INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280) Allmänna valen 1985. Del 3, Specialundersökningar = General elections 1985. Vol 3, Special Surveys Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen-a-198503

Allmänna valen 1985 Del 3 Specialundersökningar Lis Berling-Agståhl Sören Holmberg Olle Johansson Leif Lemon Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1987

General elections 1985 Vol 3 Special Surveys Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 1987 Tidigare publicering Uppgifter rörande riksdagsvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Riksdagsmannavalen 1909-1968 samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Uppgifter rörande kommunala valen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Kommunala valen 1919-1966 samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Resultat för riksdagsvalet 1985 har tidigare publicerats i Allmänna valen 1985 Del 1 Riksdagsvalet den 15 september 1985. Resultat för kommunala valen 1985 har tidigare publicerats i Allmänna valen 1985 Del 2 Kommunala valen den 15 september 1985. Uppgifter om valdeltagande vid riksdagsvalet 1985 har redovisats i Statistiska meddelanden Be 36 SM 8601 samt uppgifter om valdeltagande för utländska medborgare vid kommunala valen 1985. i Statistiska meddelanden Be 37 SM 8601. Resultaten från 1985 års valundersökninq publiceras som rapport nr 10 i serien Valundersökningar. Väljare och val i Sverige. Previous publication Reports on the elections to the Riksdag have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the elections to the Riksdag 1909-1968 and from 1970 under the title of General elections. Reports on the communal elections have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the Communal elections 1919-1966 and from 1970 under the title of General elections. Results on the election to the Riksdag in 1985 have been published in General elections 1985. Vol 1. The election to the Riksdag in 1985. Results on the communal elections in 1985 have been published in General elections 1985. Vol 2. The communal elections in 1985. Participation at the election to the Riksdag 1985 have been shown in Statistical Reports Be 36 SM 8601 and participation of aliens at the communal elections 1985 in Statistical Reports Be 37 SM 8601. The results of the 1985 election study have been published in Valundersökningar report number 10. Väljare och val i Sverige. Published by Statistics Sweden, S-115 81 Stockholm ALLF 410 6 132 ISBN 91-618-0161-5 ISSN 0347-8106 Printed in Sweden Civiltryck AB, Stockholm 1987

3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed den tredje delen av redogörelsen för allmänna valen 1985. Den omfattar översikter av riksdagens sammansättning, tre valdeltagandeundersökningar - bland utlandssvenskar, valdeltagandet i riksdagsvalet samt valdeltagandet bland utländska medborgare i kommunfullmäktigvalet - och dessutom en redogörelse för den s k valundersökningen 1985. Rapporten avseende valundersökningen 1985, avsnitt 5 i denna publikation, har utarbetats av Sören Holmberg vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Olle Johansson och Lis Berling-Agståhl vid utredningsinstitutet står för den del av arbetet med föreliggande rapport, som utförts vid statistiska centralbyrån. Leif Lemon har tagit fram tabellerna. Stockholm 1987 STEM JOHANSSON Ingrid Munck Utredningsinstitutet

4 Innehåll Contents 7 Svensk-engelsk ordlista 9 Sammanfattning på engelska 11 Inledning 13 1 Riksdagsvalet 1985 34 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1985 44 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1985 66 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1985 79 5 Väljarna valde. Valundersökning 1985, intervjuundersökning (se innehållsförteckning i anslutning till avsnittet sid 80) List of terms Summary Introduction 1 Election to the Riksdag 1985 2 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1985 3 Participation at the election to the Riksdag 1985 4 Participation among aliens at the communal elections 1985 5 The 1985 election study. Interview sample survey (see p. 80) Tabeller 1 Riksdagsvalet 1985 14 1.1 Riksdagsvalet 1985 valkretsvis. Beräkning av antalet fasta mandat Tables 1 Election to the Riksdag 1985 1.1 Election to the Riksdag 1985 by constituency. Calculation of the number of fixed seats 15 1.2 Riksdagsvalet 1985 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 16 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1985/86 17 1.4 Riksdagens sammansättning vid början av 1986 års riksdags vårsession 18 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner 20 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat pä postkontor vid 1985 års allmänna val 22 1.7 Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1982 och 1985. Kommunvis 1.2 Election to the Riksdag 1985 by constituency. Distribution of seats by party 1.3 The composition of the Riksdag 1929-1985/86 1.4 The composition of the Riksdag at the beginning of the 1986 spring session 1.5 Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions 1.6 Postal voters by county at the General elections 1985 1.7 Change of shares of votes by party in percentage units between the elections to the Riksdag 1982 and 1985 by municipality

5 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1985 (de i särskild röstlängd upptagna) 35 2.1 Riksdagsvalet 1985 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön 36 2.2 Riksdagsvalet 1985. Röstberättigade utlandssvenskar. Fördelning efter valkrets och bosättning 2 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1985 2.1 Election to the Riksdag 1985 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex 2.2 Election to the Riksdag 1985. Entitled to vote. Swedes abroad entitled to vote by constituency and country of residence 40 2.3 Riksdagsvalet 1985. Valdeltagande bland utlandssvenskar. Fördelning efter bosättningsland och valkrets 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1985 47 3.1 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 47 3.2 Riksdagsvalet 1985 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 43 3.3 Riksdagsvalet 1985 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 52 3.4 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 53 3.5 Riksdagsvalet 1985 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd 55 3.6 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder 56 3.7 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd 57 3.8 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning 59 3.9 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder 61 3.10 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön och yrke 63 3.11 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder 65 3.12 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1985 68 4.1 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön och medborgarskapsland 68 4.2 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 69 4.3 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland och ålder 2.3 Election to the Riksdag 1985. Swedes abroad voters by constituency and country of residence 3 Participation at the election to the Riksdag 1985 3.1 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex and age 3.2 Election to the Riksdag 1985 by county. Voters by sex 3.3 Election to the Riksdag 1985 by county. Voters by sex and age 3.4 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, marital status and age 3.5 Election to the Riksdag 1985 by county. Voters by sex and marital status 3.6 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, employment status and age 3.7 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, employment status and marital status 3.8 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, industry and occupational status 3.9 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, industry and age 3.10 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex and occupation 3.11 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, occupation and age 3.12 Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, income and age 4 Participation among aliens at the communal elections 1985 4.1 Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex and native country 4.2 Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex and aqe 4.3 Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, native country and age

6 72 4.4 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 73 4.5 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland, civilstånd och ålder 78 4.6 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, sammanräknad inkomst och ålder 5 Valundersökning 1985. Intervjuundersökning (se innehållsförteckning sid 80) 4.4 Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, marital status and age 4.5 Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, native country marital status and age 4.6 Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, total income and age 5 The 1985 election study. Interview sample (see list of tables p. 80)

7 List of terms administrativt arbete affärsbiträde andra kammaren andra tjänster annat kontorsarbete anställd antal arbetar i eget hushåll Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (S) arbetslös av banker och försäkringsinstitut bokförings- och kassaarbete bosättningsland byggnadsindustri Centern (C) civilstånd civilt bevaknings- och skyddsarbete differens därav efter ej ej angiven yrkestillhörighet ej identifierbar ej registrerad el-, gas-, värme- och vattenverk elektroarbete eller enkammarriksdag fast mandat fastighetsförvaltn ing fastighetsskötsel, städning fiske Folkpartiet (FP) administrative work assistant the second chamber other services other office work employee number keeping house the Social Democrats unemployed of banks and insurance institutes accounting and cash work country of residence building industry the Centre Party marital status civil guard and protective work difference of which by not not given occupational possession not identified not registered electricity, gas, heat and water board electrical work or unicameral riksdag fixed seats real-estate administration housetending, cleaning fishing the Liberals företagare församling första kammaren försäljning förut bevistade riksdagar förändring gifta glesbygd grov- och diversearbete gruv- och stenbrytningsarbete gruvor humanistiskt, konstnär- 1igt och mil i tärt arbete husligt arbete häl so- och sjukvård i arbetskraften ingen inkomst jakt jordbruk jordbruks- och djurskötsel järnbruks-, metall- och gjuteriarbete kameralt och kontorstekniskt arbete kemiskt- och cellulosatekniskt arbete kod kommersiellt arbete kommun kriminalvårdsanstalt kvinnlig kvinnor land lantbruks- och trädgårdsledning employer parish the first chamber sale earlier sessions change married sparsely populated areas heavy and labour work mining and quarrying work mines humanistic, artistic and military work house work hygiene and nursing in the labour force no income hunting agriculture farming and animal management ironworks, metal and foundry work clerical work chemical and cellulosa technical work code commercial work municipality prison female women country agriculture and garden management

