Skyltpolicy för Bollnäs kommun

1 (39) SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Magnus E Lindgren 2015-08-11 Dnr 11-6717 Skyltpolicy för Bollnäs kommun Antagen av Kommunfullmäktige åååå-mm-dd Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636

2 (39) Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Syfte och bakgrund... 4 Skylthistoria... 5 Skylttyper... 6 Fasadskyltar... 6 Samordnade skyltar... 7 Uthängande skylt... 8 Skyltfönster... 9 Takskyltar... 10 Neonskyltar, diodskyltar, fiberoptik, och liknande skyltar... 11 Markiser... 12 Skyltlådor... 12 Plogskyltar och andra volymbildande skyltar på fasad samt skyltar som bildar t.ex. tak över entréer... 13 Banderoller och vepor... 14 Flaggor... 15 Fristående skyltar, reklampelare... 16 Större fristående pylonskyltar, skyltmast... 17 Byggplatsskyltar... 17 Informationstavla... 18 Orienteringsskyltar och enklare orienteringstavlor... 18 Hänvisningsskyltar... 19 Affisch och affischtavla... 20 Kampanj- och säsongsskyltning... 20 Bildväxlande, elektroniska skyltar... 21 Trottoarpratare... 22 Ljudskyltar... 22 Volymskyltar m.m.... 22 Symbolskyltar... 23 Allmänna riktlinjer... 24 Helhetssyn... 25 Särskilda riktlinjer för stadsmiljön... 25 Skyltning i centrum... 26 Skyltar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader... 26 Skyltning i en kvarter... 26

3 (39) Bollnäs infarter... 27 Handels- och industriområden... 27 Placering och utformning... 27 Placering... 27 Utformning... 29 Storlek/proportioner... 29 Tillsyn och olovlig skyltning... 29 Typografi... 30 Tillsyn och olovlig skyltning... 30 Säkerhet... 30 Tillgänglighet... 30 Stadens ljus... 31 Övrig skyltning... 31 När krävs tillstånd från kommunen?... 32 När krävs tillstånd av Länsstyrelsen?... 32 Otillåten reklam utanför vägområdet... 33 Reklamskyltar utmed väg... 33 Ingen reklam utan tillstånd... 33 Skyltning i glesbygd och längs allmänna vägar... 33 Skylt i områden med detaljplan:... 34 Skylt utanför planlagt område:... 34 Skyltning på landsbygd... 34 Bygglovsplikt... 35 Bygglov innebär... 35 Tidsbegränsat lov/upprepat lov av säsongskaraktär... 35 Bygglovsfri skylt... 35 Att ansöka om bygglov för skylt... 36 Lagstiftning... 37 Plan- och bygglagen (PBL)... 37 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Bollnäs kommun... 38 Vägmärkesförordningen, VMF 1978: 1001:... 38 Väglagen (1971:948)... 38 Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814)... 39

4 (39) Inledning Skyltar är viktiga informationsbärare och dessutom starka inslag i stadsbilden. För att informationen ska nå fram, samtidigt som miljön inte blir för rörig, trafikfarlig och överbelastad, krävs vissa gemensamma förhållningssätt och regler. En för yvig skytflora tjänar inte heller sitt syfte, då risken är att skyltarna överröstar varandra i uppmärksamhet. Därför har Miljö- och byggnämnden givit i uppdrag till Samhällsbyggnadskontoret att i samarbete med Teknikservice och fritidsförvaltningen ta fram denna Skyltpolicy. Skyltpolicyn klarlägger lagstiftning och gällande regler för skyltning i Bollnäs kommun samt beskriver de mål kommunen vill uppnå. Skyltar fungerar som information för kommunen invånare och besökare som behöver orientera sig i staden och det är viktigt för affärsinnehavare och andra företagare att få synas. En omsorgsfull skyltning ska berika stadsmiljön och för att vår stadsmiljö ska kännas attraktiv är helhetsintrycket avgörande och stadens skyltar är en stor del av det första intryck som ges. Syfte och bakgrund På Samhällsbyggnadskontoret och samarbete med Teknik- service- och fritidsförvaltningen jobbar vi långsiktigt med stadsmiljön. Det innebär att vi på sikt har målet att komma tillrätta med mindre lyckade skyltar, både sådana som kommit upp med och utan bygglov. Befintliga skyltar med olycklig placering och utformning är inte argument för att sätta upp nya med liknande brister. Skyltar är viktiga informationsbärare och dessutom starka inslag i stadsbilden. För att informationen ska nå fram, samtidigt som miljön inte blir för rörig, trafikfarlig och överbelastad, krävs vissa gemensamma förhållningssätt. Skyltpolicy för Bollnäs kommun har tagits fram av Samhällsbyggnadskontoret i samarbete med Teknik-, service- och fritidförvaltningen efter samråd med Bollnäsdraget, fastighetsägare, hyresgäster och andra berörda. Syftet med skyltprogrammet är: att vara ett verktyg för Samhällbyggnadskontoret och Teknik-, service och fritidsförvaltningen för att styra skyltningens utformning mot en sammanhållet hög kvalitet att skapa en balans mellan skyltningen och stadsmiljöns karaktär som helhet att ge underlag och riktlinjer för verksamheter samt deras konsulter vid projektering och produktion av skyltar att vara ett hjälpmedel, för enskilda verksamheter och fastighetsägare sammantaget, för att nå en sammanhållen och effektiv skyltning och exponering. att användas som beslutsunderlag för miljö- och byggnämndens bygglovprövning och teknik- och fritidsnämndens tillstånd.

5 (39) Skylthistoria Före 1700-talet, då handeln med importerade varor ökade, var skyltarna relativt ovanliga på stadens gator. Men med ökad konkurrens kom också ett ökat behov av att annonsera. En stor del av befolkningen var inte läskunnig, så skyltningen fick begränsa sig till symboler för verksamheten. Till en början användes en järnstång, där t ex bagaren trädde på en riktig bulle, skomakaren hängde ut en skinnstövel osv. Efterhand ersattes varorna med symboler i trä och plåt hängande från smidda konsoler. Själva symbolen för verksamheten var det väsentliga. I takt med den ökande konkurrensen ökade även utsmyckningen av skylten. Mot mitten av 1800-talet då läskunnigheten ökade började även textade skyltar bli vanliga. De målades ibland på fasaderna, men under sent 1800-tal slog emaljskylten igenom. Stor möda lades ner på utformningen. Under 1900-talets början ersattes många emaljskyltar av ljusskyltar, vilka till en början hade glödlampor som ljuskälla. En fortsatt utveckling blev neonskylten som infördes på 1930-talet. På 1930-talet ökade också storleken på skyltfönstren och i och med bilismen även storleken på skyltningen som skulle synas från bilfönstret. Idag har vi försökt återvända till den småskaliga gatubilden men skyltningen har tyvärr inte hängt med och skyltarna är idag ofta överdimensionerade och skrymmande på fasaderna. Den förr hantverksmässiga tillverkningen av skyltar har de senaste decennierna ersatts med maskinell framställning på annan ort, vilket medfört att anpassning till byggnad och plats sällan sker. Större affärskedjor har också börjat med färdiga skyltar i t ex plogform, vilka inte har någon tradition och inte heller är anpassade till miljön. I slutet av 1980-talet återkom ett medvetande om utformningen av skyltar från köpmännens sida och idag börjar de hantverksgjorda, anpassade skyltarna åter dyka upp i stadsmiljön. Litteratur Stadens skyltar - gamla skyltmålningar och gatutexter i Stockholm av Hans Eklund, Björkmans eftr. Stockholm 1976.-

