Gymnasial utbildning i Göteborgsregionen 217 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 1
Innehåll: Margaretha Allen, GR Utbildning, margaretha.allen@grkom.se Jenny Sjöstrand, GR Utbildning, jenny.sjostrand@grkom.se Martin Johansson, GR Utbildning, martin.johansson@grkom.se Fredric Alvstrand, GR Utbildning, fredric.alvstrand@grkom.se Anne-Li Drath, GR Utbildning, anne-li.drath@grkom.se Layout: Tony Dahl, GR Info, tony.dahl@grkom.se 2
Inledning DENNA RAPPORT har som syfte att till fler intressenter sprida kunskap om gymnasieskolans samlade utbud och vuxenutbildningens utbud främst i form av yrkesutbildning inom GR under 217. Den ska också kunna fungera som ett diskussionsunderlag i samband med det regionala samrådet inför kommande utbud. I texten finns också reflektioner om varje gymnasieprogram, vilka kan bidra till de regionala diskussionerna. I slutet av rapporten finns en tabell från Västra Götalandsregionens rapport om kompetensbehoven fram till 224. De reflektioner som görs i rapporten bygger på uttalanden från till exempel nätverk kring Gymnasieskolan inom GR, rapporter med regionala och nationella avsändare och andra former av rapportering kring utbildningsutbud och kompetensbehov i Västsverige och i Sverige i övrigt. SNABBFAKTA OM GYMNASIESKOLAN OCH ANTAGNINGEN INOM GR Göteborgsregionens gymnasieantagning redovisade ett antal faktauppgifter i samband med reservantagningen den 1 september 217. Reservantagningen 217 GR:s gymnasieantagning gör antagning till 26 kommunala och 44 fristående skolor. Reservantagningen var klar den 1 september. Sökande Totalt antal sökande inklusive till introduktionsprogrammen var 12 116 elever (216: 11 267). Antalet sökande grundskoleelever var 9 863 och äldresökande 2 253. 11 62 av de sökande kommer från GR och 514 från övriga landet. Antagna nationella program Totalt antal antagna elever till samtliga skolor i regionen är 1 69. Av dessa är 6 6 antagna på kommunala skolor och 4 9 på fristående skolor. 8 % är antagna på sitt förstahandsval (216=78 %). Fördelning av antagna i regionen Andel elever antagna i sin hemkommun är 4 %. Andel elever antagna i annan kommun i regionen är 2 %. Andel elever antagna till fristående skolor i regionen är 4 %. 73 % är antagna på högskoleförberedande program och 27 % på yrkesprogram. Antal platser och ej antagna sökande Inom GR erbjuds 11 237 platser (exklusive introduktionsprogrammen), 6 652 på kommunala skolor och 4 585 på fristående skolor. Det fanns vid reservantagningen 1 168 tillgängliga platser, 592 på kommunala skolor och 576 på fristående skolor. Det fanns 659 GR-elever som vid reservantagningen inte var antagna och av dessa är 428 obehöriga. 314 är grundskoleelever och 345 äldresökande. Det fanns 5 behöriga, varav 13 grundskoleelever, vilka endast reservplacerats på sina val. Flera av de äldre sökande hade redan en plats i årskurs 2 på annat program i gymnasieskolan. 3
Introduktionsprogram GR ansvarar för antagning till introduktionsprogrammen med inriktning Programinriktat individuellt val (IMPRO) och gruppbaserad Yrkesintroduktion (IMYRK). Placeringen till övriga introduktionsprogram sköts av respektive kommun och fristående skolhuvudman. Introduktionsprogram erbjuds de elever som är obehöriga till ett nationellt program. Inom IMPRO erbjöds 45 platser. 335 elever är antogs. Inom IMYRK erbjöds 336 platser. 311 elever är antogs. SNABBFAKTA OM DET REGIONALA YRKESUTBILDNINGSUTBUDET INOM GR Samverkan kring yrkesutbildning för vuxna i Göteborgsregionen regleras via ett samverkansavtal, vilket möjliggör för regioninvånarna att oavsett hemkommun studera yrkesutbildning för vuxna oberoende av utbildningsort. Utbildningarna ska stödja regionens arbetsliv, inom såväl privat som offentlig sektor, samt bidra till uthållig tillväxt i regionen. Tack vare samverkan kan kommuninvånarna ta del av ett större utbud av sammanhållna yrkesutbildningar än vad kommunerna kan erbjuda i egen regi. Utöver de gemensamma utbildningarna erbjuder även flera av kommunerna i regionen utbildningar i egen regi. Utbudet bestäms inom ramarna för regionens samverkan kring vuxenutbildning. Utbildningsutbudet utvecklas kontinuerligt för att svara mot förändrade behov på arbetsmarknaden. För att utbudet ska ha så hög aktualitet som möjligt tas det fram i nära samverkan med arbetsförmedling, regionala aktörer, branschföreträdare, företagsrepresentanter, fackliga företrädare, utbildningsanordnare och andra berörda intressenter. Det går att läsa en utbildning med eller utan språkstöd, som lärling eller genom att validera befintliga kunskaper och komplettera med utbildning för att uppnå fullständig yrkeskompetens. Rapporten omfattar inte fristående kurser eller övrigt innehåll inom vuxenutbildningen. 4
Innehållsförteckning Inledning...3 Snabbfakta om gymnasieskolan och antagningen inom GR...3 Snabbfakta om det regionala yrkesutbildningsutbudet inom GR...4 Trender och tendenser...7 Gymnasieskolan inom GR...7 Vuxenutbildningen inom GR...8 Bakgrund och motiv...9 1. Syfte med samarbetet...9 2. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud...9 3. Regionalpolitiska utbildningsmål...9 4. Samverkansavtal för gymnasieskolan...1 4.1. Utbildningar som ingår i samverkansavtalet...1 4.2 Utbildningar som inte ingår i samverkansavtalet...1 4.3 Samverkan med Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildningar...1 5. GR:s myndighetsroll...1 6. Regionalt samråd om utbudet...11 7. Utbudet hos fristående huvudmän...11 8. Yrkesutbildningsutbudet inom vuxenutbildningen i GR...11 8.1 Utbildning med språkstöd...11 9. Demografi nuläge gymnasieåldrarna...13 1. Andel elever hos kommunala respektive fristående huvudmän...13 11. Sökande och antagna till nationella program 213 217...14 11.1 Antagningsläget i september 217...14 11.2 Introduktionsprogrammen...16 11.3 Lärlingsutbildning...17 11.4 Antal skolor med respektive program...18 12. Behörighet till de nationella programmen...19 12.1 Yrkesprogram...19 12.2 Högskoleförberedande program...19 12.3 Ej antagna obehöriga...19 13. Beroendekartor...2 14. Under skoltiden...21 14.1 Systemet ELIN...21 14.2 Gymnasieenkäten...21 5
