NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN BORÅS STAD

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN BORÅS STAD

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN BORÅS STAD PROJEKTNR. A094213 DOKUMENTNR. A094213-4-02-INV-007 VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND Slutgiltig 10/04/2017 Naturvärdes- och landskapsinventering Joel Almqvist Jesper Paulsson Anna E Wilhelmsson

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 5 INNEHÅLL 1 Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Definitioner 8 1.3 Rödlistan 9 2 Metod 10 2.1 Förstudie 10 2.2 Fältstudie 11 2.3 Tillägg 11 3 Resultat 13 3.1 Beskrivning av inventeringsområdet 13 3.2 Friluftsvärden 15 3.3 Ekologiska länkar och spridningskorridorer 15 3.4 Naturvärdesobjekt 16 3.5 Värdeelement 21 4 Påverkan, konsekvenser och åtgärder 22 4.1 Påverkan 22 4.2 Effekter och konsekvenser 22 4.3 Skydds- och kompensationsåtgärder 24 5 Referenser 27 5.1 Litteratur 27 5.2 Digitala underlag 27 BILAGOR Bilaga A Kartor över området

6 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN Bilaga B Naturvärdesklasser och bedömning Bilaga C Naturvårdsarter

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Borås Stad arbetar med en detaljplan som omfattar två delområden inom fastigheten Norrmalm 1:1, norr om Sagavallen i stadsdelen Norrmalm. Syftet är att kartlägga natur- och friluftsvärden samt spridningskorridorer för att kunna planera nya bostäder. COWI AB har fått i uppdrag av Borås stads samhällsbyggnadsförvaltning att göra en natur- och landskapsinventering av berörda delar inom fastigheten Norrmalm 1:1. Inventeringsområdet utgörs av planområdet vilket består av bostadsnära naturmark som är uppdelat i två delområden, se Figur 1. Dels en kulle med trädskikt bestående av tall och sly, dels en mer glesbevuxen slänt med blandskog i söder. Planområdet omfattas av samrådshandling för översiktsplan för Borås stad och planeras för övrig stads- /tätortsbebyggelse vilket medför att markanvändning huvudsakligen avser bostadsbebyggelse, arbetsplatser, service och mindre grönytor. Inventeringen av naturvärden är utförd enligt SIS standard SS199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning (SIS, 2014:1 samt 2014:2). Arbetet genomfördes enligt standardens detaljeringsgrad "detalj" och med stöd av teknisk rapport SIS-TR 199001:2014 (SIS, 2014). Tillägg har gjorts för naturvärdesklass 4 samt värdeelement (skyddsvärda eller naturvärdesintressanta träd). Områdets värde för grönstruktur och rekreation inom stadsdelen bedömdes som underlag för en konsekvensbedömning på dessa värden utifrån planerade arbeten. Ansvarig för uppdraget på Borås stad var planarkitekt Jonatan Westlin i samarbete med miljöhandläggare Mia Magnusson. Uppdraget utfördes av Joel Almqvist, biolog på COWI AB i Göteborg.

8 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN Figur 1 Översiktskarta över Norrmalm. Inventerings- och planområdet markerat i rött. 1.2 Definitioner Naturtyp och Biotop Naturtyp är en indelning gjord utifrån ekologiska förutsättningar och artförekomster. En naturtyp kan sedan delas in i olika biotoper. En biotop definieras som ett område med enhetlig miljö och organismsammansättning (SIS, 2014:1). Inventeringsområde Geografiskt område som omfattas av enskild naturvärdesinventering (SIS, 2014:1). Observera dock att vissa preliminära objekt har identifierats som naturvärdesobjekt och besökts även utanför inventeringsområdet för en mer komplett bild av naturmiljön i planområdet. Naturvärde Grad av naturvärde (SIS, 2014:1) från naturvärdesklass 1 till naturvärdesklass 4. Naturvärde baseras på en kombination av biotop-

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 9 och artvärden. Se bilaga B för mer information om bedömningsgrunder och naturvärdesklasser. Potentiellt naturvärdesobjekt Geografiskt område som förväntas ha naturvärde och som sannolikt utgörs av en dominerande naturtyp (SIS, 2014:1). Rödlistad art Art som enligt den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier inte bedöms ha långsiktigt livskraftig population i Sverige utan löper risk att försvinna från landet (Naturvårdsverket, 2009). Naturvårdsart Samlat begrepp för arter som kan klassas in i kategorierna skyddade arter, signalarter, typiska arter för Natura 2000, nyckelarter, ansvarsarter och rödlistade arter. Se även bilaga C för en detaljerad beskrivning av begreppen. Värden för friluftsliv - Områden med värden för rekreation, upplevelsevärden. 1.3 Rödlistan Denna rapport använder rödlistan som är en klassificering av arters utdöenderisk och en barometer för deras respektive tillstånd. Den kan bl.a. vara en hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar, beslut och för att nå uppsatta miljömål. Listan uppdateras var femte år av ArtDatabanken SLU. Rödlistningen har sitt ursprung i den internationella naturvårdsunionen (IUCN) som ett verktyg för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Det är en prognos över risken för enskilda arter ska försvinna från Sverige men har i sig ingen juridisk status (ArtDatabanken, 2015). Rödlistade arters kategori anges i rapporten genom superscript. Förkortning Kategori Definition CR EN VU NT LC Akut hotad Critically Endangered Starkt hotad Endangered Sårbar Vulnerable Nära hotad Near Threatened Livskraftig Least concern En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. Arter som är varken hotade eller rödlistade. Tabell 1. Kategoridefinitioner enligt ArtDatabanken för rödlistan baserat på IUCN:s nomenklatur (ArtDatabanken, 2015).

