Avfallsplan 2014 2017 Härnösands kommun

Kommunstyrelseförvaltningen Henrik Petré, 0611-34 80 15 henrik.petre@harnosand.se PLAN Diarienummer KS 12-256-459 Avfallsplan 2014 2017 Härnösands kommun Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Avfallsplan för Härnösands kommun Kommunfullmäktige Henrik Petré Version 1 Dokumenttyp Plan 13-11-16 Senast reviderad XX-XX-XX Diarienummer KS 12-256-459 Giltig t o m 2017-12-31 Dokumentinformation Ersätter tidigare avfallsplan från 2009-2013 Dokumentet gäller för Annan information Alla förvaltningar och bolag I arbetsgruppen har: Monica Friman Samhällsförvaltningen, Marie Örjestål, Peter Hägglund, Anders Karlsson och Cathrine Edholm, HEMAB, ingått. sdcathrinecathrine Ec

2(70) 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Organisation... 4 2 Handlingsprogram 2014-2017... 5 2.1 Uppföljning av handlingsprogrammet... 8 3 Avfallsvision Härnösands kommun... 9 4 Avfallsmål Härnösands kommun... 10 4.1 Lokala avfallsmål... 10 4.2 Hur ska målen nås?... 11 4.3 Anknytning till andra kommunala styrdokument... 11 4.4 Härnösand en ekokommun... 12 5 Inverkan på miljön Miljöbedömning... 13 6 Förebyggande arbete... 14 6.1 Avfallsproducenternas ansvar... 14 6.2 Fysisk planering... 14 6.3 Bygglov... 14 6.4 Regionalt samarbete... 14 6.5 Miljötillsyn... 15 6.6 Information... 15 7 Samråd... 17 7.1 Samråd med länsstyrelsen... 17 7.2 Samråd genom remissförfarande... 17 8 Diskussion... 21 Bilagor 1. Nuvarande avfallshantering 2. Uppgifter som ska lämnas till länsstyrelsens sammanställning 3. Nedlagda deponier 4. Miljökonsekvensbeskrivning till avfallsplanen 5. Uppföljning av avfallsplanens handlingsprogram 2009-2013 6. Ordlista 7. Lokala föreskrifter för avfallshantering i Härnösands kommun

3(70) 1 Inledning Denna avfallsplan ersätter den tidigare avfallsplanen för tiden 2009 till 2013. Avfallsplanen för 2014 2017 innehåller ny vision, nya mål och ett nytt handlingsprogram. De lokala föreskrifterna har omarbetats. Varje kommun är enligt miljöbalken skyldig att upprätta en renhållningsordning med avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshantering. I avfallsförordningen SFS 2011:927 regleras vad avfallsplanen och renhållningsordningen ska omfatta. Det finns även föreskrifter från Naturvårdsverket att följa. Enligt avfallsförordningen ska uppgifterna i avfallsplanen ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Härnösands kommun har under nuvarande avfallsplan beslutat att införa ett nytt system för insamling av hushållsavfall. I det nya systemet ska matavfall samlas in och flerfackskärl för fastighetsnära insamling införas för en- och tvåbostadshus. Härnösand Energi & miljö AB (HEMB) öppnade under sommaren 2013 en ny Kretsloppspark med komplett återvinningscentral som också innehåller återbruk. Tanken med Härnösands kretsloppspark är ökad återanvändning och återvinning genom långt gående kretsloppstänkande. Det är kommunens ambition att bidra till en ekologisk hållbar utveckling i samhället. En hållbar utveckling innebär att vi som lever idag klarar våra behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer. Det kräver en helhetssyn på framtiden där vi tar till vara människors engagemang och teknikens möjligheter. Det gäller för alla att tänka efter redan före så att avfallsproblemen kan minimeras. I en framtida miljöanpassad avfallshantering är eftertanke redan vid inköp av varor, källsortering i hem och på arbetsplatser, korta avstånd till inlämningsställen och effektiv energiåtervinning några av hörnpelarna. Avfall engagerar och berör många. Svar på frågor kring hur, vilket och varför avfall ska hanteras på ett visst sätt måste presenteras på ett enkelt och inspirerande sätt. Viktiga medel för att nå målen är information till allmänheten och samarbete med materialbolagen och renhållaren. 1.1 Syfte Syftet med avfallsplaneringen är att: Generationsmålet, de nationella och avfallsrelaterade miljökvalitetsmålen uppnås med EU:s avfallshierarki som inspiration. Vara ett verktyg i det kommunala arbetet med avfallsfrågorna t.ex. inom fysisk planering och energi. Informera allmänheten och företag som berörs av avfallsfrågorna.

4(70) 1.2 Organisation Kommunfullmäktige antar renhållningsordning med avfallsplan och lokala föreskrifter. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens avfallsplanering och är renhållningsansvarig nämnd. Det innebär att kommunstyrelsen har en beställarfunktion gentemot renhållaren. För närvarande regleras verksamheten genom ägardirektiv för HEMAB, antagna av Kommunfullmäktige. HEMAB tillhandahåller tjänster som insamling, borttransport, destruktion av hushållsavfall och annat avfall samt därmed förenlig verksamhet. Samhällsnämnden är prövnings- och tillsynsmyndighet enligt Avfallsförordningen (2011:927). I de fall samhällsnämnden själv bedriver verksamhet är det myndighetsnämnden som ansvarar för de prövnings- och tillsynsfrågor som uppkommer där. Avfallsplanen är framtagen av en arbetsgrupp i vilken följande personer har medverkat: Monica Friman, samhällsförvaltningen. Peter Häggström, HEMAB Anders Karlsson, HEMAB Marie Örjestål HEMAB Cathrine Edholm HEMAB Henrik Petré, sammankallande och sekreterare, kommunstyrelseförvaltningen. För att få politisk förankring av avfallsplanen har en referensgrupp fortlöpande följt arbetet. Denna grupp har bestått av: Sara Nylund (S) Roland Strömqvist (S) Eva Goes (MP) Sigge Tjärnlund (M) Lennart Bolander (M) Mårten Holmström (FP)

5(70) 2 Handlingsprogram 2014-2017 Nedan redovisas åtgärder och aktiviteter för kommunens verksamhet inom avfallsområdet. Efter varje åtgärd eller aktivitet anges vem eller vilka som ansvarar för åtgärden. Om flera ansvariga anges är det den förstnämnda som har huvudansvaret. KF KS SAM Renhållaren HEMAB-vatten HEMAB FTIAB MBK Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Samhällsnämnden Härnösand Energi & Miljö AB, affärsområde renhållning Härnösand Energi & Miljö AB, affärsområde vatten Samtliga affärsområden Förpacknings och tidningsinsamlingen AB Miljökonsekvensbeskrivning, beskriver vilken tänkt miljökonsekvens åtgärden kommer att få. Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet: Ett generationsmål anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Naturvårdsverket har i nationella avfallsplanen Från avfallshantering till resurshushållning, Rapport 6502 maj 2012, mål som alla verksamheter ska sträva mot. I Härnösands kommuns avfallsplan återkopplas handlingsprogrammets aktiviteter och åtgärder till Naturvårdsverkets mål för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

6(70) Handlingsprogrammet 2014-2017 Den kursiva texten i varje ruta anger om det är Naturvårdsverkets miljömål eller etappmål till miljökvalitetsmålen som berörs. Logotyperna hänvisar till vilken typ av mål aktiviteterna och åtgärderna berör. Etappmål till miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Naturvårdsverkets miljömål Visar vad som bör uppnås inom området. Nr Åtgärder Ansvar År 1 Utred omhändertagande av byggnadsoch rivningsavfall för återanvändning. Tillsynskampanj tillsammans med Boverket och Naturvårdsverket. Renhållaren SAM Start 2016 Start 2014 Nationellt miljökvalitetsmål, Bygg och rivningsavfall. MKB Åtgärden syftar till att minska avfallsmängderna genom att återanvända byggnads- och rivningsavfall. 2 Bevakning och information för att förbättra masshanteringen vid ny- och ombyggnadsprojekt. SAM HEMAB Löpande Nationellt miljömål, Avfall i anläggningsarbeten. MKB Åtgärderna syftar till att informera om att minska uttaget av jungfruligt material (nytt material). Man ska utnyttja lämpligt avfall som uppstår i andra verksamheter i anläggningsarbeten. 3 Utred förutsättningar för insamling av textilier. Renhållaren Start 2016 Nationellt miljömål, Textilier. MKB Åtgärden syftar till att öka kunskaperna om miljöfördelarna med materialåtervinning av textilier och förutsättningarna för mottagande. 4 Genomför fastighetsnära insamling av flera fraktioner. Renhållaren Klart 2016 MKB Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling inklusive elavfall och batterier. Åtgärden syftar till att leda till en ökad insamling av förpackningar och därmed minskad förbränning. Åtgärden förväntas även minska nedskräpningen.

7(70) Nr Åtgärder Ansvar År 5 Återkommande information i syfte att minska avfallsmängderna genom att öka utsortering av farligt avfall, avfall med producentansvar. Renhållaren (SAM vid miljötillsyn) Årligen MKB Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling inklusive elavfall och batterier. Förståelse för avfallets kretslopp - dvs. ökad insikt och kunskap om hur avfallet uppkommer, insamlas och omhändertas - vilket leder till minskade avfallsmängder. Åtgärden syftar även till att få bort det farliga avfallet från övrigt avfall. Det leder till minskat farligt avfall vid förbränning, som i sin tur leder till bättre luftkvalitet. 6 Se över renhållarens och kommunens taxor och avgifter, så att kretsloppsåtgärder och övrig källsortering stimuleras. Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling. KS Renhållaren SAM Årligen MKB Åtgärden leder till bättre sortering, som ger mindre avfallsmängder, vilket i sin tur innebär att kostnaderna för transporter och förbränning av hushållsavfall kan begränsas. 7 Utred om containrar för hushållsavfall ska finnas kvar. Renhållaren Klart 2017 Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling. Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling. MKB Utredningen har ingen miljöpåverkan, men syftet är att få en bättre sortering av avfallet. 8 Utred behandling av slam från avloppsreningsverk. Renhållaren Pågår MKB Åtgärden syftar till att öka energiåtervinning samt materialåtervinning och användning som gödningsmedel. 9 Informationsinsatser genomförs med mål att förbättra slamkvaliteten ytterligare för att slammet ska kunna användas som gödningsmedel. HEMAB- Vatten (SAM vid miljötillsyn) När punkt 8 är klar MKB Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling. Syftar till att få ett slam fritt från läkemedel och kemikalier.

8(70) Nr Åtgärder Ansvar År 10 Utred hantering av latrin. Informationskampanj om eget omhändertagande av latrin. Renhållaren SAM Start 2014 Start 2014 Nationellt miljömål, Materialåtervinning och insamling MKB Utredningen syftar till att förbättra arbetsmiljön samt minska transporterna av latrin. 11 Göra en handlingsplan för att minska nedskräpningen i Härnösands kommun. KS Start 2014 Nationellt miljömål, Nedskräpning. MKB Handlingsplanen syftar till att möta regeringens miljökvalitetsmål angående minskad nedskräpning. 12 Genomför insamlingssystem för matavfallet. Renhållaren Klart 2016 Nationellt miljökvalitetsmål, Återvinning av växtnäring och energi av matavfall. MKB Syftet med åtgärden är att möta regeringens miljökvalitetsmål angående minskad förbränning av matavfall. 13 Utred teknik för energiproduktion av matavfallet. Renhållaren Klart 2016 Nationellt miljökvalitetsmål, Återvinning av växtnäring och energi av matavfall. MKB Åtgärden syftar till att bästa teknik ska användas vid återvinning av matavfall. (Energiproduktion). 14 Deponier i riskklass 1 till 3 ska utredas Renhållaren Start 2014 för att klargöra behov av åtgärd. MKB Utredningen har inte någon miljöpåverkan men ger en kunskapsökning i vilka åtgärder som kan göras. Nationellt miljömål, Nedlagda deponier. 15 Renhållaren ska vara certifierad ISO 14001, 9001, AFS 2001:1, OHSAS 18001 eller motsvarande. Renhållaren MKB Dokumentationen leder till ständiga förbättringar. Årligen 2.1 Uppföljning av handlingsprogrammet De åtgärder som redovisas i denna avfallsplan är de huvudåtgärder som bör ligga till grund för berörda förvaltningars och bolags fortsatta arbete. Samhällsnämnden, kommunstyrelsen, renhållaren och FTIAB ska årligen senast den 31 januari redovisa vidtagna åtgärder enligt denna plan till kommunstyrelseförvaltningen. Vidtagna åtgärder och resultat som uppnåtts sammanställs av kommunstyrelseförvaltningen och redovisas årligen vid kommunstyrelsens sammanträde i mars.

9(70) 3 Avfallsvision Härnösands kommun Härnösands kommuns vision till år 2030 är att allt avfall ska ingå i ett kretslopp.