6 (39) Skylttyper Fasadskyltar Skylten monteras på fasaden i direkt anslutning till den aktuella verksamheten. Den naturliga och traditionella placeringen är över butikens ingång/skyltfönster. I undantagsfall kan skylten placeras högre upp på fasaden, men detta alternativ kräver stor hänsyn till byggnadens utformning och ställer stora krav på skyltens utformning, t.ex. fria bokstäver eller neonslingor. Fristående bokstäver ger bra helhet och är att föredra. Denna typ av skylt inkräktar inte på byggnadens grundform. Täckande skyltar bör inordna sig i fasaden och inte dölja fasaddetaljer. Skyltar ska skymma fasaden så lite som möjligt. Ljuslådeskyltar i stadsmiljön förvanskar byggnadens arkitektur och bör undvikas. De hör mer till enklare byggnader i stadens utkant.

7 (39) Samordnade skyltar Större och enstaka byggnader som inrymmer ett flertal verksamheter kan och bör samordna sin skyltning. Skyltarna ges samma storlek och sammanfogas till en skylt på en strategisk plats på fasaden. Ett skyltprogram bör upprättas i samråd med kommunen för byggnader som inrymmer ett flertal verksamheter. Skyltprogrammet ska syfta till att ge en helhetsbild över skyltningen för hela byggnaden. En dialog mellan fastighetsägaren, verksamheten och kommunen underlättar att ändamålen uppfylls.

Uthängande skylt Liten skylt som ger stor effekt. Traditionell skylt i stadsmiljön. Skylten är vinkelrät mot fasaden och läsbar från båda håll och syns bra i gångtempo Placeras oftast vid entrén. Den här typen av skylt är skonsam mot fasad och har fördelen att fästet inte behöver bytas ut när ett nytt budskap önskas. Skador i vägg kan därför undvikas. Vinkelskyltar ska i möjligaste mån placeras i samma höjd utmed byggnaden eller gatan. Vinkelskyltar utefter en fasadsträcka bör göras i samma storlek. 8 (39)

9 (39) Skyltfönster Skyltfönster är en utmärkt plats att sätta en skylt på utan att påverka fasaden, speciellt på äldre byggnader. Foliedekal på skyltfönster är bygglovfriat om den inte överstiger 20 % av fönstrets yta. Täcks en större del av fönstret påverkas fasaden och räknas därför som skylt, och är därmed bygglovpliktig. Skylt som sätts upp direkt innanför glaset i skyltfönster ska följa samma regler som andra skyltar. Skyltfönster ska hållas prydliga och aktuella. Affärsinnehavaren eller fastighetsägaren ska se till att skyltfönster alltid är prydligt skyltade. Skylfönster får kan gärna utnyttjas av annan butik, studieförbund, vernissage eller liknande.

10 (39) Takskyltar Bollnäs taklandskap utgör en del av stadens silhuett, som det är angeläget att värna. Staden är därför mycket restriktiv beträffande skyltar som placeras ovanför en byggnads taklist. Med takskylt avses skylt som finns på en byggnads tak eller ovanför byggnadens taklist. Skyltar placerade mot ventilationsutrymmen och andra takdetaljer som bakgrund räknas naturligtvis till takskyltar Takskyltar bör inte sättas upp i centrum. De kan ibland vara lämpliga i industriområden. Takskylten bör inte nå över nock och bilda silhuett

11 (39) Neonskyltar, diodskyltar, fiberoptik, och liknande skyltar Neonrör är en vacker lösning som ofta är lätt att anpassa till byggnaden. Idag finns också möjligheten att använda LED-ljus med samma utformning som neonrör. Möjligheten till utformning av text och symboler är oändlig. I den tidiga ljusreklamen gjordes de flesta skyltar i neonrör. Neonrören kan formas på ett fritt sätt för att anpassas exakt till fasaden. Neonet kan också användas på ett nyskapande sätt och medge fantasifulla skyltar. Genom att använda neon kan man skapa en fin och diskret skyltning. Ljuskällan kan vara både synlig eller liggande i lådor formade som bokstäver eller figurer. På allmänna reklamplatser utförs skyltarna ofta i neon och liknande, då dessa skyltar kan utformas så att de uppfyller de högt ställda kvalitetskraven för dessa platser. På senare år har andra ljuskällor tillkommit som kan ge skyltar av liknande kvalitet, diodskyltar, fiberoptikskyltar t.ex. Dioder har små dimensioner och god ljusstyrka vilket går dessa speciellt lämpliga vid t.ex. framställning av komplicerade varumärkesskyltar. Dessa skyltar är vanliga som butik- och verksamhetsreklam, både nya och äldre

12 (39) Markiser Markiser ska vara av tyg och vara väl anpassade till byggnaden och det enskilda fönstret. Hellre en markis per fönster än en lång över flera fönster. Text får förekomma endast i begränsad omfattning. Märkesreklam för t ex tobak, glass eller liknande godtas inte. Markiser får inte hänga över gångbanan på en lägre höjd än 2,4 m. Markisens storlek ska anpassas till omgivande miljö. Skyltlådor Med skyltlådor (ljuslådor) menas skyltar i form av lådor som har invändig belysning och som är monterade mot fasad. Reklambudskapet finns på frontskivan. Den vanligaste och enklaste skyltlådan har en genomskinlig frontskiva, vit med färgande bokstäver/figurer eller färgad skiva med vita eller färgade bokstäver/figurer, allt belyst av bakomliggande lysrör. En annan form har utsågade bokstäver/figurer i lådans får övrig ogenomskinlig front. Här kommer endast bokstäverna bli lysande av de bakomliggande lysrören. Texten/figurerna kan antingen vara helt platta eller bilda relief. Skyltlådor är billiga, permanenta skyltar som är lätta att sätta upp. Det går att göra småskalig text och små bilder på dem. De är lätt att byta utseende på, bara att byta ut lådfronten.