10 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 2 Metod Det huvudsakliga syftet med en NVI 1 är att beskriva och identifiera och värdera naturområden med betydelse för biologisk mångfald. Inventeringen resulterar i avgränsning av naturvärdesobjekt (områden) med naturvärdesklass, objektbeskrivning i föreliggande rapport. Detaljeringsgraden på naturvärdesinventeringen styr storleken på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras. I denna inventering användes detaljeringsgrad detalj enligt SS 199000:2014. Objektens storlek avgränsas därmed enligt definitionen: En yta av 10 m² ELLER ett linjeformat objekt med en längd av 10 m och en bredd av 0,5 m. 2.1 Förstudie I genomförd förstudie har dokumentation samt ortofoto analyserats för att identifiera potentiella naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet. I denna inventering består inventeringsområdet av två delar inom samma fastighet. Det norra består av Borgarskogen med en bergsbrant och bokskog. Det södra inventeringsområdet består av en skogbeklädd kulle intill Sagavallen. Inom och i angränsning till dessa områden har potentiella objekt, arter och naturvärden identifierats. Källor som användes för att få fram information var tillgängliga GIS-databaser, rapporter, inventeringar eller analyser med avseende natur- och friluftsvärden. Följande underlag har använts: Naturvårdsverkets Skyddad natur SLU:s ArtPortalen samt Trädportalen Länsstyrelsens kartverktyg Västra Götaland, WebbGIS Naturvårdsprogram, Borås stad Grönområdesplan, Borås stad 1 Naturvärdesinventering.

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 11 Ytterligare har områdets värden för friluftslivet samt gröna stråk identifierats i förstudien samt konsekvensbedömts utifrån planerad byggnation. I inventeringen ingår dessutom ett antal tillägg för att få en mer detaljerad bild av området, vilka beskrivs nedan, se avsnitt 2.3. 2.2 Fältstudie Naturvärdesinventering i fält utfördes 2017-03-02, vilket är utanför perioden som fastställd för fältbesök i denna del av landet. Naturvärdesklasser i denna rapport måste därför betraktas som preliminära. Inventeringsområdet genomströvades långsamt, samtidigt som noteringar gjordes om vegetation (träd-, busk- och fältskikt), naturvärdeselement (t ex stående och liggande död ved, vattensamlingar och topografi) och observationer av naturvärdesintressanta arter (med tyngdpunkt på hotade och rödlistade arter). I tillägg gjordes en allmän beskrivning av varje område. En GPS Garmin 550 och en Sony Xperia Z5 användes för att koordinatsätta naturvärdesintressanta element (SWEREF99 13 30, EPSG:3010) samt ta representativa bilder av varje objekt. Bedömning av naturvärdesklass utfördes enligt vägledningen i SS 199000:2014 med tillägget för identifiering av objekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde samt värdeelement skyddsvärda/naturvärdesintressanta träd. Se bilaga B för en förklaring av vad de respektive naturvärdesklasserna innebär samt bedömningsgrunden för naturvärdet. 2.3 Tillägg 2.3.1 Naturvärdeklass 4 Objekt i denna klass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Klassen används för att påvisa biologiska värden i områden med tydlig mänsklig påverkan men som ändå hyser positiva biotopkvalitéer. 2.3.2 Värdeelement Ett värdeelement beskrivs enligt SS 199000:2014 som "struktur eller element av positiv betydelse för biologisk mångfald". I denna rapport avses skyddsvärda eller naturvärdesintressanta träd. Dessa kan bidra till ekologiska strukturer i landskapet för att skapa t.ex. gröna korridorer. Nedan återges kriterierna för särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definition i åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd i kulturlandskapet. jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd (d.b.h.).