10(70) 4 Avfallsmål Härnösands kommun Avfallsplanen ska inspirera alla invånare och verksamhetsutövare mot ett hållbart samhälle. Naturvårdsverkets miljömål, regeringens miljökvalitetsmål, EU:s avfallshierarki, regionala miljömål och Härnösand kommuns miljömålsprogram har varit vägledande för avfallsplanen 2014 2017. Se bilaga 7. Figur 1. Avfallshierarkin som den beskrivs i EU:s ramdirektiv. 4.1 Lokala avfallsmål Avfallsmängderna ska minimeras. Mätbara mål från 2014 till 2017 Förbränningen av matavfall ska minska med minst 50 %. Insamlingen av matavfall påbörjas under 2014 och ska vara infört i hela kommunen 2016. Insamlingen syftar till att ta tillvara

11(70) växtnäringen i den mat som slängs. Målsättningen är att den ska rötas och användas som biogas. Utsorteringsgraden i rena fraktioner ska vara minst 95 %. En tredjedel av det som idag slängs i den gröna soptunnan skulle kunna återvinnas. Införandet av flerfackskärl ska leda till att mer material kan återvinnas. Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat hushållsavfall. Ytterligare ambitioner Inlämnat återbruksmaterial ska återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. 4.2 Hur ska målen nås? Det är meningsfullt att bidra Målet är att det ska kännas meningsfullt att minska mängden avfall och att källsortera. Systemet för avfallshantering ska kännas praktiskt och tillförlitligt. Det är självklart att sortera En förutsättning är ett logiskt och enkelt system, anpassat efter lokala förhållanden. Det är lätt att göra rätt Det är viktigt att alla kan sortera sitt avfall på ett enkelt och säkert sätt i hemmet och på arbetsplatsen. Det är lönsamt att bidra Samhällsekonomiskt blir det billigare om alla gör rätt. 4.3 Anknytning till andra kommunala styrdokument Det är viktigt att olika kommunala dokument som utarbetas kopplas samman. Riktlinjer för upphandling och inköp i Härnösands kommun Kommunfullmäktige antog i november 2012 riktlinjer för hållbar upphandling. Härnösands kommun vill att miljöhänsyn och socialt ansvarstagande ska genomsyra hela upphandlingsprocessen. Miljö- och etiska/sociala krav ska tydligt definieras i anbudsinbjudan och ska vägas in som ett krav och/eller utvärderingskriterium bland flera andra om upphandlingens art motiverar detta. Översiktsplan Översiktplan för Härnösands kommun antogs i kommunfullmäktige i maj 2011. I översiktsplanen beaktas hållbar utveckling och avfallsfrågor. Härnösands medborgare ska uppmuntras att återvinna mer genom bra

12(70) tillgänglighet till fastighetsnära insamling av förpackningar och möjlighet till särskilt omhändertagande av matavfall utifrån de nationella miljökvalitetsnormerna och bästa teknik. Energiplan En energiplan antogs av kommunfullmäktige i januari 2007. I energiplanen finns två övergripande strategier på energiområdet: 1. Minskat användande av fossila bränslen. 2. Planering för en hållbar kommun. Strategierna i energiplanen stämmer väl överens med målen i avfallsplanen. I handlingsprogrammet till energiplanen finns tre åtgärder med koppling till avfallsplanen. Det är: Utökad sortering av hushållsavfall. Utveckla fraktionssortering av avfall. Information till privata hyresfastighetsägare om möjligheter till avfallssortering i fastigheten. Åtgärderna enligt energiplanen beaktas i avfallsplanens handlingsprogram. 4.4 Härnösand en ekokommun Härnösands kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner. Det markerar kommunens vilja att ta stor hänsyn till miljöfrågorna i sin utvecklingsplanering.

13(70) 5 Inverkan på miljön Miljöbedömning Enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en avfallsplan innehålla en miljöbedömning enligt 15 kap. 11 miljöbalken. I handlingsprogrammet, kapitel 2, redovisas ett antal åtgärder för att bidra till att nå regeringens och naturvårdsverkets miljömål samt regionala och lokala miljömål. I bilagan 4, Miljökonsekvensbeskrivning, kommenteras respektive åtgärds bedömda miljökonsekvenser. Bedömningen är att avfallsplanens genomförande har positiva miljöeffekter.

14(70) 6 Förebyggande arbete 6.1 Avfallsproducenternas ansvar I ett hållbart samhälle produceras varor som har hög kvalitet och lång hållbarhet. Det betyder att vi får mindre mängd avfall. Såväl konsumenter som inköpare behöver granska produkterna kritiskt och ställa krav vid inköp och upphandlingar. Genom att undvika produkter som ger farligt avfall minskar vi belastningen på miljön. Effektiva sätt att minska sopmängden är att undvika att avfall överhuvudtaget uppkommer, t.ex. genom att: Välja produkter utan onödiga förpackningar. Satsa på kvalitetsprodukter med längre livslängd. Undvika engångsprodukter. 6.2 Fysisk planering Kunskaper om avfallshantering inklusive nedlagda deponier behöver tas tillvara i den fysiska planeringen och riskerna vid en exploatering av dessa områden ska beaktas i planeringsprocesserna. För att ge förutsättningar för enkel och smidig hantering av avfall krävs god planering såväl på det övergripande planet för den som hämtar avfallet såväl som för avfallsproducenter där avfallet uppstår. Vid planläggning ska tillses att det finns tillräckligt med plats för renhållningsfordonet att ta sig in i området/på fastigheten och att det på ett praktiskt sätt går att stanna och utföra renhållningsuppdraget. Vid nyplanering eller ombyggnation ska alltid vändplan säkerställas för renhållningsfordon. Renhållaren ska i ett tidigt skede i samhällsplaneringen delta i arbetet. 6.3 Bygglov Vid bygglov granskas att avfallsrum och avfallsutrymmena utformas så att de är tillräckligt stora för att hantera olika avfallsfraktioner. Hänsyn ska tas till renhållarnas arbetsmiljö samt kundernas olika behov av tillgänglighet, till exempel olika typer av funktionsnedsättning. Det innebär att tillräckligt stora avfallsutrymmen ska finnas, och där så krävs, att ramper finns. Återvinningsstationerna ska vara lättillgängliga och utformade enhetligt och bör vara anpassade till omgivande miljö. Områdena ska vara lättstädade. Idag finns ett generellt markavtal för alla återvinningsstationer i Härnösand som ligger på kommunalägd mark. Avtalet går ut 2015. 6.4 Regionalt samarbete I dagsläget pågår ett regionalt samarbete som kallas för Y-renhållarna. Samtliga av länets kommuner och renhållare deltar i detta samarbete. Främst sker samarbete och utbyte av erfarenheter när det gäller information,

15(70) upphandlingsfrågor, utbildningar och frågor kring förpacknings- och tidningsinsamlingen. 6.5 Miljötillsyn Samhällsförvaltningen utövar miljötillsyn över avfallshanteringen hos anmälningspliktiga och tillståndspliktiga anläggningar samt över mindre verksamheter. Länsstyrelsen har tillsyn över större tillståndspliktiga anläggningar. Miljötillsynen inom avfallshanteringen omfattar bl.a. följande områden: Tillsyn av hantering av farligt avfall hos företag och vid rivningsprojekt. Tillsyn över att producentansvaret följs. Tillsyn över efterbehandlingsåtgärder av förorenade områden inklusive deponier som ska anmälas till samhällsförvaltningen. Prövningar av avfallsdispenser från hushåll. 6.6 Information Information och kommunikation är viktiga delar i arbetet med att nå en kvalitativt bättre avfallshantering. Information ska riktas mot att förändra attityder hos invånare. Sortera ska vara positivt. För att nå avfallsplanens mål måste kommunikationen och informationsinsatserna mot konsumenter av avfallstjänster hållas på en betydligt högre nivå än vad hittills varit fallet. Särskilda insatser ska göras kontinuerligt för barn i förskolor och skolor. Huvudinriktningen för avfallsplanen är att flytta avfallet uppåt i avfallshierarkin. (Se kapitel 4). En förutsättning för detta är att hushållen har rätt kunskap om hur de ska hantera sitt avfall. Ökade informationsinsatser innebär en ökad kostnad på kort sikt, men på lång sikt kan dessa ersättas med de minskade kostnader som fås med förbättrad sortering. Om större andel förpackningar med producentansvar samlas in och avfallsmängderna som nu skickas till förbränning minskar, kommer det på sikt medföra ekonomiska vinster för kunden och samhället. Ett behov finns för en återkommande informationskampanj för att kommunens medborgare ska förstå nyttan och konsekvenser med bättre sortering av producentansvarsmaterial samt övrigt avfall, miljömässigt och ekonomiskt. Kommunens och renhållarens informations- och kommunikationsarbete är av största vikt för att avfallsplanens mål ska kunna uppnås. Följande informations- och kommunikationskanaler rörande avfall finns för närvarande i Härnösands kommun: Kommunens webbplats www.harnosand.se Där finns blanketter för dispenser, avfallsplan och avfallsföreskrifter att ladda hem. På renhållarens webbplats, www.hemab.se, finns förutom nyheter om avfall och miljö också uppgifter att hämta angående avfallsabonnemang,

16(70) taxor, återvinningsstationer, återvinningscentraler, avfallssortering, information och insamling av elavfall och farligt avfall.

17(70) 7 Samråd Samråd handlar om att enas om ett gemensamt handlande. En förutsättning för avfallsplanens framtagande är att samråd mellan olika intressenter sker under arbetets gång. Enligt miljöbalken (15 kap 13 ) ska kommunen på ett lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken, när en renhållningsordning upprättas. Förslaget ska ställas ut till granskning under minst fyra veckor. I framtagandet av avfallsplanen har myndigheter, förvaltningar, företag och organisationer erbjudits att läsa och lämna synpunkter. Avfallsplanen har ställts ut för granskning på Sambiblioteket och kommunreceptionen för allmänheten. 7.1 Samråd med länsstyrelsen I arbete med denna avfallsplan har arbetsgruppen genomfört två stycken samråd med länsstyrelsen. I dessa samråd har fokus legat på lämpligt innehåll i enlighet med Naturvårdsverkets nationella avfallsplan. Den vision och de mål som avfallsplanen innehåller har ganskats för att säkerställa att Härnösands kommun arbetar för att nå de mål som regeringen har fastslagit i generationsmålet samt miljökvalitetsmålen. 7.2 Samråd genom remissförfarande Avfallsplanen har skickat på remiss till länsstyrelsen i Västernorrland, angränsande kommuner, nämnder inom Härnösands kommun, fastighetsägare, intresseorganisationer, politiska organisationer och Härnösand Energi och Miljö AB. Följande har svarat på remissen: Länsstyrelsen Sundsvalls kommun Samhällsnämnden Kristdemokraterna Härnösand Energi och miljö Arbetsgruppen har noterat alla remissvar och beaktat synpunkter som bedömts vara relevanta. Ej beaktade synpunkter Alla förslag som har inkommit har inte beaktats i avfallsplanen. Nedan följer kommentarer på dessa. Synpunkter av redaktionell betydelse har inte kommenterats. Länsstyreslen Länsstyrelsen har i sitt remissvar lämnat följande synpunkter på avfallsplanen 2014 2017 som inte beaktats. Minska mängden producerat matavfall.

18(70) Otillåten avfallsexport. Miljökonsekvensbeskrivning. Ökat samarbete. Kommentar till minska mängden procerat matavfall: Naturvårdsverket kommer att komma med förslag på hur det är möjligt att minska det producerade matavfallet. Arbetsgruppen har bestämt att vänta på dessa förslag från Naturvårdsverket. En avsikt med denna avfalsplan är ett det ska vara ett levande dokument. Det vill säga att arbetet med planen ska fortgå fram till att en ny avfallsplan tar vid 2018. Kommentar till otillåten avfallsexport: Härnösands kommun genomför tillsyn av illegala bilskrotar i de fall där en anmälning kommer till kommunen. Kommunen informerar även genom hemsidan www.harnosand.se om riskerna med att lämna avfall och skrotbilar till ej auktoriserade avfallstippar och skrotar. Kommentar till att miljökonsekvensbeskrivningen är för kortfattad: En ansats i denna uppdaterade och reviderade avfallsplanen för 2014 2017 är att förenkla och förkorta texten i största möjliga mån i enlighet med Myndigheternas skrivregler (Ds 2009:38) Arbetsgruppen och den politiska referensgruppen anser att den MKB som beskriver handlingsprogrammets olika punkter är tillfredställande i längd. Att utöka textmängden ser inte arbetsgruppen som nödvändigt för att förklara de miljöförbättringar som skapas genom utförd aktivitet i handlingsplanen. Kommentar till ökat samarbete: Härnösands kommun sammarbetar med flera andra kommuner i länet genom bland annat Y-renhållarna. Dessutom samarbetar Härnösand och Sundsvalls kommuner genom att Härnösand tar emot matavfall från Sundsvall och komposterar. Ett annat samarbete som pågått är mellan Härnösand, Sundsvall och Östersund där en utredning om biogasframställning har tagits fram. Samhällsnämnden Samhällsnämnden har i sitt remiss svar lämnat följande synpunkter som inte beaktats i avfallsplanen. Mätbara mål. Samhällsnämnden anser att fjärde punkten, Inget farligt avfall ska blandas med annat hushållsavfall är mer en vision än ett mål. Kommentar till mätbara mål: Arbetsgruppen har inte beaktat synpunkten på grund av att det nya insamlingssystemet med flerfackskärl gör det möjligt att ha angivet mål i avfallsplanen. Kristdemokraterna Kristdemokraterna har i sin remissframställan lämnat följande synpunkter som inte beaktats i avfallsplanen. Tillåta avfallskvarnar för ökad tillvaratagandet av komposterbart material. Genomförandet av grön rutt Kommentar till avfallskvarnar för ökat tillvaratagande av komposterbart material (matavfall): Avfallskvarnar är inte ett bra sätt att ta tillvara på matavfall. Materialet lakas ur när det transporteras av vatten till

