsättning de senaste 10 åren. Den svenska fjällprodukten Det finns ingen komplett SWOT-analys 1 av den svenska fjällprodukten. Här sammanfattas några punkter under styrka och svaghet utan att närmare gå in på hot och möjligheter som gjordes i rapporten 1999. Resultatet av de två första ger, till mångt och mycket, svaret på de två andra. Observera att vissa synpunkter nedan är generaliserade och att undantag finns. Styrka Svenska fjällen har ett mycket högt anseende i många länder. Detta gäller främst Danmark, Tyskland och Nederländerna, samt vintertid även Storbritannien och Finland. För vinterturism har 1 SWOT-analys är en engelsk term för Strength, Weakness, Opportunity, Threath.

Sverige skidområden som är mer vänliga för dessa länder än vad Alperna erbjuder. 0,2 % av svenska befolkningen åker till Lappland varje år. En undersökning 2 visar att 0,8 % planerat en resa och 15,6 % anser sig vilja resa till Lappland. Eftersom 0,8 % anger sig planerat en resa och bara 0,2 % genomför resan innebär detta 4 gånger högre resande om kunskap kan fås om varför den planerade resan inte genomförs. Flera fjällområden har fått starka ägare, aktörer med ekonomiska muskler, som har resurser för att göra stora investeringar samt få till stånd en kraftfull marknadsföring. Destinationer med ett brett och samlat produktutbud för sommarturismen utvecklas positivt. Bästa exemplet på detta är Idre där alla produkter är samlade centralt. Besökarna behöver bara vända sig till ett ställe för att få tillgång till alla aktiviteter. Svaghet Paketering, tillgänglighet att boka produkten, ligger långt från den nivå som konsumenten har att boka likvärdig resa till Alperna. Redan på 60-talet kunde svensken gå in på en svensk resebyrå och fråga om en skidresa och fick alternativen Österrike, Frankrike, Schweiz, Italien och Tyskland, inte Sverige. 2005 finns ännu fler utländska alternativ, men fortfarande inte Sverige. Via en svensk resebyrå går det att boka resan till fjällen, eller boendet, men inte hela resan. 2005 är det möjligt att i Japan gå in på en resebyrå och boka en resa till Icehotel i Jukkasjärvi, men i Sverige och Europa finns det ingen komplett resa att boka till svenska fjällen, undantaget några enskilda bussresearrangörer. Många fjälldestinationer är inte bokningsbara via Internet utan hemsidorna hänvisar till ett telefonnummer eller intresseanmälan via E-post. Svenska fjällanläggningar måste ha ett större samarbete. De konkurrerar om kunderna, men måste samtidigt underlätta för kunderna att nå produkten. Exempel på detta är att det går fyra tåg till Åre varje dag, men turisten måste själv ordna transporten från järnvägsstationen till hotellet. Detta gäller även satsningen på flygcharter till Åre, där transfer från flygplatsen till hotellet är ett tillägg som bokas separat (250:- per person och enkelresa ger 2 Framtidsscannern, beställd av ETOUR, som visar var svenskar bokat och planerat en framtida resa, samt var de helst skulle vilja åka. Detta har genomförts tre gånger per år 2001-2003.

2 000:- för en tvåbarnsfamilj). Hotellen borde ha ett samarbete där transfer ingår i priset. Liknande problem finns för flera destinationer och endast Riksgränsen erbjuder ett paket där resa, transfer och boende ingår. De flesta fjälldestinationer har inte ett tillräckligt attraktivt produktutbud att locka sommarturism, eller att utbudet är splittrat. Med splittrat utbud avses att det är upp till gästerna att ta reda på vilket produktutbud som finns och boka detta, de är inte bokningsbara via reception på den anläggning som gästen bor på.

Innehåll 1 Analys fjällturismen i Sverige 1 Inledning 1 Historik 2 Vad är Fjällturism? 2 Sommar 3 Vinter 3 Geografisk avgränsning Området fjällen 4 Nuvarande fjällturism 6 Vinter 6 Sommar 7 Övrigt 7 2 Utveckling fjällturismen i Sverige 9 Inledning 9 Sommarturism i svenska fjällen 9 Inkvarteringsstatistik hotell, stugbyar och vandrarhem 9 Inkvarteringsstatistik, inkl SoL-registret 12 Övervattningar enligt TDB 12 Utveckling svenska övernattningar 14 Utveckling utländska övernattningar 14 Sammanfattning utveckling sommar 16 Vinterturism i svenska fjällen 16 Inkvarteringsstatistik hotell, stugbyar och vandrarhem 16 Inkvarteringsstatistik, inkl SoL-registret 18 Övernattningar enligt TDB 20 Utveckling svenska övernattningar 22 Utveckling utländska övernattningar 23 Sammanfattning utveckling vinter 25 3 Övrigt 27 Utveckling konkurrentländer 27 Norge 27 Österrike 28 Schweiz 28 Italien 28

Frankrike 28 Polen 28 Sammanfattning konkurrentländer 29 Omsättning skidliftar och andra skiddata 29 Omsättning skidturism i Sverige 1997 och 2004 31 Boendeformer i fjällen 32 Fjällturismens effekter på ekonomi och sysselsättning 33 Turistekonomisk effektberäkning 33 Regional omsättningsstatistik 34 Turistekonomisk effektberäkning 34 Regional omsättningsstatistik 36 Sammanfattning sysselsättning 38 Ägande-/Driftsförhållanden 39 4 Uppdraget 41 Bakgrund 41 Syfte 41 Data som använts för analysen 41 Presentation Resurs AB 42 Presentation faktakällor 42 SCB/TD 42 TDB 43 SLAO 43