15. Behovet i framtiden...22 16. Gymnasiesärskolan...25 16.1. Samråd kring berörda utbildningar...25 17. Programblad nationella program GR, per reservantagningen 217...26 Kommunala och regionala yrkesvuxutbildningar...27 17.1. Barn- och fritidsprogrammet BF...28 17.2. Bygg- och anläggningsprogrammet BA...32 17.3. Ekonomiprogrammet EK...35 17.4. El- och energiprogrammet EE...38 17.5. Estetiska programmet ES...41 17.6. Fordon- och transportprogrammet FT...44 17.7. Handel- och administrationsprogrammet HA...47 17.8. Hantverksprogrammet HV...5 17.9. Hotell- och turismprogrammet HT...53 17.1. Humanistiska programmet HU...56 17.11. Industritekniska programmet IN...59 17.12. International Baccalaureate IB...62 17.13. Naturbruksprogrammet NB...65 17.14. Naturvetenskapsprogrammet NA...68 17.15. Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL...71 17.16. Samhällsvetenskapsprogrammet SA...74 17.17. Sjöfartsutbildning SX...77 17.18. Teknikprogrammet TE...8 17.19. VVS- och fastighetsprogrammet VF...83 17.2. Vård- och omsorgsprogrammet VO...86 18. Efter gymnasieskolan...89 19. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Göteborgsregionen med sikte på 225...94 2. Uppföljning av regionalt anordnade yrkesutbildningar för vuxna 215-216...95 6
Trender och tendenser GYMNASIESKOLAN INOM GR År 217 fanns det 234 fler 16-åringar än år 216. Det fanns 167 fler ungdomar i åldrarna 16 2 år. Yrkesprogrammen ökade sin andel i förhållande till de högskoleförberedande programmen med,5 %. 237 färre elever antogs till Introduktionsprogrammet Språkintroduktion vid reservantagningstillfället. 79 fler elever antogs till lärlingsprogram som startar i år 1. 47 fler elever var obehöriga till samtliga sina val vid reservantagningen. Under 217 sattes systemet ELIN i bruk. I systemet finnas bland annat gymnasieantagning, elevunderlag under studietiden och avgångsbetyg. GR:s Gymnasieenkät anpassades till Skolinspektionens frågor. Andelen elever som anger att de har studiero på lektionerna sjönk enligt enkäten från 65 till 56. Barn- och fritidsprogrammet...ökade med 44 elever Bygg- och anläggningsprogrammet...ökade med 66 elever Ekonomiprogrammet...ökade med 17 elever El- och energiprogrammet...ökade med 4 elever Industritekniska programmet...ökade med 8 elever Naturbruksprogrammet...ökade med 21 elever Naturvetenskapsprogrammet...ökade med 25 elever Samhällsvetenskapsprogrammet...ökade med 27 elever Sjöfartsprogrammet...ökade med 3 elever Teknikprogrammet...ökade med 1 elever Vvs- och fastighetsprogrammet...ökade med 4 elever Vård- och omsorgsprogrammet...ökade med 27 elever Estetiska programmet...minskade med 52 elever Fordon och transportprogrammet...minskade med 1 elever Handel och administrationsprogrammet...minskade med 11 elever Hantverksprogrammet...minskade med 12 elever Hotell och turismprogrammet...minskade med 16 elever Hantverksprogrammet...minskade med 15 elever Restaurang och livsmedelsprogrammet...minskade med 43 elever International Baccalaureate...var oförändrat. 7
VUXENUTBILDNINGEN INOM GR Tack vare samverkan kan kommuninvånarna ta del av ett större utbud av sammanhållna yrkesutbildningar än vad kommunerna kan erbjuda i egen regi. Utöver de gemensamma utbildningarna erbjuder även flera av kommunerna i regionen utbildningar i egen regi. Yrkesområdet Fordon och transport står för störst andel av utbildningsplatserna på de sammanhållna utbildningsplatserna. Av de som slutfört en yrkesutbildning är 76 procent sysselsatta antingen i arbete eller med fortsatta studier. Det är fortfarande en högre andel män än kvinnor som arbetar heltid men skillnaden minskar gentemot föregående år. De som läst inom El och energi har i störst utsträckning arbete efter studierna, medan de som läst inom Vård och omsorg i störst utsträckning arbetar deltid efter studierna. 8
Bakgrund och motiv 1. SYFTE MED SAMARBETET GR:s Utbildningsgrupp har sedan GR bildades 1995 verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. Med fokus på barns och ungdomars behov, förutsättningar och önskemål har steg i denna riktning tagits. Inför avtalsåren 22/23-25/26 fördjupades samarbetet, vilket gav möjligheter att på regional nivå utveckla gymnasieskolans utbildningsutbud, dels gällande samlade volymer, dels avseende kvaliteten på utbudet. Satsningar har gjorts för att optimera de resurser som avsatts för gymnasieutbildning i regionen. Ett unikt utbud av utbildningar erbjuds eleverna, vilket medverkar till att öka Göteborgsregionens attraktions- och konkurrenskraft. Få elever behöver söka sig utanför regionen för att få sina utbildningsbehov tillgodosedda. Samverkansavtalet för gymnasieskolan innehåller regionala styrinstrument med koppling till elevens fria val. Dessa är till exempel statistik, information, data om elevens preferenser vid val, uppföljning/utvärdering, men också via de informationskanaler kring studie- och yrkesvägledning som är uppbyggda på GR Utbildning. Avtalet är ett strategiskt styrinstrument för GR:s Utbildningsgrupp, utvecklat inom ramen för det frivilliga samarbetet utan att större administrativa resurser behövt skapas och utan att ytterligare arbetsgivaransvar har behövt tas av GR. Strukturen är väl känd och helt accepterad av ledande politiker och tjänstemän på utbildningsområdet i GR. 2. ETT ÖPPET UTBILDNINGSLANDSKAP MED ETT UNIKT UTBILDNINGSUTBUD Alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2 fattade GR:s medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. För ungdomarna spelar det inte någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Ungdomarna kan välja utbildning vid drygt 7 gymnasieskolor inom GR. Andra fördelar med det öppna utbildningslandskapet är att jämförelser skolor emellan ökar. Man lär av varandra och reflekterar runt frågor som handlar om bemötande av eleverna, utbildningarnas innehåll, form, kvalitet och kostnad. Detta driver på kvalitetsutvecklingen. Nya mötesplatser skapas och segregationen kan minskas. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Andelen har stadigt ökat sedan frisöket infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser. 3. REGIONALPOLITISKA UTBILDNINGSMÅL Samarbetet på gymnasieområdet harmonierar väl med de av Utbildningsgruppen föreslagna, av förbundsstyrelsen år 21 fastställda, regionalpolitiska utbildningsmålen, där det bland annat formulerades ett mål för samverkan inom gymnasieskolan enligt nedan; Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av till exempel geografisk, administrativ, social och kulturell art. Utbildningsgruppens styrdokument verkar i denna riktning. 9