19(70) reningsverket och en tredjedel av energin försvinner. Matrester bör inte blandas med avföring i ett reningsverk. Avföringen i ett reningsverk återanvänds av jordbrukare. Om avföringen blandas med matavfall går det inte att använda som gödsel. Avloppsreningssystemets rör är inte dimensionerade för att ta hand om matavfall från en avfallskvarn. Reningsverken är inte heller anpassade för att kunna ta emot matavfall. I och med att ett nytt insamlingssystem införs, där bland annat matavfall samlas in i ett separat kärl, kommer mer av matavfallet tillbaka i kretsloppet. Kommentar på införandet av Grön rutt. Grön rutt har till syfte att korta körsträckan för sopbilen. Genom att soptunnorna ställs på en sida av vägen leder det till att sopbilen bara behöver köra åt ett håll och på så vis minskas den totala transportsträckan. Genom det flerfackskärlssystem som ska vara infört i hela Härnösands kommun 2016, kommer soptunnorna att samlas in ungefär på samma sätt som om det fanns ett grön rutt. Soptunnorna kommer med det nya flerfackskärlssystemet att manuellt samlas in och tömmas i sopbilen. Detta medför att sopbilen bara behöver köra längs en väg en gång vilket också var grön rutt syfte. Härnösand Energi & Miljö AB Härnösand Energi och miljö AB har i sin remissframställan lämnat följande synpunkter som inte beaktats i avfallsplanen. Framskjutande av avfallsplanens ikraftträdande. Data från 2012 i tabellerna Bilaga 7, 1 bör kompletteras med avfallsplanen och taxan kompletterar varandra. I den mån motstridiga uppgifter förekommer gäller den uppgift som har det senaste beslutsdatumet. Handlingsprogrammet bör förtydligas med vad utredningar innebär och vem som fattat beslutet. Kommentar på framskjutande av avfallsplanen: Arbetsgruppen och den politiska referensgruppen finner inget skäl till att skjuta fram Avfallsplanen 2014 2017 två månader in på 2014. Avfallsplanen ska vara ett levande dokument och om det kommer lagändringar, utredningar, taxeutformningar med mera som får återverkan på avfallsplanen bör avfallsplanen revideras under den period avfallsplanen gäller. Kommentar på data från 2012 i tabeller: Nollalternativet i denna avfallsplan är 2011. Det finns ingen data från 2012 från till exempel plockanalyser av hushållsavfall, därför har 2011 valts som nollalternativ. Kommentar till Bilaga 7, 1 : Tillägget är överflödigt då det alltid är det senaste beslutade datumet som gäller. Kommentar på förtydligande av handlingsprogramet rörande innebörd av utredning och beslutsfattande: Arbetsgruppen anser att denna fråga är reglerad i ägardirektivet för HEMAB. Därför har inte tagits med i avfallsplanen.

20(70) Beaktade synpunkter Dessa synpunkter har beaktats i avfallsplanen utifrån inkomna remisser. Synpunkter av redaktionell betydelse redovisas inte här. Länsstyrelsen Arbetsgruppen har från Länsstyreslens synpunkter ändrat tillsynsansvaret för Järsta 4:21 från Länsstyrelsen till kommunen i Bilaga 1 sida 41. Samhällsnämnden Följande synpunkter från Samhällsnämnden har beaktats i avfallsplanens handlingsprogram: Nr 1. Utred omhändertagande av byggnads- och rivningsavfall för återanvändning, har ändrats till, Utred omhändertagande av byggnads- och rivningsavfall återanvändning. Tillsynskampanj tillsammans med boverket och Naturvårdsverket. Nr 2. Tillsyn och information för att förbättra masshanteringen vid ny- och ombyggnadsprojekt, har ändrats till, Bevakning och information om att förbättra masshantering vid ny- och ombyggnadsprojekt. Nr 7. Markförsörjning för återvinningsstationer, avfallsutrymmen och transportvägar ska tryggas, har tagits bort. Nr 11. Utred omhändertagande av latrin på den egna fastigheten, har ersatts med, Utred omhändertagande av latrin. Informationskampanj om eget omhändertagande av latrin. Nr 13. Riktlinjer för utformning av återvinningstationer tas fram, har tagits bort. Samhällsförvaltningen beslutar om bygglov utifrån Plan och bygg lagen. Näst intill samtliga återvinningscentraler har bygglov. Det finns därför ingen möjlighet att påverka utformningen på befintliga återvinningsstationers utformning. Vid bygglovsgivning har vägledning som finns från Boverket följts. Nr 16. Utred ansvarig fastighetsägare/verksamhetsutövare. Ge förslag till åtgärder för de tre nedlagda avfallsupplagen i riskklass 1 2, har ändrats till, deponier i riskklass 1 till 3 ska utredas för att klargöra behov av åtgärd. Härnösand Energi & Miljö AB I arbetsgruppen för avfallsplanen har HEMAB medverkat under hela arbetsprocessen med fyra medarbetare. Därför har HEMAB:s synpunkter i remissvaret mest varit av redaktionell karaktär.

21(70) 8 Diskussion Utgångspunkten för avfallsplanen 2014-2017 har varit att uppdatera nu gällande plan. Arbetsgruppen har lagt störst fokus på en ny vision, nya mål och ett nytt handlingsprogram för avfallsområdet. Den nya visionen som har tagits fram tillsammans med en politisk referensgrupp har fått en högre nivå. Visionen syftar därmed till att avfallsfrågorna lyfts till en nivå som innebär att Härnösand kommun uppnår 100% kretslopp 2030. Det innebär att allt material som vi skapar och utnyttjar inom Härnösands kommun ska gå tillbaka till kretsloppet. Det finns stora utmaningar i en sådan vision men för att nå regeringens generationsmål, vilket är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, måste visionen sikta högt. De mål som har satts upp för avfallsplanen 2014-2017 kommer inte att medföra att Härnösands kommun når upp till visionen 100 % kretslopp 2030, men de får anses som viktiga delmål. För att kunna följa upp hur arbetet fortskrider måste alla delmål vara mätbara. De mål som återfinns i Naturvårdsverkets nationella avfallsplan har varit vägledande för hela arbetet med avfallsplanens vision och mål. Särskilt gäller det för Härnösands kommuns handlingsprogram för avfall. För att förbättra avfallshanteringen i Härnösands kommun och för att nå upp till de mål som Naturvårdsverket har angivit i den nationella avfallsplanen innehåller kommunens handlingsprogram 17 åtgärder. Varje åtgärd är kopplad till något av de områden som Naturvårdsverket har som mål för att nå generationsmålet och kvalitetsmålen. Under arbetets gång har Härnösands kommun beslutat att införa matavfallshantering i hela kommunen. Det är ett viktigt steg för att ta till vara på material som annars skulle ha gått till förbränning. Förutom att matavfallet samlas in kommer även ett nytt system för insamling av hushållssopor att införas under avfallsplanens period. Ett flerfacksystem som tillåter invånarna att sortera hushållssopor direkt i sina egna kärl vid bostaden kommer att underlätta sorteringen samtidigt som avfallsfraktionerna blir renare. I översiktsplanen har fyra perspektiv, Genus-, Barn-, Folkhälso- och Tillgänglighetsperspektiv angivits. Dessa perspektiv ska vara med i alla planer och program för Härnösands kommun. Genusperspektivet har tagits hänsyn till genom att planen ger förutsättningar för alla att arbeta mot målet 100% kretslopp 2030. Barnperspektivet har tagits hänsyn till genom riktade informationsinsatser till barn i förskolor och skolor. Folkhälsoperspektivet har tagits hänsyn till genom att avfallsplanen ger likvärdiga möjligheter till en hälsosam och giftfri miljö. Tillgänglighet för alla medborgare har tagits hänsyn till genom att bygglov gällande avfallsutrymmen ska anpassas för eventuell funktionsnedsättning. Härnösands kommun är en Ekokommun. Genom att klassificera sig som en Ekokommun vill Härnösand markera sin vilja för ett hållbart samhälle samt ta stor hänsyn till miljöfrågor i sin samhällplanering. Genom att aktivt arbeta

22(70) med handlingsprogrammet i avfallsplanen vill Härnösands kommun förbättra miljön för nästa generation.

23(70) Bilaga 1. Nuvarande avfallshantering Hushållsavfall För insamling av hushållsavfall anlitar kommunen sitt helägda bolag, Härnösand Energi & Miljö AB, (HEMAB). De sköter även vidaretransport av hushållsavfallet. Kommunens ansvar för hämtning och omhändertagande omfattar allt hushållsavfall, utom det avfall för vilket producentansvar införts. Mängden hushållsavfall som samlas in via säckar/kärl ökade årligen mellan 2000 2005 för att sedan minska något från år 2006 och framåt. År 2003 2005 2008 2011 Hushållsavfall (kärlsopor) ton 5 537 5 719 5 424 5 348 Hämtningssystem för kommunalt hushållsavfall Från år 2005 har Härnösand infört ett system med registrering av varje kärl innan det töms. Detta för att säkerställa kvaliteten, dvs. att kärlet töms när det ska, att varje kund betalar rätt pris och att en effektiv hämtning kan ske. Renhållningstaxan baseras på avfallets kärlstorlek och hämtningsintervall. Insamling av hushållsavfall från villor, flerbostadshus och verksamheter sker normalt med plastkärl på hjul. Hämtning sker med bak- eller sidolastande sopbil. Det normala hämtningsintervallet är 14 dagar i hela kommunen. I flerbostadshus utnyttjas i vissa fall containers som alternativ till plastkärl. Samhällsnämnden kan bevilja längre hämtningsintervall om abonnent så önskar och vissa miljökrav uppfylls. Antalet behållare för hushållsavfall från permanentboende och verksamheter år 2013 är cirka 9 700. För fritidshus, totalt 2 500 abonnemang 2013, sker hämtning i huvudsak från gemensamma kärl (ca 140 st. kärl) under sommarmånaderna, d v s 1 maj till 30 september. 1 079 st. fritidsabonnenter har hämtning direkt vid fastighet. De gemensamma kärlen är placerade i sådana fritidshusområden där det är svårt/omöjligt att placera ut kärl separat för varje fastighet. Tömning sker varannan vecka även för fritidshus. Det finns problem med gemensamma kärl som t.ex. nedskräpning och överfulla kärl bl.a. beroende på att avfallscontainrarna lockar till sig andra avfallslämnare utanför fritidshusområdet. Hushållsavfall från Härnösands kommun omlastas vid Älands avfallsanläggning till containerfordon och transporteras fr.o.m. 2007 vidare till Korsta kraftvärmeverk i Sundsvall för förbränning och energiutvinning.

24(70) Renhållningskostnader Kostnaderna för kommunens avfallshantering täcks helt via renhållningstaxa och mottagningsavgift vid avfallsanläggning. Taxesystemet för hushåll är uppbyggt enligt principen att alla betalar en grundavgift och en hämtningsavgift. Den del av taxan som kan påverkas av avfallslämnarna är i första hand kärlstorlek och hämtningsintervall. Syftet med den differentierade taxan är att stimulera till minskade avfallsmängder från hushållen. Grundavgiften ska täcka kostnader för insamling av farligt avfall, mottagning av avfall på återvinningscentralerna, grovsopskampanjer, planering, kundservice, uppföljning mm. Återvinningscentraler, ÅVC, finns på Miljöcentralen på Jaktstigen och Älands avfallsanläggning. Normalavgiften för en familj boende i villa från 1 april 2013 med sophämtning varannan vecka är totalt 1 863 kr enligt följande: Grundavgift 384 kr Hämtnings- o behandlingsavgift 1 479 kr (190 liters kärl) Avfall med producentansvar Avfall som omfattas av producentansvar ska samlas in via system finansierade och administrerade av producenterna. I Sverige har vi lagstiftat producentansvar för åtta produktgrupper: Förpackningar av papper, kartong, wellpapp, trä, plast, glas och metall Returpapper, tidningar, reklam och dylikt Elektriskt- och elektroniskt avfall (el-avfall) Bärbara batterier och blybatterier Däck Bilar Läkemedel Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Dessutom finns det frivilliga åtaganden som liknar producentansvar för: Kontorspapper Lantbruksplast Förpackningar och returpapper Producentansvar gäller för förpackningar av papper, kartong, wellpapp, trä, plast, glas och metall. Förpacknings- och Tidnings Insamlingen, FTI, organiserar insamlingen av tidningar och förpackningar. Utsorteringen i hushållen av förpackningsmaterial styrs till stor del av den servicenivå som FTI erbjuder, dvs. närheten till en återvinningsstation (ÅVS). Det finns 24 ÅVS:er i kommunen med möjlighet till utsortering av tidningar samt förpackningar av glas, papper, plast och metall. Se karta 1 och 2. För sorterat trä finns ingen insamling med producentansvar i Härnösand.

25(70) Karta 1. Återvinningsstationerna i tätorten

26(70) Karta 2. Återvinningsstationerna i hela kommunen

27(70) Nedanstående mängder tidningar och förpackningar av glas, papper, metall och plast samlades in i Härnösands kommun 2007 respektive 2011, kg/inv. I Härnösand utför HEMAB, på uppdrag av SITA och IL Recycling, insamlingen av producentansvarsavfallet utom glas som hämtas av Sundfrakt Sundsvall (dessa mängder kommer aldrig in till HEMAB) från återvinningsstationerna. Materialen körs till återvinningsanläggningen vid Jaktstigen för balning, mellanlagring och omlastning. Det mesta av de källsorterade materialen sorterades tidigare en extra gång av personal vid ett sorteringsband. De insamlade mängder som anges för Härnösand 2007 kan därför i vissa fall förefalla vara mindre än vad de i själva verket är p.g.a. förhållandevis rena/välsorterade fraktioner. Från den 1 november 2008 sorteras inte längre något material i enlighet med avtal med SITA och FTIAB.

