Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne
Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader 3 2. STÖRRE REGIONALA STRÅK FÖR ARBETSPENDLING 5 3. INPENDLING TILL TÄTORTSKÄRNOR I LOKALA ARBETSMARKNADSOMRÅDEN 7 3.1 Trelleborg 8 3.2 Ystad 9 3.3 Simrishamn 10 3.4 Osby 11 3.5 Kristianstad 12 3.6 Hässleholm 13 3.7 Perstorp 14 3.8 Helsingborg 15 3.9 Landskrona 16 3.10 Malmö 17 3.11 Lund 18
1. Bakgrund Som en del i arbetet med att utveckla underlag och metoder för att studera tillgängligheten i Skåne har en studie genomförts av arbetspendlingens struktur, både i ett regionalt och i ett lokalt perspektiv. En ökad kunskap om arbetspendlingens struktur kan ge kunskap om vilka relationer som är betydelsefulla för att skapa en ökad regional tillgänglighet. En viktig aspekt är att inte enbart studera vidgningen av befintliga arbetsmarknadsregioner utan att även befintliga arbetsmarknader bör integreras bättre. 1.1 Lokala arbetsmarknader Enligt den definition av lokala arbetsmarknader som används av SCB och NUTEK består Skåne av tre lokala arbetsmarknadsregioner; Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad som innefattar hela södra och västra Skåne, Kristianstads lokala arbetsmarknad och Älmhults lokala arbetsmarknad, som Osby kommun tillhör. Bilden nedan visar att de lokala arbetsmarknaderna i vissa fall är dåligt integrerade, vilket exempelvis gäller Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad, där Helsingborg utgör en egen tydlig inpendlingsnod och där pendlingen mellan noderna är relativt liten. Lokala arbetsmarknader i Skåne 2004 Region Skåne har arbetat med att på en mer lokal nivå kunna studera pendlingens struktur. Med pendling mellan tätorter som utgångspunkt kan elva arbetsmarknadsområden urskiljas. Dessa områden är uppbyggda kring tätortskärnor där minst hälften av de förvärvsarbetande också har sin bostad i samma ort. Dessa mindre lokala arbetsmarknadsområden kan fungera som ett bra komplement till de större lokala arbetsmarknaderna och visa på potential för och behov av regionintegrering.
Tätortsbaserade lokala arbetsmarknadsområden i Skåne Kartan visar att pendlingen är utbredd kring de större inpendlingsorterna, som Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Även Hässleholm och Ystad har en relativt stor regional funktion som inpendlingsorter. Mindre orter som Landskrona, Trelleborg, Simrishamn, Perstorp och Osby behåller sin ställning som tätortskärnor eftersom en stor del av de förvärvsarbetande har sin bostad i tätorten, men samtidigt har små pendlingsomland.
2. Större regionala stråk för arbetspendling I kartorna nedan redovisas arbetspendlingen på stråk i Skåne baserat på pendlingsdata från 2006-12-31 (för en närmare beskrivning av metoden se faktaruta nedan). Stråk med mer än 3000 pendlare i Skåne Stråk med mer än 2000 pendlare i Skåne De största pendlingsstråken, som binder samman Malmö, Helsingborg och Lund, samt även innefattar Öresundsbron, har mer än 10 000 pendlare. Eftersom inga data finns för arbetsplatser eller bostäder i Danmark är det inte möjligt att se hur bropendlarna fördelar sig på de skånska stråken. Mer än 3000 pendlare finns, förutom i dessa stråk, i de större pendlingsrelationerna runt Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Om analysen breddas till att omfatta stråk med mer än 2000 pendlare bildas ett nät som binder samman de olika hörnen och de större tätorterna i Skåne, exempelvis pendling från Kristianstad, Hässleholm och Ystad till Malmö/Lund. Fakta tillgänglighetsmodellen och stråkberäkningar: Region Skåne har sedan flera år arbetat med en metod för att beskriva geografisk tillgänglighet oberoende av administrativa gränser. Lösningen ligger i ett system med rutor (500*500 meter stora). För varje ruta finns en stor mängd statistik, däribland bostäder och arbetsplatser kopplat till befolkningsregistret. Ett program används för att räkna ut den närmsta vägen från bostad till arbetsplats för samtliga förvärvsarbetande i Skåne. Programmet