Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Relevanta dokument
Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Mortaliteten i Stockholms län :

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Utredningen om kommunal planering för bostäder

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

"Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Företagsamheten 2018 Sverige

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Bostadsbristen har skapat historisk hög prisutveckling åren

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Företagsamheten Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län 2018

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län?

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2018

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2018

Befolkningen i Stockholms län 2016

Fakta om företagandet i Stockholm 2017

Resvanor i Stockholms län 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Resvanor i Stockholms län 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Befolkningen i Stockholms län 2015

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017

Svårast vid bostadsköpet

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Stockholmskonjunktur en Stockholms län och stad, 2018 kv 4

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Företagsamheten 2018 Hallands län

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

276 3 Storstadsområden. SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2003

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Befolkningen i Stockholms län 2017

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Befolkningsprognoser Stockholms län /2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Stockholmskonjunkturen Stockholms län och stad, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015

Bilaga 3 - Stockholms universitet, gymnasiebakgrund 2003/04-08/09 Rapport, november 2010

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Företagsamheten 2018 Kalmar län

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

Fakta om företagandet i Stockholm Statistik för 2015

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län november månad 2014

Transkript:

2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv med ett högt kunskapsinnehåll innebär dock att andelen högutbildade behöver öka ytterligare. På längre sikt kan dagens kapacitet inte möta det stigande behovet. Det reguljära tillflödet från nettoinflyttning och inpendling i kombination med examination vid regionens lärosäten räcker helt enkelt inte till för att både kompensera det naturliga bortfallet, genom exempelvis pensioneringar, i den befintliga populationen och tillfredsställa det ökade behovet som arbetsgivarna kommer att ställa. Efterfrågan på arbetskraft ökar med 200 000 fram till år 2020 Fram till 2020 förväntas efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län öka med 200 000 personer. Merparten av ökningen (150 000) kommer att ske på personer med en eftergymnasial utbildning. Efterfrågan på gymnasieutbildade väntas öka med 64 000 medan efterfrågan på personer med endast förgymnasial utbildning beräknas minska med 12 000 personer. Brist på arbetskraft förväntas framför allt uppstå inom områdena vård, pedagogik, lärarutbildning, tjänster samt inom teknik och tillverkning. Störst brist beräknas inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Inom tjänsteområdet och teknik och tillverkning beräknas efterfrågan på exempelvis arkitekter och högskoleingenjörer överstiga tillgången. I enskilda utbildningsgrupper beräknas stora brister inom t.ex. omvårdnadsutbildade, förskolelärare och högskoleingenjörer. Gemensamt för många av de områden där det förväntas råda brist på utbildade är att där även finns en skev fördelning mellan kvinnor och män. Tabell 1. Utbildningsgrupper med beräknad brist på tillgång 2020 Utbildningsgrupp Beräknad brist 2020 Förskolelärare 4 400 Fritidspedagoger 1 000 Yrkeslärare 1 100 Högskoleingenjörer 5 100 Barn och fritid (gymn) 4 000 Biomedicinska analytiker 1 200 Sjuksköterskor 1 600 Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 2020 En utbildnings och arbetsmarknadsprognos