8 lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 1itteratur och konst livsmedelsarbete län mandat mani ig maskinskötsel medborgarskapsland medelålder medhjälpande familjemedl em mil i tärt arbete mineralbrott Moderata Samlingspartiet (M) motorskötsel mureri- och betongarbete målnings- och lackeringsarbete män nykterhets vårdsansta It näringsgren ogift parti partiförsäljning och agentur parti- och detaljhandel pedagogik post- och televerk postkontor poströst postställe procentuell förändring restaurang- och hotellrörelse riksdagsledamöter riksdagsvalkvot röstande röstberättigade samfärdsel samtliga servicearbete sjukhus skogsbruk farming, forestry and fishery work literature and art food work county seat male machine work native country average age unpaid family worker military work mineral breaking the Conservatives motor work bricklaying and concrete work painting and lacquering work men temperance care institution industry unmarried party wholesale and agency wholesale and retail trade pedagogy post and telecommunications administration post-office postal vote post-office percentage change restaurant and hotel business members of the Riksdag quotient of the election to the Riksdag voters entitled to vote communications total engaged in service trades hospital forestry sko- och läderarbete stenografi och maskinskrivning studerande summa sysselsatt sysselsättningsstatus teknik, kemi och fysik tekniskt, natur- och samhäl1svetenskapligt arbete textil- och sömnadsarbete tillfällig tillhöra tillverkningsarbete tillverkningsindustri transport- och kommunikationsarbete träarbete uppdragsverksamhet utlandssvensk val valda valkrets varuhandel verkstads, byggnadsoch metall arbete viltvård vårsession Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) yrke yrkesställning ålder ålderdomshem år överskott övriga övrigt hithörande arbete shoe and leather work stenography and typing students total in employment employment status engineering, chemistry and physics technical, scientific and social scientific work textile and sewing occasional belong to manufacturing work manufacturing industry transport and communications wood work commission work Swede abroad election elected constituency trade workshop, building and metal work preservation of game spring session the Left Party-Communists occupation occupational status age home for aged people year surplus others other work belonging to this category

9 Summary In 1971 an unicameral system was introduced for the Riksdag, which consisted of 350 members. In 1976 the numbers of members changed to 349. The election system distributes the seats in proportion to the parties' shares of the votes in the whole country. 310 of the seats are fixed seats and 39 are adjustment seats. A political party can be represented in the Riksdag if it has obtained 4 % or more of the total number of votes cast in the whole country. A party which has not come to that result may be represented if it has obtained 12 % or more of the votes in any one constituency. Entitled to vote are all Swedish citizens aged 18 on the day of the election, who are not under any legal disability and whose names are entered in the electoral register. Aliens who have been resident in the country for the last three years and fulfil above mentioned rules are entitled to vote in the Communal elections. Swedes residing abroad are permitted to vote at the election to the Riksdag on application if they have been resident in Sweden some time and besides fulfil the conditions of voting. This report is divided into five parts. Each part begins with text where sources etc. are given. The first part concerns the number of persons entitled to vote and various aspects of the composition of the Riksdag. Comparisons are also made on municipal level between the results of the elections to the Riksdag 1982 and 1985. The second part relates to the Swedes abroad and their participation at the election. To obtain a picture of participation in the election by various population groups, a study was made of a sample that had been used in a labour force survey in the autumn of 1985. The sample included about 19 000 persons entitled to vote at the election to the Riksdag aged 18-74 years. The labour force survey provided information on marital status, employment status, industry, occupation etc. The names of the persons included in the sample were sent to the respective County Administration which were asked to check wheater these persons had or had not voted. The third part in this report shows the results of this study. Part four treats participation by various population groups of aliens at the Communal elections. The last part is an exhaustive study about party vote, participation and political opinion in certain Riksdag elections. An analysis is made to find out changes in voting behaviour from one election to another. The study is a result of co-operation between Statistics Sweden and the department of Political Science at the University of Gothenburg. Sören Holmberg professor, has written this part of the report.

10 In the tables the parties have been given the following denominations: M C FP KDS MP S = Moderata Samlingspartiet (the Conservatives) = Centern (the Centre Party) = Folkpartiet (the Liberals) = Kristen Demokratisk samling (the Christian Democrats) = Miljöpartiet (the Ecological Party) = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (the Social Democrats) VPK = Vänsterpartiet Kommunisterna (the left Party-Communists) At the election to the Riksdag 1985 the Centre Party and the Christian Democrats worked together. Their denomination was the Centre Party.

11 Inledning Introduction Allmänna valen 1985 del 3 är indelad i fem avsnitt och omfattar specialundersökningar utförda vid statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Varje avsnitt inleds med text där källor m m redovisas. Det första avsnittet behandlar olika aspekter på riksdagsvalet. Bl a ingår en tabell som visar procentuella förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1982 och 1985 Det andra avsnittet visar valdeltagandet i riksdagsvalet bland röstberättigade utlandssvenskar uppdelat på olika variabler t ex bosättningsland. Det tredje avsnittet behandlar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper vid riksdagsvalet t ex röstberättigade och röstande uppdelat på kon, ålder, yrke osv. Det fjärde avsnittet behandlar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper för utländska medborgare vid kommunala valen. Det femte avsnittet presenterar en sammanfattning av resultaten från 1985 års valundersökning, som är en riksomfattande intervjuundersökning. Valundersökningen 1985 genomfördes i samarbete mellan ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och statistiska centralbyråns utredningsinstitut. För detta avsnitts innehåll och utformning ansvarar professor Sören Holmberg. För utförliqare redovisning av 1985 års valundersökning hänvisas till boken "Väljare och val i Sverige" som ingår i SCBs publikationsserie Valundersökningar nr 10.

13 1 Riksdagsvalet 1985 Election to the Riksdag 1985 SOS Allmänna valen Del 1 Riksdagsvalet den 15 september 1985 omfattar främst statistik över röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier på olika regionala nivåer. Mandatfördelning efter partier redovisas på valkretsnivå. I detta avsnitt av Allmänna valen Del 3 ges ytterligare statistik rörande mandaten och deras fördelning, de valda riksdagsledamöterna, poströstning samt förändring mellan valen 1982 och 1985 av partiernas röstandelar. Röstberättigade vid riksdagsvalet var svenska medborgare som uppnått 18 års ålder senast valdagen och som fanns upptagna i allmän eller särskild röstlängd samt ej var omyndigförklarade. Riksdagen består av 349 ledamöter. Valsystemet syftar till att fördela mandaten proportionellt mot partiernas andelar av de giltiga valsedlarna i hela riket. 310 av mandaten är fasta och 39 är utjämningsmandat. Valsystemet innehåller dessutom spärregler mot småpartier. För att ett parti ska komma i fråga vid fördelning av mandaten måste det minst ha erövrat fyra procent av de giltiga valsedlarna i riket. Har partiet inte lyckats med detta kan det ändå bli representerat i riksdagen om det erhållit minst tolv procent av de giltiga valsedlarna i någon valkrets. 1 detta fall är partiet med vid fördelningen av valkretsens fasta mandat. Källor: 1 Uppgifterna om röstberättigade baseras på de allmänna och särskilda röstlängderna. I samband med att länsstyrelserna framställde stommar till allmän röstlängd från sina personregister summerades antalet röstberättigade per valdistrikt. Dessa uppgifter tillställdes SCB i form av magnetband. Aviseringar har vidare erhållits om ändringar i längden enligt länsstyrelsens beslut. Riksskatteverket har lämnat en förteckning över antalet personer upptagna i särskild röstlängd. 2 Uppgifter om mandatfördelningar härrör från sammanställningar framställda vid Riksskatteverket och från tidigare publicerad statistik. 3 Uppgifter om de valda riksdagsledamöterna har hämtats från Ledamöter och riksdagsorgan 1985/86 4 Uppgifterna om poströstning har sammanställts av Postverket. 5 Uppgifterna om förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1982 och 1985 baserar sig på val statistik som framställts vid SCB.