4. SAMVERKANSAVTAL FÖR GYMNASIESKOLAN Innevarande avtal sträcker sig mellan läsåren 215/216 och 218/219. Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde. 4.1. Utbildningar som ingår i samverkansavtalet Samtliga nationella program och nationella inriktningar samt särskilda varianter som erbjuds inom Göteborgsregionen inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte ingår i avtalet. Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att genomföra en studieväg, varför denna form också inkluderas i samverkansavtalet. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får enligt Gymnasieförordningen (SFS 21:239, 2) börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. Efter att elev antagits till ett nationellt program via Gymnasieantagningen, antar kommunen eleven till inriktning som startar i år 2 eller 3 och rapporterar efter antagningens slut dessa elever i det regionala IT-systemet ELIN. Kommun kan besluta om och meddela Gymnasieantagningen om rätt att senare antas till en viss önskad inriktning ska gälla (Skollagen 16 kap. 12 ). Samverkansavtalet omfattar även det fjärde året på teknikprogrammet. Specialklasser som inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen ingår även i avtalet. Överenskommelse om interkommunal ersättning ska för dessa göras mellan hemkommun och anordnarkommun i god tid innan utbildningen börjar. Samverkansavtalet gäller också de platser som medlemskommunerna erbjuder som gruppbaserade regionalt sökbara utbildningar inom programinriktat individuellt val (IMPRO) och inom yrkesintroduktion (IMYRK), som en del av de fem nationella introduktionsprogrammen. Vilka dessa utbildningar är ska framgå av information på GR:s antagningswebb, i regionalt informationsmaterial och genom kommunernas egen information. 4.2 Utbildningar som inte ingår i samverkansavtalet Elevens möjlighet att genomföra ett introduktionsprogram, som inte omfattas av avtalet, i annan kommun än hemkommunen bygger på separata avtal mellan berörda kommuner. 4.3 Samverkan med Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildningar Mellan 12 av GR:s 13 medlemskommuner och Västra Götalandsregionen finns ett samverkansavtal kring naturbruksprogrammet. Eleverna blir då förstahandssökande och kan få inackorderingstillägg. I Göteborg finns en kommunal skola med naturbruksprogrammet inriktning djur. Elever från Kungsbacka är förstahandssökande överallt, då Kungsbacka inte har något samverkansavtal kring naturbruksprogrammet. Elever från GR-kommunerna är också förstahandssökande till fristående gymnasieskolor med naturbruksprogrammet. 5. GR:s MYNDIGHETSROLL Kommunerna inom GR har lämnat över myndighetsutövningen när det gäller antagning till gymnasieskolan till GR. Detta regleras i Göteborgsregionens kommunalförbunds Förbundsordning. Antagningsorganisationen är alltså gemensam. Utbildningsgruppen fastställer antagningen. Det gemensamma IT-verktyget Indra 2 används vid antagningen. Fristående huvudmän som verkar inom GR:s geografiska område använder, på frivillig grund och genom avtal med GR, det gemensamma IT-verktyget för antagning. 1
6. REGIONALT SAMRÅD OM UTBUDET En av framgångsfaktorerna för GR:s gymnasiesamverkan är det regionala samrådet om kommande års utbud. Med utgångspunkt i information, statistik och andra underlag framtagna av GR Utbildning samråder medlems kommunerna om det kommande utbudet. Det innebär att varje huvudman beslutar om sin organisation, men med utgångspunkt i kunskaper om hur andra GR-kommuner planerar att agera. Transparens och insyn i vad andra har för planer präglar alltså arbetet. Det befintliga utbudet hämtas från GR:s antagningssystem och planerade nystarter respektive avvecklingar kommuniceras inför samrådet. Sådana förändringar som berör en eller flera kommuner i samverkansområdet, ska i god tid, normalt senast den förste april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs, föregås av information till och samråd med Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. 7. UTBUDET HOS FRISTÅENDE HUVUDMÄN Under de senaste åren har också fristående huvudmän erbjudits att bidra med underlag inför det regionala samrådet. Samverkan med fristående huvudmän kring utbudet i gymnasieskolan sker via två möten per år mellan gymnasienätverket och gruppen för fristående gymnasieskolor. De fristående skolorna använder också antagningsverktyget och har möjlighet att välja om de vill köpa andra tjänster av GR. 8. YRKESUTBILDNINGSUTBUDET INOM VUXENUTBILDNINGEN I GR Samverkan kring yrkesutbildning för vuxna i Göteborgsregionen regleras via ett samverkansavtal, vilket möjliggör för regioninvånarna att oavsett hemkommun studera yrkesutbildning för vuxna oberoende av utbildningsort. Utbildningarna ska stödja regionens arbetsliv, inom såväl privat som offentlig sektor samt bidra till uthållig tillväxt i regionen. Tack vare samverkan kan kommuninvånarna ta del av ett större utbud av sammanhållna yrkesutbildningar än vad kommunerna kan erbjuda i egen regi. Utöver de gemensamma utbildningarna erbjuder även flera av kommunerna i regionen utbildningar i egen regi. Utbudet bestäms inom ramarna för regionens samverkan kring vuxenutbildning. Utbildningsutbudet utvecklas kontinuerligt för att svara mot förändrade behov på arbetsmarknaden. För att utbudet ska ha så hög aktualitet som möjligt tas det fram i nära samverkan med arbetsförmedling, regionala aktörer, branschföreträdare, företagsrepresentanter, fackliga företrädare, utbildningsanordnare och andra berörda intressenter. Det går att läsa en utbildning med eller utan språkstöd, som lärling eller genom att validera befintliga kunskaper och komplettera med utbildning för att uppnå fullständig yrkeskompetens. Rapporten omfattar inte fristående kurser eller övrigt innehåll inom vuxenutbildningen. 