Plogskyltar och andra volymbildande skyltar på fasad samt skyltar som bildar t.ex. tak över entréer Den enklaste volymbildande skylten är en plogskylt, som består av två skyltar som sätts mot varandra så att de bildar en plog ut från fasaden. Andra volymbildande skyltar är skyltar som står ut från fasad genom att t.ex. bilda en båge, vertikalt eller horisontellt eller någon annan slags volym som adderas till fasaden för att bilda skylt. Volymbildande skyltar är synliga från sidan. 13 (39)

14 (39) Banderoller och vepor En banderoll är långsmal tillfällig reklamskylt som tryckts upp på en duk av tyg, plast eller liknande material. Den placeras oftast direkt mot en fasad eller över en gata. Typiskt för banderollerna är att de är tillfälliga, inte permanenta, lättuppsatta, kan se ut hur som helst och åldras förhållandevis snabbt. När många banderoller placeras över en gata har de stor påverkan på gaturummet/stadsrummet. Banderoller kan innehålla evenemangsreklam, allmän varureklam, kampanjinformation, information om verksamhet o. dyl. (lokaler att hyra t.ex.), evenemang på kulturinstitutioner och liknande, Med vepor menas, stora fasaddukar med reklam eller information. Vepor trycks upp på en duk av väv, plast eller liknande material. De placeras oftast direkt mot en fasad eller mot byggnadsställningar. Typiskt får veporna är att de är tillfälliga, inte permanenta, kan se ut hur som helst, har stor påverkan på stadsmiljön, kan skymma fulheter som byggnadsställningar och att de åldras förhållandevis snabbt. Vepor kan innehålla allmän varureklam, kampanjinformation, information om verksamhet, reklam för kulturevenemang och liknande. Fasadvepor och banderoller bör undvikas som skyltning annat än för tillfälliga evenemang. Dessa alternativ ställer höga krav på anpassning till byggnaden och vepornas och banderollernas utformning.

15 (39) Flaggor Flaggskyltar kan vara fast monterade mot fasad eller skärmtak eller vara hängande i konsoler. De som hänger i konsol och är rörliga, kallas ibland pendelskyltar. Flaggskyltar utformas på olika sätt, de kan bl.a. vara en målad tunn skiva, ljuslåda, neonskylt. De finns både med och utan belysning. Flaggor i allmänhet är inte bygglovspliktiga, men rådgör med samhällbyggnadskontoret eftersom Miljö- och byggnämnden kan förelägga om borttagning om de inte passar in i miljön. Används flaggskyltar bör de placeras i anslutning till entré. De bör inte sticka ut mer än 1,2 meter, med en största skyltyta av 1,0 m2. Flaggstänger kan ofta fungera som skyltning i externa lägen. Små flaggor vid butiksentrén ska placeras minst 2,4 meter från marken till flaggunderkant. Större flaggor är bygglovspliktiga. För flaggor och banderoller, nationsflaggor undantaget, större än två kvadratmeter krävs bygglov. Flaggor med märkesreklam för t ex tobak, glass bidrar till ett rörigt intryck. Evenemangsskyltning med flaggor, vepor och bandroller, med tidsbegränsat bygglov för s.k. tillfälliga åtgärder, kan tillåtas. Vepor och banderoller räknas som skylt och är bygglovpliktiga. Budskapet är ofta av kampanjkaraktär eftersom skylten är tänkt att genom intensiv exponering väcka uppmärksamhet och intresse för något särskilt. Skylten är tillfällig i sin karaktär och sitter ofta uppe under en begränsad tid. Dessutom är de stora och iögonfallande i sin utformning och har stor inverkan på stadsmiljön. Denna typ av skylt innebär en sådan väsentlig ändring av byggnadens fasad som inte kan godtas som permanent åtgärd. Därför beviljas endast tidsbegränsade lov för vepor/banderoller. Sökande har skyldighet att ta bort den tillfälliga skyltningen och återställa platsen. Reklamflaggor på flaggstänger ska undvikas i centrum.

16 (39) Fristående skyltar, reklampelare Fristående skyltar ska placeras så att de inte hindrar framkomligheten eller utgör ett hinder för synskadade. Fristående skyltar får inte placeras så att de försvårar snöröjning och allmänt platsunderhåll. Fristående skyltar som affischpelare bör inte placeras intill gatukorsningar, vid trafikleder eller huvudgator, då de riskerar att skymma utblickar och skära av siktlinjer. De hör i huvudsak hemma i kommersiella miljöer, på gågator, parkeringsplatser och liknande sammanhang. Det är viktigt att lägga stor omsorg vid inplaceringen av pelare. Reklampelare och stortavlors placering ska inte påverka gaturummet och andra offentliga platser negativt.

17 (39) Större fristående pylonskyltar, skyltmast Pyloner och skyltmaster är fristående, har hög synlighet på långt avstånd och lämpar sig utmärkt för företag som behöver vara synliga på långa avstånd. Pyloner är fristående och höga skyltar som med fundament är nedgjutna i marken. Skylten ska placeras på egna fastigheten för verksamheten. Större fristående skyltar, högre än 5 meter, kräver beslut i Bygg- och miljönämnden. De ska anpassas till omgivningens silhuett och är inte lämpliga i centrumlägen. Byggplatsskyltar Byggskyltar, som står inom den egna fastigheten kräver normalt inte bygglov. Hänsyn ska tas till trafiksäkerhet och framkomlighet. Samhällsbyggnadskontoret/ Teknik- service- och fritidsförvaltningen ska tillfrågas.

18 (39) Informationstavla Anslagstavlor ska samla information om evenemang, utställningar med mera. Tavlan får inte bli för stor för att inte blir för dominerande i gaturummet. Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Om anslagstavlor innehåller för många annonser och meddelanden så försvinner informationen lätt i mångfalden. Informationstavlor vid infart till staden handels- och industriområden är ett bra sätt att ge samlad information. Orienteringsskyltar och enklare orienteringstavlor Med orienteringsskylt menar vi en gemensam skylt som sätts upp för att vägleda till olika verksamheter inom ett område. Orienteringsskyltar underlättar för transporter och besökande att hitta. God vägskyltning minskar behovet av hänvisningsskyltar. Orienteringsskyltar innehåller ofta en karta över området, olika verksamhetsnamn, pilar, adresser m.m.

19 (39) Hänvisningsskyltar Hänvisningsskyltar tillåts inte, om de inte står på den egna fastigheten. Undantag är skyltar med standardiserat utförande, som kan sättas upp efter prövning och samråd med Samhällsbyggnadskontoret och Teknik- service- och fritidsförvaltningen. Dessa får inte finnas varaktigt uppsatta utomhus utan tillstånd av väghållaren. I stället för hänvisningsskyltar rekommenderas en sammanfattande orienteringstavla vid infarten till ett industriområde eller köpcentrum.