antar att samtliga kör bil till arbetet och den närmsta vägen beräknas efter sträckan och vägarnas hastigheter. Metoden ger ett bra underlag till hur pendlingen ser ut i stråk och har stora fördelar, bland annat är det här möjligt att se hur flera tätortsrelationer aggregeras till ett stråk, vilket inte är möjligt med traditionell pendlingsdata på tätortsnivå. Pendlingens påverkan på transportsystemet framträder därför också tydligt. Denna modell har används både för den regionala analysen i kapitel 2 och för analysen kring inpendlingen till de 11 tätortskärnorna i kapitel 3. Stråken visar funktionella samband mellan orter och skall inte förväxlas med antalet pendlare på vägarna. Att pendlingen ligger på vägnätet har en liten betydelse i de fall då väg- och järnvägsstråk går parallellt. De järnvägsstråk som inte går parallellt med en stor väg tenderar dock att underdimensioneras eller att helt försvinna, på samma sätt som vissa vägstråk blir överdimensionerade. Detta är en aspekt man måste ha med sig när man studerar kartorna.
Stråken med mer än 1000 arbetspendlare bildar, förutom ett nät som binder samman Skånes olika delar, även ett finmaskigare nät av pendlingsstråk runt tätorterna Hässleholm, Ängelholm, Ystad och Trelleborg. Stråken knyter nu även samman Skåne mellan Kristianstad och Helsingborg och andra viktiga tvärförbindelser framträder som Trelleborg-Lund och Eslöv- Landskrona. Stråk med mer än 1000 pendlare i Skåne
3. Inpendling till tätortskärnor i lokala arbetsmarknadsområden Knappt två tredjedelar av de skånska förvärvsarbetande har sin arbetsplats i någon de elva tätorter som utgör centrum i Skånes lokala arbetsmarknadsområden. Följande analys har som syfte att beskriva de elva tätorternas pendlingsomland och vilka relationer som är viktiga för pendlingen. Att pendlingsdatan nu är uppdelad på olika tätorter ger en bättre bild av de lokala resandemönstren och vilka relationer som är betydelsefulla från ett lokalt perspektiv. Metod: Om en minst 1 % av de förvärvsarbetande i den tätort som är centralort i ett lokalt arbetsmarknadsområde pendlar på ett stråk har detta pekats ut i kartan. Undantagen gäller de större tätorterna, Lund och Helsingborg, där gränsen har satts vid 0,5 % och för Malmö, där gränsen har satts vid 0,25 %.
3.1 Trelleborg Stråk för inpendling till Trelleborg Fakta om pendlingen till Trelleborg: Trelleborgs lokala arbetsmarknadsområde är relativt litet. Det innefattar förutom Trelleborg bara ett fåtal tätorter, varav de större finns längs sydkusten. Andra större tätorter med betydande utpendling till Trelleborg är Skanör/Falsterbo, Svedala och Malmö. Det finns ett stort område som ligger utanför de större stråken. En betydande pendling sker på små vägar med många små och diffusa pendlingsrelationer. Viktiga stråk för inpendling till Trelleborg: E6 Malmö-Vellinge-Trelleborg Falsterbonäset-Trelleborg väg 511 108 Lund/Svedala-Trelleborg Väg 9 Små lokala stråk från nordost
3.2 Ystad Stråk för inpendling till Ystad Fakta om pendlingen till Ystad: Ystad har, trots att det är en ganska liten tätort, ett relativt stort pendlingsomland. Det finns en betydande inpendling från orter som Tomelilla, Sjöbo, Skurup, samt Malmö och Lund. Ystad har ett spritt pendlingsmönster, med diffusa relationer mellan de starka stråken. Tomelilla är en delkärna i Ystads arbetsmarknadsområde. Viktiga stråk för inpendlingen till Ystad: E65/Ystadbanan Väg 9 som är viktig för pendlingen både österifrån och från Simrishamn Väg 16/11/13 Lund-Sjöbo-Ystad Väg 19 samt Österlenbanan från Tomelilla
3.3 Simrishamn Stråk för inpendling till Simrishamn Fakta om pendlingen till Simrishamn Simrishamn har den mest lokalt präglade pendlingen av de 11 tätorterna. 91 % av de förvärvsarbetande i Simrishamn har max 10 km. resväg från bostad till arbete. De viktigaste vägarna är väg 9 och väg 11. Väg 9 binder samman Simrishamns med både Ystad och kusten i norr. Det finns också ett lokalt betydelsefullt stråk längs kusten från söder.