8.1 Utbildning med språkstöd År 211 fick GR Utbildning ett uppdrag av politiken att pröva former för att öppna upp för fritt sök inom regionen till utbildningar/enstaka kurser i kombination med sfi Projekt GR:sfi. Det övergripande syftet med projektet var att underlätta och snabba på inträde på arbetsmarknaden samt öka den geografiska rörligheten inom regionen. Eleverna kunde t.ex. läsa yrkessvenska i kombination med vanlig sfi och upp till 2 poäng yrkeskurser. Det var få sökande till erbjudet utbud och eleverna var inte heller villiga att läsa i en annan kommun än hemkommunen. Under våren 213 beslutade man därför att starta Yrkesutbildningar med språkstöd istället för GR:sfi. Den stora skillnaden är att eleven erbjuds en hel yrkesutbildning, i motsats till enstaka kurser, som anordnas med stark integration av studier i svenska och studiehandledning på modersmål. Med språkstöd avses svenska i form av Skolverkets nationella kurser med kursinnehåll och kursmål på den nivå där eleven befinner sig vid utbildningens start. I begreppet språkstöd ingår dessutom att eleven ska erbjudas studiehandledning på sitt modersmål i den utsträckning som hen har behov samt yrkessvenska som en obligatorisk kurs för alla elever. På en Yrkesutbildning med språkstöd kan personer med låga svenskkunskaper antas om de bedöms ha möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen med stöd av studiehandledning på sitt modersmål. Det finns inga förkunskapskrav gällande nivå på svenska språket och fokus ligger på yrket, vilket innebär att majoriteten av undervisningstiden utgörs av yrkeskurser. En utmaning är att få yrkeslärare och lärare i svenska att arbeta tillsammans som ett arbetslag. Det finns många olika sätt att lära ut svenska på utöver traditionella läroböcker och målet är att tillsammans hitta dessa sätt och samtidigt möta Skolverkets kursmål, så att eleven får betyg i avslutade kurser i svenska. 11
Ett mål som uppnås är, att eleven med hjälp av studiehandledning på sitt modersmål, lättare ska kunna diskutera och påverka sin egen situation i undervisningen och få hjälp med studieteknik. Eleverna upplever att de lär sig svenska snabbare än i traditionell sfi-undervisning när de får möjlighet att träna på att prata svenska i autentiska situationer. Eleverna upplever också att det finns tydligare koppling mellan uppgift och bedömning i en Yrkesutbildning med språkstöd jämfört med vanlig sfi och man lyfter att undervisningen underlättas av en sammanhållen grupp istället för kontinuerlig antagning. Det som år 213 startade med ca 6 elever på tre utbildningar (i tre branscher) i två kommuner har utvecklats till 18 olika utbildningar (branscher) i sju kommuner med ca 76 elever som är i eller som avslutat sin utbildning. Källhänvisningar Rapport GRINT: http://grint.se/sites/default/files/grint%2kartla%cc%88ggningrapport_.pdf GRkom om integration (vux): http://www.grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/skolautbildning/vuxenutbildningssamverkan/integration.4.624218c15ea17395f51a6ea.html GRkom Rapporter yrkesutbildning med språkstöd: http://www.grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/skolautbildning/vuxenutbildningssamverkan/integration/rapporterochmotesanteckningar.4.62ab9d7916117449feabff76.html 12
9. DEMOGRAFI NULÄGE GYMNASIEÅLDRARNA Efter en kraftig nedgång i elevkullarna fram till 215 vände elevtalen i gymnasieåldrarna uppåt igen. 29 års nivå (högsta antalet elever i åldersgrupperna 16-18 år) nås år 221. Uppgången fortsätter åtminstone i fyra år till efter det. Befolkningsprognos 8 7 6 5 4 3 2 1 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 16 år 1378 1612 11191 11547 11968 12195 12754 12926 13252 13637 1411 16-18 år 31178 32186 3317 3443 3535 36258 37418 38368 39384 4245 41354 16-2 år 5386 54693 5653 5776 59291 6714 62646 64279 65866 6748 691 Bild 1: Befolkningsprognos. Bilden visar befolkningsprognos framtagen av Gymnasieekonomnätverket på GR. I nätverket sitter ekonomer från medlemskommunerna. Nätverket lägger bland annat fram förslag gällande interkommunal ersättning för gymnasieutbildningar. På samma sätt som nedgången krävde regionalt samråd, kommer uppgången att kunna mötas via regional samverkan om utbudet, för att anpassa det till efterfrågan. Kapaciteten kan utnyttjas maximalt om huvudmännen har förutsättningar för att planera efter elevernas val och arbetslivets behov av kompetens. 1. ANDEL ELEVER HOS KOMMUNALA RESPEKTIVE FRISTÅENDE HUVUDMÄN 2,3 % av eleverna antogs år 217 på kommunal skola utanför hemkommunen, cirka 39,5 % antogs till en fristående skola och 4,2 % på kommunal skola inom hemkommunen. Ett mindre antal elever antogs utanför GR till exempel till riksrekryterande utbildningar eller fristående skolor. Att en elev antas till en utbildning utanför hemkommunen kan antingen bero på att hemkommunen saknar den önskade utbildningen, att eleven väljer att hellre gå samma utbildning i en annan kommun eller fristående gymnasieskola eller att eleven helt enkelt inte har tillräckliga meritpoäng för att antas på utbildning i hemkommunen, men kan antas till en annan kommuns utbildning. 13
11. SÖKANDE OCH ANTAGNA TILL NATIONELLA PROGRAM 213 217 11.1 Antagningsläget i september 217 12 Antal antagna inom GR, reservantagningen 1 8 1 423 1 728 1 749 2 169 2 62 6 4 8 141 7 831 7 743 7 644 8 7 2 213 214 215 216 217 Antal antagna 1:a handsval Antal antagna lägreval Bild 2: Elever antagna på sitt förstahandsval. Bilden visar hur många elever som antogs på sitt förstahandsval respektive hur många som antogs på lägre val vid reservantagningen. Elevkullarna som minskat fram till och med 215 ökade istället 216 och enligt befolkningsprognosen väntas ytterligare ökningar. 7 Antal antagna inom GR, reservantagningen, kommunala skolor 6 5 4 748 857 98 1 135 1 45 3 2 5 492 5 142 4 95 4 894 5 15 1 213 214 215 216 217 Antal antagna 1: hands val Antal antagna lägre val Bild 3: Elever antagna på sitt förstahandsval, kommunala skolor. 7 6 5 Antal antagna inom GR, reservantagningen, fristående skolor 4 3 2 1 675 871 841 1 34 1 17 2 649 2 689 2 793 2 75 2 992 213 214 215 216 217 Antal antagna 1: hands val Antal antagna lägre val Bild 4: Elever antagna på sitt förstahandsval, fristående skolor. 14
