En översiktlig inventering av naturmiljöer och fladdermusförekomster för detaljplaneområdet Tomtebo 2:1, Tomtebogård (BN-2015/01732)
2 (32)
Sammanfattning Under sommaren 2016 genomfördes både en översiktlig naturinventering och fladdermusinventering för detaljplaneområdet Tomtebo 2:1, Tomtebogård. Inom planområdet finns det två områden med naturvärden, skogsområdet på och kring Lillberget och den centrala myrmarken (område 1 och 2 på kartan sidan 9). Lillberget, ett bostadsnära naturområde Skogen på Lillberget är en ca 100 år gammal naturskogsliknande barrskog. I skogen finns äldre tallar och grova lövträd med bohål som är viktiga naturvärdeselement för biologisk mångfald som bör bevaras. Lillberget kan med fördel pekas ut som ett bostadsnära rekreationsområde med en målpunkt för rast och fika mitt på berget. Genom att bevara skogen gynnas biologisk mångfald, bevaras rekreationsvärden samtidigt som skogen minskar vattenavrinningen från berget. Skogen består av äldre tallar där granar växer upp underifrån. Skulle skogen upplevas för tät kan granarna röjas för att skapa en ljusare och tryggare skog. Värdefull myrmark i centrala planområdet Myrmarken i centrala planområdet är en näringsfattig mosse av nordlig typ med ett öppet till halvöppet tallbestånd och risdominerad vegetation i botten. Här finns senväxta tallar och flera arter av blommande växter som främjar pollinerande insekter. Tallarna är inte grova men kan på grund av en långsam tillväxt vara rätt så gamla. Området gynnar många insekter och är ett insektsrikt födosöksområde för fladdermöss. Myrmarken är också ett värdefullt område för vattenfördröjning. Det bör utredas hur man kan bevara myrmarken som ett planlagt naturområde som tillgängliggörs med hjälp av spångar. Genom marken kan det anläggas ett mera naturnära dike som meandrar genom området och avvattnar bostadsområden väster om planområdet. Innan en eventuell omgestaltning av myrområdet till ett anlagt parkområde vidtas bör det göras en ekosystemtjänstanalys dvs. kartläggas på myrmarkens värden för ekosystemtjänster som vattenfördröjning, pollinering, lokalklimat, rekreation och biologisk mångfald och där även framtida skötsel och driftkostnader räknas in. Hög aktivitet av födosökande fladdermöss Myrmarken har på grund av sin insektsrikedom höga värden som födosöksområde för fladdermöss. Här uppmättes en av de högsta aktiviteter av födosökande fladdermöss för Umeå kommun. Den vanligast förekommande arten är Nordfladdermus. Ändringar i naturmiljön kan äventyra områdets betydelse som födosöksområde. För att gynna fladdermössen bör man bevara de grova träden med bohål på Lillberget och anlägga fladdermusholkar eller håligheter i väggen som är attraktiva för fladdermösskolonier i de nya husen. För att underlätta fladdermössens tillgång till födosöksområdet bör det bevaras en grön korridor mot Nydalaområdet och ett grönt samband mot Tavleliden t ex i form av en trädallé genom bostadsområdet. 3 (32)
4 (32)
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 5 Inledning... 7 Översiktlig naturinventering... 7 Metod och genomförande... 7 Naturvärdesklassning... 7 Nyckelbiotop höga naturvärden... 7 Naturvärden... 8 Viss naturvärdespotential... 8 Inga naturvärden trivialt... 8 Avgränsning av inventeringsområdet/detaljplaneområdet... 8 Geologiska förutsättningar... 10 Landskapssamband... 11 Områdesbeskrivningar med naturvärdesbedömningar... 11 1. Skogen på och kring Lillberget... 12 Naturvärden... 13 2. Myrmark i centrala delen av planområdet... 13 Naturvärden... 14 3. Tallsumpskog... 15 Naturvärden... 16 4. Tallungskog... 16 Naturvärden... 17 5. Blandskog i östra delen av planområdet... 17 Naturvärden... 18 6. Före detta odlingsmark... 18 Naturvärden... 18 7. Tomtebogård... 19 Naturvärden... 19 5 (32)
8. Gallrad björkdunge... 20 Naturvärden... 20 Översiktlig Fladdermusinventering... 20 Allmänt om fladdermöss... 21 Fladdermössens livscykel... 21 Viktigt med ostörda platser för vinterdvala... 22 Bra tillgång till insektsrika områden under april/maj... 22 Skyddsstatus för fladdermöss... 23 Fladdermössens läten... 24 Inventeringsmetod... 25 Automatisk inspelning nattetid... 25 Manuell inventering 27 28 jul... 26 Resultat... 27 Områdets värden för fladdermöss... 28 Hög aktivitet av Nordfladdermus på det öppna myrområdet... 28 Slutsatser och rekommendationer... 28 Lillberget, ett bostadsnära naturområde... 29 Värdefull myrmark i centrala planområdet... 29 Föreslag på åtgärder för att gynna fladdermöss... 30 Referenser... 30 Kontaktuppgifter:... 31 Mer information:... 31 Kartor och bilder:... 31 6 (32)