1 Analys fjällturismen i Sverige Inledning Enligt officiell statistik har den totala fjällturismen minskat de senaste fem åren, främst vintertid. Detta är dock inte en faktisk verklighet utan beror på förändrad kategorisering i SCB/TD 3 inkvarteringsstatistik. I fjällen har det länge funnits anläggningar och bokningsorganisationer som förmedlar uthyrning av privata fritidshus, andelslägenheter och liknande. Dessa har kategoriserats som stugbyar och därmed varit medräknade i SCB s inkvarteringsstatistik. De senaste åren har dessa förmedlade stugor flyttats till SCB/TD nya kategori SoL (uthyrning av stugor och lägenheter), se även källbeskrivning. Den förändring som skett har främst påverkat redovisad officiell statistik för Sälen och Åre, men delvis även andra områden. Förutom att privata stugor och lägenheter hyrs ut via ovan nämnda bokningsorganisationer finns också en omfattande direktuthyrning, där ägarna själva hyr ut. Vidare finns många stugor och lägenheter som ägs av företag och används deras anställda. Med anledning av ovanstående kan den officiella statistiken inte nyttjas för att för att volymbestämma totala antalet övernattningar i svenska fjällen. Den kan ge en bra bild av de utländska övernattningarna eftersom dessa antas ha en liten andel av de övernattningar som inte finns SCB/TD statistik. TDB ger en bra bild av svenskarnas övernattningar i fjällen. TDB kan dock inte direkt jämföras med SCB/TD inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. TDB har det kommersiella boendet (utom camping) uppdelat i tre kategorier: Hotell och pensionat Vandrarhem Hyrd stuga/lägenhet I nämnda kategorier redovisar TDB ca 3 miljoner svenska kommersiella övernattningar per år jämfört med 1,6 miljoner svenska 3 SCB = Statistiska Centralbyrån, TD = Turistdelegationen. SCB producerar inkvarteringsstatistik på uppdrag av TD. 1

övernattningar enligt SCB/TD inkvarteringsstatistik. Därmed finns bara drygt hälften av den kommersiella uthyrningen i SCB/TD statistik. Till detta kommer att TDB även har en kategori som heter Stuga/lägenhet hyrd privat med ca 2 miljoner övernattningar per år de senaste åren. Historik Fjällturismen startade på allvar för drygt 100 år sedan. Vid sekelskiftet öppnades de första anläggningarna i fjällen, bland annat med Svenska Turistföreningen och SJ Semesterhemsförening som ägare. Fler följde efter, men kännetecknande var att driften främst sköttes av föreningar/organisationer eller familjeföretag. Skid- och Friluftsfrämjandet kom att spela en stor roll i utvecklingen Fjällturismen utvecklades långsamt under första halvan av seklet och först under andra världskriget öppnade de första skidliftarna, Åre 1940, Storlien 1942, Björkliden 1947 och Sälen 1949. Under 70- och 80-tal skedde en explosiv utveckling, mycket för ett massmedialt intresse runt utförsåkning. Stora svenska idrottsliga framgångar bidrog mycket till detta. De startade på allvar med Stig Sollander och fortsatte med Bengt-Erik Grahn, Olle Rolén, Ingemar Stenmark, Stig Strand och har sen fortsatt med många fler, senaste åren främst på damsidan. Trots den explosiva utvecklingen var det få större företag inom fjällturismen. Fortfarande dominerade föreningar, organisationer och familjeföretag. Det enda större privata bolaget på 60- och 70-talen var Fjällkedjan Hotell AB med anläggningar i Riksgränsen, Hemavan och Storlien. Så sent som på 70-talet fanns det personal som arbetade ideellt, d v s mot mat och husrum som ersättning. Under 90-talet har fjällturismen fortsatt att öka för vintersäsongen, men där sommarsäsongen är näst intill oförändrad eller till och med en svag minskning sett på 20 års sikt. Vad är Fjällturism? För en oinitierad kan fjällturism ses som en produkt. I själva verket är det många olika produkter som inryms i begreppet fjällturism. Vissa av produkterna skiljer sig markant från varandra där konsumenterna agerar på helt olika sätt, jämför exempelvis snowboard med ädelfiske i Råstojaure. 2

För att beskriva de olika produkterna måste vi först skilja på årstiderna och därefter beskriva huvudprodukterna. Vintern (november-april) svarar för 76 % av alla övernattningar och ca 85 % av omsättningen Helt säkra uppgifter på omsättningen existerar inte, men enbart skidliftar omsätter nästan en miljard kronor per år, där mer än 99 % avser vintern. Sommar Sommarperioden, maj-oktober, svarar för 24 % av alla övernattningar i fjällen men bara ca 15 % av den totala omsättningen. Produkterna under sommarhalvåret kan delas in i tre huvudgrupper: Vandring Fiske Övriga aktiviteter Under övriga aktiviteter finns t ex golf, flora, ridning, paddling, mm. Vissa områden har ett brett utbud av aktiviteter för att locka besökare även på sommaren. Idre är ett sådant exempel där man även har idrottshall för träningsläger, inom- och utomhuspool, mm. Fram till 70-talet dominerade Lapplands- och Jämtlandsfjällen sommarturismen, men de stora satsningarna i Idre har gjort dem till marknadsledande. För närvarande görs stora satsningar i Åre på året runt turism genom den satsning som Holiday Club gör. Vinter Med vintern avses perioden november-april. De flesta anläggningar öppnar ca 1 november och avslutar säsongen ca 1 maj. Här finns dock ett väsentligt undantag i form av Kirunafjällen som öppnar i februari, första sportlovsveckan, och erbjuder skidåkning långt in i maj, för Riksgränsen ända till midsommar (skälet att man börjar i februari beror på att solen inte stiger över horisonten under perioden december-januari). Vinterturismen kan delas in i fyra huvudprodukter 3

vid liftanläggningar (med andel 2004 4 ): Utförsskidor 77,4 % Snowboard 15,7 % Telemark 1,3 % Tur- och längdåkning 5,6 % Med utförsskidor avses skidåkning på två skidor, till skillnad mot snowboard på en bräda. En allmän föreställning är att utförsåkning är utförsåkning, men konsumenterna av alpin utförsåkning väljer ofta ett bra boende och nyttjar restauranger medan snowboardkonsumenterna bor enkelt, ofta flera tillsammans och lagar maten själv eller äter snabbmat. Den alpina skidåkningen svarar förmodligen för mer än 85 % av den totala omsättningen under vintern i fjällen. Enligt TDB svarar 78 % av alla svenskar att skidåkning med skidlift är det huvudsakliga syftet med resan till fjällen och 22 % svarar övrig skidåkning, längdskidor och turåkning. Många resenärer har förmodligen flera syften med resan och nyttjar kanske båda formerna av skidåkning. En exakt uppdelning är förmodligen omöjlig att avgöra i detalj. Geografisk avgränsning Området fjällen Det finns ingen klar geografisk avgränsning över vad som avses med fjällturism. Vi har utgått från att det finns kalfjäll i området och att statistikproducenternas avgränsningar har fått ligga till grund för definitionen. Detta innebär att statistik från SCB/TD och TDB som använts för denna analys inte helt avser samma geografiska område. Det vi avser med fjällen framgår av nedanstående uppställning för SCB/TD respektive TDB. I fortsättningen av denna analys namnges respektive område enligt kolumnen Kallat. 4 Uppgifterna avser den marknadsundersökning som SLAO genomfört varje år de senaste 10 åren. 4