Elevfördelning, antal 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 213 214 215 216 217 Annan kommun, antal antagna 2 115 1 987 1 96 2 9 1 968 Fristående, antal antagna 3 186 3 42 3 495 3 646 3 891 Hemkommun, antal antagna 3 92 3 776 3 686 3 786 3 831 Bild 5: Fördelning antagna som går i hemkommun, annan kommunal skola eller fristående skola. Elevfördelning, andel 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 42,5% 41,1% 4,6% 4,1% 39,5% 34,6% 37,2% 38,5% 38,6% 4,2% 22,9% 21,6% 21,% 21,3% 2,3% 213 214 215 216 217 Annan kommun Fristående Hemkommun Bild 6: Procentuell fördelning av antalet antagna per hemkommun, annan kommunal skola, samt fristående skola. Bilden visar att kommunala skolor har en svagt minskande andel elever, medan andelen som går på fristående skolor ökar något. En orsak är två nya fristående gymnasieskolor och nedläggning av en kommunal gymnasieskola (Lilla Edet) den senaste tiden. 15
Elevfördelning Elevfördelning Elevfördelning,7% 7,9% 1%,7%,7%,7% 7,9% 7,9% 12,1% 7,9% 11,5% 9% 32,5% 33,6% 4,8% 43,5% 32,5% 8% 33,6% 43,5% 4,8% 43,5% 51,6% 32,5% 33,6% 4,8% 49,5% 43,5% 51,6% 58,2% 41,8% 63,3% 51,6% 63,4% 71,8% 7% 58,2% 58,2% 41,8% 63,3% 63,3% 51,6% 63,4% 71,8% 58,2% 63,4% 41,8% 44,5% 63,3% 63,4%,8% 6% 5% 27,8% 87,9% 4% 27,8% 52,2% 27,8% 26,6% 52,2% 26,6% 67,5% 67,5% 65,7% 65,7% 3% 25,2% 25,2% 13,2% 13,2% 52,2% 5,5% 24,6% 24,6% 26,6% 67,5% 5,2% 2% 14,6% 65,7% 5,2% 14,6% 44,% 25,2% 13,2% 24,6% 28,7% 1% 28,7% 21,8% 23,4% 5,2%,6% 13,6% 12,1% 16,6% 21,8% 23,4% 13,6% 7,% 28,7% 12,1% 16,6% 7,% 21,8% 23,4%,6% HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV 12,1% LERUM LILLA 16,6% EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ INGSÅS GÖTEBORG 7,% HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND Annan kommun Fristående Hemkommun GSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA Annan KUNGÄLV kommun Fristående LERUM Hemkommun LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Annan kommun Fristående Hemkommun Bild 7: Procentuell elevfördelning per skolform och hemkommun. Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Bilden visar att störst andel elever går på kommunens egna skolor i Alingsås, Kungsbacka, Stenungsund och Kungälv. Störst andel elever går på kommunala skolor i annan kommun från Tjörn, Lilla Edet och Ale. Störst andel elever som går på fristående skolor kommer från Göteborg, Ale, Öckerö och Partille. Elevfördelning per reservantagningen 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 29,2% 27,7% 27,1% 26,4% 26,9% 7,8% 72,3% 72,9% 73,6% 73,1% 213 214 215 216 217 Högskoleförberedande Yrkesprogram Bild 8: Elever som är antagna på högskoleförberedande respektive yrkesprogram. Under de senaste fem åren har högskoleförberedande program ökat sin andel av elever med 2,3 %, på bekostnad av yrkesprogrammen. Samtidigt syns en ökning på yrkesprogrammen 217 med,5 % gentemot föregående år. Om det betyder ett trendbrott återstår att se. 11.2 Introduktionsprogrammen Andelen elever som antas till de regionalt sökbara Introduktionsprogrammen ökar, vilket kommer att resultera i en högre andel av elever som så småningom går på yrkesprogram. Nationell statistik visar till exempel att cirka 35 % av de elever som startar sin utbildning på introduktionsprogrammet Individuellt programinriktat val går över till nationellt yrkesprogram. Introduktionsprogram som inte omfattas av samverkansavtalet omfattas heller inte av regional antagning. Kommunerna hanterar själva programmen IM-Preparandutbildning, IM-Yrkesintroduktion för individ, IM-Individuellt alternativ och IM-Språkintroduktion. Om en elev ska gå i annan kommun än hemkommunen sluter hemkommun och skolkommun avtal om enskild elevs utbildning. I sitt arbete med att registrera eleverna använder kommunerna det regionala antagningsverktyget. 16
Antagna per reservantagningen, IM 3 2 5 2 1 5 1 5 447 443 361 342 1 95 858 322 667 375 466 335 251 269 288 32 274 234 251 268 236 359 361 385 397 51 213 214 215 216 217 Individuellt alternativ Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Språkintroduktion Yrkesintroduktion Bild 9: Elever antagna på Introduktionsprogrammen inom GR. Observera att det är vanligt med stora förändringar på Språkintroduktion under året och siffrorna visar per avstämningstillfället reservantagningen. 11.3 Lärlingsutbildning GR har en lång tradition av att erbjuda gymnasial utbildning i kombination med lärlingsformen. Denna utbildningsform har samma krav som en skolförlagd variant av ett yrkesprogram. Redan 25 erbjöds de första platserna. Antingen söker elever till lärlingsformen av programmet inför år ett eller så övergår de till denna form senare under studiegången. Den statistik som redovisas här gäller dem som antagits till år 1. Antal antagna lärlingar, per reservantagningen 45 4 35 3 25 2 15 1 5 394 316 26 212 173 213 214 215 216 217 Bild 1: Antal antagna till lärlingsutbildning inför år 1 de senaste fem åren. Antalet antagna till lärlingsförlagd utbildning har nästan fördubblats de senaste fyra åren. Antalet ökar mer än befolkningsökningen. Ett flertal nationella och regionala insatser pågår för att utveckla lärlingsutbildningen, vilket kan vara en orsak till den kraftiga ökningen. Bland annat prövas i några kommuner i GR initiativet Svensk gymnasielärling, som innebär att eleverna är anställda och får lön under utbildningstiden, att de blir lärlingar från år 1 och att eleverna tillhör en lärlingsklass. Krav ställs även på handledaren, som måste ha gått en handledarutbildning. Initiativet drivs av Västsvenska Handelskammaren med stöd av Skolverket, som 17