20 (39) Affisch och affischtavla Affischering på byggnader, elskåp, lyktstolpar mm är inte bygglovpliktiga, men fordrar tillstånd från polis och markägare (i flertalet fall är kommunen markägare). Bollnäs Infocenter har ett antal affischtavlor utställda i centrum avsedda för evenemangsaffischering. Större affischtavlor bör endast tillåtas inom storskaliga miljöer, som t ex industri- och verksamhetsområden. Svårplacerade i småskaliga miljöer. Ska inte placeras så att skylten dominerar stadsmiljön, upplevs som hinder eller skymmer viktiga siktlinjer. Kampanj- och säsongsskyltning Vid evenemangsskyltning med flaggor, vepor och banderoller ska Teknikservice- och fritidsförvaltningen, Samhällsbyggnadskontoret och polisen tillfrågas.

21 (39) Bildväxlande, elektroniska skyltar Med bildväxlande skyltar menar vi skyltar som ändrar utseende. Det kan vara trekantiga stavar som med jämna tidsintervall vrids 1/3-varv varvid ny bild uppstår, det kan vara bildskärmar, rörliga diodskyltar, bakifrån belysta tavlor med växlande bilder, växlande bilder direkt på fasad eller annan yta som inte finns där för att vara skyltbakgrund, löpande text, diodskyltar m.m. Bildväxlande skyltar är svåra att anpassa till kulturhistoriska miljöer och byggnader som har arkitektoniska värden och är därför olämpliga. Denna typ av skyltar är svåra att placera och utforma så att de uppfyller plan- och bygglagens krav på lämplighet. När reklambudskapet inte har anknytning till platsen bör endast platser avsedda för allmän reklam komma i fråga. På dessa platser ställs det dock mycket höga krav på skyltarnas kvalitet. Rörlig belysning i form av t.ex. strålkastare, likställs med bildväxlande skylt och är olämplig i Bollnäs stadsmiljö. Rörliga eller bildväxlande skyltar eller displayer får inte sättas upp i stadskärnan och andra tätbebyggda områden. Denna typ av skylt behandlas restriktivt i hela Bollnäs kommun. Enligt Trafikverket kan rörliga bilder och blinkande skyltar utgöra en trafikfara och bör undvikas. Rörliga eller bildväxlande skyltar eller displayer behandlas restriktivt i anslutning till trafikleder. De kan också ge störande ljus in i bostäder. Bildväxlande/elektroniska skyltar fångar uppmärksamhet på ett effektivt sätt, det estetiska värdet beror på bilderna som visas samt bakgrundens utformning. Bildväxlande skyltar innehåller allmän kampanjinformation, och varureklam som oftast inte har anknytning till verksamhet på platsen. Placering av bildväxlande/elektroniska skyltar måste kunna för ändamålet nödvändiga anslutningar t.ex. el, fiber

22 (39) Trottoarpratare Trottoarpratare bör placeras i direkt anslutning till verksamhetens entré och endast under affärstid. De ska inte uppta större yta på mark än en kvadratmeter. Av säkerhetsskäl (för synskadade) ska sådana skyltar ha en nedre ram som är 0,15 meter hög. Trottoarpratare kräver tillstånd av polismyndighet samt tillstånd från kommunen enligt ordningslagen. De får inte ställas så att de hindrar framkomligheten och utgör någon olycksrisk. Man ska tydligt kunna urskilja en rak gånglinje med fri mått för gående och utan hinder. Ljudskyltar Ljudbudskap, som riktar sig till personer på allmän plats får enligt lokala ordningsstadgan inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd från polisen. Volymskyltar m.m. Även de anordningar som inte är utformade som en traditionell skylt räknas som skylt om de har ett kommersiellt budskap. Hit räknas exempelvis ballonger, zeppelinare mm förankrade till marken, uppställda artefakter etc. Det är syftet och budskapet som är avgörande om den räknas som skylt.

Symbolskyltar En väl inarbetad symbol ger starka och omedelbara impulser till betraktaren. Det krävs inget aktivt läsande, budskapet går in automatiskt. Därför kan det löna sig för butiker och de andra verksamheterna att skapa egna symboler. 23 (39)

24 (39) Allmänna riktlinjer God skyltning kan uppnås om utrymme för skyltar, affischer och annan reklam beaktas redan vid utformning av detaljplanebestämmelser och detaljprojektering av byggnader. Skyltpolicy, som bestämmer placering, storlekar, utformning och färg är ett bra stöd i samlade miljöer. Miljö- och byggnämnden kan då bedöma den arkitektoniska och funktionella helheten på ett tidigt stadium. Läsbarheten hos reklam minskar med mängden skyltar. Antalet skyltar och affischanordningar bör även av stadsbildsskäl minimeras. Vid utbyte av skylt bör krav på upprensning av alltför vild skyltflora ställas, liksom krav på högre eller minst lika god kvalitet på ny skylts utformning. Befintliga skyltar ska efterhand bytas ut mot skyltar som följer policyns intentioner. Kommersiella reklamanordningar utan anknytning till verksamheten på platsen bör endast tillåtas i offentliga miljöer typ affärsgator, kommersiella områden i övrigt och eventuellt vissa samlingsplatser. Stora krav på estetisk utformning kommer att ställas. I bostadsområden, i parker och på torg är sådan reklam olämplig, och bör ej tillåtas. Skyltars storlek och placering ska anpassas till människors förflyttningshastighet i utemiljön. Standardiserade skyltformat utan hänsyn till omgivande skala och miljö är inte godtagbara, vilket kan innebära att större affärskedjors skyltprogram inte accepteras utan anpassning. Målet är att varje skylt lyfter fram sitt budskap med hjälp av arkitekturen, d v s med hjälp av färgen och materialet på byggnaden, samverkan i gatumiljön, andra skyltar, belysning etc. Skyltning ska underordnas stadsbild och byggnadens utformning och ålder. Detta innebär att skyltens form, färg och storlek, placering och eventuell belysning ska anpassas till byggnadens och gaturummets mått, fasaddetaljer, material samt färgsättning. Dekorationsdetaljer i fasaden får inte täckas över. Dörrar och fönster bör i möjligaste mån, med marginal, lämnas fria. Placering av skyltar på tak, vilket förändrar byggnadens huvudform, godtages normalt ej. Skylten ska ha lättläst budskap, med lämplig storlek på texten, och ha lättuppfattlig utformning. Skyltar med text eller bildväxlande innehåll bör undvikas. Likaså reflekterande eller bländande material. Skyltar ska i princip annonsera verksamheten och endast undantagsvis varumärken. Skylten ska placeras på byggnaden eller i anslutning till denna på den egna tomten och inte på allmän platsmark. Upprepning av samma budskap på en skylt i avsikt att göra den större eller längre bör ej tillåtas. Om många företag finns inom en och samma byggnad bör skyltarna sammanföras till en skyltanordning med samordnad utformning (med undantag för mindre entréskyltning). Belysning av skylt ska anordnas så att den inte bländar gående eller trafikanter, den får inte vara dominerande och inte heller störa kringliggande bostäder. Reklam på markiser bör undvikas. Ska sådan förekomma är det att betrakta som skylt, vilket innebär att markisen blir bygglovpliktig. Affischpelare av trekanttyp får inte placeras inom den kulturhistoriskt intressanta delen av innerstaden. De ska i övrigt endast tillåtas, där de inte inverkar negativt på trafiksäkerhet och stadsbild.