14 Tabell 1.1 Riksdagsvalet 1985 valkretsvis. Beräkning av antalet fasta mandat Election to the Riksdag 1985 by constituency. Calculation of the number of fixed seats Antalet fasta valkretsmandat fastställes av valmyndighet i april månad det år riksdagsval ska hållas enligt reglerna i vallagen 2 kap 2. Beräkningen grundas på den då aktuella röstlängden och tilldelningen sker i två steg, I det första steget (kol 1) erhåller valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade dar är jämnt delbart med en trehundrationdedel av antalet röstberättigade i riket - den s k riksdagsvalkvoten - vid detta tillfälle. I det andra steget (kol 2) fördelas på valkretsarna de mandat som återstår efter storleken av de överskott som uppkom i första steget, dvs efter storleken av den rest som erhölls efter divisionen mellan antalet röstberättigade i valkretsen och den s k riksdagsval kvoten.

15 Tabell 1.2 Riksdagsvalet 1985 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 1 Election to the Riksdag 1985 by constituency. Distribution of seats by party 1) Antal utjämningsmandat inom parentes. 2) Ett KDS-mandat. 3) Val samverkan mellan Centern och Kristen Demokratisk Samling (KDS).

16 Tabell 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1985/86 The composition of the Riksdag 1929-1985/86 1) Partiernas beteckning. M = Moderata samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala Försvarsvänner). C = Centerpartiet, tidigare Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas Riksförbund) FP = Folkpartiet, tidigare Liberala och frisinnade. S = Arbetarpartiet - Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) VPK = Vänsterpartiet kommunisterna, tidigare kommunisterna (inräknat socialister). Mandat som tillfallit olika samlingslistor har påförts något av ovanstående partier. 2) Inklusive en riksdagsman som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper. 3) Fr o m 1971 den nya enkammarriksdagen. 4) En KDS-ledamot. Tidpunkten för uppgifterna 1929-1974 avser 10 januari respektive år. Tom september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. Därefter börjar riksdagsåret den 1 oktober. Uppgifterna för 1975/76 avser 1 oktober 1975 och för 1976/77 1 oktober 1976 osv.

17 Tabell 1.4 Riksdagens sammansättning vid början av 1986 års Riksdags vårsession The composition of the Riksdag at the beginning of the 1986 spring session

18 Tabell 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions 1) Vårsessionerna vid de riksdagar som följt närmast efter de senaste tjugofem årens andrakammarval. Fr o m 1971 vid riksdagar närmast efter allmänna val. 2) Häri ingår en andrakammarledamot som icke tillhör något av partiernas riksdagsgrupper. 3) Kommunisterna representerades endast av en förstakammarsledamot resp tre andrakammarledamöter. 4) Inklusive kommunisterna.

Tabell 1.5 (forts) 19

20 Tabell 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid 1985 års allmänna val Postal voters by county at the General elections 1985 Anm. Uppgifterna avser antalet poströstande väljare vid 1985 års val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige fördelade länsvis efter postkontorens beläqenhet. Det är huvudsakligen storleken som särskiljer de olika typerna av postkontor. De är här i stort ordnade i storleksordning, dvs områdespostkontor är de största och postställen de minsta. 1) Inrättades för poströstning endast på valdagen. 2) Avser tillfälliga postkontor som inrättades för poströstning söndagen före valdagen.

22 Tabell 1.7 Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1982 och 1985. Kommunvis Change of shares of votes by party in percentage units between the elections to the Riksdag 1982 and 1985 by municipality ANM. CENTERPARTIET OCH KDS HADE VID RIKSDAGSVALET 1985 EN TEKNISK VALSAMVERKAN - UNDER NAMNET CENTERN - OCH NÅGON SATSREDOVISNING FÖR DE BADA PARTIERNA PÄ KOMMUNNIVÅ FINNS INTE.

24 Tabell 1.7 (forts)

Tabell 17 (forts) 25

Tabell 17 (forts) 29

30 Tabell 17 (forts)

34 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1985 (de i särskild röstlängd upptagna) Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1985 Fro m 1968 års val kan svenska medborgare som inte är kyrkobokförda i riket bli upptagna i särskild röstlängd och därmed delta i riksdagsvalet. Detta kan ske under förutsättning att de någon gång varit kyrkobokförda i Sverige och i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Gränsen för senaste kyrkobokföring i Sverige var före 1976 fem år och fram till 1982 sju år. I röstlängden upptas personen i den valkrets hon/han senast varit kyrkobokförd i Sverige. I särskild röstlängd upptas endast de utlandssvenskar som senast 1 juni 1985 lämnat skriftlig ansökan om detta. Uppgifterna om röstberättigade och röstande utlandssvenskar har hämtats från de särskilda röstlängderna. Riksskatteverket har lämnat uppgifter om utlandssvenskarnas fördelning efter valkrets och bosättningsland.

Tabell 2.1 Riksdagsvalet 1985 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön Election to the Riksdag 1985 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex 35

36 Röstberättigade utlandssvenskar Tabell 2.2 Riksdagsvalet 1985. Röstberättigade utlandssvenskar. Fördelning efter valkrets och bosättningsland Election to the Riksdag 1985. Swedes abroad entitled to vote by constituency and country of residence

38 Röstberättigade utlandssvenskar Tabell 2.2 (forts)

40 Valdeltagandet bland utlandssvenskar Tabell 2.3 Riksdagsvalet 1985. Valdeltagande bland utlandssvenskar. Fördelning efter bosättningsland och valkrets Election to the Riksdag 1985. Swedes abroad voters by constituency and country of residence

42 Valdeltagandet bland utlandssvenskar Tabell 2.3 (forts)

44 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1985 Participation at the election to the Riksdag 1985 I samband med riksdagsvalen genomför SCBs utredningsinstitut regelbundet urvalsundersökningar i syfte att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper. I 1985 års valdeltagandeundersökning utnyttjades det urval individer som intervjuats i samband med arbetskraftsundersökningen (AKU) september 1985. AKUs urval i september 1985 omfattade ca 22 000 personer i åldern 16-74 år. Urvalet drogs från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Bortfallet i AKUs fältarbete uppgick till ca 1 400 personer. Dessa sorterades bort från AKU-urvalet. För valdeltagandeundersökningens ändamål bortsorterades även icke-röstberättigade, dvs personer födda efter 1967-09-15, utländska medborgare samt omyndigförklarade, från AKU-urvalet. Urvalet kom därefter att bestå av ca 19 000 personer. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid riksdagsvalet. Uppgifter om kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, näringsgren, yrkesställning och yrke har erhållits från AKU-undersökningen i september 1985, medan uppgift om inkomst hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR). Eftersom valdeltagandeundersökningen baseras på ett AKU-urval, där personer äldre än 74 är ej ingår, är skattningen av antalet röstberättigade för låg. Erfarenhetsmässigt har denna åldersgrupp ett lägre genomsnittligt valdeltagande varför den totala skattningen av valdeltagandet blir något för hög. Vid uppräkning till totalnivå har hänsyn tagits till bortfallet i AKUs fältarbete (ca 7,0 %). Detta bortfall påverkar därför ej skattningarna under förutsättning att bortfallsindividerna ej skiljer sig systematiskt från svarsindividerna vad beträffar aktuella undersökningsvariabler. Även vid smärre systematiska avvikelser blir effekten av bortfallet negligerbart. Bortfallet av valdeltagandeuppgift uppgår till 6 personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Genom sin litenhet spelar detta ingen roll för skattningarna av valdeltagandet. Storleken av slumpfelen i undersökningen har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har den dubbla standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna.