28(70) Elektriskt och elektroniskt avfall, s.k. elavfall Det elavfall som kommer till ÅVC, sorteras och skickas sedan vidare till specialiserade återvinnare för demontering och omhändertagande av de skadliga komponenterna. Insamlad mängd elavfall i Härnösands kommun: Elavfall (ton) 2007 2011 Gasurladdningslampor 6,2 5,8 Glödlampor 2,1 2,44 Kyl och frys 94 68 Vitvaror 87 65 Diverse elektronik 445 373 Elavfall insamlas via El-kretsen. El-kretsen tar hand om ljuskällor, vitvaror och andra elektriska och elektroniska produkter med producentansvar. Socialförvaltningen har en demonteringsanläggning för vitvaror som tvättoch diskmaskiner och torkskåp på Rosenbäcksallén. Metallavfall sorteras var för sig och skickas sedan vidare till återvinning. Bärbara batterier och blybatterier Batterier kan lämnas på försäljningsställen i kommunen samt på ÅVC. Producentansvar gäller för batterier. Bärbara batterier insamlas via Elkretsen. BlyBatteriRetur AB tar hand om blybatterier. Batterier (ton) 2007 2011 Bärbara 5,4 6,9 Inbyggda Ingen uppgift 1,9 Blybatterier 35 46 Däck Däck samlas in via återförsäljare av nya däck. Svensk Däckåtervinning AB är branschens insamlingssamordnare. Däck som sitter på bilen ligger inte under producentansvaret för däck utan hör till producentansvaret för bilar. Bilar Bilar samlas in via BIL Sweden. BIL Sweden har ett rikstäckande mottagningsnät. Medlemmarna har skrivit avtal med STENA Recycling, som har utvecklat ett nätverk av bilskrotare (REFERO). I Härnösand finns ingen bilskrotningsanläggning.

29(70) Utförd plockanalys av hushållsavfall i Härnösand Nedan redovisas en sammanställning av plockanalys av hushållsavfall utförd i hyreshus och villor i Härnösand i oktober 2008 och 2011. Resultat % Pappers förpackningar (P) Tidningar och returpapper (P) Hyreshus Villor Hyreshus Villor 2008 2008 2011 2011 12,24 11,16 6,88 5,77 15,98 13,79 3,5 0,97 Wellpapp (P) 0 0 1,95 0,11 Hårdplast (P) 7,78 8,01 7,46 7,03 Mjukplast (P) 14,58 17,44 6,58 7,32 Glas (P) 3,6 2,39 2,2 2,6 Metall (P) 2,53 3,63 0,76 1,6 El och 0,74 1,89 0,78 0,87 elektronik (P) Farligt avfall 0 0 0,11 0,87 Brännbart 29,29 23,06 38,93 25,64 avfall Bioavfall /Organiskt avfall 13,26 18,63 29,5 45 Övrigt Organiskt avfall / restfraktion 0 0 0,11 0,87 Totalt: 100 100 100 100 (P)= producentansvar gäller för detta avfall Grovavfall På Miljöcentralen och Älands avfallsanläggning finns återvinningscentraler, ÅVC, där privatpersoner och verksamheter kan lämna grovavfall hela året. Två gånger per år är det grovavfallskampanj då containerbilar åker runt på landsbygden så hushållen kan lämna sitt sorterade avfall. Ur grovavfallet sorteras metallskrot och annat återvinningsbart ut, liksom eventuell förekommande farligt avfall, elavfall och vitvaror. Den brännbara fraktionen går med övrigt hushållsavfall till Sundsvall för förbränning. Latrin Latrin hämtas på särskilda uppsamlingsställen eller efter budning. Mängderna har varierat mellan 13 30 ton de senaste fem åren. Under år 2011 gjordes ett försök med kompostering ute på Älands avfallsanläggning. Det kunde konstateras att kärlen innehåller för mycket plastpåsar samt urin för att det ska vara effektivt. Samhällsnämnden kan bevilja tillstånd till

30(70) kompostering av latrin på avfallslämnarens fastighet om vissa miljövillkor uppfylls. Övriga avfallsslag Vid Älands avfallsanläggning har dessa avfallsmängder mottagits och deponerats. Material i ton 2007 2011 Park- och 20 0 trädgårdsavfall Bygg- och 241 134 rivningsavfall samt jord- o schaktmassor Avfall från 2 222 2 037 energiutvinning Avfall från kommunalt 78 0 avloppsvatten Asbest 89 33 Verksamhetsavfall 620 217 Förorenade jordmassor Ingen uppgift 31 256 Park- och trädgårdsavfall Grövre träavfall från kommunala grönområden och kyrkogårdar körs till Kraftvärmeverket Härnösand där det flisas. Tunnare grenar tas emot på Älands avfallsanläggning och komposteras tillsammans med park- och trädgårdsavfall med ursprung från privata trädgårdar. Bygg- och rivningsavfall Bygg- och rivningsavfall tas emot på Älands avfallsanläggning, men företag kan också lämna sitt avfall till specialiserade byggåtervinningsföretag, eller anlita andra avfallsbolag (fri marknad). Jord och schaktmassor tas emot på Älands avfallsanläggning och används där som konstruktionsmaterial och täckmassor på deponin. Avfall från energiutvinning Vid förbränning av biobränslen bildas avfall i form av bottenaska och flygaska. En del av bottenaskan kan återvinnas som jordförbättringsmedel i anläggningsjord. På Älands avfallsanläggning mottas både flygaska och bottenaska som kan utnyttjas i konstruktioner och täckningsarbeten på anläggningen. Askan kommer från Kraftvärmeverket i Härnösand. Avloppsslam I de större avloppsreningsverken, Kattastrand och Norrstig, avvattnas slammet till en TS-halt (torrsubstanshalt) på 25 %. Den största delen av slammet går till Älands avfallsanläggning för kompostering och utnyttjande i konstruktions- och sluttäckningsarbeten. Oavvattnat slam från mindre reningsverk, enskilda och kommunala slambrunnar samt slutna tankar behandlas i avloppsreningsverket i Norrstig respektive Byåker. Avloppsslam är näringsrikt och provtagning visar att halterna av tungmetaller och andra

31(70) gifter är mycket låga.i dagsläget finns inget större intresse från jordbruksnäringen att i större skala använda slammet som gödningsmedel. En ändrad inställning på denna punkt är avgörande för om större mängder slam ska kunna återföras i jordbrukets kretslopp. Mängd avloppsslam hanterat på Älands avfallsanläggning: Slam typ i ton 2007 2011 Avvattnat slam från 4 028 3 537 reningsverk Oavvattnat slam 78 189 Med oavvattnat slam menas slam från avloppsstopp, schakter, fettavskiljare, kalk och sand från vattenverket och dagvattenbrunnar (från icke kommunal mark). Det oavvattnade slammet används i komposteringsprocessen. Gatubrunnsslam avvattnas i lagun i hamnområdet. Detta slam består nästan uteslutande av regnvatten samt en liten del grus och sand. När lagunen grävs ur läggs sanden ut på deponin på Älands avfallsanläggning. Farligt avfall Farligt avfall ska samlas in och behandlas separerat från övrigt avfall. Kommunen har ansvar för insamling av farligt avfall och batterier från hushåll. Allmänheten kan lämna sitt farliga avfall på Miljöcentralen och Älands avfallsanläggning. Två gånger per år genomförs kampanj för insamling av farligt avfall i samband med kampanj för grovavfallsinlämning. Det farliga avfallet transporteras till behandlingsanläggning med tillstånd för sortering och omhändertagande.

32(70) Kasserade läkemedel Apoteken tar emot läkemedelsavfall kostnadsfritt från allmänheten och svarar för transport och destruktion av sådant avfall. Deponin på Älands avfallsanläggning Ett nytt tillstånd enligt miljöbalken finns sedan sommaren 2008. Länsstyrelsen har beviljat HEMAB tillstånd som förutom befintlig verksamhet innebär kompostering och/eller rötning av organiskt avfall, behandling av förorenade jordmassor och att en ny deponiyta kan tas i bruk för inert och icke farligt avfall. Av den gamla deponiytan kommer fortsättningsvis endast asbestdeponin att nyttjas. I övrigt kommer den gamla deponiytan att avslutas. Två etapper har avslutats helt/eller delvis 2011-2012, samt slänten som utgör botten i nya deponin. Nya gasbrunnar byggdes 2011 för energiutnyttjande till fjärrvärmeverket.

33(70) Bilaga 2. Uppgifter som ska lämnas till länsstyrelsens sammanställning Enligt 13 i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) ska planen innehålla vissa uppgifter som underlag för länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna. Nedan redovisas begärda uppgifter för Härnösands avfallsplan 2014-2017. Administrativa uppgifter Kommun: År: 2013 Härnösand när planen antogs: Ansvarig nämnd: Övriga medverkande nämnder: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, Myndighetsnämnden Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: 24 541 invånare : 2011-12-31 Antal hushåll i småhus: 2007 Antal hushåll i flerbostadshus: 2007 6614 (FoB 1990) 6500 Uppskattad siffra 5769 (FoB 1990) 5250 Uppskattad siffra Antal hushåll i fritidshus: 2431 bebyggda fritidsfastigheter 1993-12-31, 2500 Uppskattad siffra 2007 Avfall som kommunen ansvarar för Totalt insamlad mängd avfall: 8 732 ton Insamlad mängd matavfall till 0 biologisk behandling: Insamlad mängd farligt avfall: 71 ton Avfall som omfattas av producentansvar Insamlade mängder avfall: 4 796 ton Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn Fastighetsbeteckning: Äland 1:32 HEMAB - Älands avfallsanläggning SNI-koder: 90.30, 90.50, 90.70, 90.100, 90.140, 90.160, 90.280, 90.300 och 90.310 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande:

34(70) Deponering Sortering Mellanlagring Behandling av avfall. Typ av avfall som tas emot: Inert avfall, aska, asbest, utsorterat avfall som omfattas av producentansvar, farligt avfall, sortering och mellanlagring av övrigt hushållsavfall och verksamhetsavfall, behandling av förorenade jordar. Totalt mottagen avfallsmängd: 37 349 ton avfall har deponerats, 39 924 ton återvinningsmaterial, farligt avfall mm har hanterats under 2011. Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Ingen uppgift. Mellanlagring av 15 000 ton avfall/år, mellanlagring av momentant 250 ton farligt avfall, sortering av 35 000 ton avfall/år, biologisk behandling av 20 000 ton organiskt avfall genom kompostering eller rötning, biologisk behandling eller tvättning av 20 000 ton förorenade jordmassor och deponering av 40 000 ton inert avfall. Anläggningens namn: SNI-kod: HEMAB - Miljöcentralen vid Jaktstigen 90.50 B, 90.80 C och 90.40 C Fastighetsbeteckning: Älgen 1 och 2 samt Baldershage 4 och 5 Metoder som används för bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Mottagning, och mellanlagring. Återvinningsmaterial, farligt avfall och grovavfall från hushåll och verksamheter inom Härnösands kommun. Totalt mottagen avfallsmängd: 5 800 ton hanterades år 2011. Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Ej bedömd. Samtidig lagrad mängd farligt avfall får maximalt uppgå till 65 ton.

35(70) Anläggningens namn: SNI-kod: AB Härnösand Schakt och Trädgårdsanläggningar 90.300 B Fastighetsbeteckning: Specksta 1:4 och Gånsvik 1:137 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Deponering Schaktmassor Totalt mottagen avfallsmängd: Inget avfall mottogs under 2007. Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Inte bedömd. 3 000 m 3 /år Anläggningens namn: Econova Energi AB Fastighetsbeteckning: Överskog 2:39 SNI-kod: Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: 90.420 B Återvinning Organiska restprodukter från skogsindustrin till biobränsle och jordförbättringsmedel. Totalt mottagen avfallsmängd: Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Mottagning av 19 684 ton restprodukter har skett under 2007. Ej bedömd. 25 000 ton/år för produktion av jordförbättringsmedel. 75 000 ton/år för produktion av biobränsle. Anläggningens namn: NCC Roads AB Fastighetsbeteckning: Järsta 1:3 SNI-kod: 90.110 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Totalt mottagen avfallsmängd: Mellanlagring, återvinning Asfalt, betong, jordmassor 180 ton returasfalt, 252 ton returer rivnings-betong/tegel under 2012. Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt Ej bedömd.

36(70) anmälan: 3 000 ton returasfalt, 2 000 ton returer rivningsbetong/tegel, 4 000 ton returer jordmassor. Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Fastlandet 2:56 SNI-kod: 90.430 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Slamlagunen - Samhällsnämnden Avvattning Gatubrunnsslam Totalt mottagen avfallsmängd: Ca 100 m 3 slam 2012. Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt anmälan: Ej bedömd. Ej reglerat. Lokala mål som utgår från miljökvalitetsmålen och regionala mål Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för är: Mätbara mål till 2017 Förbränningen av matavfall ska minska med minst 50 %. Utsorteringsgraden i rena fraktioner ska vara minst 95 %. Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat hushållsavfall. Inriktningsmål Avfallets miljöpåverkan ska minimeras. Avfallsmängderna ska minska genom att: undvika att avfall uppkommer återanvända materialåtervinna producera energi kompostera eller röta Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för (verksamhetsavfall): Som mål 1 och 2 ovan.