3.4 Osby Stråk för inpendling till Osby Fakta om inpendlingen till Osby: Södra stambanan samt vägarna 19 och 23 är starkt dominerande för inpendlingen till Osby. Förutom dessa finns två lokala stråk från Lönsboda och Sibbhult. Dessutom en del spridd pendling från väst. En betydelsefull pendling finns redan i dag i de relationer som kommer att betjänas av Tvärleden.
3.5 Kristianstad Stråk för inpendling till Kristianstad Fakta om pendlingen till Kristianstad: Kristianstad är en ort med en stor regional funktion. Inpendling sker från hela Skåne. Pendlingen är relativt koncentrerad kring de större stråken, men det finns ett antal lokala stråk med stor betydelse. Det finns också mycket diffus pendling mellan stråken, framförallt söderifrån. Tätorten Kristianstad är relativt liten i förhållande till sitt tätbefolkade omland. Det finns ett stort antal medelstora och små tätorter på avståndet 5-30 km, exempelvis Åhus, Bromölla, Hässleholm, samt de tätorter som ligger längs stråken väg 19, där nästan hälften av alla som förvärvsarbetar i Kristianstad är bosatta. Sibbhult och Bromölla är större delkärnor inom Kristianstads arbetsmarknadsområde. Viktiga stråk för pendling till Kristianstad: Järnvägsförbindelserna i stråken Malmö/Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad-Bromölla Vägarna 21, 23 och 19 Som betydelsefulla lokala stråk kan nämnas Åhus-Kristianstad och väg 1060 Arkelstorp- Kristianstad
3.6 Hässleholm Stråk för inpendling till Hässleholm Fakta om pendlingen till Hässleholm: Det geografiska läget i mitten av Skåne, samt stadens roll som knutpunkt skapar ett tydligt stjärnformat inpendlingsmönster. Till skillnad från orterna i syd har Hässleholms pendlingsomland en struktur de flesta större orter ligger i anslutning till en större transportled. Detta i kombination med att transportmöjligheterna är mycket goda i många av stråken innebär god tillgänglighet, vilket är en av förklaringarna till att pendlingsomlandet geografiskt vuxit sig så stort. Endast 45 % de förvärvsarbetande i Hässleholm bor inom 5 km från arbetet och nästan 2/3 bor mer än 15 km från arbetet. Endast Lund har fler långpendlare. Resmöjligheterna är gott försörjda från de flesta vädersträck med undantag för ost/nordost. Här sker en del pendlande på mindre stråk. Utanför Hässleholms arbetsmarknadsområde finns det ett antal större orter med en betydande utpendling till Hässleholm, däribland Kristianstad, Lund och Osby. Detta är ytterligare ett exempel på Hässleholms regionala betydelse. Sösdala är en delkärna med inom Hässleholms arbetsmarknadsområde. Viktiga stråk för inpendling till Hässleholm: o 5 av armarna från Hässleholm har järnvägstrafik. o Riksvägarna 21 och 23. o Väg 119 och en lokal pendlingsväg till Knilslinge.