Inledning Naturinventeringen är ett underlag för en ny detaljplan för fastigheten Tomtebo 2:1, Tomtebogård. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för bostadsbebyggelse med inslag av verksamheter. Planen ska präglas av god och hållbar markhushållning med plats för ca 300 bostäder. Planområdet ligger inom ett enligt Landskapsanalysen av fladdermusbiotoper i Umeå kommun 2016 intressant livsmiljö för fladdermus. Därför har det under sommaren 2016 genomförts en översiktlig inventering av fladdermöss. Bebyggelsen planeras i enlighet med riktlinjerna för Tomtebogård i översiktsplanen Fördjupningen för Nydala. Enlig den fördjupade översiktsplanen redovisas för planområdet ett nordsydligt grönt stråk mellan Lillberget i södra delen av planområdet och rekreationsområdet runt Nydalasjön. Naturinventeringen kartlägger på ett övergripande sätt livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald och värdefulla ekosystemtjänster som t ex dagvattenfördröjning och rekreation. Föreliggande dokument är ett planeringsunderlag för att beakta befintliga naturvärden, kvalitéer och ekosystemtjänster inom planområdet som främjar en hållbar planering. Översiktlig naturinventering Metod och genomförande Planområdet fältinventererades den 15 juli 2016. Vid inventeringen noterades naturtyper, strukturer och naturvärdeselement som gynnar biologisk mångfald. Utöver detta noterades också hur området används för rekreation och friluftsliv ex stigar, fikaställen etc. Inför fältbesöket sammanställdes all befintligt kunskap om området omfattande Naturinventering av kommunens parkskogar, 2015, fördjupningen för Nydala, 2012 och rapporterade fynd mellan 1986 och 2016 i artportalen. Naturvärdesklassning Naturvärdena inom området bedömdes enligt följande klassystem: Nyckelbiotop höga naturvärden Biotoper som mer eller mindre tydligt uppvisar höga naturvärden med många naturvärdeselement och naturliga strukturer och därför hyser eller förväntas hysa rödlistade arter och därför håller nyckelbiotopkvalitet. Varje skogsmiljö klassas som en viss biotoptyp i enlighet med skogsstyrelsens instruktioner. 7 (32)
Naturvärden Områden som innehåller naturvärden men där miljön inte når upp till nyckelbiotopstandard. Naturvärdena kan finnas i form av några naturvärdeselement som grova träd, död ved, etc. eller så saknar området höga naturvärden idag men kommer att utveckla höga naturvärden inom en inte alltför avlägsen framtid. Viss naturvärdespotential Områden som idag saknar naturvärdeselement och naturliga strukturer som gynnar artmångfalden men som bedöms har potential att med rätt skötsel bli ett sådant objekt inom 20 års tid. Inga naturvärden trivialt Denna klass omfattar områden som inte bedöms få några nämnvärda naturvärden inom de närmaste 20 åren. Avgränsning av inventeringsområdet/detaljplaneområdet Planområdet ligger sydost om Nydalasjön mellan Tomtebo och Tavleliden. Se rödstreckad linje på flygfotot nedan. Flygfoto (2016) över planområdet. Enligt fördjupade översiktsplanen Fördjupningen för Nydala ska området bebyggas med 400 lägenheter och verksamheter med start tidigast efter 2020. Eventuella nya förskolelokaler bör 8 (32)
byggas i nära anslutning till nytt boende och grönområden. Lillberget i södra planområdet ingår i ett nordsydligt grönt stråk mellan Lillberget och Nydalasjöns friluftsområde där någon ny bebyggelse inte föreslås. Höjdryggen har ett stort värde som landmärke och avgränsning mellan de olika bebyggelseområdena. Utsnitt ur plankartan från fördjupad översiktsplan för Nydala. 9 (32)
Geologiska förutsättningar Större delen av planområdet är moränmark. I den södra delen ligger Lillberget, 43 m hög med berg i dagen. I den centrala norra delen av planområdet finns blöt sankmark på postglacial sand med en tunnare mera ytlig torvlager som fortsätter norr om gamla Täfteåvägen. I anslutning till Tomtebo gård finns det igenväxt odlingsmark som odlades upp i slutet på 1800 talet. Generellt är marken inom planområdet mycket fuktig till frisk, förutom på Lillberget där det finns torrare partier. Utsnitt ur SGU s jordartskarta. Genom planområdet rinner ett grävt dike som avleder dagvattnet från de nya kvarteren Irrbloss och Näcken och vattnet från Lillberget. Diket var under fältbesöket missfärgat av skvattramrost men det verkar finnas tillväxt av trådiga alger som tyder på att dagvattnet från de nya kvarteren är näringsrik, något som bör följas upp i den fortsatta utredningen. 10 (32)