37(70) Bilaga 3. Nedlagda deponier En avfallsplan ska innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall. För varje sådan deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Under 2003-2004 deltog miljökontoret i ett regionalt avfallsprojekt genom kommunförbundet i Västernorrland, Avfallsprojekt 2002-2004 gällande riskklassificering av nedlagda deponier. Som underlag för klassificeringen fanns material från inventeringar utförda av miljökontoret 1984/85, 1994 och 2003. Den slutgiltiga bedömningen gjordes av länsstyrelsen. Samtliga deponier finns registrerade i GIS-skikt (geografiskt informationssystem) för framtida planeringar/exploateringar. Länsstyrelsen har föreslagit länets miljöförvaltningar att genomföra ett gemensamt tillsynsprojekt gällande nedlagda deponier. Projektet har inte påbörjats. Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) MIFO är ett inventeringsinstrument som gör det möjligt att dela in förorenade områden i riskklasser. Modellen används bl.a. av Naturvårdsverket. Riskklassificeringen görs enligt en 4-gradiga skala. Enligt riskklassificeringen bedöms normalt nedanstående åtgärder: Riskklass 1 Mycket stor risk Åtgärder: Mätningar, undersökningar samt avslutande åtgärder behövs. Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Stor risk Åtgärder: Mätningar och undersökningar bör utföras för senare ställningstagande. Måttlig risk Åtgärder: Begränsade åtgärder behövs. Liten risk Åtgärder: Inga åtgärder behövs. Resultat av MIFO-inventeringen Deponier i riskklass 1 Två nedlagda deponier - Myrandeponin och en tidigare deponi i Älandsbro, Kragom har klassificerats i riskklass 1. Inom ramen för det regionala avfallsprojektet genomfördes 2003-2004 grundvattenprovtagning nedströms dessa nedlagda avfallsdeponier. Myrandeponin har även varit föremål för examensarbete i Mitthögskolans regi. Resultat från provtagningarna innebär att det kan finnas anledning att gå vidare med undersökning och skyddsåtgärder ev. inneslutning - eftersom deponierna läcker tungmetaller.

38(70) Deponi i riskklass 2 En deponi Ramsås deponin ligger i riskklass 2. För denna deponi bör kontrollmätningar genomföras för att kunna ta ställning till behov av åtgärder, fortsatt kontrollverksamhet eller omklassning till grupp 3 eller 4. Närheten till dricksvattentäkt föranleder försiktighet och uppföljning. Deponin i Ramsås har varit föremål för examensarbete i Mitthögskolans regi. Deponi i riskklass 3 En deponi - Oljehamnen/Djuphamnen deponin ligger i riskklass 3. Djuphamnsområdet, med delar av Kronholmen och den s.k. Bränneritjärn sägs vara resultatet av omfattande dumpning av rivningsmaterial, schaktmassor och hushållsavfall. Deponier i riskklass 4 23 deponier ligger i riskklass 4. För flertalet upplag blev resultatet av karteringen en registrering av läge och huvudsakligt innehåll och ett konstaterande att särskilda miljöskyddsåtgärder ej synes behövliga. Ansvar Verksamhetsutövare Det är i första hand den som deponerade avfallet som ska vidta åtgärder. När det gäller gamla, avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen för att undersöka dem och bedöma deras risker. För deponierna i riskklass 1-3 ovan är kommunen ansvarig för undersökningar och åtgärder. Vem som är ansvarig för åtgärder vid en nedlagd deponi kan vara svårt att fastställa för avslutade deponier som inte är kommunala. Om det inte går att hitta den som deponerade avfallet kan markägaren bli ansvarig för att åtgärda deponin. Tillsynsmyndighet Naturvårdsverkets tolkning av miljöbalken Enligt Naturvårdsverkets tolkning av miljöbalken är kommunen tillsynsmyndighet om deponeringen upphörde före den 1 juli 1969. Om deponeringen upphörde efter detta datum är både kommunen och länsstyrelsen tillsynsmyndighet och båda myndigheterna har rätt att agera. Tillsynsmyndighet över själva innehållet i en nedlagd deponi är alltid kommunen. Vad gäller föroreningsskada orsakad av den nedlagda deponin är både kommunen och länsstyrelsen tillsynsmyndighet och båda har därmed rätt att agera. Naturvårdsverket anser att det oftast är lämpligt att kommunen agerar gentemot den ansvarige eftersom kommunen alltid har tillsynen över innehållet i den nedlagda deponin. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att länsstyrelsen agerar med avseende på föroreningsskadan och detta är då fullt möjligt.

39(70) Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör nedanstående bedömning av tillsynsansvar över nedlagda deponier där deponering upphört efter den 1 juli 1969. En nedlagd deponi är att betrakta som en u-verksamhet enligt 9 kap miljöbalken. Därmed har kommunen alltid tillsynsansvaret över innehållet i den nedlagda deponin (förvaringsfall). Vad gäller föroreningsskadan har länsstyrelsen och kommunen ett gemensamt tillsynsansvar, vilket innebär att båda myndigheterna har rätt/får agera. Detta resulterar i att både kommunens och länsstyrelsens beslut gällande föroreningsskador kopplat till den nedlagda deponin har rättsverkan i de fall deponin betraktas som en u- verksamhet. Flertalet äldre nedlagda deponier innehåller både hushållsavfall och industriellt avfall. Då det praktiskt kan vara svårt att avgöra var i deponin de olika avfallsslagen lagts, bedöms det som lämpligast att kommunen i regel ska ha tillsynsansvaret för hela deponin. Organisation Kommunstyrelseförvaltningen är renhållningsansvarig nämnd. Det innebär att ansvaret för åtgärder för de nedlagda deponierna tillkommer kommunstyrelsen och tillsynen över dessa (när kommunen är tillsynsansvarig myndighet) ligger inom samhällsnämnden. Ej riskklassade deponier Förutom riskklassade nedlagda deponier i bifogad lista känner kommunen till bl.a. nedlagda deponier på följande orter: Judeby, Kråkviken, Murbergsviken och Säbrå. Delvis avslutad deponi Utansjö 3:48, Utansjö Bruk På fastigheten Utansjö 3:48 (f.d. Mörtsal 1:3) finns en industrideponi främst för barkrester från Utansjö bruk. Länsstyrelsen har beslutat om sluttäckning av deponin. En deponi anses avslutad först när sluttäckning har inspekterats genom tillsynsmyndighetens försorg och tillsynsmyndigheten har godkänt den. Denna deponi motsvarar deponi 17 b i listan över nedlagda deponier. Åtgärder Enligt regionalt miljömål ska samtliga förorenade områden med riskklass 1 och 2 vara undersökta och vid behov åtgärdade senast år 2020. Enligt handlingsprogrammet 2014-2017 till denna plan kommer ansvarig verksamhetsutövare att utredas av kommunstyrelseförvaltningen samt ges förslag till åtgärder för de tre nedlagda avfallsupplagen i riskklass 1-2. Nedlagda, riskklassificerade avfallsdeponier i Härnösands kommun Se bilaga 1 till Nedlagda deponier.

Härnösands kommun 40(70) Karta 3. Nedlagda riskklassificerade deponier i Härnösands kommun 19 Ramvik 18 Hälledal 20 17b 17a 13 Utansjö Viksjö 12 16 11 Hemsön 15 14 Älandsbro 10 Brunne 8 9 7 2 4 21b 5 21a 1 Härnösand 3 Härnön Häggdånger Timrå 6

Nedlagda deponier bilaga 1 Nr. Objekt - Härnösand Fastighetsbeteckning Bransch Driftperiod Riskklass Tillsynsmyndighet Plan.åtg. 1 Myran Ön 2:50 Kommunal avfallsdeponi + industri +slam 1952-73 1 Kommunen Undersö kning gjordes 2004 2 Reservoaren deponi, Eriksdal Ön 2:52 Kommunal avfallsdeponi 1948-52 4 Kommunen inga 3 Specksta Specksta 1:17 Industrideponi, koks och grafitstoft 1971-74 4 Länsstyrelsen inga 4 Lövudden Gådeå 4:32 Kommunal avfallsdeponi 1945-55 4 Kommunen inga 5 Värptjärnstippen, Fröland Lägdom 1:8 Kommunal avfallsdeponi - slam 1969-73 4 Kommunen inga 6 Häggdånger deponi, Skedom Skedom 1:3 Kommunal avfallsdeponi 1966-74 4 Kommunen inga 7 Oljehamnen/Djuphamnen deponi Fastlandet 2:6, Tanken 1, Pumpen 1 och Slangen 1 Kommunal avfallsdeponi + industri - 1939 3 Kommunen inga 8 Saltvikstippen, Saltviks industriomr Bondsjö 2:290 Kommunal avfallsdeponi + schaktmassor och bark -1988 4 Kommunen inga 9 Bondsjö deponi, Plutatorp Bondsjö 17:1 Kommunal avfallsdeponi - slam 1967-74 4 Kommunen Inga 10 Brunne, Stigsjö deponi Brunne 17:2 Kommunal avfallsdeponi 1940-55 4 Kommunen inga 11 Västanå deponi, Lappnisseberget Kälamäcki 2:1 Kommunal avfallsdeponi - slam 1965-74 4 Kommunen inga 12 Mjällån Viksjön deponi Viksjön 13:1 Kommunal avfallsdeponi -1955 4 Kommunen inga 13 Viksjö deponi, Neavita Viksjön 13:1 Kommunal avfallsdeponi 1955-74 4 Kommunen inga 14 Äland deponi Kragom 7:20 Kommunal avfallsdeponi-ind o hushåll 1950-74 1 Kommunen Undersö kning gjordes 2004 15 Ramsås deponi Ramsås S:3 Kommunal avfallsdeponi + industri 1950-72 2 Kommunen inga 16 Överskog deponi Överskog 2:39 Kommunal avfallsdeponi 1950-70 4 Kommunen inga 17a Mörtsal barktipp Mörtsal 1:3 Industrideponi, Utansjö AB 1971-77 4 Länsstyrelsen inga 17b Mörtsal Veda deponi Mörtsal 1:3 Industrideponi, Utansjö AB 1971-96 4 Länsstyrelsen inga 18 Ramviksågen deponi Ramvik 1:55 Industrideponi, bark o byggn avfall -1979 4 Länsstyrelsen inga + ev. kommunen 19 Ramvik/Torsvik deponi Ramvik 1:55 Industrideponi 1940-50 4 Kommunen inga 20 Högsjö deponi, vid gamla kyrkan Högsjö Prästbordet 1:1 Kommunal avfallsdeponi + industri 1945-72 4 Kommunen inga 21a Järsta byggtipp 1, Kittjärn Järsta 4:21 Industrideponi 1979-84 4 Kommunen inga 21b Järsta byggtipp 2, Kittjärn Järsta 4:21 Industrideponi 1988-93 4 Kommunen inga

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning till avfallsplanen Syfte Enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en avfallsplan innehålla en miljöbedömning enligt 15 kap. 11 miljöbalken. Bedömningen är att avfallsplanens genomförande har positiva miljöeffekter. Samråd I tidigt skede kallades länsstyrelsen till ett samråd om lämpligt innehåll och arbetsmetod inför arbetet med ny avfallsplan. Lokala avfallsmål Härnösands övergripande mål för avfallshanteringen är: Avfallsmängderna ska minimeras genom att uppnå nedanstående: Mätbara mål från 2014 till 2017 Förbränningen av matavfall ska minska med minst 50 %. Utsorteringsgraden i rena fraktioner ska vara minst 95 %. Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat hushållsavfall. Åtgärder med kommentarer Nr Åtgärd med MKB-kommentarer 1 Utred omhändertagande av byggnads och rivningsavfall för återanvändning. Tillsynskampanj tillsammans med Boverket och Naturvårdsverket Kommentar: Åtgärden syftar till att minska avfallsmängderna genom att återanvända byggnads- och rivningsavfall. 2 Bevakning och information för att förbättra masshanteringen vid ny- och ombyggnadsprojekt. Kommentar: Åtgärderna syftar till att informera om att minska uttaget av jungfruligt material (nytt material). Man ska utnyttja lämpligt avfall som uppstår i andra verksamheter i anläggningsarbeten. 3 Utred förutsättningar för insamling av textilier. Kommentar: Åtgärden syftar till att öka kunskaperna om miljöfördelarna med materialåtervinning av textilier och förutsättningarna för mottagande. 4 Genomför fastighetsnära insamling av flera fraktioner. Kommentar: Åtgärden syftar till att leda till en ökad insamling av förpackningar och därmed minskad förbränning. Åtgärden förväntas även minska nedskräpningen. 5 Återkommande information i syfte att minska avfallsmängderna genom att öka utsortering av farligt avfall, avfall med producentansvar. Kommentar: Förståelse för avfallets kretslopp - dvs. ökad insikt och kunskap om hur avfallet uppkommer, insamlas och omhändertas - vilket leder till minskade avfallsmängder. Åtgärden syftar även till att få bort det farliga avfallet från övrigt avfall. Det leder till minskat farligt avfall vid förbränning, som i sin tur leder till bättre luftkvalitet.