45 Skattningen + dubbla standardavvikelsen täcker med 95 % sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 40 observationer har markerats på detta sätt. Definitioner i AKU för september 1985: Sambandet mellan några centrala begrepp i AKU Sysselsatta personer omfattar 1 alla personer som - knutna till ett i Sverige beläget arbetsställe - under mätveckan utförde något arbete (minst 1 timme) antingen som avlönad arbetstagare eller egen företagare (inkl fri yrkesutövare) eller som arbetade minst 15 timmar som oavlönad medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan familjemedlem som hon/han bor tillsammans med (=sysselsatta, i arbete), 2 alla som inte utförde något arbete enligt 1, men som - knutna till ett i Sverige beläget arbetsställe - hade anställning eller arbetade som egen företagare (inkl fri yrkesutövare) och var frånvarande (hela mätveckan) p g a sjukdom, semester, tjänstledighet (t ex för vård av barn eller för studier), värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning, oavsett om frånvaron varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet). Arbetslösa omfattar personer som under mätveckan inte var sysselsatta och antingen I II III IV sökt arbete eller avvaktat resultat av någon åtgärd som han/hon vidtagit under de senaste 60 dagarna för att få arbete, avvaktat återanställning i arbete från vilken han/hon permitterats utan lön, avvaktat nytt arbete med början inom 30 dagar, skulle ha sökt arbete ifall han/hon inte varit tillfälligt sjuk.

46 Arbetskraften omfattar personer som ar antingen sysselsatta eller arbetslösa. Personer som är sysselsatta i Samhällsf'öretag, har anställning med lönebidrag eller beredskapsarbete klassificeras som sysselsatta och tillhör arbetskraften. Personer som deltar i arbetsmarknadsutbildning och samtidigt har anställning (t ex företagsutbildning i permitteringshotade företag) räknas som sysselsatta och tillhör arbetskraften. Ej i arbetskraften omfattar personer vilka ej tillhör kategorin i arbetskraften. Bland personer ej i arbetskraften ingår en grupp som önskat och kunnat arbeta mätveckan (uppfyller dock inte samtliga villkor för att klassificeras som arbetslösa) och en grupp som önskat ha men varit förhindrad att ta arbete mätveckan. Personer som saknar arbete och som deltar i arbetsmarknadsutbildning räknas som studerande och tillhör gruppen ej i arbetskraften. Personer som tillhör undersökningspopulationen men har förvärvsarbete utomlands räknas till gruppen ej i arbetskraften. Näringsgren kodas för alla personer i arbetskraften. Kodningen är fr o m 1970 anpassad till Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) vilken nära ansluter sig till 1968 års reviderade upplaga av International Standard Industrial Classification of all Economic Activities (ISIC). Näringsgren bestäms för anställda med utgångspunkt från det enskilda företagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsställe där urvalspersonen (up) var sysselsatt under mätveckan. För arbetslös up bestäms näringsgren på grundval av verksamheten vid det arbetsställe där up senast var sysselsatt. För up som varit sysselsatt vid flera arbetsställen under mätveckan kodas näringsgren efter verksamhetens art vid det arbetsställe där up arbetade de flesta timmarna under mätveckan. Yrke kodas för alla personer i arbetskraften enligt en särskild kod som utgår från Nordisk yrkesklassificering (NYK), vilken i princip bygger på den internationella standarden International Standard Classification of Occupations (ISCO) i dess version av år 1958. Det är arten av ups huvudsakliga arbete under mätveckan som avgör yrkesklassificeringen. För arbetslösa kodas yrke med hänsyn till ups senaste mera varaktiga sysselsättning. övriga definitioner: Ålder. Som förstagångsväljare räknas personer födda 1964-09-20 1967-09-15. För övriga personer gäller åldern 1985-12-31, dvs urvalspersonen klassas efter det antal år man uppnådde under 1985. Detta innebär att åldersgruppen 21-29 år eller 21-24 år inte innehåller de personer som uppnådde 21 år mellan 1985-09-16 och 1985-12-31. Dessa är enbart redovisade under gruppen förstagångsväl jare. I gruppen ej gifta ingår ogifta och förut gifta (skilda, änklingar och änkor). Inkomst utgörs av sammanräknad inkomst för inkomståret 1984. Därvid avses summan av olika inkomstslag för en person enligt taxeringen men före avdrag för underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag (deklarationsblankettens första sida). För ytterligare information om AKU och dess metoder hänvisas till Statistiska meddelanden i underserien Am. Resultat från denna valdeltagandeundersökning har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden serie Be 36 SM 8601.

47 Tabell 3.1 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Riksdag 1985. Voters by sex and age Tabell 3.2 Riksdagsvalet 1985, länsvis. Röstningsförhållanden efter kön Election to the Riksdag 1985 by county. Voters by sex

48 Tabell 3.3 Riksdagsvalet 1985, länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Election to the Riksdag 1985 by county. Voters by sex and age

52 Tabell 3.4 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, marital status and age

53 Tabell 3.5 Riksdagsvalet 1985, länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd Election to the Riksdag 1985 by county. Voters by sex and marital status

Tabell 3.6 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, employment status and age 55

56 Tabell 3.7 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, employment status and marital status

Tabell 3.8 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, industry and occupational status 57

Tabell 3.9 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, industry and age 59

Tabell 3.10 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden etter kön och yrke Election to the Riksdag 1985. Voters by sex and occupation 61

Tabell 3.11 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, occupation and age 63

65 Tabell 3.12 Riksdagsvalet 1985. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder Election to the Riksdag 1985. Voters by sex, income and age

66 4 Valdeltagande bland utländska medborgare vid kommunala valen 1985 Participation among aliens at the communal elections 1985 Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av lokala skattemyndigheten. Utländsk medborgare upptas i längden om han enligt länsstyrelsernas befolkningsregister: 1 den 1 juni är kyrkobokförd i valdistriktet 2 före den 1 september det år röstlängden upprättas har fyllt 17 år 3 har varit kyrkobokförd i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret. Av dessa personer äger de som fyller 18 år senast valdagen rösträtt vid kommunala valen, dvs landstings- kommunfullmäktigvalen. Den som den 1 juni enligt länsstyrelsernas personband p g a domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder ska förbli omyndig upptas inte i allmän röstlängd. I samband med allmänna valen genomför SCB sedan 1976 valdeltagandeundersökningar för utländska medborgare vid kommunala valen. Syftet med undersökningarna är att belysa valdeltagandet för utländska medborgare klassificerade efter medborgarskapsland, kön, ålder, civilstånd och inkomst. Undersökningen har genomförts på ett urval av röstberättigade utländska medborgare vid kommunala valen den 15 september 1985. Ramen för urvalet utgjordes av ett register över röstberättigade utländska medborgare. Grundmaterialet till detta register erhölls från länsstyrelserna. Från ovan nämnda band drogs ett urval på ca 24 000 personer. För att öka precisionen i skattningarna indelades före urvalsdragningen samtliga utländska medborgare i olika delgrupper (strata). Indelningen i strata skedde utifrån medborgarskapsland. Strata utgjordes av medborgarskapsländerna Chile, Danmark, Finland, Grekland, Iran, Italien, Jugoslavien, Norge, Polen, Storbritannien, Turkiet, Väst-Tyskland, USA samt en grupp omfattande övriga medborgarskaps Vänder. Inom varje stratum drogs ett systematiskt urval. Kriteriet vid urvalsdragningen var att fördela urvalet på strata så att skattningen av valdeltagandet i vart och ett av de 13 utvalda medborgarskapsländerna skulle få ungefär samma medelfel. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid landstingsoch/eller kommunfullmäktigvalen. Uppgifter om kön, ålder och medborgarskapsland har hämtats från registret över röstberättigade utländska medborgare, medan uppgift om civilstånd har erhållits från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Inkomstuppgifter har hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR).