Utbildningsnivå länet jämfört med övriga län 2011. Tabell 2. Utbildningsnivå grupperad, länsvis. Andelar i procent. Län Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Forskningsutbildning Uppgift saknas Stockholm män 19,0 39,4 36,8 1,8 3,1 kvinnor 16,1 37,5 43,0 1,1 2,3 Uppsala män 20,6 42,4 31,3 3,7 2,0 kvinnor 16,8 39,0 40,4 2,3 1,5 Södermanland män 25,2 50,9 21,7 0,6 1,7 kvinnor 22,4 45,8 29,9 0,3 1,6 Östergötland män 22,5 46,6 27,8 1,4 1,7 kvinnor 20,5 43,6 33,7 0,7 1,6 Jönköping män 27,1 48,6 22,4 0,4 1,6 kvinnor 21,7 46,3 30,4 0,2 1,4 Kronoberg män 25,1 47,7 24,4 0,5 2,2 kvinnor 19,7 45,0 33,1 0,3 1,8 Kalmar män 27,0 49,7 21,3 0,4 1,6 kvinnor 21,4 47,1 30,1 0,3 1,2 Gotland män 25,6 50,7 22,1 0,5 1,1 kvinnor 20,4 48,5 30,0 0,3 0,8 Blekinge män 23,0 47,8 26,6 0,5 2,2 kvinnor 21,3 44,8 32,2 0,3 1,4 Skåne män 22,4 43,8 29,4 1,5 3,0 kvinnor 19,2 41,0 36,7 0,9 2,4 Halland män 24,4 47,7 25,7 0,8 1,5 kvinnor 19,4 45,5 33,7 0,4 1,0 Västra Götaland män 23,2 45,7 28,0 1,2 1,9 kvinnor 19,6 42,4 35,8 0,7 1,6 Värmland män 22,8 52,3 22,2 0,5 2,3 kvinnor 19,5 46,7 31,9 0,3 1,6 Örebro män 24,3 50,3 23,4 0,6 1,5 kvinnor 20,6 44,9 32,8 0,4 1,4 Västmanland män 23,4 50,1 24,0 0,7 1,8 kvinnor 21,3 45,5 31,2 0,3 1,7 Dalarna män 24,6 52,8 20,4 0,5 1,6 kvinnor 20,6 48,6 29,0 0,2 1,5 Gävleborg män 26,1 52,3 19,6 0,4 1,7 kvinnor 21,9 47,1 29,4 0,2 1,4 Västernorrland män 23,3 52,2 22,5 0,5 1,5 kvinnor 19,3 47,6 31,6 0,2 1,2 Jämtland män 22,4 53,6 22,1 0,4 1,5 kvinnor 17,2 48,3 33,1 0,3 1,1 Västerbotten män 18,9 49,5 28,2 1,8 1,7 kvinnor 15,5 43,9 38,1 1,2 1,2 Norrbotten män 19,7 55,4 22,6 0,8 1,5 kvinnor 17,2 49,1 32,1 0,4 1,1 Riket män 22,4 46,0 28,2 1,2 2,2 kvinnor 18,9 42,6 36,0 0,7 1,8 Andelen personer i åldrarna 16-74 år i viss utbildningsnivå i förhållande till det totala antalet personer 16-74 år. Källa SCB 2

Stockholms län står sig väl i jämförelse med övriga län. Andelen med förgymnasial utbildning är den näst lägsta i riket, gäller såväl kvinnor som män. Västerbotten har den lägsta andelen för såväl kvinnor som män. I gruppen eftergymnasial utbildning toppar länet för såväl kvinnor som män och avståndet till övriga län är betydande. Kvinnorna i länet har den högsta andelen av alla i denna grupp men männen har den i förhållande till män i riket största skillnaden med 8,5 procentenheter. Däremot kommer länet först på tredje plats när det gäller andelen med forskningsutbildning, bland såväl kvinnor som män. Toppar gör Uppsala län följt av Västerbottens län. Förändring i utbildningsnivån länet 2007-2011 På länsnivån har utbildningsnivån utvecklats i linje med det bedömda framtida behovet, dvs. andelen med en gymnasial utbildning om minst tre år har stigit och andelen med gymnasial 2 år eller lägre har sjunkit. Mycket positivt är att andelen med eftergymnasial utbildning 3 år eller mer är den kategori som stigit mest och det är kvinnorna som står för den största ökningen. Anmärkningsvärt är dock att trots att kvinnorna dominerar gruppen eftergymnasial utbildning 3 år eller mer så är det fortfarande männen som dominerar gruppen med forskarutbildning. Denna dominans gäller såväl på länsnivå som i samtliga kommuner. Tabell 3. Länsinvånarnas utbildningsnivå i förhållande till länets totala befolkning 2007-2011. Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning, högst 2 år 2007 2008 2009 2010 2011 Skillnad män 1,82 1,74 1,66 1,58 1,51-0,31 kvinnor 1,78 1,71 1,64 1,57 1,51-0,27 män 5,75 5,77 5,74 5,68 5,57-0,18 kvinnor 4,77 4,76 4,69 4,60 4,45-0,32 män 7,05 6,91 6,78 6,64 6,52-0,52 kvinnor 7,42 7,23 7,01 6,82 6,63-0,79 Gymnasial utbildning, 3 år män 7,80 7,88 7,98 8,04 8,12 0,32 kvinnor 6,99 7,06 7,16 7,21 7,27 0,29 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år män 5,09 5,15 5,22 5,32 5,43 0,34 kvinnor 5,71 5,72 5,75 5,82 5,87 0,16 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer män 7,64 7,79 7,92 8,07 8,24 0,60 kvinnor 9,03 9,31 9,54 9,79 10,08 1,05 Forskarutbildning män 0,64 0,64 0,65 0,65 0,66 0,02 kvinnor 0,36 0,37 0,39 0,41 0,42 0,06 Uppgift om utbildningsnivå saknas män 1,05 1,07 1,12 1,15 1,14 0,09 kvinnor 0,85 0,87 0,90 0,89 0,86 0,01 Totalt män 36,83 36,96 37,06 37,12 37,18 0,34 kvinnor 36,06 36,15 36,18 36,22 36,23 0,17 Samtliga 73,75 73,98 74,15 74,23 74,26 0,51 Tabellen redovisar utbildningsnivåerna för personer 16-74 år som andel av länets totala befolkning oavsett ålder. Källa SCB. Observera att eftersom tabell 3 använder den totala befolkningen som basvärde blir inte andelarna 100 %. 3