25 (39) Helhetssyn Skyltar ska samverka med byggnaderna och gatumiljön samt anordnas så att de inte dominerar stadsbilden. Den lokala anpassningen innebär att rikstäckande affärskedjors skyltprogram måste bearbetas Särskilda riktlinjer för stadsmiljön I stadskärnan är det extra viktigt att hitta ett samlat formspråk där skyltar och skyltkonsoler stämmer väl in med såväl stadsbilden som byggnadens egen karaktär. Efterhand som skyltar byts ut i stadskärnan kommer högre krav på att riktlinjerna följs att ställas. Detta kommer att bidra till att lyfta det gemensamma gaturummet och stärka stadskärnans identitet. En skylt som talar högt konkurrerar inte på lika villkor. Helhetsupplevelsen bör stå i samklang med miljöns särdrag och skyltarnas inbördes förhållande. Detta bidra till att få fram hela stadsmiljön, då får skylten störst effekt på besökaren. Skyltning i stadskärnan bör i huvudsak begränsas till gatuplanet. I den gemensamma gatumiljön som sammanlänkar de olika stadsmiljöerna i Bollnäs stad bör prioritera en mer återhållsam skyltning. Man kan med fördel förutom hängande skyltar även tunna fasadskyltar vara lämpliga. Målade bokstäver direkt på fasaden är en traditionell, enkel och ofta vacker lösning. Här kan även rekommenderas att måla på en skiva med samma färg som fasaden för att enkelt kunna byta skylt vid behov. Kan med fördel användas i nyare miljöer för att förstärka det gemensamma gaturummet. Stora lysande ytor bör undvikas, det är lämpligare med genomlyst text mot färgad bakgrund än tvärtom. Lysande band längs hela butiksfasaden godkänns inte. Skyltens form, färg, storlek i höjd och bredd, samt dess placering ska avgöras av husets arkitektur, inte några andra kriterier. Argument av typen detta är en rikstäckande utformning är inte ett skäl att frångå detta krav. Man säga att en bild säger mer än tusen ord Detsamma gäller skyltar. Det är en tanke som man ska ta med sig in i processen med att ta fram en skylt för sin verksamhet. Vid nyetablering av verksamhet ska den ansvarige för den nya verksamheten ta kontakt med samhällbyggnadskontoret för samråd och eventuellt bygglov. Vår förhoppning är att när du planerar att sätta upp en ny skylt för din verksamhet får en spännande och stimulerande uppgift att ta fram en skylt som är det där lilla extra för just din verksamhet. Vi väntar med spänning på de vackra och kreativa lösningarna som kommer att ge staden ett kreativt tillskott i Stadsmiljön.

26 (39) Skyltning i centrum I centrumområden med gångtrafik och lägre hastigheter kan skyltarna vara mindre och ändå synas. Det är särskilt viktigt att skyltarna anpassas till omgivningen och att man samordnar skyltningen. Här bör stora reklamtavlor och markskyltar undvikas med tanke på framkomligheten. För Bollnäs centrum tas fram en skyltpamflett i samarbete mellan Samhällsbyggnadskontoret, Teknik- service- och fritidsförvaltningen och fastighetsägare och hyresgäster och de berörda m.fl. Syftet med skyltpamflett är: att vara ett verktyg för förvaltningen att styra utformningen av butikernas skyltfönster och butiksskyltar i syfte att dessa ska hålla en sammanhållet hög kvalitet. att tydliggöra gränsdragningar mellan hyresgäst och fastighetsägare samt skapa en balans mellan designen av respektive butik och centrums karaktär som helhet. skapa underlag och ge riktlinjer för hyresgäster samt deras konsulter och leverantörer vid projektering och produktion av butikernas skyltfönster, inredning och skyltning. att uppdatera samtliga befintliga infoskyltar längs gågatan och komplettera med ev. nya informationsstolpar. Informationsskyltar ska ge en tydlig information så att man lätt kan hitta de viktigaste målpunkterna, t.ex. Muséet, Bollnäs Turistbyrå, Kulturskola m.m. hur annonstavlor ska se ut, var de ska finnas och vem som sköter om dessa. Skyltpamfletten blir ett hjälpmedel, för enskilda butiker och fastigheten sammantaget, för att nå en sammanhållen och effektiv skyltning och exponering. Skyltar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader Stor hänsyn ska tas till byggnader och miljöer med kulturhistoriskt värde. Ljuslådor får inte sättas upp på dessa byggnader. Samråd med Samhällsbyggnadskontoret ska ske i god tid. Skyltning i en kvarter En särpräglad och sammanhållen skyltning som är en integrerad del av kvarteret blir tillsammans med markbeläggning och ett fåtal andra fysiska element den röda tråd som kommer att hålla ihop hela kvarteret. Genom den grafiska profil och de skylttyper som tas fram skapas kvarterets identitet. Skyltningen måste vara ren och tydlig och knyta an till kvarterets så typiska industrikaraktär. Strategiska positioner väljs för att de olika skyltkategorierna ska fungera i olika flöden och för olika ändamål.