3.7 Perstorp Stråk för inpendling till Perstorp Fakta om inpendlingen till Perstorp: Perstorp har en dominerande lokal inpendling men också en stor inpendling från större orter som Helsingborg, Lund, Hässleholm och Kristianstad. De två dominerande stråken är väg 21 och väg 108
3.8 Helsingborg Stråk för inpendling till Helsingborg Fakta om inpendlingen till Helsingborg: Helsingborg har liksom Malmö och Lund en stor regional funktion. Till skillnad från de förstnämnda har pendlingen dock en mer lokal karaktär. 66 % av de förvärvsarbetande i Helsingborg bor max 10 km från arbetet, att jämföra med 52 % för Lund. Helsingborg har en mycket stor inpendling från närliggande medelstora och mindre tätorter som ligger inom ett avstånd av 5-25 runt centralorten. Spridd och diffus pendling finns framförallt området norr om Helsingborg och från Bjärehalvön. Inpendlingen från sydost är mycket liten och det finns få naturliga förbindelser i den sträckningen. Kanske kan detta ändras med en genare sträckning av väg 109, som då blir den naturliga kopplingen mot Mellanskåne. Helsingborgs arbetsmarknadsområde är ganska stort geografiskt, men innehåller ett antal delkärnor; Ängelholm, Höganäs, Klippan, Örkelljunga och Skånes Fagerhult. Detta är en följd av främst två faktorer. Dels är pendlingsavstånden av tradition ganska korta i nordvästra Skåne, dels leder de långa avstånden till att det fortfarande finns relativt små avgränsade arbetsmarknader. Här finns med andra ord fortfarande en stor regionintegreringspotential. Viktiga stråk för inpendling till Helsingborg: E6 och Västkustbanan för pendling norr- och söderifrån Väg 111 och ett mindre lokalt stråk för pendling från Höganäs E4 från Örkelljunga Väg 109 från Ekeby Väg 21 från Klippan
3.9 Landskrona Stråk för inpendling till Landskrona Fakta om pendlingen till Landskrona Landskrona har en relativt stor lokal inpendling, men också en stor inpendling på avstånden 20-35 km, från Helsingborg, Lund och Malmö. Från närliggande mindre orter är pendlingen ganska liten. Landskrona är centralort för ett pendlingsomland som kännetecknas av så kallade felande länkar, dvs. ogena vägförbindelser som förbinder orter utan någon större samverkan mellan varandra. Det är få av dessa vägar som har någon betydelse som mer än lokala stråk. Viktiga stråk för pendlingen till Landskrona: E6 från Malmö och Helsingborg Västkustbanan Malmö-Lund-Landskrona-Helsingborg Väg 17 från Teckomatorp/Svalöv
3.10 Malmö Stråk för inpendling till Malmö Fakta om inpendlingen till Malmö: Malmö har en mycket stor regional funktion med inpendling från alla delar av Skåne och framförallt från hela den sydvästra delen. Ingen annan tätort i Skåne har en inpendling som är så spridd. Även om det är ett stort resande i de starka stråken är det en i absoluta tal stor pendling från små orter, som bland annat saknar gena kollektiva förbindelser till Malmö. Många av dessa har också långa pendlingsavstånd. Sjöbo är en delkärna inom Malmös arbetsmarknadsområde. Viktiga stråk för pendling till Malmö: E6 Trelleborg-Malmö Falsterbo-Malmö (väg 100 och E6) E65/Ystadbanan från Ystad E6 och Västkustbanan för pendling norrifrån E22 Södra stambanan Väg 11
3.11 Lund Stråk för inpendling till Lund Fakta om inpendlingen till Lund: Lund har liksom Malmö en stark regional funktion, i relativa termer ännu starkare i förhållande till tätortens storlek. Hälften av alla som arbetar i Lund bor mer än 10 km från arbetet. En intressant skillnad jämfört med Malmö är att pendlingen från Lund inte är lika spridd. Den sker i större utsträckning från större tätorter. Som en följd av detta är också tillgängligheten bättre och förutsättningarna för kollektivresande godare. Eslöv är en delkärna inom Lunds arbetsmarknadsområde. Viktiga stråk för pendling till Lund: Väg 100/E6 från Falsterbonäset/Vellinge och vidare mot Lund E65/Ystadbanan från Ystad via väg 108 från Svedala E6 och Västkustbanan för pendling norrifrån E22 Södra stambanan och väg 23 Väg 11 Sjöbo-Lund Väg 113 Eslöv-E22 Väg 108 från Kävlinge