stödjer skolor med ramar, lagar och goda exempel, och som kommer att utvärdera 18 pilotskolor över hela Sverige efter en treårsperiod. I GR ingår följande skolor i pilotprojektet, med ett fyrtiotal anställda elever: Angeredsgymnasiet (Göteborg), Elof Lindälvs Gymnasiet (Kungsbacka), Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium (Göteborg) (med start 218-219), Katrinelundsgymnasiet (Göteborg) och Lindholmens tekniska gymnasium (Göteborg). Fokus för pilotprojektet är Vård- och omsorgsprogrammet, Industritekniska programmet och Barn- och fritidsprogrammet. Många lärlingar finns också på bygg- och anläggningsprogrammet. 11.4 Antal skolor med respektive program Antal skolor med högskoleförberedande program per reservantagningen 217 Ekonomiprogrammet EK 31 Estetiska programmet ES 18 Humanistiska programmet HU 2 International Baccalaureate IB 3 Naturvetenskapsprogrammet NA 34 Samhällsvetenskapsprogrammet SA 41 Teknikprogrammet TE 23 Bild 11: Antal skolor med högskoleförberedande program. Bilden visar på hur många skolor respektive högskoleförberedande program erbjuds inom GR oavsett huvudman. Ekonomiprogrammet erbjuds således på 31 skolor. Antal skolor med yrkesprogram per reservantagningen 217 Barn- och fritidsprogrammet BF Bygg- och anläggningsprogrammet BA El- och energiprogrammet EE Fordons- och transportprogrammet FT Handels- och administrationsprogrammet HA Hantverksprogrammet HV Hotell- och turismprogrammet HT Industritekniska programmet IN Naturbruksprogrammet NB Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL Sjöfartsutbildningen SX VVS- och fastighetsprogrammet VF Vård- och omsorgsprogrammet VO 2 4 4 6 7 9 9 11 13 12 1 17 18 Bild 12: Antal skolor med yrkesprogram. Bilden visar på hur många skolor respektive yrkesprogram erbjuds inom GR oavsett huvudman. Barn- och fritidsprogrammet erbjuds således på 11 skolor. 18
12. BEHÖRIGHET TILL DE NATIONELLA PROGRAMMEN För samtliga nationella program (18 stycken) ska eleven ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Det går att göra undantag för elever som av olika skäl inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en stor del av sin tid i grundskolan. 12.1 Yrkesprogram För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen. (Totalt 8 ämnen) 12.2 Högskoleförberedande program För behörighet till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen. (Totalt 12 ämnen) För naturvetenskaps- och teknikprogrammet ska tre av de nio övriga ämnena vara biologi, fysik och kemi. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Estetiska utbildningar, spetsutbildningar och idrottsutbildningar får ha särskilda antagningskrav. 12.3 Ej antagna obehöriga 25 Ej antagna, obehöriga samtliga val per reservantagningen 217 2 15 164 165 168 149 196 1 5 213 214 215 216 217 Bild 13: Antal ungdomar som inte antogs per reservantagningen och som var obehöriga till samtliga av sina val. Dessa elever faller under det kommunala aktivitetsansvaret. 19
13. BEROENDEKARTOR GR tar årligen fram så kallade beroendekartor som illustrerar var en hemkommuns elever är antagna och på vilket program. Bilderna visar om fyra eller fler elever går i hemkommunen, annan kommun eller hos fristående huvudman per program. I exemplet nedan visas elever från Ale. 15 Elever från Ale 217 14 1 5 1 8 5 5 4 4 4 4 4 7 4 4 9 8 8 66 6 5 5 4 5 4 7 BA EK EL ES FT HA HV NV SA TE Bild 14: Beroendekartor hemkommun Ale. Vid fyra elever eller fler anses ett beroende finnas, vid 1 elever eller fler anses beroendet vara starkt. 2
14. UNDER SKOLTIDEN 14.1 Systemet ELIN Under år 217 sattes ELIN i bruk. Systemet sammanställer information om var eleven är antagen (Indra2), var eleven befinner sig (skolornas elevregistreringssystem), var eleven är folkbokförd (nationellt befolkningsregister) samt huruvida eleven har examen (Universitets och högskolerådet (UHR)), då försvinner eleven ur systemet). Informationen används som underlag för interkommunala ersättningar, bidrag till fristående skolor, underlag för regional statistik samt som arbetsverktyg för arbetet med ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Genom att skolor direkt rapporterar elevförändringar möjliggörs tidig uppföljning av ungdom utanför skola. Flera nätverk har varit involverade i framtagningsprocessen, såsom Gymnasieekonomnätverket, Gymnasienätverket, Gruppen för fristående gymnasieskolor, Särskolenätverket och Utbildningschefsnätverket. Utifrån ELIN kommer det att vara möjligt att se genomströmning, förändrade studievägar, mönster i avbrott etc. 14.2 Gymnasieenkäten Sedan år 211 genomförs en regiongemensam enkät till elever i år 2 i gymnasieskolan. Från och med år 217 har enkätens frågor anpassats till Skolinspektionens frågor, då myndighetens enkät går ut under samma period. Möjlighet finns då att jämföra med samtliga skolhuvudmän i Sverige, både kommunala och fristående. Då enkäterna var snarlika och gavs under samma tidsperiod, har GR-kommunerna möjlighet att välja om de vill göra dubbla enkäter eller en de år som Skolinspektionens enkät ska besvaras. År 217 svarade 4 889 elever i år 2 på enkäten. Då frågorna har ändrats är det svårt att jämföra över år. Nedan finns de frågor som varit likadana de senaste åren. Enkäten är frivillig för de fristående skolorna och 216 deltog 13 fristående gymnasieskolor. Totalt sett ger eleverna ett värde på 7. på en tiogradig skala om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. 214 215 216 217 Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer 52 52 47 53 Jag kan nå kunskapskraven om jag försöker 8 81 79 81 Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan 63 64 61 62 Jag har studiero på lektionerna 67 68 65 56 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 59 6 56 54 Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll 52 52 48 47 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 71 72 69 67 I min skola respekterar vi varandras olikheter 72 73 69 73 Jag känner mig trygg i skolan 89 89 86 82 Källhänvisning www.grkom.se/u3 21