27 (39) Bollnäs infarter Infartsmiljöer till staden bör ha en gestaltningsmässigt omsorgsfull skyltning fri från reklaminslag. Skyltning vid Bollnäs infarter tillåter endast kommuninformation. Utmed Bollnäs infarter och kringliggande trafikleder inklusive spårbundentrafik bör antalet skyltar begränsas till vad som krävs för att besökare och turister enkelt ska finna nödvändig information. Skyltarna bör ges en enhetlig utformning som integreras i den omgivande miljön. Överflödig och störande skyltning ska inte förekomma. Trafiksäkerheten ska beaktas. Skyltar ska inte placeras så att de innebär fara för trafiksäkerheten. Trafikverket anser att det är olämpligt med skyltar, som inte hör till trafikmiljön, inom vägens/gatans omedelbara närhet (cirka 50 meter) på grund av att de kan distrahera trafikanten. Detta gäller runt infartsleder och liknande, utan intilliggande bebyggelse. Antalet skyltar bör också begränsas längs kajer och broar och längs stadens övriga vattenrum, så att vattenrummets karaktäristiska prägel och skönhet bibehålls. Handels- och industriområden I industriområden och handelsområden finns ofta ett särskilt skyltprogram. Ibland finns det reglerat i detaljplanen och ibland har fastighetsägaren tagit fram ett eget skyltprogram som godkänts av Miljö- och byggnämnden. Denna typ av områden är storskaliga och det är mycket bilar som rör sig här. Skyltarna blir oftast större då de ska synas när man kör förbi och det är mycket viktigt att trafiksäkerheten beaktas vid val och placering av skylt. I områden som t ex Bollnäs Norr, Bollnäs Syd/Häggesta är det viktigt att samordna skyltning samt att skylta på ett sådant sätt att det inte är en fara för trafiken i området. För industriområden, handelsområden och liknande rekommenderas att särskilt skyltprogram tas fram. Placering och utformning Placering Skyten bör placeras så att de inte påverkar byggnadens arkitektoniska helhetsverkan negativt, och inte skymmer karaktäristiska fasaddetaljer. Skyltars placering ska underordnas byggnadens arkitektoniska särdrag, detaljer och uttryck. Detta innebär bland annat att listverk, pilastrar och andra viktiga byggnadsdetaljer inte ska övertäckas av skyltar. Fasad bör inte kläs in med skyltar. Skyltband längs fasad ska undvikas. Skyltar ska sättas på anvisad plats om sådan finns för byggnaden. Skyltar bör placeras i direkt anslutning till verksamheten. Hänvisningsskyltar ska undvikas. Flaggskyltar bör placeras i anslutning till entré. De bör inte sticka ut mer än 1,2 meter. Fasadskyltar får inte sticka upp över takfot. Reklampelare och stortavlors placering ska inte menligt påverka gaturummet, och andra offentliga platser.

28 (39) För att klara gatuunderhåll bör höjdavstånd mellan utstickande skylt och gångbana vara minst 2,4 meter. Skyltar får inte hänga närmare körbanekant än 0,6 meter. Skyltar ska inte placeras på så sätt att det innebär fara för trafiksäkerheten. Fristående skyltar bör placeras i direkt anslutning till verksamhetens entré och inte uppta större yta på mark än en kvadratmeter. Fristående skyltar på mark, ska av säkerhetsskäl ha en nedre ram som är 0,15 meter hög. Polistillstånd krävs för dessa skyltar. För att undvika att människor går in i skyltar, eller att fordon kör på dem, tillämpas riktlinjer för placering. Undantag kan inom rimliga gränser göras för att uppnå lämplig placering i förhållande till byggnadens arkitektur. Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gång-bana på lägre höjd än 2,40 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter.

29 (39) Utformning Skyltars form, färg och storlek ska samordnas med andra skyltar och anpassas till byggnaden och den omgivande stadsmiljön Standardiserade skyltlådor blir lätt klumpiga och behöver ägnas särskild omsorg med tanke på utformning för att kunna anpassas till platsen. Skyltar med rörliga och växlande budskap samt vipp och snurrskyltar ska undvikas. Företags skyltprogram kan behöva anpassas till lokala förhållanden. Produkt- och varumärkesreklam skall inte dominera på skyltar och markiser. Skyltars ljud och ljus skall inte störa boende eller trafikanter. Skyltar ska vara fackmannamässigt utförda och i material och konstruktion som kan underhållas och åldras vackert. Skyltar får inte sådant sätt att de kan förväxlas med trafiksignaler, vägmärken eller utryckningsfordons ljussignaler. Skyltar ska utforma skyltar så att de inte förväxlas med trafiksignaler och utryckningsfordons ljussignaler. Låt tillverka skyltar som är fackmannamässiga på ett sätt som gör att de åldras vackert. klumpiga skyltar ska undvik Skyltar ska i form och färg anpassas till byggnadens utformning och färgsättning. Belysningsstyrkan hos skylten får inte verka störande för boende och trafik. Storlek/proportioner Fotgängare dominerar gatubilden och skyltar kan därför göras relativt små och ändå uppmärksammas. En mindre, väl utformad skylt kan vara effektivare än en stor. Skyltlådor med grov ram och inbyggd belysning är generellt olämpliga i skala och utförande. Smäckra skyltar bör eftersträvas. Skyltstorleken ska alltid anpassas till den aktuella byggnaden. Fasaden får inte täckas helt av skyltar. Flera upprepade skyltar intill varandra är inte tillåtet. Skylt får inte sättas upp på viktiga fasaddetaljer. Finns en anvisad skyltplats på fasaden så ska skylten placeras där. Tillsyn och olovlig skyltning Det är kommunen som ansvara ansvarar för tillsyn gällande skyltar. Polisen ansvarar för tillsynen av nyttjande av allmän platsmark. Det är fastighetsägaren som är juridisk ansvarig för skyltning och är den förste som kontaktas vid överträdelser. Vi rekommenderar att hyresgästerna informeras om bygglovsplikten. I förekommande fall, utanför detaljplanerat område, kontaktas Länsstyrelsen, som driver ärendet vidare.

30 (39) Typografi Ljus text på mörk botten ökar läsbarheten och får skylten att underordna sig fasaden. En ljus botten riskerar att slå ihjäl texten genom bländningseffekt. Text och skyltkulör bör väljas så att den samverkar med fasadens färg. Mörk bottenfärg är oftast att föredra. Tillsyn och olovlig skyltning Det är kommunen som ansvarar för tillsyn gällande skyltar. Polisen ansvarar för tillsynen av nyttjande av allmän platsmark. Det är fastighetsägaren som är juridisk ansvarig för skyltning och är den förste som kontaktas vid överträdelser. Vi rekommenderar att hyresgästerna informeras om bygglovsplikten. I förekommande fall, utanför detaljplanerat område, kontaktas Länsstyrelsen, som driver ärendet vidare. Säkerhet Ansvaret för att upphängningar och infästningar görs säkra åvilar byggherren, d v s i de flesta fall fastighetsägaren. Vippskyltar/snurrskyltar hindrar gångtrafiken och är generellt olämpliga. Bestämmelser om höjdplacering finns i kommunens lokala ordningsföreskrifter. För vippskyltar på trottoar krävs polistillstånd. Tillgänglighet Skyltning ska huvudsakligen ske i form av Pictogram (symbolbilder) samt text på lättförståelig svenska som vid behov kan kompletteras med information på andra språk. Skyltar placeras så att personer med funktionshinder kan hitta dem samt ta del av informationen. En konsekvent utformning och placering är viktig. Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara. Allmänt råd: Orienterande skyltar bör vara lättbegripliga och lättlästa, ha ljushetskontrast och vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer som använder rullstol som av stående personer med nedsatt syn. De bör placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill dem. Textstorleken bör väljas efter läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skyltar bör vara kompletterade med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler. Elektronisk skyltning bör vara utformad så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan uppfatta och förstå den. I promemorian Ds 2008:23 föreslås att Sverige ska tillträda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN-konventionen undertecknades av den svenska regeringen i mars 2007 och trädde i kraft i januari 2009. Sverige har därmed juridiskt förbundit sig att främja, skydda och säkerställa rättigheter för personer med