12 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. "Särskilt skyddsvärda träd definieras här med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Särskilt skyddsvärda träd är ovanliga i vardagslandskapet och bör betraktas som omistliga oavsett om de påträffas i skogsmark, odlingslandskap eller urbana miljöer. I åtgärdsprogrammet föreslås bevarandeåtgärder som är anpassade till de olika trädmiljöernas ekologiska och kulturhistoriska sammanhang i landskapet. Vid beskrivningen av åtgärder har vi prioriterat ett urval trädmiljöer; grova och gamla ekar, gårdsmiljöer, hamlade träd, alléer och andra vägnära träd, parker och kyrkogårdar." (Naturvårdsverket, 2004) Med naturvärdesintressanta träd och buskar avses följande: Grova och/eller äldre träd med höga naturvärden inklusive grova enar och grova, tidigare frivuxna hagmarksgranar. Gamla senvuxna träd. Boträd med risbon, hålträd eller grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona. Grov hassel, grova aspar och alar i barrdominerade bestånd om de inte förekommer rikligt. Träd med påtagliga, öppna brandlyror och träd med tydliga äldre kulturspår. Hål- eller mulmbärande träd.

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 13 3 Resultat 3.1 Beskrivning av inventeringsområdet Planområdet gränsar i söder mot Sagavallen, i nord och väst mot Borgarskogen som utgör delar av inventeringsområdet. Området är beläget ca 160 m.ö.h. i Norrmalm, norra Borås, och omges av bebyggelse och infrastruktur. Båda delområdena ansluter till Ynglingagatan som löper nordvästlig-sydostlig riktning. Båda delområden har haft skoglig kontinuitet åtminstone sedan 1970-talet enligt flygfoto. Tidigare grövre träd har tagits ned i Borgarskogen i modern tid, sannolikt vid skötseln i området. Figur 2. T.h. Fotografi över södra delområdet på kullen. Trädskiktet domineras av medelgrov tall med lövsly i undervegetationen. T.v. Det norra delområdet, Borgarskogen fotograferat mot järnvägen i väst. Trädskiktet domineras av bok. Det södra delområdet (se Figur 3) utgörs av en skogbevuxen kulle vars trädskikt domineras av tall med triviala mossarter och blåbärsris i fältskiktet. Den södra delen är vänd mot Sagavallen vilken har värden för besökare, lokal utveckling, friluftslivet. I öster gränsar området mot Ynglingagatan. Kullen utgör ett mindre grönområde som länkar Borgarskogen i nordväst med Sagavallen i sydost som ett grönstråk (Borås stad, 2014) med värden för djur- och växtlivet. Landskapstypen som dominerar det södra delområdet är barrskog, huvudsakligen med tall i trädskiktet. Vid den södra delen av kullen finns en sänka med blockig terräng och ett mindre bestånd med lövträd som har vissa naturvärden (objekt B) samt en naturvärdesintressant grov skogsalm (objekt A). Enligt jordartskartan från SGU består jordarterna vid kullen av sandig morän.

14 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN Figur 3. Planområdet Norrmalm 1:1, södra delområdet. Det norra delområdet (se Figur 4) inom planområdet utgörs av en sydvänd brant i Borgarskogens västra delar och utgörs huvudsakligen av bokskog i sluttande terräng. Delområdet ingår som ett objekt i Borås naturvårdsprogram (Naturcentrum, 2001). Borgarskogen har bedömts ha högt naturvärde vilket efter fältbesök bedömts motsvarar naturvärde, klass 3 enligt SS 199000:2014. Landskapstypen som dominerar området är skogslandskap omgivet av tätort och hårdgjorda ytor, se bilaga A, med några mindre avsnitt hårdgjord mark i söder. Enligt jordartskartan från SGU består jordarterna av morän och urberg. Figur 4. Planområdet Norrmalm 1:1, norra delområdet. Inga förekomster av arter eller områden som omfattas av art- eller områdesskydd enligt artskyddförordningen respektive miljöbalken, 7 kapitlet, har påträffats inom inventeringsområdet.

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 15 3.2 Friluftsvärden I det norra delområdet finns Borgarskogen (klass 3 i Borås grönområdesplan) som omfattar ungefär den norra hälften av planområdet. Området präglas av en sluttande terräng ned mot järnvägen i nordväst. Området utgörs av bokskog som används för rekreation och hundpromenader. Borgarskogen har besöksvärden och stadsvärden och bedöms utgöra ett stort värde lokalt för de närboende. Tillgängligheten i detta område är god förutom för dem som är rullstolsanvändande då objektet har omfattar en, vid fältbesöket, lerig stig ned mot järnvägen. Stignätet fortsätter norr och söder i Borgarskogen längs med järnvägen. Delområdet bedöms som helhet ha höga friluftsvärden. Det södra delområdet bedöms ha vissa rekreations- och friluftsvärden, främst för närboende eller barn med närhet till Sagans förskola belägen öster om Sagavallen. Det finns några stigar som leder över kullens centrala del och fortsätter ned på västsidan av kullen. Den östra delen av kullen är tätbevuxen med lövsly. 3.3 Ekologiska länkar och spridningskorridorer Spridningskorridorer, gröna kilar och ekologiska länkar innebär att det finns korridorer med växtlighet som binder samman grönområden. Sådana kan vara viktiga att planera för vid samhällsutbyggnad då dessa områden annars blir isolerade öar bland i övrigt hårdgjorda ytor. För att ekologiska länkar och spridningskorridorer ska bibehålla sin funktion behöver de generellt bredd och storlek för att hålla ihop grön- och naturområden. Barriäreffekten av väg och järnväg för naturmiljöer i landskapet beror på bl.a. vägbanans bredd, antalet fordon som passerar per dygn och deras hastighet. Intill Sagavallens norra del har nyligen genomförd byggnation inneburit att stora delar av trädskiktet försvunnit. Detta har lämnat en smal rand med träd norr och öst om den nya byggnationen. På den södra kullen finns tecken på befintligheter av småvilt och fågel. Observationer gjordes av fälthare och ekorre. Dessutom tyder flertalet nyttjade fågelholkar vid fältbesöket på vissa biotopkvalitéer. I den södra delen av Borgarskogen finns ytterligare ett ekologiskt samband till Sagavallen södra del som har ett mindre intakt bestånd med träd på kulle. Borgarskogens sammanhållna grönyta har en viktig funktion att bidra som spridningskorridor för arter i nord sydlig riktning och bör bevaras intakt så långt som möjligt vid framtida exploatering. Mellan Sagavallen och Tokarpsberg i öster är avståndet ca 200 m. Engelbrekts- och Döbelsgatans trafik samt villakvarteren mellan Sagavallen och Tokarpsberg innebär en barriäreffekt för småvilt.