Utbildningsnivåer i länets kommuner Kommunala jämförelsetal redovisas för olika utbildningsnivåer för personer i åldrarna 16-74 år 2011 i förhållande till respektive kommuns totala befolkning oavsett ålder. Jämförelsetalen redovisas för olika utbildningsnivåer, totalt samt uppdelade på kvinnor och män. Källa SCB. Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Sverige har en obligatorisk 9-årig grundskola samt skolplikt till 15 års ålder. Av detta följer dock inte att alla över 15 år har en fullgången grundskoleutbildning eller motsvarande. Förgymnasial utbildning kortare än 9 år avser personer som saknar avslutad grundskoleutbildning. I Stockholms län varierar andelarna med mindre än 9 års grundskola mellan knappt 7 procent i Botkyrka och knappt en procent i Danderyd. Högst andel invånare med kort utbildning finns i Botkyrka och Södertälje med runt 6,5 procent. Här liksom i alla kommuner är det ungefär lika stora andelar kvinnor som män med kort grundutbildning. Ingen kommun har könsskillnader på 0,5 procentenheter eller mer. Störst placeringsmässig skillnad mellan kvinnor och män finns i Norrtälje där männen är på 3:e plats jämfört med män i övriga kommuner medan kvinnorna finns på 9:e plats. I Vallentuna och Värmdö ligger männen på 13:e resp 14:e plats medan kvinnorna ligger på 18:e resp 19:e plats. Diagram 1. Förgymnasial utbildning kortare än 9 år. 2011 Samtliga. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 4

Diagram 2. Förgymnasial utbildning kortare än 9 år. 2011 Kvinnor. 4, 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, Diagram 3. Förgymnasial utbildning kortare än 9 år. 2011 Män. 4, 3,5% 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, 5

Förgymnasial utbildning 9 (10) år Mellan 15 procent i Södertälje, Haninge och Botkyrka och 7 procent i Danderyd har en 9-årig grundskola som sin högsta utbildningsnivå. Danderyd är tillsammans med Lidingö och Täby de enda kommuner där färre än 10 procent har en 9-årig grundskoleutbildning som högsta utbildning. Nykvarn är den kommun som har lite mer påtagliga skillnader mellan könen. Männen finns på 2:a plats medan kvinnorna återfinns på 7:e plats. Männen i Nykvarn ligger också ca 2,5 procentenheter högre än kvinnorna. Diagram 4. Förgymnasial utbildning 9(10) år. 2011 Samtliga. 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% 6