Avvattningen av planområdet sker via diken mot norra sidan av Täfteåvägen och vidare till Tomtebobäcken. Diket genom planområdet. Väster om diket har man röjt och avverkat enungefär 15 20 m bred korridor för anläggandet av en framtida väg genom planområdet. Korridoren sträcker sig rakt över det centrala myrmarksområdet. Röjt och avverkad korridor med diket till vänster. Landskapssamband Planområdet ligger inom ett skogsstråk som sträcker sig från Nydalaområdet i norr till Grössjön i söder. Skogsstråket mellan Nydalaområdet och Grössjön fungerar som en grön korridor som underlättar artutbyten mellan naturmiljöerna norr och söder om planområdet. Områdesbeskrivningar med naturvärdesbedömningar Nedan följer en översiktlig beskrivning av naturmiljöerna med områdesvisa naturvärdesbedömningar enligt siffrorna i kartan nedan. 11 (32)
Områdesvisa naturvärdesbedömningar för detaljplaneområdet. 1. Skogen på och kring Lillberget På Lillberget och norr om Lillberget finns en ca 100 år gammal naturskogsliknande barrskog som domineras av tall och där gran växer upp underifrån. På toppen av berget finns blockmark med några enstaka mycket äldre tallar och döda träd med bohål. Det förekommer enstaka något grövre lövträd av sälg, asp, glasbjörk och rönn. Skogen är flerskiktad, på berget torrare men i de norra delarna domineras fältskiktet av frisk till fuktigt blåbärsris. 12 (32)
Naturvärden Skogen har naturvärden på grund av sin struktur som främjar biologisk mångfald. Det finns naturvärdeselement som gamla tallar och något grövre lövträd samt enstaka stående döda träd med bohål. Skogen används som fritidsskog, på toppen av Lillberget finns en grillplats. Området har värden som en bostadsnära skog som bjuder på naturupplevelser och rekreation. 2. Myrmark i centrala delen av planområdet Centralt i planområdet ligger en näringsfattig mosse av nordlig typ. Myren karakteriseras framförallt av en öppen till halvöppen tall bevuxen mosse med risdominerad vegetation i botten. Myren är troligtvis en primärmyr som kommit till genom avsättningar av organiskt material på vattensamlingar som sedan har byggts på med torvmossa under landhöjningsprocessen. På så sätt bildas torvlager med stor vattenbindningsförmåga. Området är näringsfattig, starrvegetation förekommer mycket sparsamt. Det finns gamla spår av diken men torvskiktet verkar ha bra vattenkontakt till grundvattnet, myren domineras fortfarande av torvbildande vitmossa och mindre av utbildade tuvor. Det finns några områden med våta svackor där grundvattnet når upp till ytan. Myrens vegetation består av typiska myrväxter som dvärgbjörk, skvattram, tuvull, hjortron, odon, kråkbär, ljung och rosling. På myren växer det sparsamt med senväxta tallar som har väldigt låg tillväxt på grund av de näringsfattiga förhållandena och som därför kan vara mycket gamla. Myrmarken i den centrala delen av planområdet. 13 (32)
Fattigris vegetation som domineras av dvärgbjörk, skvattram och kråkbär på vitmossa. Naturvärden Den varierande markfuktigheten med fattigris och senväxta tallar bidrar till en stor variation av småskaliga livsmiljöer som gynnar artmångfalden. De blommande växter gynnar pollinerande insekter. Myren är dock i sin omfattning för liten för att utbilda höga naturvärden. Däremot har området höga värden som ekosystemtjänst för vattenfördröjning. Det torvlagret har en viktig vattenbindande funktion. Gräver man upp torvskiktet och fyller på med sand, ändras de hydrologiska förutsättningar och tillflöden till Tomtebobäcken. Våtmarken har rekreationsvärden som öppet naturområde och hjortronmyr. Risvegetationen med fuktsänkor på våtmarken. 14 (32)
Senväxta tallar på myren. Hjortron. 3. Tallsumpskog Runt våtmarken växer på de något högre partierna en tallsumpskog av fattigristyp som i södra delen av planområdet får ett större inslag av blåbärsris. 15 (32)