SCB/TD statistik Kommun Kallat Beskrivning av område Del av Kiruna Kirunafjällen Fjällområdet väster om centralorten med Abisko, Björkliden och Riksgränsen. Del av Storuman Tärnaby/Hemavan Fjällområdet väster om centralorten med Tärnaby och Hemavan Del av Vilhelmina Övriga Västerbottensfjällen Fjällområdet väster om centralorten med Kittelfjäll, Klimpfjäll och Marsfjäll. Del av Dorotea Övriga Västerbottensfjällen Fjällområdet väster om centralorten med bl a Borgafjäll. Åre Åre Hela kommun med Åre, Vålådalen, Storlien, m fl. Härjedalen Härjedalen Hela kommun med Vemdalen, Lofsdalen, Funäsdalen. Älvdalen Älvdalen Hela kommun med bl a Idre, Särna och Grövelsjön Malung Malung Hela kommun med Sälen TDB statistik Kommun Kallat Beskrivning av område Kiruna Gällivare Norrbotten Hela kommuner Jokkmokk Arjeplog Sorsele Storuman Vilhelmina Västerbotten Hela kommuner Dorotea Strömsund Åre Åre Hela kommunen Berg Härjedalen Hela kommuner Härjedalen Älvdalen Dalarna Hela kommuner Malung 5

Trots 24 000 intervjuer kan TDB inte redovisa statistiskt säkerställda data för mindre kommuner och dessutom uppdelat på säsong. Av ovan nämnda kommuner har Åre, Älvdalen och Malung ett tillräckligt stort resande vintertid för att få statistiskt säkerställda data. Trots detta har vi slagit ihop Malung och Älvdalen eftersom resandet till Malung är lågt under sommaren. Strömsund har lagts under Västerbotten trots att kommunen ligger i Jämtland. Detta beror främst resandet till Strömsund mer liknar det som Västerbottenskommunerna har. Nuvarande fjällturism Resandet genomgår en förändring mot kortare resor, i tid, och mot ett större innehåll i resan, ofta äventyr. Detta påverkar naturligtvis den svenska fjällturismen och nämnda förändring sker också i Sverige. Även här måste dock en uppdelning ske för vinter respektive sommar. Vinter Utförsåkningen i världen omsätter så stora belopp att de stora aktörerna, skidfabrikanter, mm, hela tiden utvecklar nya idéer, nya idrottsgrenar och annat för att konsumenterna skall köpa deras produkter. Snowboard, åkning på en bräda, ökade kraftigt under 90- talet och hade som bäst 20 % av marknaden utförsåkning. De senaste åren har dock andelen minskat till 15,7 % vårsäsongen 2004. Den skidtyp som tagit marknadsandelar är istället Snowblades. Från den traditionella utförsåkningen i mitten av seklet har utvecklingen gått via freestyle och andra skidformer, allt för att få konsumenten att köpa en ny skida. Denna utveckling kommer också att fortsätta, de stora producenterna måste hela tiden utveckla skidan. Det senaste exemplet på detta är carvingskidan som slog igenom i slutet av 90-talet. Turåkning i fjällen har inte utvecklats speciellt de senaste 20 åren. Anläggningarna satsar lite eller inget på detta eftersom det ger små intäkter jämfört med liftkort. Den totala volymen på turåkning är ungefär lika stor idag som för 20 år sedan. Längdåkning i motionsspår har dock blivit ett komplement för många anläggningar. Det som istället ökat avsevärt är skoteråkning i fjällen. Framtiden för denna produkt kan dock ej förutspås eftersom starka krafter talar för hindrande lagstiftning på detta område. 6

Sommar De stora produktförändringarna/nyheterna har skett för sommarturismen i fjällen. Ett ökat intresse för aktiv semester, eventuellt med äventyr har lett till ett förändrat produktutbud. För 20 år sedan fanns inte många tankar på golfbanor i fjällen, idag finns ett flertal sådana anläggningar. Forsränning, hanggliding, klätterväggar och mountain bike är andra exempel på denna utveckling. I de flesta fall är dock aktörerna mycket små och totalvolymerna inte speciellt höga. Inga nyheter har kommit som lockat en stor publik. Internationellt sett är bilden densamma, men där är produktutbudet betydligt större. Ett stort antal mindre produkter har gett en styrka för att även driva ett resmål sommartid. Övrigt För 25 år sedan hade den amerikanska vintersportorten Vail en turism som hade en fördelning med 95 % för vintern och 5 % på sommaren. Genom en rad strategiska beslut har man idag lika stor turism på sommaren som på vintern, trots att vinterturismen har ökat. Den senare svarar dock för majoriteten av omsättningen. Den explosiva utvecklingen av fjällturism har inte följts av ökad professionalism på boendeanläggningar i fjällen i samma omfattning. Ett exempel på detta är att svarsfrekvensen för svenska hotell, hur många som lämnar statistik till SCB, är över 90 %, mer än 9 av 10 lämnar statistik varje månad. För fjällanläggningar ligger svarsfrekvensen ofta på under 50 % i en del områden, d v s mindre än varannan boendeanläggning lämnar statistik trots att det finns lagstiftning på att de skall göra detta. En svag förbättring har dock skett de senaste åren. 7