Diagram 5. Förgymnasial utbildning 9 (10) år. 2011 Kvinnor. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Diagram 6. Förgymnasial utbildning 9(10) år. 2011 Män. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 7

Gymnasial utbildning kortare än 3 år Omkring var femte person i åldrarna 16-74 i Norrtälje, Nynäshamn, Haninge, Nykvarn och Upplands-Bro har en kortare gymnasieutbildning som sin högsta utbildning. Motsvarande andel i Danderyd är endast 6 procent. I Järfälla finns kvinnorna på 12:e plats jämfört med kvinnor i övriga kommuner medan männen i motsvarande jämförelse finns på 17:e plats. Omvänt ligger männen i Värmdö på 10:e plats och kvinnorna återfinns på 15:e plats. Inga påtagliga procentuella skillnader mellan könen i respektive kommun. Diagram 7. Gymnasial utbildning kortare än 3 år. 2011 Samtliga. 25% 2 15% 1 5% 8

Diagram 8. Gymnasial utbildning kortare än 3 år. 2011 Kvinnor. 12% 1 8% 6% 4% 2% Diagram 9. Gymnasial utbildning kortare än 3 år. 2011 Män. 12% 1 8% 6% 4% 2% 9

Gymnasial utbildning 3 år Spridningen mellan kommunerna är mindre när det gäller den treåriga gymnasiala utbildningen. Mellan 19 procent i Sigtuna och 12 procent i Danderyd har det som sin högsta utbildningsnivå. I Ekerö ligger kvinnorna på 14:e plats mellan männen i Ekerö återfinns på 19:e plats. Störst omvänd skillnad finns i Upplands-Bro där männen finns på 1:a plats medan kvinnorna återfinns på 7:e plats. Inga påtagliga procentuella skillnader mellan könen i respektive kommun. Diagram 10. Gymnasial utbildning 3 år. 2011 Samtliga. 25% 2 15% 1 5% 10

Diagram 11. Gymnasial utbildning 3 år. 2011 Kvinnor. 12% 1 8% 6% 4% 2% Diagram 12. Gymnasial utbildning än 3 år. 2011 Män. 12% 1 8% 6% 4% 2% 11

Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år I denna utbildningsgrupp återfinns den inomregionala nivåmässiga brytpunkten. Danderyd är för första gången inte kommunen med lägst andel. Den rollen har här övertagits av Norrtälje som med sina 8 procent är den kommun med lägst andel invånare med en kortare eftergymnasial utbildning. I andra änden återfinns Solna där 15 procent har en kortare eftergymnasial utbildning. Anmärkningsvärt är att kvinnorna i Salem är på 12:e plats jämfört med kvinnor i övriga kommuner medan männen i Salem återfinns först på 23:e plats. Stor skillnad också i Danderyd där kvinnorna ligger på 9:e plats och männen på 19:e plats. Huddinge är den kommun som avviker mest åt andra hållet, d.v.s. männen finns på 7:e plats medan kvinnorna återfinns på 14:e plats. Inga påtagliga procentuella skillnader mellan könen i respektive kommun. Diagram 13. Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år. 2011 Samtliga. 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% 12

Diagram 14. Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år. 2011 Kvinnor. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Diagram 15. Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år. 2011 Män. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 13

Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre I Danderyd, Solna och Stockholm har minst var fjärde invånare en eftergymnasial utbildning om minst 3 år. Även Lidingö, Täby, Nacka och Sollentuna har höga andelar högutbildade. I Norrtälje, Nynäshamn och Haninge har färre än var tionde invånare en eftergymnasial utbildning om minst tre år. Ingen påtaglig skillnad i kommunordning mellan kvinnor och män. Störst procentuell skillnad mellan kvinnor och män finns i Ekerö där kvinnorna ligger knappt 3 procentenheter högre än männen. Diagram 16. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. 2011 Samtliga. 3 25% 2 15% 1 5% 14

Diagram 17. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. 2011 Kvinnor. 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% Diagram 18. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. 2011 Män. 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% 15