16 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN Figur 5. Ekologiska länkar och spridningskorridorer i grönt, stigar i rött. 3.4 Naturvärdesobjekt Inom inventeringsområdet påträffades totalt tre stycken objekt, se Tabell 2, med naturvärdesklass enligt SS199000:2014, samtliga med visst naturvärde knutet till deras biotopvärden med lövträd. Två stycken är befintliga i det södra inventeringsområdet och ett omfattar större delen av det norra inventeringsområdet. ObjektID Naturvärdesklass Naturtyp 2 Biotop 3 A 4 visst naturvärde Skog och träd Uppvuxen lövbarrblandskog B 4 visst naturvärde Skog och träd Ung lövbarrblandskog C 4 visst naturvärde Skog och träd Bok- och avenbokskog Tabell 2. Översikt av naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet. 2 Enligt SS199000:2014. 3 Biotoper nivå 3, enligt Vegetationstyper i Norden (Nordiska ministerrådet, 1994).

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 17 Naturvärdesobjekt beskrivs i denna rapport enligt följande: Objekt-ID. Unikt ID för varje naturvärdesobjekt. Representativt foto. Ett eller flera foton på naturvärdesobjektet. Naturtyp (biotop). Naturtyp respektive biotop återges enligt definitioner som ges i SIS-TR 199001:2014. Beskrivning. Allmän beskrivning av naturmiljön, innefattande träd-, busk- och fältskikt, naturvärden och eventuell skötsel. Naturvärdesklass. Klass 1-4 i enlighet med SS 199000:2014, med motivering. Observera att det endast är naturvärdet avseende objektet inom inventeringsområdet som värderats. Dokumentation. Redovisar befintligt faktaunderlag som använts för att identifiera naturvärdesobjektet eller stöd vid analys dess naturvärde. Naturvårdsarter. Eventuella fynd av arter i föreliggande eller tidigare inventeringar som har betydelse för naturvärdesbedömningen. Arter markerade med ( ) markerar om den är fridlyst och (*) om fyndet gjorts under den aktuella inventeringen. Svenska och vetenskapliga namn samt rödlistekategori (2015) hämtas från DynTaxa. Rödlistekategorier i rapporten omnämns som nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Områdesskydd. Redovisar om objektet omfattas av lagligt skydd enligt miljöbalken kapitel 7.

18 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 3.4.1 Objekt: A (Grov skogsalm) Naturtyp: Skog och träd (Uppvuxen löv-barrblandskog) Beskrivning: Tvåstammig grov skogsalm (78 cm d.b.h.) i sydvänd slänt i södra delen av inventeringsområdet. Det mossbeväxta trädet står i bestånd med lövsly i den södra kanten vänd mot Sagavallen. Trädet når inte upp till definitionen särskilt skyddsvärt träd enligt Naturvårdsverkets kriterier, men har naturvärden på sikt som hål eller mulmträd med värden för djurlivet och epifytisk flora. Två medelgrova tallar med strukturvärden står också i slänten nordväst och sydost om trädet. Naturvärdesklass med motivering: 4. Grovt träd i söderläge med värden för bland annat svampar samt insekter. Möjlighet för håligheter och mulmbildning över tid. Biotop- och artvärden: Visst biotopvärde, obetydligt artvärde. Naturvårdsarter: - Dokumentation: - Områdesskydd: -