8

2 Utveckling fjällturismen i Sverige Inledning Fjällturismen är den del av turismen som påverkas mest av omvärldsfaktorer och där vädret har den allra största inverkan. Detta gäller speciellt vintertid där brist på snö har en direkt inverkan på skidturism. Ett bra exempel på detta är den senaste vintern, november 2003 till april 2004, då många skidanläggningar inte kunde öppna förrän i slutet av december p.g.a. värme och snöbrist. Säsongen tog också slut tidigare än normalt efter regn och varmt väder redan i mitten av april. Av sex månaders vintersäsong var det många anläggningar som bara hade öppet fyra. Inledningen av vintersäsongen är att betrakta som lågsäsong, men avslutningen i april är högsäsong då många anläggningar normalt är fullbokade. Vid en analys av fjällturismen, speciellt vintersäsongen, är det därför viktigt att ta hänsyn till väder och snötillgång. Sommarturism i svenska fjällen Inkvarteringsstatistik hotell, stugbyar och vandrarhem Sommarturismen i fjällen har totalt sett stagnerat något de senaste 15 åren. 1989 fanns en toppnotering med totalt drygt 800 000 övernattningar för de redovisade fjällområdena och detta har minskat till 563 000 sommaren 2004 (avser maj-oktober). 9

900 000 Hotell, stugbyar, vandrarhem fjällen totalt 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1978 Maj-Okt 1980 Maj-Okt 1982 Maj-Okt 1984 Maj-Okt 1986 Maj-Okt 1988 Maj-Okt 1990 Maj-Okt 1992 Maj-Okt 1994 Maj-Okt 1996 Maj-Okt 1998 Maj-Okt 2000 Maj-Okt 2002 Maj-Okt 2004 Maj-Okt Den enda fjälldestination som har ökat, sett på längre tidsperspektiv, är Idre (Älvdalens kommun). Idre är också den destination som målmedvetet satsat på sommarturism. Detta har varit naturligt för Idre eftersom en av idéerna när utvecklingen startade på 70-talet var att skapa helårssysselsättning. Samtliga övriga destinationer har en minskad sommarturism. De flesta av Svenska Turistföreningens fjällstugor ingår inte i SCB/TD statistik, men även dessa visar en svagt vikande tendens för sommarturismen. 10

250 000 Hotell, stugbyar och vandrarhem, sommar 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1978 Maj-Okt 1980 Maj-Okt 1982 Maj-Okt 1984 Maj-Okt 1986 Maj-Okt 1988 Maj-Okt 1990 Maj-Okt 1992 Maj-Okt 1994 Maj-Okt 1996 Maj-Okt 1998 Maj-Okt 2000 Maj-Okt 2002 Maj-Okt 2004 Maj-Okt Malung Älvdalen Åre Härjedalen Jämtlandsfjällen visar en stor minskning där Åre fått en halverad sommarturism på 15 år och liknande visar Härjedalen på 20 år. Åre har fattat beslut om en satsning på sommarturism genom etableringen av Multihallen. Denna invigdes hösten 2004 och därför syns inga effekter av denna satsning i detta resultat. Lapplandsfjällen har en stagnerad sommarturism. Detta gäller främst Kirunafjällen som har en minskad beläggning med 40 % på 15 år. Författaren av denna rapport var verksam i Kirunafjällen under hela 70-talet och har därför kunskap om att beläggningen på flera anläggningar då var betydligt högre. Abisko och Björkliden hade ofta närmare 100 % beläggning från midsommar och långt in i augusti. De senaste somrarna har kapacitetsutnyttjandet legat på ca 40 %. 140 000 Hotell, stugbyar och vandrarhem, sommar 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1981 Maj-Okt 1983 Maj-Okt 1985 Maj-Okt 1987 Maj-Okt 1989 Maj-Okt 1991 Maj-Okt 1993 Maj-Okt 1995 Maj-Okt 1997 Maj-Okt 1999 Maj-Okt 2001 Maj-Okt 2003 Maj-Okt Kiruna Tärnaby Övr Vbotten 11

Inkvarteringsstatistik, inkl SoL-registret Uthyrning av stugor och lägenheter svarar för en liten andel av det kommersiella boendet sommartid, mindre än 10 %. Idre är undantaget där anläggningar i SoL-registret svarar för ca 20 % av totala antalet kommersiella övernattningar. Resultat från SoL finns för åren 2001-03 och visar en ojämn utveckling där det kan antas att redovisningen inte är komplett. Sommar 2001 Sommar 2002 Sommar 2003 Jämtland 7 598 9 891 11 333 Dalarna 85 996 21 435 57 463 Med Jämtland avses Funäsdalen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre. Med Dalarna avses Sälen och Idre. I talen för Dalarna sommaren 2001 finns en betydande andel utländska övernattningar, ca 40 %, men i övrigt svarar dessa för en liten andel. Övervattningar enligt TDB 5 Genom TDB (se Presentation av faktakällor ) erhålls data för alla boendeformer, alltså även övernattningar hos släkt och vänner, i egna fritidshus och andra boendeformer där det saknas annan officiell statistik. TDB avser enbart svenska övernattningar. Enligt SCB/TD svarar svenska övernattningar för 82 % av all kommersiell övernattning i fjällen sommaren 2004. Utländska övernattningar sker förmodligen främst på anläggningar som lämnar officiell statistik till SCB/TD. Kombinationen svenska övernattningar enligt TDB och utländska enligt SCB/TD borde därför ge en bra bild på totala antalet övernattningar. För att få bra baser, och därmed mer tillförlitligt resultat, har svenska fjällen delats upp i fem områden. Dessa består av hela kommuner enligt följande: Dalarna Malung och Älvdalen Härjedalen Härjedalen och Berg Åre Åre Västerbotten Storuman, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina och Strömsund. 5 TDB är en marknadsundersökning som pågått oavbrutet från 1989 (på försök även tidigare under 80-talet). Varje år tillfrågas 24 000 svenskar om sitt resande i Sverige och till utlandet. I genomsnitt intervjuas 125 svenskar varje kväll (söndag till torsdag), minst 2 000 i månaden, för att få minst 24 000 intervjuer per år. Totalt finns data om mer än 350 000 resor i databasen. 12