Forskarutbildning Länets riktigt högutbildade, de med forskarutbildning, återfinns i länets centrala och norra delar. Danderyd och Solna är länets mest forskartäta kommuner. Här har över två procent av befolkningen en forskarutbildning. Även Täby, Lidingö, Stockholm och Sollentuna har relativt höga andelar utbildade om runt 1,5 procent. I åtta kommuner är andelen forskningsutbildade under en halv procent; Nynäshamn, Haninge, Norrtälje, Nykvarn, Södertälje, Upplands-Bro, Värmdö och Tyresö. Samtliga i länets ytterkanter. Största placeringsskillnaden mellan könen finns i Ekerö där kvinnorna är på 8:e plats medan männen återfinns på 14:e plats. Det omvända gäller i Vallentuna där männen finns på 7:e plats och kvinnorna på 12:e plats. I procentenheter är skillnaden störst i Danderyd där männen ligger 0,6 procentenheter högre än kvinnorna. I Ekerö är könsskillnaden i stort sett lika med noll. Diagram 19. Forskarutbildning. 2011 Samtliga. 3, 2,5% 2, 1,5% 1, 0,5% 0, 16

Diagram 20. Forskarutbildning. 2011 Kvinnor. 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1, 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0, Diagram 21. Forskarutbildning. 2011 Män. 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1, 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0, 17

Danderyd Solna Stockholm Lidingö Täby Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Huddinge Vallentuna Österåker Värmdö Tyresö Salem Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Botkyrka Södertälje Haninge Nykvarn Nynäshamn Norrtälje Eftergymnasial utbildning sammantaget 2011 Även den sammantagna eftergymnasiala utbildningen domineras av länets centrala och norra delar. I fem av länets kommuner har mer än en tredjedel av befolkningen en eftergymnasial utbildning. Det är en större andel kvinnor än män med eftergymnasial utbildning i samtliga kommuner. Störst procentuell skillnad är det i Ekerö och Salem där kvinnorna ligger 3,4 procentenheter över männen. Störst placeringsskillnad finns i Nykvarn och Salem där kvinnorna ligger 4 placeringar högre än männen. Diagram 22. Eftergymnasial utbildning. 2011 Samtliga. 45% 4 35% 3 25% 2 15% 1 5% Eftergymnasial utbildning avser här eftergymnasial utbildning mindre och mer än 3 år och forskarutbildning sammantaget. 18

Danderyd Solna Stockholm Lidingö Täby Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Huddinge Vallentuna Österåker Värmdö Tyresö Salem Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Botkyrka Södertälje Haninge Nykvarn Nynäshamn Norrtälje Danderyd Solna Stockholm Lidingö Täby Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Vallentuna Salem Huddinge Österåker Värmdö Tyresö Upplands Väsby Upplands-Bro Nykvarn Sigtuna Södertälje Botkyrka Haninge Norrtälje Nynäshamn Diagram 23. Eftergymnasial utbildning. 2011 Kvinnor. 25% 2 15% 1 5% Eftergymnasial utbildning avser här eftergymnasial utbildning mindre och mer än 3 år och forskarutbildning sammantaget. Diagram 24. Eftergymnasial utbildning. 2011 Män. 25% 2 15% 1 5% Eftergymnasial utbildning avser här eftergymnasial utbildning mindre och mer än 3 år och forskarutbildning sammantaget. 19