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 19 3.4.2 Objekt: B (Sänka med lövträd) Naturtyp: Skog och träd (Ung löv-barrblandskog) Beskrivning: Mindre bestånd av lövskog dominerat av ung lönn, hägg och sälg i lågpunkt söder om kullen. Död ved, rotvälta i östra delen är värdefull för insekter. Fuktig miljö med näringsfattiga stenblock. Triviala mossor dominerar bottenskiktet. Röjning av sly har skett i området i närtid. Medelgrova tallar kantar biotopen. Naturvärdesklass med motivering: 4. Fuktig miljö med triviala mossor på stenblock. Sälg har vissa värden som biotop för insekter. Biotop- och artvärden: Visst biotopvärde, obetydligt artvärde. Naturvårdsarter: - Dokumentation: - Områdesskydd: -

20 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 3.4.3 Objekt: C (Borgarskogen) Naturtyp: Skog och träd (Bok- och avenbokskog) Beskrivning: Området är välfrekventerat som friluftsområde och består av en sydvästligt vänd brant vars trädskikt domineras av unga individer av bok med inslag av ek, vårtbjörk och lönn. Fältskiktet är öppet med inslag av blåbärsris, lövsly och död ved. Grova stubbar med epifyter och svampar indikerar tidigare högre naturvärden knutet till lövträd. Bokträden indikerar väldränerad, relativt mullrik mark. Den goda förekomsten av död ved innebär en ekologisk funktion för bl.a. insekter och vednedbrytande svampar. Skogen har potential utveckling av naturvärden om skoglig kontinuitet tillåts och död ved får vara kvar som habitat för insekter och epifyter. Naturvärdesklass med motivering: 4. Fuktig lövskogsmiljö med död ved och påväxtarter med mossor och svampar. Biotop- och artvärden: Visst biotopvärde, obetydligt artvärde. Naturvårdsarter: - Dokumentation: - Områdesskydd: -

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 21 3.5 Värdeelement Inventeringsområdet innehåller ett totalt 14 st naturvärdesintressanta träd, se Tabell 3, som utgör värdeelement. Majoriteten av dessa utgörs av medelgrova tallar (48 63 cm d.b.h.). Ytterligare finns förekomst av en grov skogsalm (78 cm d.b.h.) i den sydöstra delen av det södra delområdet. Typ av värdeelement Art, beskrivning Diameter i brösthöjd (cm) Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 63 Naturvärdesintressant träd Gran, grov 87 Naturvärdesintressant träd Klibbal 59 Naturvärdesintressant träd Lönn 38 Naturvärdesintressant träd Skogsalm, tvåstammig 78 Naturvärdesintressant träd Sälg, flerstammig 19 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 48 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 49 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 49 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 53 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 56 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 56 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 59 Naturvärdesintressant träd Tall, medelgrov 62 Tabell 3. Redovisning av värdeelement, naturvärdesintressanta träd.

22 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 4 Påverkan, konsekvenser och åtgärder Bedömningen av naturvärdesobjektens klasser är preliminära då inventeringen genomförts i mars vilket är före SIS-standardens bestämda period för bedömning/klassning i fält. Ytterligare en fältinventering kan genomföras under fältsäsong, men med hänsyn till objektens karaktär, ekologiska komponenter och obefintliga artfynd bedöms detta inte tillföra några stora förändringar av naturvärdesklassningen av objekten. 4.1 Påverkan Inom inventeringsområdet saknas riksintressen för naturmiljö samt Natura 2000-områden eller andra områdesskydd enligt miljöbalken. Påverkan består i att områden med vissa naturvärden, den grova skogsalmen (objekt A), ett mindre bestånd med lövträd (objekt B) samt delar av ung bokskog i brant (objekt C) kommer att decimeras genom avverkning i.o.m. förestående detaljplan för området. I område C kommer även delar av den västvända branten som har fuktiga miljöer med mossor att försvinna. Dock har inga naturvårdsarter påträffats i denna miljö. Ytterligare påverkan från detaljplanens förtätning av området innebär att grönstråket som ansluter Borgareskogen och Sagavallen via kullen i det södra delområdet kommer att försvagas. Friluftslivet kommer att påverkas i viss utsträckning vid eventuell omläggning av ingången till Borgareskogen. 4.2 Effekter och konsekvenser Byggnationen innebär sannolikt att skogsalmen (objekt A) kommer att tas ned vid anläggningen av huset i den sydvästra delen av kullen. Ytterligare två medelgrova tallar kommer sannolikt att påverkas av arbetsområdet, antingen genom avverkning eller från körning med tunga fordon i deras droppzon, vilket kan påverka deras rotsystem negativt genom kompaktering av jorden. Som kompensation för nedtagning av träd, vilket bl.a. innebär minskade antal habitat för