Norrbotten Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaur. Strömsund har placerats med Västerbotten trots att kommunen ligger i Jämtland. Detta beror på att turismen i Strömsund har större likheten med Västerbottenskommunerna än med övriga Jämtland. 6 000 Övernattningar TDB hela fjällen 5 000 4 000 i 1000-tal 3 000 2 000 1 000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1 600 Övernattningar TDB sommar 1 400 1 200 1 000 i 1000-tal 800 600 400 200 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dalarna Härjedalen Åre Västerbotten Norrbotten För denna rapport har data tagits från TDB för alla fritidsresor med övernattning till angivna områden. I bilaga redovisas både resor och övernattningar, men här enbart antal övernattningar. I genomsnitt 13

görs fem övernattningar för varje resa. Resultatet visar en förändring som i stora drag följer utvecklingen för SCB/TD inkvarteringsstatistik, men att variationerna mellan åren är större. Ett skäl till detta är att TDB också medtar övernattningar i eget, lånat eller hyrt fritidshus, samt hos släkt och vänner. Dessa kategorier svarar för en mycket stor del av totala antalet övernattningar och påverkas också betydligt mer av vädret. Utveckling svenska övernattningar Svenskar svarar för drygt 80 %, 82 % under 2004, av alla kommersiella övernattningar i fjällen under sommaren. Eftersom svenskar har en så dominerande roll visas här bara den totala förändringen för sommaren eftersom respektive destinations förändring för totala antalet övernattningar redan redovisats. 800 000 Svenska, hotell, stugbyar och vandrarhem, som m ar 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1978 Maj-Okt 1980 Maj-Okt 1982 Maj-Okt 1984 Maj-Okt 1986 Maj-Okt 1988 Maj-Okt 1990 Maj-Okt 1992 Maj-Okt 1994 Maj-Okt 1996 Maj-Okt 1998 Maj-Okt 2000 Maj-Okt 2002 Maj-Okt 2004 Maj-Okt Utveckling utländska övernattningar Utländska övernattningar i svenska fjällen ökade kraftigt i mitten av 80-talet, från knappt 50 000 övernattningar till ca 100 000. Sälen bidrog främst till dessa ökningar, men i början av 90-talet tog Idre över med stora ökningar. De senaste 12 åren har Idre ca 1/3 av alla utländska övernattningar i svenska fjällen under sommarperioden. Observera volymskillnaderna mellan de två diagrammen, där södra fjällvärlden har betydligt högre volymer än norra. De absoluta toppåren är 1993 och 1995 med ett mycket stort antal danska 14

övernattningar i Idre. Sälen hade ett toppår 1986 och även då var det danska övernattningar som svarade för merparten. 70 000 Utländska på hotell, stugbyar och vandrarhem, sommar 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1978 Maj-Okt 1980 Maj-Okt 1982 Maj-Okt 1984 Maj-Okt 1986 Maj-Okt 1988 Maj-Okt 1990 Maj-Okt 1992 Maj-Okt 1994 Maj-Okt 1996 Maj-Okt 1998 Maj-Okt 2000 Maj-Okt 2002 Maj-Okt 2004 Maj-Okt Malung Älvdalen Åre Härjedalen 16 000 Utländska på hotell, stugbyar och vandrarhem, sommar 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1978 Maj-Okt 1980 Maj-Okt 1982 Maj-Okt 1984 Maj-Okt 1986 Maj-Okt 1988 Maj-Okt 1990 Maj-Okt 1992 Maj-Okt 1994 Maj-Okt 1996 Maj-Okt 1998 Maj-Okt 2000 Maj-Okt 2002 Maj-Okt 2004 Maj-Okt Kiruna Tärnaby Vbotten Åre och Härjedalen har legat på ungefär samma nivå på utländska övernattningar i 25 år. Norska övernattningar har spelat en avgörande roll för variationerna mellan åren för Åre och Härjedalen, med en viss inverkan även av finska och tyska övernattningar för Åre. 15

Kirunafjällen hade rekordår 1989, 1993 och 1995. För de två senare åren avser detta främst tysk övernattning, men 1989 flera olika nationaliteter. Tärnaby/Hemavan hade en ökning av utländska övernattningar fram till 1994, men har sen en stagnation tillbaka till de låga siffrorna från början av 80-talet. Skälen till ökningarna i mitten av 90-talet var tyska, finländska och norska övernattningar. Sammanfattning utveckling sommar Fjällvärlden påverkades dramatiskt av momsreformen 1990 med stora minskningar. Detta gällde främst vinterturismen, men även sommarturismen påverkades. Sommarturismen i fjällen återhämtade något fram till 1994, främst beroende på ökningar för Idre. De senaste tio åren har övernattningar på sommaren i svenska fjällen minskat med 20 %. Minskningarna avser hela fjällvärlden utom Idre. Idre är den enda destination som målmedvetet satsat på sommarturism i fjällen, med ett brett produktutbud som lockar till en ökad turism. Lapplandsfjällen har en mycket negativ trend och det är svårt att avgöra skälen till detta. Enligt ETOUR 6 vill nästan 20 % av svenska befolkningen åka till Lapplandsfjällen, men få genomför resan. Inga undersökningar är utförda på vad som är hinder för denna resa. Skälen kan vara många, ekonomiska (dyr resa), avstånd, produktutbud, mm. Från 2004 satsar Åre på en ökad sommarturism genom etableringen av Multihallen. Denna invigdes hösten 2004 och inga synbara effekter kan ännu påvisas av denna satsning. Flera destinationer har diskuterat en ökad satsning på sommaren, men problemen har oftast varit att få samtliga aktörer att dra åt samma håll. Satsning på vinterturism innebär en huvudprodukt i form av utförsåkning. Satsning på sommarturism dock ett flertal aktiviteter, ofta med många entreprenörer inblandade. Vinterturism i svenska fjällen Inkvarteringsstatistik hotell, stugbyar och vandrarhem Vinterturismen i fjällen har ökat mycket de senaste 25 åren. Efter en stor ökning i slutet av 80-talet kom en stagnation 1990-92 som tros bero på effekter av momsreformen. 1992-95 ökade dock 6 ETOUR= European Research Institute i Östersund. De har genomfört undersökningar om var svensken helst vill resa, kallad Framtidsscannern. 16