67 Bortfallet är försumbart eftersom det endast å'r 7 personer som man inte lyckats finna i röstlängderna hos länsstyrelserna. Storleken av urvalsfelen har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har den dubbla standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna. Skattningen +_ dubbla standardavvikelsen täcker med 95 procents sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 25 observationer har markerats på detta sätt. Definitioner: Ålder. Som förstagångsväljare räknas personer födda 1964-09-20--1967-09-15. För övriga personer gäller åldern 1985-12-31, dvs urvalspersonen klassas efter det antal år man uppnådde under 1985. Detta innebär att åldersgruppen 21-29 år eller 21-24 år inte innehåller de personer som uppnådde 21 år mellan 1985-09-16 och 1"585 r 12-31. Dessa är enbart redovisade under gruppen förstagångsväl jare. 1 gruppen ej gifta ingår förut gifta (skilda, änklingar och änkor). Inkomst utgörs av sammanräknad inkomst för inkomståret 1984. Därvid avses summan av olika inkomstslag för en person enligt taxeringen men före avdrag för underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag (deklarationsblankettens första sida).

68 Tabell 4.1 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön och medborgarskapsland Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex and native country Tabell 4.2 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex and age

Tabell 4.3 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland och ålder Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, native country and age 69

72 Tabell 4.4 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, marital status and age

Tabell 4.5 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland, civilstånd och ålder Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, native country, marital status and age 73

78 Tabell 4.6 Kommunfullmäktigvalen 1985. Röstningsförhållanden efter kön, sammanräknad inkomst och ålder Elections to the municipal councils 1985. Voters by sex, total income and age

79 5 Väljarna valde Redogörelse för Göteborgs universitet statsvetenskapliga institutionens och statistiska centralbyråns intervjuundersökning vid valet 1985 av Sören Holmberg och Mikael Gilljam

80 Innehåll 1985 års valundersökning Undersökningsmaterial och statistisk säkerhet Syfte och frågeställningar Rörlighet och stabilitet i väljarkåren Förändringar i valmanskårens sammansättning Förändringar i valdeltagandet Partibyten Röstsplittring Partival och valdeltagande i olika befolkningsgrupper Kön Ålder Barnfamiljer och pensionärer Yrke Klassröstning Facklig tillhörighet Offentlig och privat sektor Boende Stad - landsbygd TillväxtSverige kontra problemsverige Religion och röstning Socioekonomiska faktorer och partival

81 1985 års valundersökning Valundersökningen 1985 ingår som en del i ett större valforskningsprogram vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Programmet leds av Sören Holmberg. Arbetet med 1985 års valundersökning har gemensamt letts av Sören Holmberg och Mikael Gil 1 jam. Maria Oskarson har varit forskningsassistent med ansvar för kodning och datauppläggning. Projektets sekreterare har varit Anna-Gun Andersson. Kodningen av de tusentals intervjuformulären har utförts av Bo Carlsson, Anne Nilsson, Lena Rehnberg och Linda Timle. Intervjuerna med väljarna gjordes av över 200 intervjuare från statistiska centralbyrån. Ansvariga för arbetet inom statistiska centralbyrån har främst varit Olle Johansson, i-liciael Milsson och Solveig Nilsson. UNDERSÖKNINGSMATERIAL OCH STATISTISK SÄKERHET Analyserna bygger på den serie intervjuundersökningar med svenska väljare som statsvetenskapliga institutionen i Göteborg har genomfört i samarbete med statistiska centralbyrån sedan mitten av 1950-talet. Undersökningarna har sedan 1960 finansierats av riksdagen via anslaget till valstatistiken. Populationen för 1985 års valundersökning utgörs av röstberättigade svenskar mellan 18 och 80 år som är bosatta i Sverige. Bland dessa drogs ett nettourval på 3 704 personer, vilket består av tre delar: ett panelurval omfattande 1 672 personer som även ingick i 1982 års väljarurval, ett nytt urval bestående av 1 901 personer och ett tillläggsurval med 131 förstagångsväljare. Sammanlagt genomfördes 2 683 intervjuer.2 Av dessa kontaktades 1 220 före och 1 663 efter valet. De personer som intervjuades före valet fick besvara en kort brevenkät omedelbart efter valet. 3 1) Redogörelser för uppläggningen av de tidigare valundersökningarna återfinns i Sören Holmbergs böcker svenska väljare, 1981, sid 20-21 och Väljare i förändring, 1984, sid 12-13. 2) Efter vägning på grund av att bortfallet i 1982 års undersökning endast drogs med halv urvalssannolikhet 1985 justerades antalet intervjupersoner till 2 944. 3) Av de personer som intervjuades före valet var det 3,4 procent som inte besvarade postenkäten efter valet. 6 Allmänna valen 1985. Del 3

82 Intervjuarbetet startade i mitten av augusti och pågick till slutet av oktober. De allra flesta intervjuer gjordes vid hembesök, men vissa svåranträffade och upptagna personer intervjuades per telefon. Av svarspersonerna (var det 251 som endast ställde upp för en förkortad intervju. 1 Intervjutiden för en fullständig intervju var i genomsnitt 76 minuter. En mer fullständig redogörelse för uppläggning och genomförande av 1985 års valundersökning återfinns i Sören Holmberqs, Mikael Gilljams och Maria Oskarsons bok Valundersökning 1985. Teknisk rapport (SCB, 1987). Intervjubortfallet i 1985 års valundersökning blev 22,2 procent. Större delen av bortfallet berodde på vägran att delta i undersökningen (16,9 procent totalt). Skillnaderna i bortfall mellan olika väljargrupper var i de flesta fall obetydliga. Personer som inte röstade i 1985 års riksdagsval var dock en grupp som hade en stark tendens att inte ställa upp för intervju. I 1985 års valundersökning blev bortfallet bland icke-röstarna 43,5 procent. Valutgången 1985 avspeglas förhållandevis väl i urvalet. Folkpartiet är något överrepresenterat medan framförallt moderaterna och socialdemokraterna är underrepresenterade. övriga partier har ungefär de andelar i urvalet som de erhöll i valet (se tabell 1). Tabell 1 Partifördelningen i 1985 års väljarurval och i valmanskåren vid valet 1985 (procent) Kommentar: Antalet intervjupersoner i 1985 års valundersökning som röstade var 2 763. Av den uppgav 79 (2,9 procent) inte vilket parti de röstade på medan 27 (1,0 procent) uppgav blankröstning. 1) Av dessa fick 148 personer endast frågor om sitt partival.

83 Socialdemokraternas lilla underrepresentation i 1985 års urval är intressant att notera eftersom socialdemokraterna alltid tidigare, ända sedan 1956, har varit överrepresenterat i valundersökningarnas urval. Folkpartiets överrepresentation (+2,2 procentenheter) skall nog tolkas som att partiets framgång i valet, och under de närmaste månaderna efteråt, ledde till en viss överrapportering av fp-röstande bland våra intervjupersoner. Vid urvalsundersökningar är alla resultat behäftade med en viss o- säkerhet. Resultaten i tabell 2 visar hur den statistiska osäkerhetsmarginalen varierar beroende på antalet intervjupersoner och på vilket procenttal det är som uppskattas. Siffrorna gäller på 95 procents säkerhetsnivå (0,05-nivån) och kan användas vid läsningen av de följande sidorna. Tabell 2 Valundersökning 1985 - osäkerhetsmarginaler för procenttal (95 procents säkerhetsnivå) Den statistiska säkerheten hos många av de resultat som presenteras i de följande analyserna är emellertid större än osäkerhetsmarginalerna i tabellen. Intervallerna i tabellen gäller för resultat från enstaka intervjuundersökningar. Men en stor del av de undersökningsresultat som kommer att presenteras har återfunnits i tidigare valundersökningar eller passar väl i i någon form av trend. Sannolikheten för att resultat av detta slag kan ha framkallats av slumpen är ännu mindre. Syfte och frågeställningar Syftet med denna redogörelse är tvåfaldigt: dels att kartlägga väljarströmmarna mellan valen 1982 och 1985, dels att undersöka partival och valdeltagande i olika befolkningsgrupper. Frågeställningarna gäller rörligheten och stabiliteten i väljarkåren samt i vilken utsträckning partival och valdeltagande skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Frågeställning nummer ett gäller vilka effekter som förändringar i valmanskårens sammansättning, förändringar i valdeltagandet och partibytena hade på valutgången 1985. Den andra frågeställningen gäller partiernas förankring i olika grupper och hur utbrett valdeltagandet är i skilda befolkningsgrupper. Vi kommer att undersöka partival och valdeltagande bland män och kvinnor, i olika ålders- och utbildningsgrupper, bland villaägare och hyresgäster och bland människor på landsbygden och i städerna. Hur partival och valdeltagande skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper, yrkessektorsgrupper, inkomstgrupper och mellan medlemmar i olika fackliga organisationer kommer också att studeras. För första gången sedan 1968 års valundersökning kommer vi dessutom att undersöka i vad mån regelbundna