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 23 fåglar och insekter kan stående död ved lämnas kvar inom planområdet vid framtida skötsel samt förstärkning med utplacering av grov liggande ved inom planområdet (förslagsvis med informationsskylt som upplyser om värdet av död ved för den biologiska mångfalden). För att reducera effekterna och eventuella negativa konsekvenser av byggnation föreslås i avsnitt 4.3 skydds- och kompensationsåtgärder. 4.2.1 Naturvärdesobjekt A De medelgrova tallarna och det grova lövträdet (objekt A) tillsammans med övriga naturvärdesintressanta träd utgör potentiella biotoper för svamp, djur- och växtliv. Då trädet sannolikt kommer att tas ned vid planerad byggnation försvinner ett rekryteringsträd som värd för ovan nämnda artgrupper. Grova ädellövträd är värdefulla som biotoper för andra arter, och att avverka dessa utan kompensationsåtgärder innebär förlust av biologisk mångfald. 4.2.2 Naturvärdesobjekt B Lövträden och förekomsten av liggande och stående död ved har vissa naturvärden för bl.a. insekter och fågellivet men utgör en relativt vanlig förekomst i landskapet. Planerad byggnation innebär viss förlust av biologisk mångfald men går att kompensera för. 4.2.3 Naturvärdesobjekt C Träden som avverkas och den västvända branten kommer att bli mer öppen i.o.m. planerad byggnation vilket öppnar upp ett tidigare relativt slutet trädskikt med bok. Detta kan innebära att miljöns fuktighet påverkas och att fuktgynnade arter minskar i antal. Den direkta påverkan med anläggning av byggnation på branten kommer att innebära att ytor med triviala mossor försvinner. Påverkan för den biologiska mångfalden bedöms, med hänsyn till naturvärdet, som visst till måttligt beroende på förekomst av naturvärdesintressanta mossor, svampar och lavar utanför inventeringsområdet. 4.2.4 Grönstråket Borgareskogen, Sagavallen och Tokarpsberg Kullen är till sin storlek för liten för att på längre sikt utgöra ett enskilt habitat som kan behålla sina arter. Den har sin största ekologiska nytta att fungera som länk mellan Sagavallen och Borgarskogen. Då trädbeståndet vid Sagavallen decimerats kraftigt har grönstråkets funktion tappat något av sitt värde då småvilt som söker sig till Sagavallens norra trädbestånd fått mindre grönytor att nyttja. Det gröna stråket som anslutet Borgarskogen sydöst om Sagavallen består av triviallövträd på en mindre kulle. Området har värden som spridningskorridor för småvilt som rör sig mellan Sagavallen och Borgarskogen samt för fröspridning och fågellivet. Då kullen nordväst om Sagavallen kommer att bebyggs med bostadshus i föreliggande detaljplan så innebär det att grönstråket söder om Sa-

24 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN gavallen mot Borgarskogen behöver bevaras intakt och även förstärkas, se avsnitt 4.3.3. 4.2.5 Friluftsliv Rekreationsvärdet i det södra delområdet är begränsat med enstaka stigar över kullen. Byggnationen innebär en liten påverkan på friluftslivsvärden jämfört med byggnationen i det norra delområdet. Områdets ekologiska kvalitet utgörs främst att småvilt, fågel och flora som kan sprida sig mellan Borgarskogen och den numera återstående delen av trädlinjen norr om Sagavallen. Upplevelse- och friluftsvärdet i Borgareskogen kommer att störas under framförallt byggskedet då den östra ingången sannolikt kommer att vara delvis blockerad eller omlagd. Efter byggnaderna står på plats är det framförallt upplevelsevärdet som påverkas då vägen in till Borgarskogen är återställd igen. Då friluftsområdet redan idag är präglat av tätortsnära områden och infrastruktur i väst innebär detta en liten konsekvens för rekreationsvärdet. 4.3 Skydds- och kompensationsåtgärder Vid planeringen av byggnation samt arbetsområden (inom och utanför inventeringsområdet) är det av betydelse att planområdets naturmiljöer och träd bevaras, och gärna utökas med grönytor, i största möjliga utsträckning. Som generell skyddsåtgärd rekommenderas att samtliga naturvärdesintressanta träd bör sparas om möjligt samt att körning bör undvikas närmare än 15 x stamdiametern (d.b.h.) från trädet för att undvika skador på dess rotsystem eller kompaktering av jorden inom droppzonen. Bibehåll kantzoner för naturmiljöer i så stor utsträckning som möjligt, särskilt för objekt som klassats som naturvärden. Dock kan triviallövträd kunna gallras bort (dock ej sälg som har värden för insekter) vid skötsel eller förberedelser i planområdet vilket förbättrar förutsättningarna för sekundära ädellövträd. Dialog med arborist är lämpligt vid röjning intill grova ädellövträd för att inte skapa oönskade effekter av röjningen. 4.3.1 Naturvärdesobjekt A För att kompensera för förlust av skogsalmen och tallarna bör skogsalmens virke tas om hand och placeras i faunadepå för att bevara värdet för insekter och svampar. Det innebär att virket sparas på lämplig plats norr och planerad byggnation på kullen. Veden bör placeras utspritt eller i gles hög. Ytterligare bör information om värdet av död ved sättas ut i direkt anslutning till faunadepån. Viktigt är att högen inte blir för tätt packat som virkestrave. Trafikverkets TEMAblad om död ved bör användas som stöd vid anläggningen av depån 4. 4 Trafikverket https://trafikverket.ineko.se/se/temablad-natur-död-ved