Tallsumpskog. Naturvärden Skogen har generellt låga naturvärden men en viss naturvärdespotential genom enstaka gamla tallar och stående döda tallar med bohål samt solbelysta grova tallar som gynnar insekter och fåglar. Variationen i markfuktigheten ökar mångfalden i fältskiktet där fuktigare partier med fattigris avbytts av torrare partier med blåbärsris. Sumpskogar är känsliga för fluktuationer i grundvattenspegeln som kan leda till lokala ansamlingar av döda träd. 4. Tallungskog I sydöstra delen av planområdet finns en ungskog som domineras av tall med insprängda björkar på frisk blåbärsmark. Skogen är enskiktad och uppskattningsvis 30-50 år gammal. 16 (32)
Tallungskog. I östra delen av området finns det söder om Tomtebogård en anlagd sänka i skogen. Den ser ut som ett påbörjad dikesgrävning men hänger inte ihop med dikessystemet inom området. Sänkan kan ha används för att röta lin och ingår i så fall i kulturmiljön kring Tomtebogård. Anlagt dike/sänka söder om Tomtebogård. Naturvärden Trivialt, inga särskilda naturvärden. 5. Blandskog i östra delen av planområdet I östra delen av planområdet finns en uppvuxen frisk blandskog av blåbärstyp längs vägen. 17 (32)
Skogen är flerskiktad med överståndare av tall och relativ tät genom att granen växer upp underifrån. Mot vägen och mot tomtgränsen till Tomtebogård finns grövre träd med bohål, bland annat sälg. Naturvärden Viss naturvärdespotential i forma av några grövre barr- och lövträd. Sparsamt med död ved. Skogen är känslig för kanteffekter eftersom skogens karaktär ändras av omgivande bebyggelse. En viss bevarande av de grövre träden kan bidra till positiv landskapsbild och öka upplevelsen t ex längs ett framtida GC-stråk. Blandskog i östra delen av planområdet. 6. Före detta odlingsmark På norra delen av planområdet finns igenväxt odlingsmark i olika stadier, delvis uppväxta björkskogar där granen växer in underifrån, delvis björksly och väster om Tomtebogård fortfarande öppna partier som domineras av tuvtåtel och åkerbär. Naturvärden Det finns en viss naturvärdespotential eftersom strukturen av tätare lövskogar i anslutning till öppna områden gynnar ett flertal fågel- och insektsarter. I övrigt har det inte hittats skyddsvärda växter inom området. 18 (32)
Fortfarande öppna odlingsytor östra om Tomtebogård. Uppväxande björklövskog i olika stadier på före detta odlingsmark. 7. Tomtebogård På fastigheten fanns tidigare en blandskog med flera grova löv- och barrträd som avverkades 2015. Av de större och naturvärdesmässigt värdefulla träd finns det numera enbart några enstaka grövre sälgar och ett större lärkträd kvar på tomten. Naturvärden Inga större värden förutom några enstaka grövre sälgar som har lämnats kvar efter avverkningen i södra delen av tomten och ett gammalt lärkträd som bör bevaras vid infarten till gårdshuset. 19 (32)
Avverkad skog kring Tomtebogård. 8. Gallrad björkdunge I nordvästra delen av planområdet finns en gallrad björkdunge på före detta odlingsmark där de uppkommande granar har gallrats ur. Det finns några enstaka tall- och granöverståndare och enstaka sälgar. Naturvärden Det finns en viss potential om skogen sköts till en mera flerskiktad lövskogsdunge. Gallrad björkdunge. Översiktlig Fladdermusinventering Enligt landskapsanalysen av fladdermusbiotoper i Umeå kommun, 2016 ligger planområdet i ett område som verkar vara intressant för fladdermöss. Området har närhet till vattnet, öppna områden och uppväxt skog samt bebyggelse. För att verifiera den GIS-baserade landskapsanalysen genomfördes under sommaren 2016 en översiktlig inventering av fladdermöss inom området. Syftet med inventeringen är att bedöma områdets värden för fladdermöss genom att redovisa förekommande fladdermusarter och aktivitet inom området. 20 (32)
Allmänt om fladdermöss Fladdermöss är nattaktiva däggdjur som är relativ långlivande (10 30) år och som har en relativ låg reproduktionstakt, som gör fladdermöss känsliga för habitatförändringar. Fladdermöss påverkas lätt av förändrad markanvändning, eftersom de använder olika lokaler för födosök, sommarkolonier och för övervintring. Fladdermöss är insektsätare och föredrar insektsrika miljöer där de kan fånga tusentals insekter per natt och individ. Under vintermånaderna går fladdermössen i dvala. Under sommaren samlas fladdermushonor i yngelkolonier där ungarna föds. För att föda upp sina ungar är det viktigt med bra tillgång till insektsrika födosöksområden. Fladdermöss parar sig under hösten för att sedan förflyttar sig till sina övervintringslokaler som ska vara frostfria och lagom fuktiga. I norra Sverige vet vi relativ lite om fladdermöss, tidigare trodde man att det finns