84 kyrkobesökare och personer som sällan eller aldrig går i kyrkan tenderar att rösta på olika partier. En omfattande analys av intervjumaterialet från 1985 års valundersökning återfinns i Sören Holmbergs och Mikael Gilljams bok Väljare och. val i Sverige Honniers, 1987). Analyserna och tabellmaterialet pä de följande sidorna är i huvudsak en sammanfattning av delar av kapitlet 5 och kapitel 9 i Väljare ooh val i Sverige. Vissa resultat, som t ex analyserna av sambandet mellan partival och utbildning, inkomst och yrkessektor, presenteras dock för första gången i detta sammanhang.

85 Rörlighet och stabilitet i väljarkåren Utgången av 1985 års riksdagsval blev inte så jämn som opinionsinstituten och många experter hade tippat. Det blev inte i det närmaste dött lopp som vid valen 1973 och 1979. Socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna vann istället relativt klart och fick tillsammans 50,1 procent av rösterna mot de borgerliga partiernas 47,9 procent - en skillnad på 2,2 procentenheter. Socialdemokraterna vann kampen om regeringsmakten men gick röstmässigt något tillbaka - från 45,6 procent 1982 till 44,7 procent 1985. Eftersom de borgerliga partierna tillsammans fick 47,9 procent förändrades det parlamentariska läget. Till skillnad från föregående mandatperiod blev den socialdemokratiska regeringen efter 1985 års val beroende av vänsterpartiet kommunisternas aktiva stöd i riksdagen. Vänsterpartiet kommunisternas starkare parlamentariska position motsvaras inte av något ökat stöd i valmanskåren. Tvärtom gick partiet tillbaka med 0,2 procentenheter jämfört med valen 1979 och 1982 och stannade på 5,4 procent. Historiskt sett är detta ett relativt bra valresultat för vänsterpartiet kommunisterna. Förutom 1979 och 1982 har partiet bara en gång tidigare uppvisat ett bättre resultat i ett efterkrigsval. Det var 1948 då kommunisterna fick 6,3 procent av rösterna. Den stora överraskningen i 1985 års riksdagsval var folkpartiets mycket kraftiga frammarsch. Partiet ökade från bottennoteringen 5,9 procent 1982 till hela 14,2 procent 1985 - en ökning med 8,3 procentenheter. 1985 års resultat är det bästa för folkpartiet sedan 1970 då partiet fick 16,2 procent av rösterna. Folkpartiets ökning med 8,3 procentenheter är smått unik i svensk politik. Endast en gång tidigare har en större ökning noterats. Det var 1948 då folkpartiet med Bertil Ohlin i spetsen gick fram från 12,9 procent 1944 till 22,8 procent - en ökning med hela 9,9 procentenheter.' För övriga partier har den största ökningen mellan två på varandra följande rikdsdagsval varit mindre: för vpk 6,8 procentenheter mellan 1940 och 1944, för socialdemokraterna 7,9 procentenheter mellan 1936 och 1940, för centerpartiet 5,2 procentenheter mellan 1970 och 1973 och för moderata samlingspartiet 4,7 procentenheter mellan 1976 och 1979. 1) ökningen mellan 1946 års kommunalval och 1948 års riksdagsval uppgick dock "bara" till 7,2 procentenheter.

86 Även moderata samlingspartiets resultat i 1985 års riksdagsval blev en överraskning. Moderaternas tillbakagång kom oväntat för de flesta. I valet 1982 hade moderaterna upplevt sitt fjärde segerval i rad och fått 23,6 procent av rösterna, vilket innebar en fördubbling av partiets röststöd jämfört med valet 1970. Enligt opinionsinstituten fortsatte moderaternas väljarunderlag att öka även efter 1982 års val. Under första halvåret 1985 rapporterade Sifo att andelen moderata sympatisörer var över 30 procent, och i Sifos prognos två dagar före valet fick partiet 24,5 procent. Valresultatet med endast 21,3 procent för moderaterna blev därför en chock för partiets anhängare. De borgerliga hade inte vunnit regeringsmakten och moderaterna hade gått tillbaka och var inte längre större än de båda mittenpartierna tillsammans. Den stora förloraren i 1985 års riksdagsval blev emellertid centerpartiet, som nu för första gången gick till val tillsammans med kristen demokratisk samling (kds) under den gemensamma valbeteckningen centern. I 1982 års val hade centerpartiet och kds tillsammans fått 17,4 procent av rösterna, vilket nu reducerades till 12,4 procent. För centerpartiet betydde detta det fjärde förlustvalet i rad - från toppnoteringen 25,1 procent 1973 via 24,1 procent 1976, 18,1 procent 1979 och 15,5 procent 1982. För kristen demokratisk samling blev valet däremot en liten framgång. Av centerns 12,4 procent kom 2,3 procent från listor med enbart kdskandidater, vilket skall jämföras med de 1,9 procent som kds ensamt erhöll i riksdagsvalet 1982. Av centerns 12,4 procent tillföll 8,8 procent listor med enbart centerpartikandidater, 1,3 procent listor utan kandidater och 2,3 procent listor med enbart kds-kandidater. 1 För kds betydde valutgången att partiet för första gången tog säte i Sveriges riksdag. Kds fick ett av centermandaten och partiledaren Alf Svensson blev riksdagsman. Han fick dock inte segla under egen flagg i officiella riksdagssammanhang. Ett litet (c), inte ett (kds), fästes efter hans hamn. Miljöpartiet lyckades inte heller i sitt andra försök att komma i närheten av 4-procentsspärren. Partiet fick 1,5 procent av rösterna 1985, vilket innebar en tillbakagång med 0,1 procentenheter jämfört med valet 1982. Småpartierna fick tillsammans 0,5 procent av rösterna 1985 mot 0,3 procent 1982. Bland småpartierna noterade det lilla socialistiska partiet (f d kommunistiska arbetarförbundet, KAF) en rekordstor framgång. Partiet fyrdubblade sitt väljarstöd och ökade från 3 911 röster 1982 till 16 247 röster 1985. I valet 1979 fick KAF endast 1 802 röster. Frågan är om socialistiska partiet gick fram av egen kraft eller om det vann extraröster på namnlikheten med det socialdemokratiska partiet. De officiella valresultaten från 1985 års riksdagsval presenteras i tabell 3. I tabellen återfinns också resultaten från 1982 års riksdagsval samt förändringarna mellan 1982 och 1985. 1) De röster i Kalmar läns valkrets som tillföll den s k saxade listan med kandidater från både centerpartiet och kds har förts till de 1,3 procenten för listor utan kandidatnamn.

87 Tabell 3 Resultat av riksdagsvalen 1982 och 1985 Källa: Allmänna valen 1982 och 1985 (SOS), Statistiska centralbyrån, Stockholm. Miljöpartiets röstandel 1982 har i tabell 3 satts till 1,6 procent. I Allmänna valen 1982 anges 1,7 procent för miljöpartiet. Miljöpartiets röstandel var 1,65 procent med två decimaler. Vi har valt att redovisa 1,6 procent för miljöpartiet för att få procentsumman för samtliga partier att bli 100,0 procent. I Allmänna valen 1982 summerar partiernas procentandelar till 100,1 procent. Beteckningen "därav listor utan kandidater" står för partimarkerade centervalsedlar utan kandidatnamn samt för den "saxade" listan med kandidater från både centerpartiet och kds som fanns i Kalmar läns valkrets.