15. BEHOVET I FRAMTIDEN Innevarande samverkansavtal för gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan ska enligt plan förnyas inför perioden 219/22 222/223. Avgående Utbildningsgrupp kommer att lägga fram ett förslag till medlemskommunerna senast under våren 218. Nyanlända elever kommer allteftersom att gå över från introduktionsprogram till nationella program alternativt till vuxenutbildningen. Befolkningsprognos för 16 år, 16-18 år och 16-2 år tas fram årligen. 16 Befolkningsprognos med 95% antagna 14 12 Antal ungdomar 1 8 6 4 2 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 Prognos 16-åringar 1378 1612 11191 11547 11968 12195 12754 12926 13252 13637 1411 Antal antagna 9813 169 1631 1969 1137 11585 12116 1228 12589 12955 13396 År Bild 15: Befolkningsprognos med 95 % antagna elever. Under de senaste åren har 95 % av 16-åringarna blivit antagna till gymnasieskolan. Om dessa siffror står sig och kombineras med den befolkningsprognos som Gymnasieekonomnätverket tagit fram ska ca 12 elever in i utbildningssystemet om fem år, vilket är 2 fler än idag. Observera att prognosen inte räknat med att IM/SPRINT-elever också ska in i utbildningssystemet vid uppnådd behörighet. Om 217 års procentuella antagningssiffror används tillsammans med befolkningsprognosen blir det följande fördelning per program. 22
Framskrivet värde yrkesprogram utifrån 217 andel antagna 7 6 5 4 3 2 1 BF BA EE FT HA HV HT IN NB RL RX VF VO 217 199 378 449 234 375 192 95 125 152 11 52 81 259 218 213 44 478 245 393 22 96 128 159 117 53 85 276 219 219 417 494 252 46 28 99 132 165 121 55 88 285 22 227 432 512 262 421 216 12 136 171 125 57 91 296 221 232 44 521 266 429 22 14 139 174 127 58 93 31 222 242 46 545 279 448 23 19 145 182 133 61 97 315 223 246 467 553 282 454 233 111 147 184 135 61 98 319 224 252 478 567 29 466 239 113 151 189 138 63 11 327 225 259 492 583 298 479 246 117 155 194 143 65 14 337 226 268 59 63 38 496 255 121 161 21 147 67 17 348 Bild 16: Framskrivet värde för yrkesprogram baserat på 217 års antagning. 23
Framskrivet värde högskoleförberedande program utifrån 217 andel antagna 3 25 2 15 1 5 EK ES HU IB NA SA TE 217 1714 677 44 11 1656 1917 124 218 187 712 43 117 1754 231 138 219 1865 735 44 121 181 295 1349 22 1933 762 45 125 1876 2172 1399 221 1969 776 46 127 1912 2213 1425 222 26 812 48 133 1999 2314 149 223 288 823 49 135 226 2345 151 224 214 843 5 138 277 245 1549 225 222 868 52 143 2138 2474 1593 226 2277 898 54 147 221 2559 1648 Bild 17: Framskrivet värde för högskoleförberedande program baserat på 217 års antagning. 24
16. GYMNASIESÄRSKOLAN Inom GR finns sedan 21/22 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av gymnasiesärskolan och att ge alla ungdomar i regionen likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet. Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionen (GR). Detta område kallas samverkansområde för gymnasiesärskolan. Avtalet bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen. Varje kommun, som anordnar gymnasiesärskola, ska ta emot elever från hela samverkansområdet till sina nationella program och särskilda varianter, oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Observera att antagningen inte är överlämnad till GR som i fallet med gymnasieskolan. Inriktningar kan enligt skollagen starta år 1, 2, 3 eller 4 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar och samtliga fyra år. Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att genomföra en studieväg, varför denna form också inkluderas i samverkansavtalet. Avtalet berör också utvecklingen av gymnasiesärskolan inom samverkansområdet genom introduktion av nya utbildningar, genom gemensamt utvecklingsarbete samt genom gemensam kompetensutveckling. Avtalet berör ej elevs möjlighet att tas emot och antas till ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen. Denna antagning bygger på separata överenskommelser mellan berörda kommuner. Hemkommunen registrerar elever som den tar emot på ett individuellt program i det regionala IT-systemet. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagen och reglerar för målgruppens elever dels elevernas rättighet att erbjudas utbildning på de nationella gymnasiesärskoleprogrammen dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella gymnasiesärskoleprogrammen. Revidering av avtalet kan ske årligen. 16.1. Samråd kring berörda utbildningar De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasiesärskoleutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå. Samverkan omfattar också utveckling av gymnasiesärskolan, gymnasiesärskolans utbud samt antagningsförfarandet av målgruppens elever inom det gemensamma samverkansområdet. En fristående huvudman erbjuder utbildning inom gymnasiesärskolan. Inom gymnasiesärskolan finns sammanlagt nio nationella program. Hösten 217 fördelade sig eleverna på nedanstående utbildningsvägar. PROGRAM TOTAL Individuella program IAIND 58 Programmet för administration, handel och varuhantering AHADM 12 Programmet för estetiska verksamheter EVEST 2 Programmet för fordonsvård och godshantering FGFOR 11 Programmet för hotell, restaurang och bageri HRHOT 8 Programmet för hälsa, vård och omsorg HOHAL 1 Bild 18: Antal elever per program inom gymnasiesärskolan. Observera att program med färre än sju elever inte finns med i tabellen. Förutom ovanstående individuella och nationella program antogs ett fåtal elever på Programmet för fastighet, anläggning och byggnation, Programmet för fastighet, anläggning och byggnation lärling, Programmet för hantverk och produktion samt Programmet för skog, mark och djur. Gymnasiesärskola finns i Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Stenungsund. 25
17. PROGRAMBLAD NATIONELLA PROGRAM GR, PER RESERVANTAGNINGEN 217 Västra Götalandsregionen Kommunala Lilla Edet Fristående Tjörn Stenungsund Ale Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Par lle Härryda Öckerö Mölndal Kungsbacka Bild 19. Bilden illustrerar var de nationella programmen inom gymnasieskolan erbjuds inom GR per huvudmannatyp och kommun. 26
KOMMUNALA OCH REGIONALA YRKESVUXUTBILDNINGAR Kommunala Regionala Lilla Edet Stenungsund Alingsås Tjörn Ale Kungälv Lerum Göteborg Par lle Härryda Öckerö Mölndal Kungsbacka Bild 2. Bilden illustrerar var de regionala och kommunala yrkesutbildningarna för vuxna erbjuds inom Göteborgsregionen. 27