enbart norra enstaka arter, där Nordfladdermus dominerar, men under de sista åren har det konstaterats 8 arter för Umeå kommun, se tabellen nedan. Art Vetenskapligt namn Status (Naturvårdsverket 2012) Rödlistad Habitatdirektiv Bilaga 4 Nordfladdermus Eptesicus nilssonii Vanlig x Taigafladdermus Myotis brandtii Tämligen vanlig x Vattenfladdermus Myotis daubentonii Vanlig Fransfladdermus Myotis natteri Tämligen vanlig vu(sårbar) x Trollpipistrell Gråskimlig fladdermus Mustaschfladdermus Stor brun fladdermus Pipistrellus nathusii Vespertilio murinus Myotis mystacinus Sällsynt Tämligen vanlig Tämligen vanlig Nyctalus noctula Tämligen vanlig x x x x x Tabell 1: Kända fladdermusarter inom Umeå kommun. Fladdermössens livscykel Fladdermössen bildar under sommarmånaderna kolonier som nästan uteslutande består av honor och deras ungar, medan hannarna lever ensamma eller i små grupper. Kring midsommar föds ungar som uppfostras i yngelkolonier tills de blir flygga och tillräckligt stora för att lämna kolonin. Kolonierna upplöses under augusti. Nordfladdermöss har sina kolonier oftast i hus uppe vid taknocken, medan taiga- och vattenfladdermöss för det mesta sitter i väggarna av hus. Många av honorna är nära släkt med varandra och de stannar i samma koloni under många år. Fladdermöss är 21 (32)
relativt långlevande och kan bli upp till 20 30 år gamla. Särskilt de arter som har sina kolonier i hus är mycket hemortstrogna. Stora brunfladdermöss däremot föredrar ihåliga träd för sina kolonier och flyttar sina kolonier upprepade gånger under sommaren som skydd mot rovdjur och parasiter. Här är det viktigt med tillräckligt stora och tillräckligt många ihåliga träd inom ett givet område. Att föda upp ungarna är mycket energikrävande för honorna och det är viktigt med insektstäta födohabitat i närheten till kolonin. Att ta bort en koloniplats eller förstöra viktiga födohabitat kan äventyra kolonins överlevnad. Under augusti till september parar sig fladdermössen. Under den tiden hävdar hanar sitt parningsrevir som kan vara en liten skogsdunge där hannarna hittar skyddade viloplatser under dagen. Under natten flyger de omkring och lockar till sig honor via karakteristiska läten. Viktigt med ostörda platser för vinterdvala När nätterna blir kyligare går fladdermössen i vinterdvala. Det finns stor kunskapsbrist om hur fladdermössen övervintrar i våra nordliga trakter. De behöver frostskyddade utrymmen med rätt luftfuktighet som t ex jordkällare, berggångar eller grottor. Under övervintringen sänks kroppstemperaturen och ämnesomsättningen hos fladdermössen. Det är viktigt att övervintringsplatserna är ostörda eftersom djuren har begränsade fettreserver och varje uppvakande kostar energi. Flera arter flyttar till varmare områden, precis som många fåglar gör. Bra tillgång till insektsrika områden under april/maj Under april/maj vaknar fladdermössen och de behöver då bra tillgång till insektsrika habitat för att kunna äta upp sig igen. Under den tiden sker också befruktningen av honornas ägg. Honorna förvarar under vintern hannarnas spermier i livmodern och förser de där med näring så att de håller sig vid liv. Utifrån deras livscykel har fladdermössen flera behov på lämpliga födohabitat, övervintrings-, kolonioch parningsplatser. Faller någon av dessa viktiga platser bort t ex genom ändrad markandvändning kan det bli ett allvarligt hot för berörd fladdermösspopulationen och som är anledning till att flera arter visar en minskande trend i sin populationsutveckling. Svenska fladdermöss äter mest bara insekter eller spindeldjur, även om det finns anekdoter om att de största arterna också kan fånga någon småfågel ibland. En enda Nordfladdermus kan äta flera tusen myggor på en enda natt! 22 (32)
Skyddsstatus för fladdermöss Fladdermöss är skyddade. Enligt 4 2 punkten artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att avsiktligt störa fladdermöss särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Enligt 4 4 punkten samma förordning är det förbjudet att skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt (Naturvårdsverket 2009). Enligt EUROBATS-avtalet 1, som Sverige har ratificerat, ska också områden som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus skyddas från skada eller störning, förutsatt att detta är ekonomiskt och socialt genomförbart. Dessutom ska viktiga födosöksområden för fladdermöss skyddas (EUROBATS 1994). Fladdermöss är även skyddade enligt bilaga 4 i EU:s artoch habitatdirektiv 2. 1 Agreement on the Conservation of Populations of European Bats, EUROBATS, 1991 http://www.eurobats.org/official_documents/agreement_text 2 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/pdf/?uri=celex:31992l0043&from=sv 23 (32)