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 25 Om det finns möjligheter för att utveckla kullens naturvärden så kan naturmiljön skötas för att utveckla naturvärden över tid. Den centrala och östra delen är bevuxen med sly detta kan anläggas med ädellövträd som ek eller ask samt med röjas från lövsly bestående av triviallövträd för att hålla fält- och buskskiktet öppet. Ek gynnar den biologiska mångfalden då den är en nyckelart som stödjer många andra arter. Om skötsel av naturmiljön ska målet att utvecklas mot en mer naturlig miljö bör en skötselplan upprättas för området. Skötseln av tallarna i området bör för naturvårdssyftet tillåta ett flerskiktat trädbestånd med inslag av ädellövträd där död ved inte tas bort eller gallras. Föreslagna skötselåtgärder och röjning av träd bör genomföras i samråd med arborist, biolog eller landskapsarkitekt för att uppnå önskade effekter för naturvärdet. 4.3.2 Naturvärdesobjekt B och C Som kompensation för bortfall av lövträden kan gröna tak anläggas ovanpå nya byggnader, då inhemska arter bör användas i största möjliga utsträckning. Till exempel s.k. sedum örtgrästak från Veg Tech som består av cirka 20 skandinaviska arter. Dessa kräver dock viss skötsel som behöver beaktas av förvaltaren av fastigheten samt tekniska krav på takkonstruktionens hållbarhet. För övriga planterade ytor bör också inhemska arter användas i största möjliga utsträckning, exempelvis "Nordisk äng" 5. Ytterligare kan fasader på nya byggnader anpassas med fågel- eller fladdermusholk vid behov för att underlätta bobristen för fauna. Död ved bör bevaras i och utanför planområdet för att kompensera för bortfallet av träd vid byggnation. Grenar eller fallna träd ska i möjligaste mån lämnas men kan i undantag flyttas till sidan av gångstigen om de återplaceras efter genomförd åtgärd. Ytterligare kompensationsåtgärd för att öka naturvärdet i område C är att skötseln av Borgarskogen anpassas till att bevara grov död ved samt att inte ta ned grova ädellövträd annat än i undantagsfall för att öka mängden rekryteringsträd. Väster om planområdet står flera större träd som bör bevaras om möjligt. 4.3.3 Grönstråket Borgareskogen, Sagavallen och Tokarpsberg Som kompensation för att grönstråket mellan Borgarskogen och Sagavallen försvagas något i och med planerad byggnation kan nya träd planteras för att väga upp för de träd som försvinner på kullen i det södra delområdet. Den östra delen av Sagavallen omfattas av en detaljplan som vunnit laga kraft 2014-10-17 där ytan närmast Kråkekärrsgatan är avsatt som grönområde. Om möjlighet finns så bör träd planteras, exempelvis ek eller lind för att motverka förlusten av träd 5 Se Veg tech http://www.vegtech.se/svpub "Ängsprodukter" respektive "Sedumtak".

26 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN och stärka bandet mellan Borgarskogens södra del och Sagavallens norra naturområde. För att förstärka den södra ekologiska länken kan även kullen sydväst om Sagavallen samt naturmiljön i norra Sagavallen skötas för att stärka och stödja naturvärden. Exempelvis kan skötseln innebära att ta ut björk övriga lövträd av trivial karaktär och ytterligare plantera in ädellövträd så som ek eller ask samt sätta ut faunadepåer i fuktiga miljöer för att stödja biologisk mångfald. Mellan Tokarpsberg och Sagavallen har tidigare funnits en möjlig ekologisk länk (även om detta inte funnits redovisat i grönområdesplanen för Borås stad) för luftburen flora och fauna. Denna ekologiska länk bedöms i dagsläget vara svag i och med vägars och bebyggelse mellan dessa områden. 4.3.4 Friluftsliv Det är värdefullt för rekreation i området och tillgänglighetsaspekten att byggnation i det norra delområdet möjliggör tillgång till Borgarskogens östra entré i korsningen Ynglingagatan - Folkungagatan. Eventuellt innebär anläggningen av nya byggnader att en naturvärdesintressant, men relativt klen lönn i den sydvästra delen av området tas ned. Ytterligare kommer ny byggnation att innebära en omläggning av den befintliga stigen. P.g.a. brant terräng är det nödvändigt att undersöka denna nyanläggning närmare i det kommande planeringsarbetet för att minimera påverkan på friluftslivet och upplevelsen av att entrén till grönområdet leder till Borgarskogen och är tillgänglig för allmänheten.