17.1. Barn- och fritidsprogrammet BF Under åren 213-217 Minskning i antalet platser med 9 % Minskning i antalet sökande med 1 % Minskning i antalet antagna med 22,9 % Vid reservantagningen fanns det 257 platser på Barn- och fritidsprogrammet inom GR, varav 221 på kommunala skolor och 36 på fristående skolor. Mellan 213 och 217 har antalet platser blivit 25 färre, det vill säga en minskning med 9 %. Antalet sökande behöriga har under samma tid blivit 19 färre, det vill säga en minskning med 1 %. Samtliga diagram visar per reservantagningen om inget annat anges. Tjörn Öckerö Stenungsund Kungälv BF BF BF Göteborg BF Mölndal Lilla Edet BF Par lle Kungsbacka BF BF Barn- och fritidsprogrammet erbjuds GR:s elever på elva skolor i regionen. Tre av utbildningarna erbjöds i nord (Ale, Kungälv och Stenungsund), två i ost (Alingsås och Lerum), två i centrum (Göteborg) och fyra i syd (Härryda och Kungsbacka). BF Ale Lerum BF Härryda BF Alingsås BF 3 Antal platser, BF Antal behöriga sökande, BF 25 2 15 1 5 35 247 3 179 36 221 35 184 36 221 25 2 15 1 5 2 179 15 127 2 15 17 112 21 159 213 214 215 216 217 Antal platser (kommunala) Antal platser (fristående) 213 214 215 216 217 Antal sökande (kommunala) Antal sökande (fristående) Antalet sökande har minskat mellan år 213 och år 217 med 19 personer, det vill säga 1 %. Antal platser och sökande, BF 3 25 2 15 1 5 247 221 221 179 179 184 127 15 159 112 35 2 3 15 36 2 35 17 36 21 213 214 215 216 217 Fristående huvudman, platser Kommunal huvudman, platser Fristående huvudman, behöriga sökande Kommunal huvudman, behöriga sökande 28
Antal antagna, BF 25 2 21 19 28 15 22 27 1 5 25 139 168 128 171 213 214 215 216 217 Antal antagna (förstahandsval) Antal antagna (lägrehandsval) Antalet antagna har minskat mellan 213 och 217 med 27 personer, det vill säga en minskning med 11,9 % Andel kvinnor och män som antas 2,% 2, % av eleverna antogs på barn- och fritidsprogrammet 217, varav 61 % kvinnor och 39 % män. 39% Andel antagna 213 214 215 216 217 BF 2,4% 1,7% 2,% 1,6% 2,% 61% Om vi antar att det även framöver kommer att vara 2, % av eleverna som antas på barn- och fritidsprogrammet är det 69 fler elever 226 och det behöver tillkomma ytterligare cirka 1 platser jämfört med dagens dimensionering (men då är det ingen luft i systemet). Kvinnor Män Utbud på inriktningsnivå samt exempel på yrkesutgångar inom GR. Program Inriktning Yrkesutgångar Barn och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Personlig tränare (Göteborg, Kungsbacka, Lerum) Personal inom idrotts- och fritidsanläggningar idrottsplatspersonal (Göteborg) Badvärd (Härryda) Bad- och simhallspersonal (Kungsbacka) Elevassistent (Kungsbacka) Idrottsledare (Lerum), Aktivitetsledare inom idrott (Lerum) Pedagogiskt arbete Barnskötare Elevassistent (Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Stenungsund) Socialt arbete Personlig assistent Väktare (Göteborg) 29
Framskrivet värde, baserat på 2, % antagna 3 25 2 15 226 161 187 155 199 213 219 227 232 242 246 252 259 268 1 5 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 Informationen i tabellen nedan har hämtats från det regiongemensamma elevuppföljningssystemet ELIN och visar elever som går på skola inom GR, oavsett var de är folkbokförda. Då systemet är nytt för 217 är informationen inte säkerställd, men en uppskattning om hur stora programmen är kan utläsas. Det är skolorna som rapporterar in elever och elevförändringar till ELIN, så skillnader kan exempelvis bero på olika hantering av rapportering eller att elev varit inskriven på två skolor samtidigt. Observera att diagrammen visar vart eleverna befann sig per den 15 december 217, oavsett vilket program de blivit antagna till och torde således inte vara samma siffra på antal åk 1 som på antagning till år 1. Program Kön år 1 år 2 år 3 Barn- och fritidsprogrammet kvinnor 114 99 16 Barn- och fritidsprogrammet män 79 48 39 REFLEKTIONER: Antalet elever har gått upp och ner under perioden. Signaler från flera arbetsgivare om att i första hand anställa förskollärare, kan ha påverkat attityderna till programmet. Då bristen på förskollärare är stor i regionen har flera arbetsgivare börjat anställa barnskötare i större utsträckning. GR:s verktyg för samordning av apl-platser, Praktikplatsen.se, har haft svårt att få tag i tillräckligt många platser för arbetsplatsförlagt lärande. Det rapporteras om svagt intresse från arbetsgivare att engagera sig i utbildningens arbetsplatsförlagda delar. Det har saknats ett regionalt forum för samverkan mellan utbildning och arbetsliv inom sektorn, av denna anledning beslutade Utbildningscheferna i december 217 att starta en försöksverksamhet under våren 218 med ett branschråd, där fokus ligger på förskolans verksamhet. Inriktningen socialt arbete har få elever trots att det finns stora behov av personal inom funktionshinderområdet. Yrkesgruppen stödassistenter rekryteras främst ifrån vuxenutbildningen, där en kombination av kurser från vård och omsorg och barn och fritid kan göras. I Gymnasieutredningens betänkande föreslogs en förändring av inriktningarna på programmet. Från skolorna rapporteras att elever som i mellantiden har valt Samhällsvetenskapsprogrammet nu återvänder till Barn- och fritidsprogrammet, vilket gör att söktrycket ökar. Skolorna rapporterar om att fler annonser syns om rekrytering av barnskötare. En kommun har utvecklat en ny yrkesutgång badvärd. Utbildning saknas på många håll i landet. Det sägs vara en heterogen målgrupp elever som går på programmet. 3
Yrkesutbildning inom vuxenutbildningen. Programområde Utbildningsnamn Kommun Kod Barn och fritid Barn och fritid Göteborg Regional Barn och fritid Göteborg Kommunal Barn och fritid deltid Göteborg Kommunal Barn och fritid flexibla studier Göteborg Regional Barn och fritid flexibla studier Göteborg Kommunal Barn och fritid komplettering Göteborg Kommunal Barn och fritid komplettering, flexibla Göteborg Kommunal studier Barn och fritid med språkstöd Göteborg Kommunal Barnskötare Mölndal Regional Barnskötare Mölndal Kommunal Barnskötare Stenungsund Kommunal Barnskötare med språkstöd Stenungsund Kommunal Boendeassistent Mölndal Regional Studiehandledare på modersmål med Stenungsund Regional språkstöd Yrkesväktarutbildning Göteborg Regional Tjörn Öckerö Lilla Edet Stenungsund BF BF Ale Kungälv Lerum Göteborg BF BF Mölndal BF BF Par lle Härryda Kungsbacka Alingsås 31