Utsnitt från landskapsanalysen av fladdermusbiotoper i Umeå kommun. Enligt en övergripande landskapsanalys av fladdermusbiotoper i Umeå kommun (2016) har de norra delar av inventeringsområdet högst potential (mörk röd) till mycket hög potential (röd) att hysa värdefulla fladdermusbiotoper. Södra delen av området hyser påtaglig potential (gul). Inom områdena med högst och mycket hög potential förekommer finns det närhet till vatten, i det här fallet till Nydalasjön, uppvuxen skog med grövre träd, öppen mark och äldre eller småskalig bebyggelse. Fladdermössens läten Fladdermöss orienterar sig och lokaliserar sina byten med hjälp av ultraljud och ropar mer eller mindre oavbrutet när de flyger. Deras jaktläte består av korta kraftiga rop som studsar mot insekter och som kommer som ett ekoljud tillbaka till fladdermössen. Fladdermössens rop är artspecifika och olika läten används för den sociala kommunikationen med artfränder, vid jakt och för orientering. Genom att spelar in läten med en automatisk detektor kan man se hur ljudbilden ser ut, dvs. hur många rop det är per sekund och var huvudfrekvensen ligger, vilket underlättar en säkrare artbestämning. 24 (32)
Inventeringsmetod Inventeringen genomfördes mellan 18-29 juli 2016, dvs. under yngelperioden. Inventeringen skedde genom punkttaxering med automatisk inspelningsutrustning s.k. autoboxar. För att undersöka om det fanns en yngelkoloni i de gamla byggnaderna vid Tomtebogård genomfördes en manuell inventering under natten mellan 27 och 28 juni. Punkttaxering med autoboxar spelar in alla läten på en punkt under en eller flera nätter, på så sätt fångas det upp arter som visar olika aktivitet under olika delar av natten. Punkttaxeringen genomfördes under 18 boxnätter vid 6 olika lokaler enligt kartan på sidan 26. Automatisk inspelning nattetid Autoboxarna var inställda på inspelning mellan tidpunkterna kl. 22.00 och kl. 04.00. Autoboxarna var av modell Pettersson D500x, hårdvaruversion 2.2.6. Följande inställningar användes i autoboxarna: sampling frequency = 300, pre-trigger time = off, recording length = 3, high pass filter = on, autorecording = yes, trigger sensitivity = very high, input gain = 60, trigger level = 30 och interval = 5. De använda inställningarna har en hög känslighet vilket innebär att sannolikheten att en passerande fladdermus ska spelas in är mycket god. De automatiskt inspelade läten skickades till Johnny dejong vid Ecocom för analys med mjukvaruprogrammet Omnibat 1.12. Ovanligare arter eller inspelningar som av Omnibat bedömts som osäkra/unreliable granskades manuellt. Utifrån inspelningar i autoboxar kan aktiviteten hos fladdermöss av olika arter beräknas. Aktiviteten ger ett mått på hur mycket tid olika fladdermusarter lägger på den övervakade lokalen. Normalt kan dock inte antalet individer urskiljas med data från inspelningar. Aktiviteten beräknades med hjälp av ett aktivitetsindex (AI). Indexet är mycket enkelt och bygger på att antalet fladdermusobservationer divideras med antalet övervakade nätter. Indexet uttrycker därmed fladdermössens aktivitet per natt. 25 (32)
Manuell inventering 27 28 jul Manuell inventering utfördes mellan 27 och 28 juli kl. 22 2 kring Tomtebogård med handburen ultraljudsdetektor av modell Pettersson 120. Datum Antal nätter Väder Lokal ID Koordinater (Sweref99/TM) 18/7 22/7 3 Uppehåll, kring 14 grader 1 0763622/7086555 18/7 22/7 3 Uppehåll, kring 14 grader 2 0763782/7086623 22/7 25/7 3 Uppehåll, 14 16 grad, vindstill 3 0763781/7086526 22/7 25/7 3 Uppehåll, 14 16 grad, vindstill 4 0763860/7086566 26/7 29/7 3 Fuktig varmt, 16 grad med åskkurar 5 0763974/7086628 26/7 29/7 3 Fuktig varmt, 16 grad med åskkurar 6 0763946/7086598 Tabell 2: Väderförhållandena under inventeringsperioder med autoboxar. Platser där det gjordes inspelningar med hjälp av autoboxar med lokal Id 1-6. 26 (32)