Danderyd Lidingö Täby Nacka Vaxholm Ekerö Sollentuna Värmdö Stockholm Österåker Vallentuna Tyresö Nykvarn Solna Salem Järfälla Upplands-Väsby Huddinge Upplands-Bro Sundbyberg Sigtuna Haninge Norrtälje Nynäshamn Södertälje Botkyrka Nettoinkomst 2010 Skillnaderna i såväl förvärvs- som nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner där män i Danderyd i genomsnitt har mer än dubbelt så hög förvärvs- och nettoinkomst som genomsnittet för män i länet. Män har i genomsnitt ca 73 000 kr högre nettoinkomst än kvinnor sett över hela länet. I fem kommuner (Danderyd, Lidingö, Täby, Nacka och Ekerö) är inkomstskillnaden mellan män och kvinnor mer än 100 000 kr. Störst är skillnaden i Danderyd med nästan 271 000 kr. I fem kommuner är skillnaden mindre än 50 000 kr (Botkyrka, Sundbyberg, Södertälje, Upplands Väsby och Haninge). Minst är skillnaden i Botkyrka med drygt 41 000 kr. Relativt små placeringsskillnader mellan kvinnor och män i jämförelsen mellan kommunerna. Kvinnorna i Sundbyberg ligger dock 4 placeringar högre än männen. Nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige både 2010-01- 01 och 2010-12-31. Källa SCB Diagram 25. Nettoinkomst per kommun. 2010 Samtliga. 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Nettoinkomsten är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Inkomsten är beräknad per individ. Inkomster som riktar sig till hela hushållet, som ekonomiskt bistånd och bostadsstöd, har i förekommande fall delats upp på de vuxna i hushållet. 20

Danderyd Lidingö Täby Nacka Vaxholm Ekerö Sollentuna Värmdö Österåker Stockholm Tyresö Vallentuna Nykvarn Salem Solna Järfälla Upplands-Bro Huddinge Sigtuna Upplands-Väsby Sundbyberg Norrtälje Nynäshamn Haninge Södertälje Botkyrka Danderyd Lidingö Täby Nacka Vaxholm Sollentuna Ekerö Stockholm Vallentuna Värmdö Österåker Solna Tyresö Nykvarn Salem Upplands-Väsby Sundbyberg Järfälla Huddinge Upplands-Bro Sigtuna Haninge Nynäshamn Norrtälje Södertälje Botkyrka Diagram 26. Nettoinkomst per kommun. 2010 Kvinnor. 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Diagram 27. Nettoinkomst per kommun. 2010 Män. 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 21

Danderyd Ekerö Vaxholm Sollentuna Lidingö Täby Nacka Vallentuna Värmdö Stockholm Tyresö Nykvarn Österåker Solna Sundbyberg Upplands-Väsby Upplands-Bro Norrtälje Salem Järfälla Huddinge Haninge Sigtuna Nynäshamn Botkyrka Södertälje Nettoinkomstens förändring 2006-2010 Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över femårsperioden 2006-2010. Sundbyberg och Norrtälje (5 placeringar) följt av Ekerö (4 placeringar) är de kommuner som sammantaget för kvinnor och män har den största positiva placeringsskillnaden mellan förändringen 2006-2010 och resultatet för 2010. Omvänt har Järfälla och Salem (4 placeringar) den största negativa placeringsskillnaden. De kommuner med störst skillnad i placeringen mellan könen är Nykvarn där männen finns på 5:e plats medan kvinnorna återfinns på 17:e plats och omvänt gäller för Upplands Väsby där kvinnorna finns på 11:e plats och männen återfinns på 21:a plats. Diagram 28. Förändring nettoinkomst per kommun. 2010-2006 Samtliga. 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 22

Danderyd Ekerö Vaxholm Sollentuna Nykvarn Täby Nacka Värmdö Tyresö Lidingö Vallentuna Stockholm Upplands-Bro Sundbyberg Österåker Solna Norrtälje Salem Haninge Järfälla Upplands-Väsby Sigtuna Huddinge Nynäshamn Botkyrka Södertälje Danderyd Lidingö Vaxholm Täby Vallentuna Nacka Sollentuna Ekerö Värmdö Stockholm Upplands-Väsby Österåker Solna Tyresö Sundbyberg Huddinge Nykvarn Upplands-Bro Salem Järfälla Sigtuna Norrtälje Haninge Nynäshamn Botkyrka Södertälje Diagram 29. Förändring nettoinkomst per kommun. 2010-2006 Kvinnor. 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Diagram 30. Förändring nettoinkomst per kommun. 2010-2006 Män. 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 23