88 Valdeltagandet sjönk 1985 till 89,9 procent jämfört med 91,4 procent 1982. Det är den lägsta andelen röstande sedan riksdagsvalet 1970. Andelen ogiltiga och blanka valsedlar sjönk också något - från 0,93 procent 1982 till 0,86 procent 1985. Om man vill gå vidare och försöka förklara varför 1985 års val gick som det gick är det inte tillräckligt att studera det officiella valresultatet i tabell 3. Man måste gräva djupare och undersöka hur de enskilda väljarna röstade. Procentsiffrorna för de olika partiernas upp- och nedgångar är endast nettoresultat. De säger ingenting om alla de olika förändringsprocesser som ligger bakom. Små nettoförskjutningar kan vara orsakade av stora bruttoförändringar. Det är därför nödvändigt att se bortom de officiella valsiffrorna och analysera de väljarströmmar som gav upphov till resultatet. Tre förändringsprocesser är speciellt intressanta när det gäller att analysera förskjutningar i förhållande till närmast föregående val. Den första 'år förändringar i väljarkårens sammansättning Väljare avlider och ersätts av unga forstagångsväljare. Invandrare blir svenska medborgare och får rösträtt i riksdagsvalen. Förändringsprocess nummer två är individuella förändringar i valdeltagandet mellan olika val. I Sverige röstar de allra flesta människor regelbundet. Men det finns en mindre grupp väljare som inte alltid deltar i valen. Ibland stannar de hemma och struntar i att rösta. Resultatet blir en viss variation i valdeltagandet som kan påverka partiernas valresultat. Väljarnas partibyten'är den tredje förändringsprocessen. Den är den mest spännande i dagens valrörelser, eftersom effekterna på partiernas röstandelar ofta blir större än för de övriga två förändringsprocesserna. Huvudsyftet med detta avsnitt är att kartlägga väljarströmmarna mellan valen 1982 och 1985. Vi kommer att studera i vilken utsträckning förändringarna i olika partiers väljarstöd mellan 1982 och 1985 beroende på förskjutningar i väljarkårens sammansättning, på individuella förändringar i valdeltagandet eller på väljarnas partibyten. Förändringar i valmanskårens sammansättning Forstagångsväljarna 1985 var något fler än de som avlidit sedan valet 1982. Resultatet blev en nettoökning av väljarkåren med 118 452 personer. Större delen av nytillskottet till valmanskåren utgjordes av ungdomsväljare. En mindre del, uppskattningsvis 10-15 procent, var invandrare som hade blivit svenska medborgare. Vilken betydelse förändringen i väljarkårens sammansättning hade för partiernas röstandelar 1985 visas i tabell 4. Informationen om hur de avlidna svarspersonerna röstade 1982 har hämtats från panelurvalet. De avlidna personerna är få (54 stycken efter vägning till rätt proportion i total urval et), vilket gör resultaten osäkra. Effektmåtten i tabellen visar hur partiernas röstresultat skulle ha sett ut om forstagångsväljarna inte hade röstat 1985 respektive om de avlidna väljarna hade kunnat rösta och stött samma partier som de gjorde 1982.

89 Tabell 4 Förändringar i väljarkårens sammansättning 1982-1985: effekter på partiernas röstandelar 1985 (procent) Kommentar: Effektmåtten visar hur partiernas röstandelar 1985 skulle ha påverkats om förstaqånqsväljarna inte hade deltaqit i valet respektive om de avlidna hade kunnat rösta och stött samma partier 1985 som de gjorde 1982. Uppgifter om de avlidna väljarnas röstning 1982 har hämtats från panelurvalet 1982-1985 (halva totalurvalet) och vägts upp till det dubbla antalet för att fä rätt proportion i det stora urvalet. Effekterna av förändringarna i väljarkårens sammansättning blev förhållandevis begränsade 1985. Störst effekt fick de avlidnas avgång från valmanskåren. Den drabbade framförallt socialdemokraterna. Om de väljare som dog mellan 1982 och 1985 hade fått leva och fortfarande hade stött sina gamla partier från 1982, hade socialdemokraterna erhållit +0,4 procentenheter fler röster. Socialdemokraterna har en åldrande valmanskår. Partiet har tenderat att förlora väljarandelar på grund av avgångar från väljarkåren vid samtliga val sedan 1976. Förstagångsväljarnas röstning 1985 avvek inte mycket från övriga väljares. Effekterna av deras inträde i valmanskåren blev därför begränsade. Vänsterpartiet kommunisterna och moderaterna vann något (+0,1 procentenheter vardera) medan centerpartiet och kds förlorade. Även de unga förstagångsväljarnas röstning överensstämde väl med hur hela väljarkåren röstade (se table! 5).

90 Tabell 5 Unga förstagångsväljares partival 1956-1985 (procent) Kommentav: Kds fick 1 procent och miljöpartiet 3 procent av de unga förstagängsväl jarnas röster 1985. Motsvarande resultat var 3 procent vardera 1982. Moderaterna och vänsterpartiet kommunisterna fick ett något starkare stöd bland de yngsta väljarna än bland äldre väljare. Socialdemokraterna och centerpartiet uppvisar ett motsatt mönster med ett något svagare röststöd bland unga förstagängsväljare än bland väljare i övrigt. Förändringar i valdeltagandet Det gamla påståendet att ett sänkt valdeltagande främst drabbar socialdemokraterna får ett visst stöd av resultaten i tabell 6. Fler väljare demobiliserades än mobiliserades 1985. En majoritet av dem som demobiliserades 1985 var socialdemokrater (51 procent). De kunde inte ersättas av de mobiliserade väljarna, eftersom dessa totalt sett var färre och endast 41 procent av dem var socialdemokrater. Effekten blev negativ för socialdemokraterna. Partiet förlorade -0,4 procentenheter på förändringen i valdeltagandet.

91 Tabell 6 Individuella förändringar i valdeltagandet mellan 1982 och 1985: effekter på partiernas röstandelar 1985 (procent) Kommentar: Uppgifter om valdeltagandet har hämtats från de offentliga röstlängderna 1982 och 1985. Analyserna omfattar, förutom intervjuade personer 1985, också ett antal väljare från panelurvalet 1982-1985 som enbart intervjuades 1982. Förra gången valdeltagandet sjönk i Sverige var 1979. Då förlorade också socialdemokraterna på förändringarna i det individuella valdeltagandet (-0,5 procentenheter). Vid valen 1976 och 1982, då valdeltagandet ökade, vann däremot socialdemokraterna röstandelar på förändringarna i valdeltagandet. Vinsten 1976 var mycket begränsad medan den var hela +0,5 procentenheter 1982. Det parti som framförallt vann på valdeltagandeförändringarna mellan 1982 och 1985 var folkpartiet (+0,2 procentenheter). Det fanns få folkpartister bland de väljare som demobiliserades 1985. Folkpartisterna var bättre företrädda bland de väljare som mobiliserades och gick ut och röstade 1985. Socialdemokraternas röstförlust till följd av individuella förändringar i valdeltagandet vid 1985 års val hade kanske inte kunnat avhjälpas även om valdeltagandet hade blivit högre. Resultaten i tabell 7 visar att partiet 1985 - till skillnad från tidigare val - inte hade några reserver bland valskolkarna.