31 (39) funktionsnedsättning. Dessa rättigheter är grundläggande för den svenska funktionshinderspolitiken. Kommunerna är skyldiga att se till att medborgare kan delta i samhällslivets alla områden på lika villkor som andra. Varor och varuställningar utanför verksamheten är inte tillåtna. Det är enbart tillåtet där det finns möbleringszoner. Utplacering av marschall på offentlig plats kräver polis-tillstånd. Marschaller/brinnande ljus tillåts endast i hållare och i ljuslyktor med stabil bottenplatta och skyddad låga. Marschall, ljuslykta eller blomkruka får inte utgöra hinder eller fara för förbipasserande. Exempel på ljus- och marschallhållare som är godkända av Bollnäs kommun. Stadens ljus Spotlightbelysning av skylten är att föredra då skylten har mörk text på ljus botten. Även belysningsarmaturen kräver omsorgsfull utformning och placering. Friliggande bokstäver med bakomliggande belysning ger ett elegant intryck. Spotlightbelysning ska riktas endast mot skylten och ljusstyrkan (antalet lampor) ska anpassas till omgivningen så att ljusflödet inte dominerar över skyltfönster och allmänbelysning. Rörig, blinkande eller bildväxlande skylt är inte tillåten. Övrig skyltning Olämpliga skyltar bör successivt bytas ut mot skyltar utformade i enlighet med detta skyltpolicy. Samråd först med samhällsbyggnadskontoret och sök sedan bygglov. Ta gärna kontakt även med din gatuförening. Skyltar får ej störa trafiksäkerheten. Skyltar får ej orsaka betydande olägenhet för intilliggande lägenheter och lokaler, t ex genom störande belysning eller olämplig placering. När krävs tillstånd från Trafikverket? Alla vägar består av en vägbana och ett vägområde. Vägområdet varierar men brukar sträcka sig mellan 5-10 m från vägbanan. Om du önskar sätta upp en reklam- eller vägvisningsskylt inom vägområdet ska du kontakta Trafikverket.

32 (39) När krävs tillstånd från kommunen? Om du önskar sätta upp en skylt inom detaljplanelagt område krävs bygglov. En sådan ansökan görs hos kommunens samhällsbyggnadskontor. När krävs tillstånd av Länsstyrelsen? Om du vill sätta upp en skylt inom 50 meter från vägområdet krävs alltid tillstånd enligt 46 väglagen. Länsstyrelsen prövar om skylten kan komma att påverka trafiksäkerheten negativt. Detta görs efter samråd med Trafikverket. Dessutom görs en prövning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS) om skylten inte enbart ska monteras tillfälligt. En prövning enligt LGS sker av alla "tavlor, skyltar, inskrifter eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål". Prövningen sker utifrån en bedömning om skylten kan komma att inverka menligt på landskapsbilden. Om du vill sätta upp en skylt mer än 50 meter från vägområdet krävs endast tillstånd enligt LGS. Även denna ansökan prövas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska ta ut en ansökningsavgift för sin handläggning enligt följande: Prövning enligt väglagen - 700 kr Prövning enligt LGS - 3 700 kr Prövning enligt båda lagarna - 4 400 kr Trafikverket måste kunna underhålla och sköta vägområdet, utan att föremål som ägs av andra ska hindra eller försvåra.

33 (39) Otillåten reklam utanför vägområdet Kommunerna kan se till att reklamskyltar som står utanför vägområdet, och som inte har tillstånd att stå där, kommer bort. De har tillsynsansvar enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning och kan förelägga att otillåten reklam ska tas bort, sätta ut viten och vidta åtgärder på den ansvariges bekostnad. Reklamskyltar utmed väg Om du vill sätta upp en reklam- eller informationsskylt utmed en väg kan det krävas tillstånd från Länsstyrelsen, Trafikverket eller kommunen. Därutöver krävs tillstånd från markägaren. Ingen reklam utan tillstånd Det krävs någon form av tillstånd för att få sätta upp reklamanordningar intill en allmän väg. Inom vägområdet är det väghållningsmyndigheten som beslutar med stöd av väglagen (Trafikverkets region för en statlig väg). Utanför vägområdet är det länsstyrelsen som beslutar, utom i de fall det är detaljplanelagt område. Då är det kommunen som beslutar om bygglov. Om reklam sätts upp inom vägområdet utan tillstånd har Trafikverket rätt att ta bort den. Trafikverket förvarar reklamskylten i minst tre månader, och ägaren kan hämta ut den. Om reklamanordningen kan betraktas som skräp utan värde kastas den. Skyltning i glesbygd och längs allmänna vägar Skyltning förekommer även på landsbygden, dels i form av hänvisningsskyltar, dels som skyltning i anslutning till olika verksamheter. Då landsbygden utgör en miljö som till stor del är fri från kommersiell skyltning, ligger det också ett allmänt intresse i att bevara denna miljö skyltfri. Samtidigt måste de näringsverksamheter och dylikt som är lokaliserade till glesbygden ges möjlighet att exponera sig mot kunder och allmänhet. Då skyltning inte är bygglovspliktigt utanför detaljplanelagt område finns heller inga möjligheter för bygg- och miljönämnden att reglera detta. Dock krävs för varaktigt uppsatta skyltar tillstånd från Länsstyrelsen, om de inte upplyser om en verksamhet på platsen (LGS 6-7 ). Därutöver torde rent allmänna varsamhetskrav (se t.ex. PBL 3 kap. 10 ) kunna ställas på all skyltning som placeras direkt på byggnad. Vid skyltning på landsbygden är också eventuell påverkan på landskapsbilden en viktig faktor att ta hänsyn till. Uppsättande av skyltar vid allmän väg utanför planlagt område kräver tillstånd från Länsstyrelsen om de inte är uppsatta på byggnad och upplyser om en verksamhet på platsen (Väglagen 46 ). Sådana skyltar är ofta ett missprydande inslag i landskapet. Skyltar inom vägområdet kräver Trafikverkets tillstånd men tillåts som regel inte. Det bästa är enligt trafikverket om hänvisningsskyltar kan sättas upp i form av vanliga vägskyltar.