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 27 5 Referenser 5.1 Litteratur Borås stad (2014). Inventering till Borås stads grönområdesplan. Hallingbäck, T. (2013). Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Naturcentrum (2001). Naturvårdsprogram Borås kommun del 1. Miljöskyddskontoret i Borås stad. Naturvårdsverket (2011). Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1. Naturvårdsverket (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Rapport 5411. Nordiska ministerrådet (1994). Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1994:665. SIS (2014:1). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande. naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. SIS (2014.2): Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS 199000. SS 199001:2014. Östberg, J. Delshammar, T. och Nielsen, A.B. (2013). Standards for Conducting Tree Inventories in Urban Environments. SLU. 5.2 Digitala underlag ArtDatabanken www.artdatabanken.se [besökt 017-02-20] Borås stad Skyddsvärd natur (2001). GIS-underlag naturvärdesobjekt.

28 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN Länsstyrelsen i Västra Götalands GIS-data. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan/ [besökt 017-02- 20] Skogsstyrelsens GIS-databas. https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ [besökt 017-02-20] Trädportalen, SLU. http://www.tradportalen.se/ [besökt 017-02-20]

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 29 Bilaga A Kartor över området

30 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 31

32 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 33 Bilaga B Naturvärdesklasser och bedömning Naturvärdesbedömningen vid en NVI ska resultera i naturvärdesklasser enligt SS 199000:2014. I normalfallet används naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 kan användas som ett tillägg. Med övrig mark eller lågt naturvärde avses ingen eller liten positiv betydelse för biologisk mångfald. Geografiskt område med lågt naturvärde räknas inte som naturvärdesobjekt. Bedömningsgrunder baseras på ett sammanvägt värde av kvaliteter hos biotop och förekomst av naturvärdesintressanta arter i objektet. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. Förekomst av friluftsliv, kulturhistoriska spår och geologi kan tillmätas betydelse vid betydelse för biologisk mångfald. 1 - högsta naturvärde Varje område har särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. 2 - högt naturvärde Varje område har särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. 3 - påtagligt naturvärde Varje enskilt område behöver inte ha betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Det är ändå av särskild betydelse att den totala arean och den ekologiska kvaliteten av dessa områden bibehålls. 4 - visst naturvärde Områden som hyser vissa biotopkvaliteter eller arter av viss betydelse för biologisk mångfald. Övrig mark Områden som innehar ett lågt naturvärde med ingen eller liten positiv betydelse för biologisk mångfald. Figur 6. Naturvärdesklasser enligt SS 199000:2014 (SIS, 2014:1).

34 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN Högt artvärde Mindre sannolikt resultat Högsta naturvärde Naturvärdesklass 1 Bedömningsgrund art Påtaglig Obetydligt artvärde Visst artvärde artvärde Visst naturvärde Naturvärdesklass 4 Obetydligt naturvärde Påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 3 Visst naturvärde Naturvärdesklass 4 Högt naturvärde Naturvärdesklass 2 Mindre sannolikt resultat Obetydligt Visst Påtagligt Högt biotopvärde biotopvärde biotopvärde biotopvärde Bedömningsgrund biotop Figur 7. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till viss naturvärdesklass (SIS 2014:1).

NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN 35 Bilaga C Naturvårdsarter Begreppet naturvårdsarter myntades av ArtDatabanken 2013 och syftar på följande kategorier av arter: Skyddade arter Rödlistade arter Signalarter Typiska arter (för respektive Natura 2000 habitatstyp) Nyckelarter Ansvarsarter Skyddade arter Arter som omfattas av Artskyddsförordningens fridlysningsparagrafer kallas för skyddade arter. Enlig förordningen är det förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. För att vidta åtgärder som kan skada dessa arter krävs dispens från länsstyrelsen. Förordningen omfattar bl.a. samtliga arter som finns upptagna i EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. OBS: Skyddsklassad art Artdatabanken redovisar kontinuerligt på Artportalen, fynd av arter som rapporteras in. För ett antal arter som kan vara utsatta för förföljelse, omfattande plockning eller olovlig jakt redovisas dock inte öppet uppgifter som kan avslöja exakt var arten häckar eller växer. Dessa arter kallas för skyddsklassade, men är inte nödvändigtvis naturvårdsarter. Rödlistade arter ArtDatabanken, vid Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket, har med hjälp av sina specialistkommittéer för olika artgrupper angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning, se avsnitt 1.3 Signalarter Arter som anses signalera höga naturvärden kallas ofta för signalarter. Begreppet används i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, men också för de arter som använts som indikatorer på höga naturvärden i andra riksomfattande inventeringar, t.ex. Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Typiska arter Typiska arter är arter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus för naturtyp som pekas ut i EU s art- och habitatdirekitv Natura 2000.

36 NATUR- OCH LANDSKAPSINVENTERING NORRMALM 1:1 YNGLINGAGATAN Nyckelarter Nyckelarter är arter som spelar en stor roll i ekosystemen och därmed öppnar dörrar för andra arter. Ingen officiell lista finns ännu framtagen. Ansvarsarter Begreppet används för att peka ut arter som ett land eller annan region kan sägas ha ett särskilt ansvar för att bevara, genom att de har en särskild tyngdpunkt i sin utbredning i landet/regionen. Ingen officiell lista finns ännu framtagen.