OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Relevanta dokument
Kommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg

Rubrikerna.

Maj DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 22 Maj 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Eftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

Rubrikerna.

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg

Är det partiledarna som avgör valet?

Väljarbeteende i 2010 års val. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen

MARS DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 22 mars 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Valrörelsepanelen 2014: En första resultatrapport

December DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER December 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

HENRIK EKENGREN OSCARSSON DET NYA PARTISYSTEMET

Statsvetenskapliga institutionen

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

Juni DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 19 Juni 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos väljarbarometer april 2017 Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin,

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/Ipsos väljarbarometer 24 oktober 2014

DN/Ipsos väljarbarometer januari 2017 Stockholm, 24 januari Kontakt: David Ahlin,

Oktober DN/IPSOS. Januari. December. VÄLJARBAROMETER 25 oktober 2018 Nicklas Källebring, Björn Benzler, Ipsos

Unga väljare i Sverige Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Rapport 2019:3. Väljarnas viktigaste skäl för röstning Kajsa Evertsson Maja Sörebro. Valforskningsprogrammet

Februari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 februari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

APRIL DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 25 april 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015

DN/Ipsos väljarbarometer december 2016 Stockholm, 19 december Kontakt: David Ahlin,

Dagens parti: Vänsterpartiet

DN/Ipsos: Inställning till flyktingmottagande i den egna kommunen 13 november 2015

Folke Johansson. Röstning i regionval och riksdagsval

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Januari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

SVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2014

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Väljarbarometrar i valrörelsen 2010

DN/Ipsos väljarbarometer november 2016 Stockholm, 22 november Kontakt: David Ahlin,

Stad-landskiljelinjen - Finns den? HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet

Skilda förutsättningar lika utfall. Folke Johansson

Dagens parti: Liberalerna 3 juli 2017

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

RIKSDAGENS ROLL I SAMHÄLLET Lena Wängnerud

Kompletterande material till Den svenska klassröstningen på reträtt Gör ett nytt klasschema någon skillnad? av Erik Vestin och Maria Oskarson.

Rapport 2018:9. Väljarnas önskeregeringar Elisabeth Falk Henrik Oscarsson. Valforskningsprogrammet

Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018

Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018

AVVECKLA KÄRNKRAFTEN

DN/Ipsos väljarbarometer maj 2015 Stockholm, 26 maj Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

VALFORSKNINGSPROGRAMMET

SVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2019

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna

Välkomna!

Dagens parti: Socialdemokraterna 5 juli 2017

Älska din nästa! Partiernas sympatikapital och strukturen i svenska folkets partipreferenser inför 2018 års val

DN/Ipsos väljarbarometer maj 2014

DN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti 2014

DUELLERNA I RIKSDAGSVALET 2018 FRÅN DEN VÄLJANDES PERSPEKTIV

DET NYA PARTISYSTEMET HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Så går det i riksdagsvalet!

De viktigaste valen 2010

Fortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni

DN/Ipsos: Valvinden samt väljarnas betyg på regeringen och alliansen

Rapport till Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 2014

Statsvetenskapliga institutionen

Rapport: Sverigedemokraterna 2017

DEMOKRATISTATISTIK RAPPORT 21 ANNAT PARTI SAMMA PARTI SÄKER. Henrik Oscarsson. Flytande väljare

Rapport 2018:5. Partival 2014 i olika befolkningsgrupper. Henrik Oscarsson. Valforskningsprogrammet

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

Sverigedemokraterna var stora hos unga i valet, men sedan dess finns det tydliga tendenser om att unga blir allt mer negativa till dem.

Väljarkontraktet Karin Nelsson

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

DN/Ipsos väljarbarometer november 2014 Stockholm, 25/

Dagens parti: Centerpartiet 4 juli 2017

De viktigaste valen 2010

Dagens parti: Kristdemokraterna 6 juli 2017

Att mäta partiuppsättningar - En jämförelse mellan tre olika operationaliseringar

Rapport 2019:4. Svenska partimedlemsundersökningen Kajsa Evertsson Ann-Kristin Kölln Jonathan Polk. Valforskningsprogrammet

Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010

Väljaropinion i samarbete med Metro. Augusti 2015

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2012

STRATEGISK RÖSTNING TILL VÄNSTER (OCH HÖGER) I RIKSDAGSVALET 2018

SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018

DN/Ipsos Stockholmsmätning Inställning till tiggeri September 2015

DN/Ipsos väljarbarometer augusti 2014

DN/Ipsos väljarbarometer 22/8 1/9 2014

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Sverige är fortfarande ett starkt partiorienterat politiskt system. Väljarna röstar

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 2015

Transkript:

Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Oskarson presentation SNS 13 April

Väldigt många partier Inte rösta alls

Långsiktigt stabiliserande förklaringsfaktorer minskat OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Source: Swedish Election Studies 1956-2014