43(70) 6 Se över renhållarens och kommunens taxor och avgifter, så att kretsloppsåtgärder och övrig källsortering stimuleras. Kommentar: Åtgärden leder till bättre sortering, som ger mindre avfallsmängder vilket i sin tur innebär att kostnaderna för transporter och förbränning av hushållsavfall kan begränsas. 7 Utred om containrar för hushållsavfall ska finnas kvar. Kommentar: Utredningen har ingen miljöpåverkan, men syftet är att få en bättre sortering av avfallet. 8 Utred behandling av slam från avloppsreningsverk. Kommentar: Åtgärden syftar till att öka energiåtervinning samt materialåtervinning och andvändning som gödningsmedel. 9 Informationsinsatser genomförs med mål att förbättra slamkvaliteten ytterligare för att slammet ska kunna användas som gödningsmedel. Kommentar: Syftar till att få ett slam fritt från läkemedel och kemikalier. 10 Utred hantering av latrin. Informationskampanj om eget omhändertagande av latrin. Kommentar: Utredningen syftar till att förbättra arbetsmiljön samt minska transporterna av latrin. 11 Göra en handlingsplan för att minska nedskräpning i Härnösands kommun. Kommentar: Handlingsplanen syftar till att möta regeringens miljökvalitetsmål angående minskad nedskräpning. 12 Genomför insamlingssystem för matavfallet. Kommentar: Syftet med åtgärden är att möta regeringens miljökvalitetsmål angående minskad förbränning av matavfall. 13 Utred teknik för energiproduktion av matavfallet. Kommentar: Åtgärden syftar till att bästa teknik ska användas vid återvinning av matavfall. (energiproduktion) 14 Deponier i riskklass 1 till 3 ska utredas för att klargöra behov av åtgärd. Kommentar: Underökning har inte någon miljöpåverkan men ger en kunskapsökning i vilka återgärder som kan göras. 15 Renhållaren ska vara certifierad ISO 14001, 9001, AFS 2001:1, OHSAS 18001 eller motsvarande. Kommentar: Dokumentationen leder till ständiga förbättringar.

44(70) Miljöbedömning Återanvändning och återvinning Återanvändning och återvinning ska stimuleras genom nyttjande av ny teknik och samarbete med branschen och myndigheter. Detta bidrar till ökad resurshushållning. Ökad återvinning kan dock ge upphov till negativ miljöpåverkan till följd av ökat transportarbete, dels i insamlingsskedet och dels för transporter till återvinnings- eller behandlingsanläggningar. Den totala miljöpåverkan av transportbehoven bedöms nationellt dock som positiv eftersom miljöbelastningen minskar när återvunnet material kan användas istället för att nytt material produceras. Fastighetsnära insamling i flerfackskärl bedöms ge mindre nerskräpning, mer återvunnet material samt mindre transporter. En av åtgärderna är att öka tillgängligheten för återvinning. Med närhet minskar behovet av privata bilresor för att lämna avfall. Men det medför i stället att mer mark kan behöva tas i anspråk för att iordningställa insamlingsplatser för sorterat avfall. Motivationen att sortera ökar med bättre kunskaper hos allmänheten om vilken resurs som ett väl sorterat avfall utgör. Energiutvinning Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle, dvs. energiutvinnas. En bra fungerande källsortering medför att avfall som kan materialåtervinnas inte går till förbränning och att farligt avfall omhändertas separat på ett miljöriktigt sätt. Är avfallet välsorterat innebär det att inte mer än nödvändigt går till förbränning och att det är rent från skadliga ämnen. Deponi Fr.o.m. 1 januari 2011 finns det möjlighet att deponera aska, asbest och restavfall på Älands avfallsanläggning. Bara avfall som det inte finns några andra behandlingsmetoder för ska deponeras. Det finns tre nedlagda deponier som ligger i riskklass 1-2 enligt MIFO. Kommunstyrelseförvaltningen utreder vem som är ansvarig fastighetsägare eller verksamhetsutövare och ger förslag på åtgärder för de tre nedlagda avfallsupplagen i riskklass 1-2. För dessa nedlagda deponier kan åtgärder till skydd för mark, sediment samt yt- och grundvatten vidtas där det behövs. Efter genomförda skyddsåtgärder vid nedlagda deponier kan positiva effekter fås genom minskat utläckage av metaller mm. Informationsinsatser Utredningar och återkommande informationsinsatser bedöms vara viktiga för att uppnå målen med avfallsplanen. Allt avfall ska vara rätt sorterat. Med ökat förtroende hos medborgarna för att avfallet tas omhand på ett bra sätt minskar risken för felsortering. För att avfall ska kunna vara en bra resurs är renheten och sorteringen på avfallet mycket viktig. Rätt kvalitet underlättar nyttiggörande av avfallet för till exempel materialåtervinning. Även vid deponering och energiutvinning ställs krav på avfallets innehåll. En hög kvalitet på utsorterat organiskt avfall framöver är viktigt om det ska användas i biogasproduktion eller som biogödsel till åkermark.

45(70) Jämförelse med nollalternativet Avfallsarbetet sker enligt senast antagen avfallsplan. Detta kan anses vara nollalternativet. Strategierna i den nya planen utvecklar hanteringen i samma riktning som tidigare med ökat fokus på insamling av matavfall.

46(70) Bilaga 5. Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2013 Uppföljningen avser år 2009 till 2012. År 2013 har inte sammanställts vid 2014 till 2017 års avfallsplans ikraftträdande. Handlingsprogrammets åtgärder 2009-2012. 1. Markförsörjning för återvinningsstationer ska tryggas. Ansvar: SAM Åtgärder: Markförsörjning beaktas vid detaljplanearbete. 2. Vid markavtal och bygglov för återvinningsstationer ska tillgänglighet och närhet beaktas. Ansvar: FTIAB och Renhållaren Åtgärder: Renhållaren: Markavtal och bygglov sköts sedan 4 år tillbaka av FTIAB. Vårt uppdrag som entreprenör till FTIAB upphörde 1 maj, efter det kan vi inte påverka tillgänglighet och närhet till återvinningsstationerna likt tidigare. FTIAB: Under 2012 har FTIAB bytt ut gamla informationsskylltar på återvinningsstationerna. Under 2013 avser FTI upprusta ett antal återvinningsstationer. SAM: FTI har ansökt om bygglov för nästan samtliga återvinningsstationer (ÅVS). De flesta ligger på kommunal mark. Vissa ansökningar har beviljats bygglov och andra är under handläggning. Tillgängligheten och närhet beaktas vid handläggning av bygglov. 3. Policy för utformning av återvinningsstationer tas fram. Ansvar: SAM i samråd med FTIAB Åtgärder: FTI AB: Samhällsförvaltningen genomförde ett tillsynsprojekt gällande ÅVS under år 2010 som kan ligga till grund för fortsatt dialog med FTI AB. SAM: Någon policy för utformning för ÅVS finns inte antagen. 4. Se över renhållarens taxor och avgifter, så att kretsloppsåtgärder och övrig källsortering stimuleras. Ansvar: KF, Renhållaren, SAM Åtgärder: Renhållaren: Sedan länge har taxan en utformning som ger den som sorterar avfallet en möjlighet att sänka sina kostnader. Taxan var oförändrad och utformningen bibehölls 2012. SAM: Samhällsnämnden är remissinstans gällande HEMAB:s renhållningstaxa som antas av kommunfullmäktige. Samhällsnämnden lämnade remissyttrande den 15 november 2012, 240, då nämnden bland annat påtalade vad som anges i punkt 4 ovan.

47(70) KF: I den nya taxan har inga åtgärder genomförts för att stimulera kretsloppsåtergärder och övrig källsortering. 5. Samverkan med regionen genom Y-renhållarna. Ansvar: SAM, Renhållaren Åtgärder: SAM: Samhällsförvaltningen har fortlöpande deltagit i Y-renhållarnas möten och aktiviteter. Efter det att Kommunstyrelsen övertog som renhållningsansvarig nämnd har kommunstyreslen deltagit i Y-renhållarnas möten och aktiviteter. Renhållaren: Vi deltar fortlöpande i Y-renhållares möten och aktiviteter. Bland dessa kan nämnas ny beställningsrutin för apotek, deltagande i temadag om fosforfällor, möte med LRF om fosforfällor, träff för de som arbetar med Avfall web, temadag om kommunala avfallsplaner för politiker och tjänstemän, inställd kurs om matavfallsinsamling på grund av för lågt deltagarantal, gemensamt samrådsmöte med FTI, plockanalyser, remissvar på avfallsutredningen. 6. Återkommande information i syfte att minska avfallsmängderna genom att öka utsortering av farligt avfall, avfall med producentansvar mm. Ansvar: Renhållaren (SAM vid miljötillsyn) Åtgärder: SAM: Samhällsförvaltningen informerar om källsortering med mera vid miljötillsyn. Renhållaren: Totalt har 23 studiebesök och 313 besökare tagits emot vid Älands avfallsanläggning och vid Miljöcentralen. Vi lanserade film som ett helt nytt sätt att kommunicera vårt varumärke. Vi producerade och lanserade totalt fem filmer; en HEMAB-övergripande film och en film för varje affärsområde. Samtliga filmer finns publicerade på Youtube och nås enkelt via vår hemsida www.hemab.se och för medarbetarna via vårt intranät. I magasinet OM HEMAB med årsredovisning beskrev vi, med hjälp av en medarbetare, en arbetsdag i ett renhållningsfordon. Läsarna fick följa med när 390 tunnor med hushållssopor skulle tömmas i Gådeå by. Det blev ett uppskattat reportage, både bland medarbetare och kunder/allmänhet. OM HEMAB trycktes i 14 500 exemplar och distribuerades till alla Härnösands hushåll och företag. Som utställningsmaterial finns bland annat en praktisk och personlig roll-up som beskriver vårt omhändertagande av förorenad jord. Vi har också visst tryckt informationsmaterial, utöver OM HEMAB, som används vid studiebesök, mässor och till besökare vid våra anläggningar och lokaler.

48(70) I HEMABinfo informerade vi om källsortering och återvinning, berättade om ett nytt insamlingssystem för återvinning av tidningar och förpackningar samt att vi tar hand om och komposterar Sundsvalls matavfall. Vårens och höstens grovsopkampanjer, som samordnas med Fjärrvärmes ris och sly-kampanjer, har kommunicerats. Båda kampanjerna har varit uppskattade och välbesökta. På www.hemab.se har vi kommunicerat mycket, bland annat: Sundsvalls matavfall till Härnösand, Ny teknik ger miljövinst och spar 100 000-tals kronor, Tack alla Härnösandsbor för era bidrag! (om insamling av elektronikskrot) Vårstädning här lämnar du trädgrenar, ris, sly och avverkningsrester, Ny Miljöcentral med återbruk i Härnösand, Lyckat försök med matavfallskompostering, Utredning öppnar för nya kundanpassade insamlingslösningar för avfall, Har du koll? (information och tävling om vad som får lämnas i soptunnan) och Matavfallsinsamling i Härnösand, start 2014. Vårt aktiva arbete med nyheter har skapat intresse hos lokalmedia och vi har fått redaktionellt utrymme för flera olika händelser/information kring återvinning, renhållning och miljö. På Facebook, där vi funnits sedan december 2012, hann vi under årets sista månad kommunicera våra öppettider på Älands avfallsanläggning och om planerna på matavfallsinsamling, samt gett tips och råd om sophämtning på vintern. Inläggen har både gillats och kommenterats. 7. Riktlinjer för undantag från de lokala avfallsföreskrifterna tas fram Ansvar: SAM Åtgärder: Riktlinjer för undantag från de lokala föreskrifterna har tagits fram. 8. Utred förutsättningarna för att driva återbruk i kommunal eller annan regi (kretsloppsinriktad marknad). Ansvar: Arbetslivsnämnden i samråd med SAM Åtgärder: SAM: HEMAB och arbetslivsförvaltningen har samarbetat för att starta en ny miljöcentral för återbruk. SAM har inte varit inkopplad i detta arbete. Renhållaren: Vi samarbetar med arbetslivsnämnden. Den nya Miljöcentralen med återbruk skall vara i drift midsommarveckan 2013. 9. Utred omhändertagande av latrin i syfte att minska transport-arbetet. Ansvar: Renhållaren Åtgärder: Försök till eget omhändertagande av latrin genom kompostering på Älands avfallsanläggning har utförts 2009 och 2011 med undermåligt resultat,

49(70) mycket beroende på att latrintunnorna inte endast innehåller latrin. Möjlighet till eget omhändertagande av latrin tas med i nya avfallsplanen. 10. Utred insamlingssystem för matavfallet Ansvar: Renhållaren Åtgärder: Utredning om insamlingssystem har slutförts och beslut om nytt system med matavfallsinsamling togs av KF 2013-02-25. 12. Upprätta riktvärden för anslutning till spillvattennätet. Ansvar: HEMAB-vatten Åtgärder: Klart 2010. En gränsvärdeslista avseende maximalt föroreningsinnehåll för anslutning till det allmänna spillvattennätet har tagits fram och beslutats. Gränsvärdeslistan finns tillgänglig på HEMAB:s hemsida. 13. Informationsinsatser genomförs med mål att förbättra slamkvaliteten ytterligare för att slammet ska kunna användas som gödningsmedel. Ansvar: HEMAB-vatten, SAM vid tillsyn Åtgärder: SAM: I syfte att bland annat förbättra slamkvaliteten kontrollerar samhällsförvaltningen utsläpp till avloppsvattnet från företag uppströms avloppsreningsverken vid tillsynen. HEMAB-vatten: En särskild informationsbroschyr med inriktning på uppströmsarbete har tagits fram. Broschyren används vid studiebesök och liknande tillfällen. Vidare finns information på HEMABs hemsida om vad som bör/inte bör spolas ned i avloppet. 14. Utred om containrar för hushållsavfall ska finnas kvar. Ansvar: Renhållaren Åtgärder: Vissa fritidshusområden har fått sopkärl i stället för container vilket resulterat i bättre sorterat avfall. Arbetet anpassas till beslutet om matavfallsinsamling och genomförs i planeringsfasen. 15. Potentiellt förorenade markområden inklusive nedlagda avfallsupplag läggs in i GIS-skikt i kommunens översiktsplan. Ansvar: Kommunstyrelsen Åtgärder: Klart 2011. Områdena finns tillgängliga i GIS. 16. Kompletterande undersökningar och förslag till åtgärder tas fram för de tre nedlagda avfallsupplagen i riskklass 1-2. Ansvar: (länsstyrelsen är tillsynsmyndighet) Åtgärder: Länsstyrelsen utreder om det är kommunen (samhällsnämnden) eller länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för de tre nedlagda deponierna i

50(70) riskklass 1-2. Kommunstyrelseförvaltningen utreder vem som är verksamhetsutövare och därmed ansvarig för sanering samt hur saneringsåtgärderna praktiskt ska kunna genomföras. 17. Renhållningen ska utföras enligt certifiering ISO 14001 och 9001 eller motsvarande. Ansvar: Renhållaren Åtgärder: ISO-certifiering har upprätthållits.