Lokal ID Biotop 1 Halvöppen tall bevuxen mosse med risdominerad vegetation 2 Kanten mot före detta odlingsmark lövrikt skogsbryn 3 Halvöppen tall bevuxen mosse med risdominerad vegetation 4 Granskog med grova lövträd, sälg och asp 5 Lövträd på Tomtebogård 6 Skogsbryn mot Tomtebogård Tabell 3: Beskrivning av lokalerna med autoboxar. Resultat Vid inventeringen med autoboxar registrerades minst två fladdermusarter: Nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) och Vattenfladdermus (Myotis daubentonii) och 13 inspelningar av obestämd art av släktet Myotis. Ljudinspelningar av Myotis arter liknar varandra och beroende på inspelningskvalitet, dvs. avstånden till autoboxen är det oftast inte möjligt eller väldigt svårt att skilja arterna åt. Sannolikt utgörs dessa inspelade Myotis arter av vatten- och/eller taigafladdermus (M. daubentonii/brandtii) men även mustaschfladdermus (Myotis mystacinus) och Fransfladdermus (Myotis natteri) kan i enstaka fall påträffas. Lokal ID Datum Nordfladdermus Eptesicus nilssonii Myotis sp. Vattenfladdermus Myotis daubentonii Aktivitet (AI) 1 18/7-22/7 138 46 2 18/7-22/7 4 3 3 22/7 25/7 589 196 4 22/7-25/7 21 2 8 5 26/7-29/7 265 7 5 92 6 26/7-29/7 87 4 30 Tabell 4: Antal inspelningar och aktivitet per natt och fladdermusart. 27 (32)
Sammanlagt spelades 1122 fladdermusläten in, den vanligast förekommande arten är Nordfladdermus (E. nilssonii) som står för 96 % av alla inspelningar. De högsta aktiviteter registrerades på de halvöppna myrmarkerna (Lokal ID 1 och 3) och vid den öppna gårdsmiljön Tomtebogård (Lokal ID 5). Aktivitetsindex för fladdermöss är förhållandevis hög jämförd med aktivitetsmätningar av Nordfladdermöss vid andra områden i Västerbotten och det misstänktes en närliggande koloni med Nordfladdermöss t ex i ett av de äldre husen på Tomtebogård. Under den manuella inventeringen natten mellan 26 och 27 juli kring gårdsbebyggelsen på Tomtebogård hittades dock inga tecken på en koloni. Områdets värden för fladdermöss Under inventeringen påträffades två säkert bestämda fladdermusarter, men det kan dölja sig flera Myotisarter i de inspelningarna, t ex Taigafladdermus (M. brandtii), Mustaschfladdermus (M. mystacinus) eller Fransfladdermus (M. natteri). Den vanligaste arten som förekom inom inventeringsområdet var Nordfladdermus (E. nilssonii) som är Sveriges vanligaste och mest utbredda fladdermus. Hög aktivitet av Nordfladdermus på det öppna myrområdet Den höga aktiviteten av Nordfladdermus på det öppna myrområdet är anmärkningsvärd och en av de högst uppmätta för Umeå kommun. Detta tyder på att myrområdet är rik på insekter och har stora värden som födosöksområde. Eftersom fladdermusaktiviteten är så hög finns det troligen en till flera kolonier med Nordfladdermus i närheten av planområdet. Kolonierna kan mycket väl ligga utanför planområdet mot Nydalaområdet eller Tavleliden. Det har observerats flygande fladdermöss mellan myrmarksområdet och Tavleliden längs skogskanten mot Tomtebogård. Nordfladdermusen föredrar relativ öppna områden där de flyga på trädtoppshöjd för sitt födosök. Ur svenskt perspektiv är Nordfladdermus en av vår vanligaste fladdermusart, men ur europeiskt perspektiv är det den enda som är anpassat till kallare klimat och som förekommer på kontinenten enbart i de högre mellanalpina eller alpina lägen. Slutsatser och rekommendationer Inom planområdet finns två områden med naturvärden, Lillberget och den halvöppna till öppna myrmarken i den centrala delen av planområdet. Skogarna är, förutom på Lillberget och den gamla tomtmarken vid Tomtebogård, friska till fuktiga och har en fördröjande effekt på vattnet som minska vattenavrinningen från området. 28 (32)
Planområdet ligger inom en grön korridor mellan Nydalasjön och Grössjön i söder. Bevarandet av ett grönt stråk är en viktig förutsättning för utbytet av många växt- och djurarter mellan skogsområdena och gynnar den biologiska mångfalden. Det gröna stråket fyller också en social funktion med en bättre och promenadvänlig tillgänglighet från kringliggande bostadsområden till friluftsområdet Nydalasjön och naturreservatet Grössjön. Lillberget, ett bostadsnära naturområde Skogen på Lillberget är en kring 100 år gammal naturskogsliknande barrskog. I de grövre tall- och lövträden finns bohål för häckande fåglar och gömmor för fladdermöss. Lövträden lockar till sig kvittrande fåglar under försommaren. Lillberget är 44 m hög och kan med fördel pekas ut som ett bostadsnära rekreationsområde med en målpunkt för rast och fika mitt på berget. Blockmarken på berget bjuder på naturupptäkter, lek och klättring för