vinterturismen mycket för att sen ha legat kvar på denna nivå enligt SCB/TD statistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. Med vinter avses perioden november-april. I Kirunafjällen öppnas inte anläggningarna förrän i februari och Riksgränsen har öppet för skidåkning till midsommar. Perioden maj-juni för detta område svarar dock för en mycket liten andel totalt sett. 2 500 000 Hotell, stugbyar, vandrarhem, vinter 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 1 000 000 Hotell, stugbyar och vandrarhem, vinter 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 Malung Älvdalen Åre Härjedalen Observera de stora skillnaderna i volymer mellan södra och norra fjällen. Sälen är marknadsledande följt av Åre och Idre. Den senare 17

visar en jämn ökning de senaste åren, men Åre visar en stor nedgång senaste året och Sälen en nedgång 2000 och 2001. I båda dessa fall beror det på att stugbyar har klassats om och ingår istället i SoLregistret, se nästa avsnitt. 80 000 Hotell, stugbyar och vandrarhem, vinter 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 Kiruna Tärnaby Vbotten Lapplandsfjällen har betydligt lägre volymer än södra fjällen. Kirunafjällen har en svag stagnation sett på längre sikt, men har dock ökat något de senaste fem åren. Trots detta är volymerna lägre än på 80-talet. Tärnaby/Hemavan och övriga Västerbottensfjällen har större skillnader mellan åren, men sammantaget har Tärnaby/Hemavan näst intill oförändrad beläggning de senaste 15 åren och övriga Västerbottensfjällen en svag stagnation. Inkvarteringsstatistik, inkl SoL-registret Uthyrning av stugor och lägenheter svarar för en stor andel av det kommersiella boendet för vinterfjällen. För Sälen och Idre svarar denna boendeform för nästan hälften av alla kommersiella övernattningar. För Åre och Härjedalen svarar stugor och lägenheter, SoL, för ca 1/3 av alla kommersiella övernattningar. Resultat från SoL finns för åren 2001-03. 18

Vinter 2001 Vinter 2002 Vinter 2003 Jämtland 234 602 402 006 474 835 Dalarna 931 092 973 027 876 260 Med Jämtland avses Funäsdalen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre. Med Dalarna avses Sälen och Idre. Några av de anläggningar som ingår i ovan nämnda statistik redovisade tidigare som stugby, men det finns också några anläggningar som är helt nya. Det går därför inte att lägga till alla anläggningar från SoL-registret till hotell, stugbyar och vandrarhem och få en verklig bild av utvecklingen. Statistik för 2004 finns inte färdigställd när denna rapport skrivs, men det är känt att en anläggning i Åre flyttats från stugby 2003 till SoLregistret 2004. Detta förklarar delvis nedgången för Åre, men är förmodligen inte hela sanningen. Här finns också en verklig nedgång som kan bero på den förkortade säsongen med sen start av vintersäsongen och blidväder i april. 4 000 000 SCB/TD inkvartering inkl SoL-registret 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 DALARNA JÄMTLAND LAPPLAND TOTALT Diagrammet visar en mer rättvisande av utvecklingen när även anläggningar från SoL-registret medtagits. För Dalarna (Sälen och Idre) är ökningen från 2000 till 2001 för hög eftersom nya anläggningar tillkommit som ej lämnat statistik tidigare. Den verkliga ökningen är något lägre än den ovan redovisade. 19

För Jämtland (Åre och Härjedalen) ger ovanstående diagram en bra bild av utvecklingen eftersom flertalet av anläggningarna i SoLregistret tidigare redovisat som stugby. Övernattningar enligt TDB Genom TDB (se Presentation av faktakällor ) erhålls data för alla boendeformer, alltså även övernattningar hos släkt och vänner, i egna fritidshus och andra boendeformer där det saknas annan officiell statistik. TDB avser enbart svenska övernattningar. Enligt SCB/TD svarar svenska övernattningar för 85 % av all kommersiell övernattning i fjällen vintern 2003-04. Utländska övernattningar sker förmodligen främst på anläggningar som lämnar officiell statistik till SCB/TD. Kombinationen svenska övernattningar enligt TDB och utländska enligt SCB/TD borde därför ge en bra bild på totala antalet övernattningar. För att få bra baser, och därmed mer tillförlitligt resultat, har svenska fjällen delats upp i fem områden. Dessa består av hela kommuner enligt följande: Dalarna Malung och Älvdalen Härjedalen Härjedalen och Berg Åre Åre Västerbotten Storuman, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina och Strömsund. Norrbotten Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaur. Strömsund har placerats med Västerbotten trots att kommunen ligger i Jämtland. Detta beror på att turismen i Strömsund har större likheten med Västerbottenskommunerna än med övriga Jämtland. För denna rapport har data tagits från TDB för alla fritidsresor med övernattning till angivna områden. I bilaga redovisas både resor och övernattningar, men här enbart antal övernattningar. I genomsnitt görs 4,5 övernattningar för varje resa (något kortare än för sommarturismen). 20

12 000 Övernattningar TDB hela fjällen 10 000 8 000 i 1000-tal 6 000 4 000 2 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Förändringarna mellan åren för svenskarnas övernattningar enligt TDB följer i stort utvecklingen för hotell, stugbyar, vandrarhem och stugor/lägenheter, SoL. Variationerna mellan åren är dock något större. Ett skäl till detta är att TDB också medtar övernattningar i eget, lånat eller hyrt fritidshus, samt hos släkt och vänner. Dessa kategorier svarar för en mycket stor del av totala antalet övernattningar och påverkas också betydligt mer av vädret. Om hänsyn tas till vädrets inverkan (främst snötillgången) de olika åren för att få en väderrensat diagram erhålls en rakare linje med ökning från ca 7 miljoner övernattningar i början av 90-talet till 10 miljoner de två senaste åren. Sälen och Idre svarar tillsammans för nästan 50 % av vinterturismen och har också de stora förändringarna mellan åren. Alla fjällområden norr om Dalarna har mindre variationer mellan åren vilket kan bero på att en större andel av den totala bäddkapaciteten är kommersiellt boende. 21

Övernattningar TDB vinter 6 000 5 000 4 000 i 1000-tal 3 000 2 000 1 000 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dalarna Härjedalen Åre Västerbotten Norrbotten Utveckling svenska övernattningar Svenskar svarar för ca 85 % av alla kommersiella övernattningar i fjällen under vintern de senaste åren. I början av 80-talet svarade svenskar för 98,5 % av alla övernattningar i hotell, stugbyar och vandrarhem. Trots att utländska övernattningar fått en mer betydande roll är det små skillnader mellan svenska övernattningar och totala antalet övernattningar. 900 000 Svenska, hotell, stugbyar och vandrarhem, vinter 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 Malung Älvdalen Åre Härjedalen 22