51(70) Bilaga 6. Ordlista Avfall: varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. (15:1 miljöbalken, MB) BDT- anläggning: enskild avloppsanläggning med anslutning från bad, disk och tvätt. Behållare: Säck, kärl av plast, latrinbehållare eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. Biogas: Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Bil: Personbil, buss eller lastbil vars totalvikt inte överstiger 3 500 kilogram och som inte är försedd med medar eller band.(2 förordning (2007:185) om producentansvar för bilar). Blybatterier: finns i stort sett enbart inom kategorierna bilbatterier och industribatterier. (SFS 2008:834). Bortskaffande av avfall: Förfaranden som anges i bilaga 5 till Avfallsförordningen, AF, (2001:1063). (4 AF). Brännbart avfall: Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. (4 AF). Bärbara batterier: Batterier som inte räknas som start- eller industribatterier och som väger mindre än 3 kg. (SFS 2008:834). Deponi: Upplagsplats för avfall. (5 AF). Deponirest: Avfall som inte går att kompostera, förbränna eller återvinna. Deponering: Bortskaffningsförfarande som innebär att avfall läggs på en deponi. (4 AF). Däck: Däck för personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar, traktorer, terrängmotorfordon, motorredskap, släpfordon och efterfordon. (2 Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck). Elektriska och elektroniska produkter: 1. Produkter som i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält. 2. Utrustning för generering, överföring och mätning av elektriska strömmar eller elektromagnetiska fält. 3. Material som ingår eller har ingått i sådana produkter eller utrustning som avses i 1 och 2. (6 AF).

52(70) Fastighetsinnehavare: Den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. (15:5 MB). Farligt avfall: Sådant avfall som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 2 till AF eller annat avfall som har en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 3 till AF, (4 AF). Flerfackskärl: 370 liters avfallskärl indelad i fyra fack för olika avfallsfraktioner. Fritidsboende: Den fastighet som används för privathushåll under begränsad tid av året. Förpackning: En produkt som framställts för att innehålla, skydda eller presentera varor eller för att användas för att leverera eller på annat sätt hantera varor, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare, om produkten enligt bilaga 2 till producentförordningen är en konsumentförpackning, gruppförpackning eller transportförpackning. Även en engångsartikel som används i detta syfte skall betraktas som en förpackning. (2 förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar). Förpackningsavfall: Material som omfattas av producentansvarsförordningen för förpackningar och returpapper och som skall sorteras ut separat. Gasurladdningslampa: Lysrör och lågenergilampa. Grovavfall: Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. (5 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall). Hantering av avfall: En verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. (15:3 miljöbalken). Hushållsavfall: Avfall som kommer från hushåll samt jämförbart avfall från andra verksamheter (15:2 miljöbalken) t.ex. personalmatsalar. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller sig i en anläggning. I hushållsavfall ingår också grovavfall, hushållens farliga avfall, latrin och slam. Inert avfall: Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar, löses upp, brinner eller reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte bryts ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa, och har en total lakbarhet, ett totalt föroreningsinnehåll och en ekotoxicitet hos lakvattnet som är obetydlig och inte äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten. Förordning (2001:512) om deponering av avfall.

53(70) Insamling av avfall: Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport. Kommunalt ansvar, kommunens ansvarsområde: Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall. Kommunalt ansvar innebär att avfall tas omhand genom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldighet att hantera avfall som omfattas av producentansvar, om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem, eller annat avfall än hushållsavfall. Kompostering: Biologisk nedbrytning av organiskt material i syrerik miljö. Latrin: Blandning av urin och fekalier från torrtoalett eller mulltoalett. Nyttjanderättshavare: Den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarebegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. Organiskt avfall: Sådant avfall som innehåller organiskt kol, exempelvis biologiskt avfall och plastavfall. (4 AF). Producentansvar: Den som tillverkar, importerar eller säljer produkter ska ta hand om dem när de är uttjänta. Då ska produkterna samlas in och sorteras, så att de kan återanvändas helt eller delvis, återvinnas som material till nya produkter eller som energi. Producentansvaret omfattar: Pappers- och pappförpackningar, plast- metall och glasförpackningar, tidningar, elavfall, bildäck samt bilar och batterier. Renhållaren: Den eller de som kommunen anlitar för hantering av avfall. Renhållningsansvarig nämnd: Kommunstyrelseförvaltningen i Härnösands kommun. Rötning: Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall utan närvaro av syre. Humus, näringsämnen och energi i form av rötgas eller biogas återvinns. Slam och urin från enskilda avloppsanläggningar samt fettavfall: Slamavskiljare, slutna tankar, urintankar och fettavskiljare. Anordningar som används för att fånga upp slam i avloppsanläggningar. Till exempel slam från avloppsvatten då det inte finns tillgång till kommunalt avlopp eller andra godkända enskilda avloppslösningar. Fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt. Tillsyn: Kontroll från myndighet över verksamhet som bedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarlig sådan. Trädgårdsavfall: Biologiskt avfall från trädgårdsskötsel.

54(70) Återanvändning: Användning av kasserad produkt utan föregående förädling till exempel returflaskor av glas, PET-flaskor och begagnade möbler. Återvinning: Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall (se återvinningsförfarande, bilaga 4 till Avfallsförordningen). Kan indelas i återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning. Återvinningscentral (ÅVC): En bemannad mottagningsanläggning för sortering av grovavfall, farligt avfall samt producentavfallsmaterial. Återvinningsstation (ÅVS): Obemannad station där hushåll kan lämna förpackningar och returpapper som omfattas av producentansvarsförordningen (1997:185, 2005:221) Relaterade länkar: www.ftiab.se, www.sopor.nu, www.glasatervinning.se

55(70) Bilaga 7. Föreskrifter om avfallshantering för Härnösands kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken och andra författningar. Definitioner Utöver de författningar som anges i första stycket gäller dessa föreskrifter om avfallshantering. 2 Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges: 1. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. 2. Med grovavfall avses, i enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. 3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. 4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 5. Med behållare avses säck, kärl av plast, latrinbehållare eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. Kommunens ansvar för renhållning, information och tillsyn 3 Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller dem som kommunen anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren.

56(70) 4 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av Samhällsnämnden. Myndighetsnämnden fullgör dock kommunens uppgifter gällande prövning och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet och plan- och byggnadsväsendet i sådana ärenden där kommunen bedriver verksamhet eller utför åtgärder som är föremål för sådan prövning eller tillsyn. 5 Renhållaren och kommunstyrelsen informerar hushållen om de insamlingssystem för förpackningar och för avfall från elektriska och elektroniska produkter som är tillgängliga i kommunen. Fastighetsinnehavares och nyttjanderättsinnehavares ansvarförbetalning och information 6 Avgift skall betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. Taxan består av en grundavgift och en hämtningsavgift. De som beviljas uppehåll i hämtningen påförs endast grundavgiften. 7 Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldig att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor i eller är verksamma i fastigheten om gällande regler för avfallshantering. Hushållsavfall Sortering av avfall 8 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare skall sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall: Annat avfall än hushållsavfall inklusive bygg- och rivningsavfall. Matavfall Avfall som omfattas av producentansvar: förpackningar, returpapper, elektriskt och elektroniskt avfall (elavfall), läkemedel, bärbara batterier, blybatterier, radioaktiva produkter, herrelösa strålkällor samt däck och bilar. Innehåller kasserade produkter lösa batterier ska dessa plockas ur. Är batterierna inbyggda i produkten handhas den som elavfall. Dessutom skall fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare sortera ut följande avfallsslag: Grovavfall Farligt avfall

57(70) Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare skall också sortera ut följande avfallsslag när de förekommer i hushållet: Icke-brännbart hushållsavfall Trädgårdsavfall Latrin Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara fällor. Slam Fosforfällor Stickande och skärande avfall. Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt. Närmare anvisningar om sortering anges i bilaga 1. 9 Fastighetsinnehavare skall säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter skall överlämnas till renhållaren för borttransport. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 10 Hushållsavfall under kommunens ansvar skall lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilagan till dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hämtas i särskild ordning vid fastigheten eller kan lämnas på plats som anvisas i bilagan. Det utsorterade avfallet skall transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Emballering av hushållsavfall, fyllnadsgrad och vikt 11 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Matavfall läggs i påse tillhandahållen av renhållaren. Det paketerade avfallet skall vara väl förslutet, så att avfallet inte kan spridas. Dammande avfall skall paketeras på sådant sätt att det inte kan förorsaka arbetsmiljöproblem eller andra olägenheter. Dåligt emballerat avfall hanteras enligt renhållarens anvisningar. Farligt avfall skall vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Förpackningarna ska vara hela. Grovavfall från hushåll för separat borttransport av renhållaren får inte blandas med annat avfall.

58(70) Av renhållaren godkänd latrinbehållare skall förslutas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare. Latrinbehållaren får endast innehålla latrin. Matavfall ska sorteras ut och förvaras skilt från övrigt avfall. Från den tidpunkt som renhållaren meddelar. Sortering och hantering ska ske enligt anvisningar från renhållaren. Det är även möjligt att kompostera matavfall på den egna fastigheten. Vid kompostering av matavfall ska detta anmälas enligt 38 förordning om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd. Fastighetsinnehavare är ansvarig för anskaffande, installation, underhåll, rengöring och tillsyn av behållare som nyttjas vid maskinell insamling av hushållsavfall. Fastighetsinnehavare ska samråda med renhållaren innan ett maskinellt system planeras. Godkända behållartyper, säcktyper, storlekar och insamlingssystem framgår av taxan. Maximal vikt för behållare och säck framgår av bilaga 2. 12 Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare som är överfull eller för tung hanteras enligt renhållarens anvisningar. (se bilaga 2) Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 13 Behållare och annan utrustning som används i kommunen anges i lokala föreskrifternas bilaga 2. 14 Kärl och säckar ägs och tillhandahålls av renhållaren. Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av kärl. Verksamheter som behöver annan kärlstorlek än 190 liter bekostar dessa själva. Andra behållare såsom säckhållare, latrinbehållare och slamtankar anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren. Endast godkänd och märkt latrinbehållare inköpt hos renhållaren får användas. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. 15 Behållare skall vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som de inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering skall installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Behållare skall vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem kan ske och att hämtning underlättas. De skall placeras så att de kan hämtas med kärra eller sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används.

59(70) Slamavskiljare, fettavskiljare, trekammarbrunnar och slutna tankar skall vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka skall kunna öppnas av en person. Lockets maximala vikt får högst vara 25 kg och får inte vara övertäckt när tömning skall ske. Alltför tunga lock med vikt över 25 kg, åligger det fastighetsägaren att på egen bekostnad byta ut. Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och slambrunn eller fosforfälla får inte överstiga 15 m såvida inte särskilda skäl föreligger. Fosforfällor med filterkasset eller säck ska vara möjliga att tömma med kranbilsfordon. Samhällsnämnden anger närmaste anvisningar i tillstånden för avloppsanläggningar med fosforfällning. Renhållaren skall ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet skall utföras. Nycklar, portkoder och dylikt skall vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar skall utan anmaning meddelas renhållaren. Hämtnings- och transportvägar 16 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av kommunen anvisad plats inom rimligt gångavstånd. I annat fall skall fastighetsinnehavaren och kommunen komma överens om att avfallet samlas in och hämtas vid någon annan plats. Behållare skall normalt ställas inom 1,6 m från uppställningsplats för hämtningsfordon såvida inte särskilda skäl föreligger häremot eller det är fråga om tömning av särskilda behållare såsom slamtankar och fettavskiljare. 17 Fastighetsinnehavaren skall se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen skall röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall skall vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon. Sådan väg skall tillåta en hastighet av 20 km/h, hålla en minsta bredd av 3,5 m och en fri höjd av 4 m utmed vägens bredd samt medge vändmöjlighet för hämtningsfordonet. Renhållaren avgör vägens farbarhet. Om farbar väg inte kan upprättas skall fastighetsinnehavaren avlämna avfallet på plats enligt renhållarens anvisningar. Hinder kan befria renhållaren från att genomföra viss hämtningstur. För Lungön gäller att avfall skall lämnas på anvisad plats på Hemsön och för Åbordsön gäller att avfall skall lämnas på anvisad plats på fastlandssidan. Hämtningsområde och hämtningsintervall 18 Kommunen utgör ett hämtningsområde med undantag av 1) Lungön och Åbordsön vad avser slamtömning, 2) Södersundsvägen, detaljplan del av Härnön 2:51, Södra Sundet, där urin hämtas separat från tank eller brunn.