Ökad väljarrörlighet OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL

Standardmodellen för partival Hämtad från Thomassen 2005

Allt färre väljare har en stark identifikation med något parti Allt fler uppger att de bestämmer sitt partival nära valdagen Många, men betydligt färre än de som bestämmer sig sent, byter parti Valet av parti sker inte i ett vakuum, de flesta väljare har röstat förr Våra traditionella modeller för partival räcker inte till Svårt att identifiera och estimera kortsiktiga faktorer

Forskningsprojektet Partiuppsättningsmodeller för partival Riksbankens jubileumsfond 2014-2017 (P13-0721:1) Henrik Ekengren Oscarsson & Maria Oskarson inom ramen för det svenska valforskningsprogrammet Annika Fredén, Jacob Sohlberg, Edvin Boije och Stefan Dahlberg som medverkande

Teoretisk modell snarare än nydanande förklaringar Partivalet är ett resultat av en beslutsprocess i flera steg Beslutsprocessen är inte homogen olika för olika väljartyper Olika beslutskriterier har olika betydelse beroende på väljarens beslutsprocess Olika beslutskriterier har olika betydelse vid olika tillfällen i processen Sortera våra sedvanliga förklaringsfaktorer på annat sätt Inte fokusera på genomsnittlig förklaringskraft utan på heterogena processer

Partiuppsättningsmodellen för partival Beslutskriterier??? Beslutskriterier???

Tillvägagångssätt Frågor i ordinarie val- och SOM-undersökningar: vilka partier överväger man att rösta på? Webb-panelundersökning i sju steg valåret 2014 (11 mars 20 september Europaparlamentsval och Riksdagsval Sannolikhetsbaserat urval med 2053 respondenter Självrekryterat urval med 15 085 respondenter Avancerade statistiska modeller

Ja, många väljare överväger flera partier Cirka 40 procent uppger att de vet vilket parti de tänker rösta på och överväger inget annat SOM 2016 VU 2014 Panel 2014 1 parti 43 44 31-40 Genomsnitt antal partier 1,9 1,8 2,1-1,9

Väljare som överväger mer än ett parti är: Inte partianhängare Yngre väljare (andelen minskar kontinuerligt med ålder) Intresserade av politik Tycker det är svårt att bestämma sig Stegvis beslutsprocess

Beslutskriterier i övervägandefasen (consideration stage) Tillgängliga tidigt under valrörelsen eller innan den startar Avgör vilket eller vilka partier som kan vara tänkbara Utesluter vissa partier som otänkbara att rösta på Långsiktiga faktorer = socioekonomisk position = ideologisk närhet = tidigare röstning / vana

För vissa människor (ca 40 %) är dessa faktorer tillräckliga de vet vilket parti de ska rösta på För andra leder dessa beslutsfaktorer till att två eller tre partier sållas ut Förhållandevis stabila partiuppsättningar Partier som inte övervägs ges mindre uppmärksamhet än de som övervägs

Heterogena beslutsmodeller Överväger ETT parti Övervägande fasen Partival Överväger FLERA partier Vidare till Beslutsfasen

Beslutsfasen Ca 90% av respondenterna röstade på ett parti som de tidigare uppgett de övervägde Om inte partiet är med i väljarens consideration set är sannolikheten att de får rösten mycket låg Eftersom ideologisk närhet mycket viktigt för vilka partier som övervägs, är det främst mellan ideologisk närstående partier som det slutliga valet står.

Kombinationer av partier i övervägandefasen (consideration set) bland dem som övervägde mer än ett parti i mars 2014. Överväger också Om överväger V S MP FI C Lib M KD SD V - 51 43 25 1 2 1 1 2 S 35-39 12 3 9 12 2 6 MP 38 49-21 10 11 12 4 3 FI 59 39 57-6 6 8 2 1 C 2 16 39 9-51 52 27 6 Lib 3 20 19 4 23-54 22 8 M 1 17 13 4 16 36-18 13 KD 2 10 16 3 27 49 59-15 SD 5 18 6 1 4 12 29 19 -

Beslutskriterier i beslutsfasen Används för att välja mellan de partier som övervägs Kortsiktiga faktorer Utkristalliseras under valrörelsen Närhet på sekundär ideologisk position (EU, GAL-TAN) Sakfrågeposition Kompetens Strategiska överväganden

Heterogena beslutskriterier Olika sakfrågor avgör val mellan olika kombinationer av partier Tillämpas endast på partier som övervägs, alltså främst ideologiskt närstående partier För individer som endast övervägt ett parti följer man detta partis linje i sakfrågor vilket leder samlade förklaringsmodeller för partival fel.

Konsekvenser Underskattande av långsiktiga faktorer då dessa är avgörande för vilka partier som ens övervägs Konkurrens i valrörelsens slutskede främst mellan närstående partier Närmast omöjligt att identifiera EN orsak till valutgång Att någon inte bestämt sitt partival innebär inte att man inte har en aning..