70 000 Svenska, hotell, stugbyar och vandrarhem, vinter 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 Kiruna Tärnaby Vbotten Utveckling utländska övernattningar Utländska övernattningar i svenska fjällen har en stor ökning de senaste 25 åren. Från nästan obefintlig utländsk turism i början av 80- talet har det ökat till 290 600 våren 2003 (totalt 517 700 inkl SoLregistret). Resultat för vintersäsongen 2003-04 avseende SoL-registret är inte klart när denna rapport skrivs. 140 000 Utländska, hotell, stugbyar och vandrarhem, vinter 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 Malung Älvdalen Åre 23

Malung och Älvdalen (läs Sälen och Idre) har på 15 år gått från en nästan obefintlig utländsk turism till betydande volymer. Detta gäller delvis även Åre, där nedgången senaste året delvis beror på tidigare nämnda förändringar i statistiken. Lapplandsfjällen har betydligt lägre volymer av utländska övernattningar, men här finns också en märklig utveckling för Tärnaby/Hemavan, där den utländska andelen i slutet av 80-talet nästan var 50 %, se nästa sida med förklaring för respektive destination. 25 000 Utländska, hotell, stugbyar och vandrarhem, vinter 20 000 15 000 10 000 5 000 0 År78/79 År80/81 År82/83 År84/85 År86/87 År88/89 År90/91 År92/93 År94/95 År96/97 År98/99 År00/01 År02/03 Härjedalen Kiruna Tärnaby Vbotten Malung (Sälen) Av de ca 100 000 utländska övernattningarna i Sälen de senaste åren svarar danskar för ca 65 %. Den stora utvecklingen för danska övernattningar i Sälen kom under åren 1989-94. Av övriga nationaliteter svarar norska övernattningar för ca 10 % och i övrigt bara mindre andelar. Älvdalen (Idre) Idre hade en stor ökning av utländska övernattningar 1991-95, samt de två senaste åren. Danskar svarar för 80 % av de utländska övernattningarna som den senaste vintersäsongen var 102 100. Våren 1990 hade Idre 593 danska övernattningar och fem år senare, våren 1995 var det 65 300. Av övriga nationaliteter märks bara tyskar som svarar för nästan 10 %. 24

Åre För 2004 visar Åre nästan en halvering av utländska övernattningar. En stor del av detta beror på att anläggningar flyttats till SoL-registret där statistik ännu ej är klar för 2004. Vintern 2002-03 hade Åre 85 700 utländska övernattningar med 15 000 danska, 25 000 norska, 20 000 finska och 12 000 brittiska. Härjedalen För Härjedalen svarar utländska övernattningar för mindre än 10 % av totala antalet. Här finns heller ingen nationalitet som utmärker sig framför någon annan. Kirunafjällen, Tärnaby/Hemavan Av Kirunafjällens 10 825 utländska övernattningar svarar norrmän för 70 % och av Tärnaby/Hemavans 6 143 svarar norrmän för 72 %. I båda fallen utmärker sig ingen annan nationalitet. Övriga Västerbottensfjällen Av totala antalet övernattningar svarar utländska för bara ca 4 % och detta avser nästan bara norska övernattningar. Övrigt Inför vintersäsongen 2003-04 påbörjades en satsning från holländska researrangörer och resultatet av detta märks för Sälen, Idre och Åre. Holländska övernattningar i svenska vinterfjällen låg på ca 1 500 per år under 90-talet fram till säsongen 2002-03. Senaste säsongen, 2003-04, var det över 4 000. Holländska marknaden bedöms ha en framtid för svenska fjällen, dels för att det verkar finnas ett stort intresse från Holland och dels att Skandinaviska fjällkedjan passar bättre för holländska utförsåkare än Alperna. Sammanfattning utveckling vinter Omläggningen av SCB/TD statistik, där ett antal stugbyar har flyttats från kategorin Stugby till det nya SoL-registret, uthyrning av stugor och lägenheter, gör att fjällen visat stagnation senaste åren. Statistiken från SCB/TD har länge redovisat hotell, stugbyar och vandrarhem som den officiella och med hopslagning med camping en gång per år. När statistik från det nya SoL-registret nu blivit tillgängligt visar diagrammet på sidan 17 en mer rättvisande bild av utvecklingen. Efter en stagnation runt 1990 ökade antalet övernattningar i mitten av 90- talet och i början av detta decennium. 25

De som ökat mest är de som redan var störst, Sälen och Idre, samt delvis även Åre. Härjedalen och Lapplandsfjällen (Norr-/Västerbotten) har en vinterturism som legat på ungefär samma nivå under 20 år. Utländska övernattningar i svenska fjällen har, vintertid, ökat dramatiskt, från ca 10 000 övernattningar i början av 80-talet till 517 000 under vintersäsongen 2002-03 (senaste säsongens resultat ej klart). Danska övernattningar svarar för nästan hälften av de utländska övernattningarna, men här märks också norska, finska, tyska och brittiska övernattningar. Två nya marknader har betydande ökningar, holländska och ryska, men här är volymerna fortfarande relativt små. 26