Ekerö Nykvarn Upplands-Bro Norrtälje Vaxholm Sollentuna Tyresö Haninge Sundbyberg Salem Danderyd Botkyrka Sigtuna Järfälla Värmdö Nynäshamn Stockholm Solna Österåker Södertälje Nacka Täby Huddinge Vallentuna Upplands-Väsby Lidingö Nettoinkomstens förändring 2006-2010, jämförelse kvinnor och män I merparten av kommunerna har skillnaden mellan män och kvinnor förstärkts under 2006-2010 med stor inomregional spridning. I Ekerö har skillnaden ökat med 30 775 kr följt av Nykvarn där skillnaden ökat med 16 895 kr. I sex kommuner har däremot skillnaden minskat och mest har den minskat i Lidingö med 10896 kr. Diagram 31. Skillnad nettoinkomst per kommun. 2010-2006 Män-Kvinnor. 35000 25000 15000 5000-5000 -15000-25000 -35000 24

Danderyd Solna Stockholm Lidingö Täby Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Huddinge Vallentuna Österåker Värmdö Salem Tyresö Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Södertälje Botkyrka Nykvarn Haninge Nynäshamn Norrtälje Lönar sig utbildning? Nedanstående diagram gör inte anspråk på att ge ett svar på den frågan. Många olika parametrar spelar in när det gäller sambandet mellan utbildning och inkomst (ålderssammansättning, antal år i yrkeslivet efter avslutad högsta utbildning osv). Observera att utbilningsnivån avser läget per den 31 december 2011 och nettoinkomsten avser 2010 (senast tillgängliga statistik i båda fallen). Det finns som framgår av diagrammen nedan kommuner som synes ha bättre utväxling mätt som nettoinkomst än vad utbildningsnivån indikerar. Sammantaget finns det dock skäl att anta att utbildning lönar sig och dessutom ger ökade möjligheter att få ett arbete som man trivs med. Av senaste medborgarundersökningen framgick att var fjärde länsbo upplevde sig inte ha ett arbete som motsvarade utbildningen. (Länsstyrelsen. Medborgarundersökning 2011) Förhållandet utbildning och inkomst Diagrammen redovisar skillnaden i den inomregionala placeringen avseende den eftergymnasiala utbildningen i förhållande till motsvarande placering för nettoinkomst. Värde över noll innebär att inkomstplaceringen är högre än vad utbildningsplaceringen är. Notabelt är att de tre centrala kommunerna (Solna, Sundbyberg och Stockholm i nämnd ordning) är det som har störst negativt gap mellan utbilningsnivå och nettoinkomst, samtidigt som två ytterkommuner (Nykvarn och Värmdö) har störst positivt gap. Salem, Sundbyberg och Värmdö har det största gapet mellan kvinnor och män där män har mindre gap än kvinnor. Nykvarn, Vallentuna och Huddinge har det största gapet mellan kvinnor och män där kvinnor har mindre gap än män. Förklaringarna till gapen kan vara många så alltför långtgående slutsatser bör undvikas. Diagram 32. Skillnad eftergymnasial utbildning inkomst. Samtliga. 15 10 5 0-5 -10-15 25

Danderyd Solna Stockholm Lidingö Täby Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Huddinge Vallentuna Österåker Värmdö Tyresö Salem Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Botkyrka Södertälje Haninge Nykvarn Nynäshamn Norrtälje Danderyd Solna Stockholm Lidingö Täby Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Vallentuna Salem Huddinge Österåker Värmdö Tyresö Upplands Väsby Upplands-Bro Nykvarn Sigtuna Södertälje Botkyrka Haninge Norrtälje Nynäshamn Diagram 33. Skillnad eftergymnasial utbildning inkomst. Kvinnor. 15 10 5 0-5 -10-15 Diagram 34. Skillnad eftergymnasial utbildning inkomst. Män. 15 10 5 0-5 -10-15 26

Kontakt Vill du veta mer kan du kontakta: Kjell Haglund Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för analys kjell.haglund@lansstyrelsen.se Tfn 08 785 40 00 Om Nutid & framtid Nutid & framtid är en analysserie från Länsstyrelsens analysenhet. Syftet med serien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Stockholms län. 27