de yngre. Eventuella siktröjningar för att skapa utsikt från berget behöver genomföras varsamt för att inte påverka naturvärdena negativt. Genom att bevara de äldre löv- och barrträden samt döda träd gynnas biologisk mångfald och naturupplevelser. Skulle skogen upplevas för tät och för mörk på grund av de uppväxande granarna så kan de röja för att skapa en ljusare och tryggare skog. Skogen på och nedanför Lilljansberget är viktiga för att minska vattenavrinningen från berget. Särskild vid snösmältning och större nederbörd har skogen en bromsande effekt för vattenavrinningen och minskar dagvattensystemens sårbarhet inför framtida klimatförändringar. Värdefull myrmark i centrala planområdet Myrmarken i centrala planområdet är en näringsfattig mosse av nordlig typ med risdominerad vegetation i botten. Bland riset växer blommande växter som hjortron, blåbär, odon, tranbär, kråkbär, ljung och rosling som gynnar pollinerande insekter och som bidrar till trevliga naturupplevelser. Våtmarken är insektsrik och ett viktigt födosöksområde för fladdermöss, här har det uppmätts en för regionenen förhållandevis hög aktivitet av fladdermöss. Vid framtida exploatering bör området undantas från bebyggelse och utvecklas till ett bostadsnära naturområde. Till exempel kan det anlagda diket genom området förläggas i en mera naturnära meandrande bäckfåra och själva myrmarken bevaras från slitage och göras tillgängligt med hjälp av spångar. Om myrmarken torrläggas och anläggs på klassiskt vis som en öppen parkmark så riskeras den rika insektsförekomsten och områdets värden som födosöksområde för fladdermöss. Marken värde för ekosystemtjänster som t ex vattenfördröjning kan minskas drastiskt vid torrläggning och anläggandet av öppna gräsytor, bebyggelse etc. Innan omgestaltningen av myrområdet till ett anlagt parkområde bör det göras en ekosystemtjänstanalys dvs. kartläggas på myrmarkens värden för ekosystemtjänster som vattenfördröjning, pollinering, lokalklimat, rekreation och biologisk mångfald och där även framtida skötsel och driftkostnader räknas in. 29 (32)
Föreslag på åtgärder för att gynna fladdermöss Att spara den fuktiga myrmarken med tallarna skulle vara den bästa åtgärden för att bevara områdets kvalitet som födosöksområde för fladdermöss. Vid framtida åtgärder inom området bör det utredas hur detta kan påverka områdets värden för fladdermöss. Fladdermöss följer ofta linjära element som vattendrag, bryn, träridåer m.m. En grön korridor mellan Nydalaområdet och Grössjön samt ett gatustråk med alléträd mot Tavleliden underlättar fladdermössens flygningar från och till området. Inbyggda hålrum i husens uteväggar eller anläggandet av fladdermusholkar en bra åtgärd för att locka fladdermöss till området. Eftersom varje fladdermusindivid fångar flera tusen myggor per natt skulle detta innebära en nytta för de boende inom området. Referenser Översiktplan för Umeå kommun, Fördjupningen för Nydala, 2012 Norstedt, G. 2016, Naturinventering av parkskogar i Umeå kommun, Skogsfrun Natur och Kultur. Nygårds, S. och de Jong, J. 2016, Landskapsanalys av fladdermusbiotoper i Umeå kommun, Ecocom Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläge 2011. Fauna och flora 106: 2-19 de Jong, J. 2000, Fladdermössen i landskapet, Jordbruksverket, Jönsköping Müller, J. et al. 2012. Aggregative response in bats: Prey abundance versus habitat. Oecologia 169: 673-684 Skiba, R. 2009. Europäische Fledermäuse: Kennzeichen, Echoortung und Detektoranwendung. - Die Neue Brehm-Bücherei Bd. 648 Schneider, M. 2013. Fladdermöss i Västerbottens län kunskapsläget 2013. Skörvnöpparn 5(1):47-50. 30 (32)
Naturinventering Tomtebogård - En översiktlig inventering av naturmiljöer och fladdermusförekomster för detaljplaneområdet Tomtebo 2:1, Tomtebogård (BN- 2015/01732) 2017-06-06 Kontaktuppgifter: Doris Grellmann, doris.grellmann@umea.se Mer information: Underlag för detaljplan: Tomtebo 2:1 Huvudförfattare: Doris Grellmann, naturvårdsplanerare, Miljö och hälsoskydd, Umeå kommun, doris.grellmann@umea.se Inventeringar: Doris Grellmann och Michael Schneider, Länsstyrelsen Västerbottens län Artbestämning och bedömningar: Johnny de Jong, SLU, Uppsala Kartor och bilder: Foto: Doris Grellmann Kart- och flygbilder: Lantmäteriet 2014
Miljö- och hälsoskydd Besöksadress: Skolgatan 31A Postadress: 901 84 Umeå 090-16 10 00 (växel) umea.kommun@umea.se www.umea.se/kommun