60(70) 19 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med nedanstående intervall. Tätare hämtningsintervall kan medges av renhållaren om särskilda skäl föreligger. Från flerbostadshus sker hämtning av hushållsavfall var 14:e dag. Från en-eller tvåbostadshus för permanentboende sker hämtning av hushållsavfall var 14:e dag. Har fyrfackskärl 1 valts sker hämtning av kärl med matavfall var 14:e dag och det andra kärlet var 4:e vecka. Från en-eller tvåbostadshus för fritidsboende sker hämtning av hushållsavfall var 14:e dag under perioden 1.5 30.9. Övrig del av året sker hämtning efter beställning hos renhållaren. Från koloniträdgårdar, fritidsanläggningar och andra verksamheter sker hämtning av hushållsavfall var 14:e dag. Hämtning av utsorterat farligt avfall sker efter beställning hos renhållaren. Grovavfall från hushåll kan kostnadsfritt lämnas två gånger per år i containers på bestämda uppställningsplatser enligt särskilt tidsschema. Grovavfall från hushåll och verksamheter kan dessutom lämnas under hela året vid kommunens återvinningscentraler/central. Olja och fett från affär, restaurang, bageri, gatukök och liknande verksamhet ingår i begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, hämtning sker minst en gång per år enligt renhållarens schema. Hämtning av fett från fettavskiljare sker en gång per år eller oftare om behov föreligger. Behov anses föreligga i de fall det finns risk för att fett kan spridas till det kommunala avloppsledningsnätet. Fettavskiljaren ska efter tömning återfyllas med vatten, vilket abonnenten är ansvarig för. Verksamhetsutövare vars verksamhet kräver fettavskiljare ansvarar för att föra journal över tömning av fettavskiljaren. Journalen ska förvaras vid fettavskiljaren. Hämtning av latrin sker under perioden 1.5 30.9. Övrig del av året sker hämtning efter beställning hos renhållaren. Hämtning av slam från slamavskiljare vid permanentbostad med WC sker minst en gång per år. Slamavskiljare vid fritidshus med WC töms minst en gång vartannat år. Tömning av slutna tankar, extra tömning av slamavskiljare samt slamavskiljare med endast BDTavlopp (Bad, Disk och Tvätt) utförs efter särskild beställning hos 1 Fyrfackskärl införs i Härnösands kommun senast 2016.

61(70) renhållaren. Undantag utgör bebyggelse på Lungön och Åbordsön, där ingen slamtömning sker genom renhållarens försorg. 20 Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag enligt renhållarens anvisningar: Farligt avfall Grovavfall Trädgårdsavfall Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 21 Hushållsavfall från verksamheter skall hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-20 om ej annat anges nedan. Annat avfall än hushållsavfall Uppgiftsskyldighet 22 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall skall på begäran av samhällsnämnden* lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. * Se om myndighetsnämndens ansvar i 4. 23 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, skall på anmodan av samhällsnämnden lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Undantag 24 Alla undantag från föreskrifterna är personliga och gäller inte längre om förutsättningarna för dessa ändrats. Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 25 Anmälan om kompostering eller annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten handläggs av samhällsnämnden. Ansökan om dispens från skyldighet att lämna avfall till kommunen såvitt gäller bestämmelser om hushållsavfall prövas av samhällsnämnden. Anmälan eller ansökan ska alltid innehålla uppgifter om: Vilka avfallsslag som avses omhändertas. För annat avfall än trädgårdsavfall, en redogörelse för på vilket sätt

62(70) omhändertagandet ska ske utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Vilken tidsperiod anmälan eller ansökan avser. I förkommande fall en beskrivning av anläggningen och dess placering. Eget omhändertagande av hushållsavfall 26 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 27 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det i övrigt inte strider mot författning. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, till skydd för människors hälsa och miljö utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. 28 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall skall anmäla detta skriftligen till samhällsnämnden. Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten skall ge utrymme för användning av den erhållna komposten. Samhällsnämnden skall översända kopia av anmälan till renhållaren. 29 Kompostering av latrin från fastigheten får efter ansökan ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning skall innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Eget omhändertagande av avloppsslam/urin kan medges om spridning sker på sådant sätt att smittrisken bryts. Slammets/urinens näringsinnehåll skall komma till nytta genom odling och utan olägenhet från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Samhällsnämnden skall översända kopia av beslutet till renhållaren. Utsträckt hämtningsintervall 30 Medgivande till förlängt intervall vid hämtning av brännbart avfall kan efter ansökan meddelas av samhällsnämnden under förutsättning att

63(70) matavfallet hämtas av renhållaren eller att fastighetsinnehavare komposterar det på fastigheten uppkomna matavfallet enligt 28 i dessa föreskrifter och om det är uppenbart att tätare hämtning inte behövs. Intervallet för förlängd hämtning är en gång var fjärde eller var åttonde vecka. Förlängt hämtningsintervall avser inte flerfackskärl. Undantag medges för högst sex år i taget. Därefter måste ny ansökan göras. Medgivande om förlängt hämtningsintervall kan komma att återkallas om kommunen konstaterar att matavfall trots uppgifterna om kompostering lämnas för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller kommer fram till att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits. Längre hämtningsintervall beträffande tömning av slamavskiljare kan medges för permanentbostad om särskilda omständigheter finns. En förutsättning är att avloppsanläggningen uppfyller gällande krav enligt Naturvårdsverkets allmänna råd. Maximalt två års hämtningsintervall kan medges. Undantag medges för högst sex år i taget. Därefter måste ny ansökan göras. Mindre avfallsbehållare eller gemensam avfallsbehållare 31 Utbyte av befintlig avfallsbehållare mot en mindre kan efter ansökan medges om bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Gäller inte flerfackskärl. Två närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Gäller inte fritidshusabonnemang. Uppehåll i hämtning 32 Uppehåll i hämtning vid permanentbostad kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst fyra månader. Ansökan skall lämnas till samhällsnämnden senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Uppehåll i hämtning medges för permanentbostad för högst två år i taget. Uppehåll i hämtning vid fritidshus kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst hela hämtningsperioden.

64(70) Ansökan skall lämnas till samhällsnämnden senast 31 mars före aktuell hämtningssäsong. Uppehåll i hämtning medges för fritidshus för en eller två hela hämtningssäsonger i taget. Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 33 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan till samhällsnämnden* om det finns synnerliga skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning. Befrielse medges för högst sex år i taget. Därefter måste ny ansökan göras. * Se om myndighetsnämndens ansvar i 4. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft då renhållningsordning för Härnösands kommun 2009-09-28 upphör att gälla.

65(70) Lokala avfallsföreskrifter Bilaga 1. Anvisningar om sortering och överlämnande för Härnösands kommun Av kommunens renhållningsföreskrifter och övriga tillämpliga föreskrifter följer att nedan uppräknade avfallsslag skall utsorteras. Avfallet lämnas på den vid respektive avfallsslag anvisad plats. Farligt avfall Hushållsavfall som utgörs av eller innehåller farligt avfall lämnas vid Kretsloppsparken och Älands avfallsanläggning. Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall: Färg-, lackavfall samt hartser Limavfall (exempel kontaktlim, epoxilim, spackel) Gasurladdningslampor (exempelvis lågenergilampor, solarierör, halogenlampor, vanliga lysrör) Lösningsmedel Fotokemikalier (exempelvis fix och framkallare) Bekämpningsmedel Sprayburkar Annat starkt surt eller starkt alkaliskt avfall (exempelvis frätande ämnen som Kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel) Avfall som innehåller kvicksilver (exempelvis termometrar, barometrar, reläer) Gammal medicin lämnas på apotek. Batterier Bärbara batterier kan lämnas vid försäljningsställen, Kretsloppsparken och Älands avfallsanläggning. Produkter med inbyggda miljöfarliga batterier kan lämnas vid försäljningsställen. Blybatterier och andra större startbatterier kan lämnas vid försäljningsställen, Kretsloppsparken och Älands avfallsanläggning. Grovavfall Grovavfall från hushållen (skrymmande hushållsavfall) lämnas vid Kretsloppsparken och Älands avfallsanläggning. Grovavfall är sådant skrymmande avfall från hushållen som inte ryms i eller av andra skäl inte kan läggas i behållare eller säck för

66(70) hushållsavfall. Grovavfall är exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande. Avfall av elektriska och elektroniska produkter från hushållen Avfall av elektriska och elektroniska produkter lämnas in vid Kretsloppsparken och Älands avfallsanläggning. Kasserade kylskåp och frysar Kasserade kylskåp och frysar kan lämnas vid Älands avfallsanläggning eller hämtas efter beställning hos renhållaren. Avfall under producentansvar Förpackningar av metall, kartong, plast, wellpapp och glas lämnas vid återvinningsstationer, Kretsloppsparken eller Älands avfallsanläggning.

67(70) Lokala avfallsföreskrifter Bilaga 2. Förteckning över behållare och annan utrustning Endast följande avfallskärl av plast får användas och maxvikterna, som nedan anges, får inte överskridas. Kärlen ska dessutom vara av fabrikat, som passar renhållarens insamlingssystem. Kärlstorlek (liter) Total vikt inkl. avfall (kg) 80 60 140 70 190 75 240 75 370 85 400 120 660 120 Säck 20 Latrinkärl 20 Matavfall ska läggas i avsedd påse eller säck som tillhandahålls av renhållaren. Andra typer av påsar eller säckar ska inte användas. Matavfall får inte läggas i annat än för matavfall avsett kärl. Sopsäck ska köpas av renhållaren. Andra sopsäckar får inte förekomma. Endast livsmedelslokaler, institutioner och liknande får nyttja sopsäckar. Den som nyttjar sopsäckar ska placera säcken i ett sopkärl för att underlätta tömningen. Endast av renhållaren uthyrda lockcontainrar får användas.

68(70) Bilaga 8. Nationella och regionala miljömål Nationella mål Generationsmålet Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. De nationella målen som berör avfall består av miljökvalitetsmålen, nationella avfallsplanen och EU:s avfallshierarki. Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken och innebär att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10.Storslagen fjällmiljö 11.God bebyggd miljö 12.Giftfri miljö 13.Säker strålmiljö 14.Skyddande ozonskikt 15.Begränsad klimatpåverkan 16.Ett rikt växt- och djurliv Etappmål Etappmålen ska tydliggöra de samhällsförändringar som är nödvändiga för att vi ska nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Etappmålen finns inom fyra prioriterade områden luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen för avfall är: Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom

69(70) att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018. Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast 2020. Nationell avfallsplan Sveriges avfallsplan fastställdes av Naturvårdsverket maj 2012 och innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden. Planen innehåller också exempel på vad vi behöver göra för att nå ett mer resurseffektivt samhälle med utgångspunkt från miljömålen och EU:s avfallshierarki. Prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder EU:s avfallshierarki EU:s avfallshierarki är en vägledning för hur avfallet bör behandlas i EU. Förebygga Förberedelse för återanvändning Materialåtervinning Annan återvinning t.ex. energi Deponering Regionala mål De flesta regionala mål har gått ut 2010, nedan visas de två mål som rör avfall som inte har gått ut. Enligt länsstyrelsen är det oklart hur det kommer att se ut i fortsättningen medregionala mål. Naturvårdsverket har fått uppdrag av regeringen om fördjupad utvärdering som redovisas den 1 juli 2012. Frisk luft Från och med 2020 ska inte utsläpp från industrier, kommunala anläggningar eller trafik ge upphov till klagomål på besvärande lukt. (Länseget mål) Giftfri miljö Senast år 2015 är all aska och slam från anmälnings- eller tillståndspliktiga anläggningar klassad som återföringsbar resp. behandlingskrävande och kategorierna hanteras helt separat. Minst 50 procent av den återföringsbara fraktionen nyttiggörs eller förs tillbaka till kretsloppen. Den behandlingskrävande fraktionen behandlas eller mellanlagras i avvaktan på behandling. (Länseget mål).

70(70) Lokala Miljömål Utöver de nationella och regionala miljömålen har Härnösands kommun ett miljömålsprogram. Miljömålsprogrammet antogs i kommunfullmäktige 2008. Miljömålen utgår från fem profilområden som formulerats för att utveckla Härnösand som en långsiktigt hållbar och attraktiv. Profilområden Bra boende Nära natur Rent vatten Ren energi Slut kretsloppen Följande lokala delmål i miljömålsprogrammet är aktuella inom avfallsområdet: Slut kretsloppen Det slam som bildas vid avloppsreningsverken används som gödningsmedel i kommunen så att näringsämnena bildar ett kretslopp. Kommunens verksamhet ska vid all upphandling väga in miljöfrågorna på ett medvetet och naturligt sätt tillsammans med pris, kvalitet etcetera.