3 Övrigt Utveckling konkurrentländer Att titta på utvecklingen i andra europeiska fjällområden är viktigt för att se om den totala marknaden ökar eller minskar. Att göra jämförelser mellan olika länder är inte helt okomplicerat. Norge är det land som har en utveckling som påminner om den svenska men där har priserna hämmat fjällturismen. Alperna hade sin stora utvecklingsperiod på 60- och 70-talen och där är det så utbyggt att utvecklingen nu inte går lika fort. Nya länder dyker upp och förändrar konkurrensen om fjällturismen. Polen, Tjeckien, Slovenien och Slovakien har alla fjällområden som nu utvecklas mycket snabbt. Det är omöjligt att direkt jämföra statistik mellan olika länder eftersom man för statistik på olika sätt. De flesta länder har statistik på övernattningar, men i vissa fall ingår privatrum i statistiken och i andra är det bara klassificerade hotell som ingår. Vidare har många länder förändrat sin statistik p g a EU-direktiv vilket gör det svårt att se utvecklingen i längre perspektiv. Här visas utvecklingen för de viktigaste områdena i Alperna, Polen och Norge. Statistiken för Alperna och Polen kommer från Eurostat och den norska från Statistik Sentralbyrå. Detaljsiffror framgår av bilaga. OBSERVERA att allt avser helårssiffror, både sommar och vinter, eftersom säsongsuppdelning saknas i flera fall. I Alperna är sommarturismen nästan lika stor som vinterturismen mätt i antal övernattningar. Norge För Norge har vi tittat på övernattningar i Opplands och Buskeruds fylken. Detta innebär att de viktigaste fjällområdena ingår med orter som Lillehammer, Geilo och Hemsedal. Från 1990 till 1995 ökade antalet övernattningar från 3 till 3,8 miljoner. Utvecklingen har därefter hämmats av kraftig prisutveckling. Detta innebär att Norge har förlorat mycket i konkurrensen. Oppland och Buskerud hade 3,36 miljoner övernattningar 2004. 27

Österrike Övernattningar i Tyrolen är oförändrat sett ur ett 10 års perspektiv. Tyrolen hade 26,9 miljoner övernattningar 2003, varav ca 90 % var utländska. Tyrolen hade en liten nedgång 1997-99. Schweiz Schweiz tillhör ett av de länder som lagt om sin statistik och jämförbara siffror finns bara för åren 1997-2002. Det område som studerats är Region lémanique med Wallisdalen där alporter som Verbier, Zermatt, Wengen, Saas Fee, med flera. På fem år har antalet övernattningar i detta område ökat med 11 %, från 8 miljoner till 8,9 miljoner. Det är lika stora ökningar för inhemska som utländska övernattningar, där de senare svarar för 64 %. Italien Det område som studerats är Trentino med kända orter som Val Gardena, Madonna di Campiglio, m fl. På 10 år har antalet övernattningar ökat från 9,3 till 10,6 miljoner, en ökning med 13 %. Den utländska andelen är ca 32 %. Fakta finns även för Valle d Aosta med Cervinia och Courmateur, där ökningen på 10 år är 8 %. Detta område påverkades dock av att Mont Blanc-tunneln var stängd flera år efter en brandolycka. Frankrike Resultatet visar övernattningar i Rhône-Alpes med bl a Val d Isère, Tignes och Charmonix. På 10 år har antalet övernattningar ökat från 14,3 till 18,5 miljoner övernattningar, + 29 %. Den utländska andelen av övernattningarna ligger på ca 29 %. De utländska övernattningarna har ökat mer än de inhemska, + 49 % respektive + 23 %. Polen I södra Polen finns flera turistorter där Zakopane är den mest kända. För detta område, Malopolskie, finns statistik för åren 1995-2003. Under denna tid har antalet övernattningar ökat med 100 %, ungefär lika mycket både för inhemska och för utländska övernattningar. Totalt sett är det dock små volymer med totalt 2,4 miljoner övernattningar 2003, där utländska svarade för 42 %. 28

Sammanfattning konkurrentländer Vid en sammanslagning av alla nämnda områden blir ökningen på 10 år ca 12 %. Svenska fjällen har alltså en betydligt högre ökningstakt, ungefär i nivå med, eller något högre än Rhône-Alpes. Det är dock vanskligt att göra jämförelser eftersom det inte är direkt samma övernattningsformer som jämförs. Det framgår att turismen i fjällområden (inrymmer Alperna och liknande) ökar. Bara i Norge finns en svagt vikande tendens, men det beror förmodligen på prisutvecklingen i landet. Omsättning skidliftar och andra skiddata SLAO tar varje år in ett antal uppgifter från Sveriges liftanläggningar. En av de viktigaste är omsättningen. Nedanstående diagram visar omsättningsutvecklingen för svenska liftanläggningar 1978-2004. 1000 Liftomsättning Sverige 900 800 700 Miljoner kr 600 500 400 300 200 100 0 år78 år79 år80 år81 år82 år83 år84 år85 år86 år87 år88 år89 år90 år91 år92 år93 år94 år95 år96 år97 år98 år99 år00 år01 Omsättningen visas i respektive års penningvärde, men utvecklingen är ändå högt över utvecklingen av KPI. Från en mycket blygsam omsättning i början av 70-talet omsätter nu skidliftar i Sverige nästan en miljard kronor. De minskningar som skedde i början av 90-talet beror till stora delar på den skattereform som infördes. Såväl skidliftar, restauranger, hotell, persontransporter och bensin fick 25 % moms vilket höjde priset på en vintersemester avsevärt. 29 år02 år03 år04

Övriga förändringar på 90-talet är kopplat till väder, snötillgång och kronans fall hösten 1992. Efter 1987 har Sverige endast haft två vintrar med normal snötillgång. Detta kan synas vara irrelevant för fjällturismen, men en dag när snö faller i storstadsområden ökar bokningarna på fjällanläggningar avsevärt. Även fjällen har haft problem med snötillgång med sen start av säsonger. Liftomsättning 350 300 250 Miljoner kr 200 150 100 50 0 år82 år83 år84 år85 år86 år87 år88 år89 år90 år91 år92 år93 år94 år95 år96 år97 år98 år99 år00 Sälen Åre Idre Vemdalen Funäsdalen Redan 1982 svarade Åre och Sälen för 30 % av omsättningen på svenska liftanläggningar. Idag svarar de för ca 52 %. Sälens utveckling är nästan linjär trots övriga Sveriges svårigheter i början av 90-talet. OBSERVERA, kurvorna i ovanstående diagram är nästan identisk med kommersiella övernattningar, inklusive SoL-registret, under vintersäsong, se sidan 19. år01 år02 år03 år04 I SLAO Liftdata 2004, se bilaga, finns även andra fakta om utförsåkning i Sverige, bland annat skiddagar i de 50 största liftanläggningarna. SLAO har årligen genomfört en marknadsundersökning med slumpmässigt utvalda svenskar. Detta har utförts under 10 års tid och de intressantaste svaren från 2004 års undersökning är följande: 30