34 (39) Som riktlinjer för skyltning i glesbygd kan således nämnas: Hänsynstagande gentemot landskapsbild, kulturmiljö och byggnadskultur. Hörsamhet mot tillståndsplikt för uppsättning av skyltar utomhus enligt lagen om gaturenhållning och skyltning (LGS). Hörsamhet mot väglagens bestämmelser om skyltning vid allmän väg Kommunens skyltning grafisk profil Skylt i områden med detaljplan: Enligt PBL, kap 8, 3 krävs bygglov för att här sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Skylt utanför planlagt område: Här krävs det tillstånd. Sökes hos kommunen eller Länsstyrelsen som prövar enligt naturvårdslagen. Skyltning på landsbygd Skyltar får inte förstöra landskapsbilden! Länsstyrelsen ger och Naturvårdsverket ut riktlinjer för skyltar. I naturlandskapet och i känslig kulturmiljö hör inte kommersiell skyltning hemma. Undantagna är också miljöer som parker, torg, träd- och planteringszoner och i vattenbrynet. Enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning är markägare skyldiga att söka tillstånd för att sätta upp en förbudsskylt som avvisar allmänheten från ett område som är av betydelse för friluftslivet. Enligt lagen är det kommunerna som är tillståndsgivande myndighet samt utövar den omedelbara tillsynen av lagen.

35 (39) Bygglovsplikt Parabol med reklam som upptar max av parabolens yta räknas inte som skylt. Markiser med liten text på det s.k. fladdret räknas inte som skylt. Jalusier räknas inte som skylt när storleken på textytan blir mindre än 0,2 m 2, se reklamytor. Paraboler, markiser och jalusier kan dock vara bygglovpliktiga i de fall där det blir en avsevärd fasadändring genom att dessa sätts upp. Bygglov innebär Bygglov innebär att en prövning gjorts att en åtgärd (t.ex. sätta upp en skylt) är lämplig med hänsyn till fasaden och stadsbilden i enlighet med plan- och bygglagens krav (PBL). Komplicerade ärenden, däribland alla avslagsärenden, går till stadsbyggnadsnämnden för beslut. Övriga ärenden beslutas på delegation, d.v.s. av tjänstemän på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden. För att du ska få sätta upp din skylt på en fastighet som du inte äger krävs även tillstånd av fastighetsägaren. Ta därför kontakt med fastighetsägaren innan du startar ditt skyltprojekt. Tidsbegränsat lov/upprepat lov av säsongskaraktär Tidsbegränsat lov kan beviljas, på sökandes begäran, om åtgärden avses pågå en begränsad tid. Det tidsbegränsade lovet kan lämnas för högst 5 år med möjlighet till förlängning med höst 5 år; sammanlagt högst 10 år. För skyltar brukar dock avsevärt kortare tider komma i fråga. När tiden löpt ut ska den tillfälliga åtgärden vara borttagen eller ha upphört. Behöver en skylt sättas upp periodvis, exempelvis under sommarsäsong, kan ett lov ges för samma skyltning utan ny prövning under två eller flera år i följd, om lovet utnyttjas inom ett år från det att åtgärden senast avslutats. Bygglov krävs också för större flaggor med reklamsyfte uppfällbara markiser med reklamsyfte -betraktas som skylt fast monterade markiser med mera. Bygglovsfri skylt Om man sätter upp en skylt som är mindre än 0,2m 2 anser vi att den inte är lovpliktig under följande förutsättningar: max en 0,2m 2 stor skylt per verksamhet, skylten sitter på en byggnad, skylten sitter på bottenplanet skylten skymmer inte viktiga detaljer på byggnaden, skylten är max 10 cm tjock, skyltytan för skylt med fristående bokstäver räknas inom en omslutande tänkt linje, skylten är inte belyst. Paraboler, markiser, jalusier, stöldskydd och liknande med omfattande reklambudskap. Paraboler, markiser, jalusier, stöldskydd och liknande med omfattande reklambudskap blir skyltar när reklambudskapet är dominerande på anordningen. Vår tolkning av hur dessa skyltar uppfyller plan- och bygglagens krav. Denna form av skylt bedöms enligt liknande skyltanordningar beskrivna i detta program, d.v.s. parabol på tak är takskylt, markis är en volymbildande skylt m.m.

36 (39) Att ansöka om bygglov för skylt För att din ansökan ska kunna behandlas så snabbt som möjligt bör den innehålla följande: Ansökningsblankett med fastighetsbeteckning och adress. Situationsplan som visar skyltens placering, skalan 1:400 Fasadritning med skyltens placering, skal 1:100. Bild eller ritning som visar skyltens budskap, utformning, färg och material samt teknisk uppbyggnad. Om skylten har belysning ska detta redovisas. Frihängande skylt ska måttsättas från mark till underkant. Komplettera gärna din ansökan med foto eller fotomontage så blir bilden tydligare av hur din skylt kommer att se ut. Ansökan göras direkt på kommunens hemsida www.bollnas.se eller skrivas ut och skickas till: Samhällsbyggnadskontoret, 821 80 Bollnäs. För att kunna sätta upp skylten krävs alltid fastighetsägarens tillstånd. På allmän plats krävs tillstånd från Polisen samt fastighetsägaren.

37 (39) Lagstiftning Plan- och bygglagen Väglagen Miljöbalken Kulturminneslagen Vägmärkesförordningen Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 11 juni 1998 (SFS1998-884) Ordningslagen Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Bollnäs kommun Polisens uppsikt över föreskrifternas tillämpning. Plan- och bygglagen (PBL) Plan- och bygglagen (PBL) talar om vad som betraktas som skyltar. PBL säger att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden men även natur- och kulturvärden. Skyltens form och färg har också betydelse för en god helhetsverkan. Man måste även tänka på trafiksäkerheten innan man sätter upp skyltar. Skyltens konstruktion ska ha en säker bärförmåga och beständighet. Bygglovet prövas av miljö- och byggnämnden som väger in PBL:s hänsyn. Bygglov behövs för att sätta upp och väsentligt ändra skyltar inom område med detaljplan. Trafik- och gatunamnsskyltar är inte bygglovspliktiga. I Plan-och Bygglagen, PBL, regleras i vilken omfattning skyltar är bygglovspliktiga samt hur de ska se ut och placeras. Detta säger plan- och bygglagen (PBL) (1987:10) 8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan 3 I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2, bygglov för att 1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende, 2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar, och 3. PBL, kap 3, 12: Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.