92 Tabell 7 Valskolkarnas partisympatier 1979, 1982 och 1985 (procent) Kommentar: Valskolkarnas partisympatier har fastställts med hjälp av en serie frågor som aäller Dartipreferens och hur de skulle ha röstat om de hade röstat. Andelen intervjuade röstskol käre som inte angav någon form av partisympati var 16 procent 1979, 28 procent 1982 och 22 procent 1985. Socialdemokraterna var inte starkare bland röstskolkarna (44 procent) än i valmanskåren som helhet i 1985 års val. Vid valen 1976, 1979 och 1982 kunde socialdemokraterna däremot uppvisa ett större röststöd bland röstskolkarna än bland de väljare som gick och röstade. De borgerliga partierna hade ett klart större stöd bland röstskolkarna 1985 än vid valen 1979 och 1982. Parti byten Andelen väljare som bytte parti vid 1985 års riksdagsval var enligt våra resultat 19 procent. Det är inqen rekordhöq siffra. Rörliqheten mellan partierna har varit större eller lika stor tidigare. Vid 1982 års val bytte t ex 20 procent av väljarna parti. Vid valen 1976 och 1979 var andelen partibytare nästan lika hög - 19 respektive 18 procent. En rörlighet kring 20 procent tycks ha blivit det normala i dagens svenska val. Vi får gå tillbaka till 1960-talet för att hitta val där andelen partibyten var klart lägre. Vid valen 1960 och 1964 bytte endast 7 respektive 10 procent av väljarna parti (se figur 1).

93 Figur 1 Andel partibytare vid valen 1956-1985 (procent) Kommentar: Procentbasen är vid varje mättillfälle definierad som antalet intervjupersoner som röstade i båda valen. Resultaten för valen 1954/56, 1958/60, 1962/64, 1966/68 och 1970/73 bygger helt på intervjupersonernas minnesuppgifter om hur de röstade i det tidigare valet. Resultaten för övriga val bygger till hälften på minnesuppgifter och till hälften på uppgifter från panelstudier. Den största delen av partibytena 1985 skedde mellan de borgerliga partierna (9,3 procent; se tabell 8). Det är inget unikt resultat. Rörligheten bland svenska väljare har alltid i första hand varit ett borgerligt fenomen. Partibytena inom det borgerliga blocket har hela tiden varit mer omfattande än bytena mellan blocken eller mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna. Rörligheten mellan de borgerliga och de socialistiska partierna är naturligtvis den politiskt mest intressanta. Det är den som avgör vem som får regeringsmakten i Sverige. Vid 1985 års val var det ovanligt få väljare som bytte parti mellan blocken och därigenom påverkade regeringsfrågan (4,6 procent). Vi får gå tillbaka ända till sextiotalet för att hitta val med lika få blockbytare (2,9 procent 1964 och 4,5 procent 1968). Andelen väljare som byter parti mellan blocken var som högst 1976 (6,8 procent) och har sedan dess minskat tre val i rad. Polariseringen mellan det borgerliga och det socialistiska blocket har ökat i Sverige. Det har blivit svårare för väljarna att ta sig över blockgränsen (se figur 2).

94 Tabell 8 Stabila partiväljare och partibytare 1982-1985 Figur 2 Partibyten inom och mellan de politiska blocken vid valen 1960-1985 (procent) Kommentar': Resultaten bygger på samma material som i figur 1. Kds har genomgående klassificerats som ett småparti utanför det borgerliga blocket, även 1985.

95 En detaljerad redovisning av partibytena och väljarströmmarna mellan valen 1982 och 1985 återfinns i tabellerna 9 och 10. Tabell 9 Röstförändringar 1982-1985: Vart gick 1982 års väljare? Tabell 10 Röstförändringar 1982-1985: Varifrån kom 1985 års väljare? Kommentar: Resultaten i tabellerna 8-10 bygger till hälften på paneldata från 1982-1985 och till hälften på uppgifter som har insamlats 1985. Valdeltagandet har kontrollerats mot röstlängden. Centerväljare har delats upp på centerpartiet (c) och kds med hjälp av en intervjufråga om de röstade på en centerpartilista eller en kds-lista i riksdagsvalet.

96 Uppgifterna om hur väljarna röstade 1982 bygger för ena hälften av urvalspersonerna på panel data inhämtade vid 1982 års val och för andra hälften på minnesdata från 1985. Minnesdata är mer osäkra än panel - data. Rena minnesfel förekommer och vissa människor vill inte minnas hur de röstade tre år tidigare. De kanske inte vill medge att de har bytt parti. Storleken på minnesfelet kan uppskattas om man har tillgång till paneldata. Svarspersonernas minnesuppgifter kan jämföras med vad de uppgav tre år tidigare. En sådan test visar att 10 procent av de intervjupersoner i panel urval et som lämnade uppgift om hur de röstade 1982 både vid intervjun 1982 och vid intervjun 1985 uppgav olika partier. Ett tioprocentigt minnesfel är inte speciellt stort. Det har varit ungefär lika stort i tidigare valundersökningar - 10 procent 1976, 8 procent 1979 och 9 procent 1982. 1 Socialdemokraterna hade 1985 precis som vi de flesta tidigare valtillfällen de mest partitrogna väljarna. Hela 87 procent av de väljare som stödde socialdemokraterna 1982 fortsatte att rösta på partiet 1985. De väljare som lämnade socialdemokraterna gick i första hand till folkpartiet (4 procent) eller till vänsterpartiet kommunisterna (2 procent). Folkpartiet kunde också uppvisa ovanligt partitroqna väljare 1985. De allra flesta (83 procent) av de fåtaliga folkpartisterna från 1982 var partiet troget även 1985. Folkpartiet har i tidigare val inte varit bortskämt med trogna väljare. Rörlighet snarare än stabilitet har traditionellt varit det utmärkande draget för partiets väljare. Vänsterpartiet kommunisterna är ett annat parti med en ofta mycket rörlig väljarkår. Och så var också fallet 1985. Nära en tredjedel (30 procent) av partiets väljare 1982 stödde inte längre partiet 1985. De flesta gick till socialdemokraterna (17 procent), medan en relativt stor grupp bytte till miljöpartiet (5 procent). Även 1982 var det förhållandevis många partibyten från vänsterpartiet kommunisterna till miljöpartiet. 1) Minnesfelen tendrerar att leda till att väljarrörligheten underskattas. Andelen partibytare var t ex 22 procent i panelurvalet 1982-1985 mot 17 procent i det urval där svarspersonerna 1985 ombads att minnas hur de röstade 1982. Skillnaden i andelen partibytare i de båda urvalen (5 procentenheter) är större än i tidigare valundersökningar. Den största skillnaden innan 1985 var 4 procentenheter 1976. En av de viktigaste orsakerna till den stora skillnaden 1985 var folkpartiets snabba frammarsch strax före valet. Många segerrusiga folkpartister av årgång 1985 ville inte medge att de inte hade stött partiet 1982. De kom inte ihåg hur de hade röstat 1982 eller uppgav att de även 1982 hade röstat på folkpartiet. Resultatet blev en för låg andel partibytare i urvalet med minnesdata.

97 Centerpartiet är också ett parti med mycket rörliga väljare. Den låga siffran för andelen centerpartiväljare från 1982 som fortsatte att stödja partiet 1985 (63 procent) är inte unik. Motsvarande andel trogna centerparti väljare var 71 procent 1976, 62 procent 1979 och 65 procent 1982. De flesta centerpartister som lämnade partiet 1985 gick till folkpartiet (17 procent) eller moderaterna (8 procent). Förhållandevis många bytte också till kds (4 procent). Andelen centerparti väljare som gick till socialdemokraterna var därmot mycket liten - endast 3 procent. Det är en klart lägre andel än vid tidiqare val, då andelen centerpartister som har bytt till socialdemokraterna har hållit sig mellan 6-9 procent. Moderata samlingspartiet hade under de stora framgångsvalen mellan 1973 och 1982 nästan lika partitrogna väljare som socialdemokraterna. Partiet lyckades då behålla 85-90 procent av väljarna från ett val även i nästa val. Så framgångsrikt var inte moderaterna 1985. Endast 72 procent av 1982 års moderatväljare stödde ånyo partiet 1985. De flesta som bytte från moderaterna gick till folkpartiet (18 procent). Mindre grupper gick till centerpartiet (3 procent) och socialdemokraterna (3 procent). Småpartiernas väljare - speciellt miljöpartiets - utmärks inte heller av någon större grad av partitrohet. Det var endast 39 procent av miljöpartiets väljare från 1982 som höll fast vid partiet 1985. Relativt många mp-väljare från 1982 blev röstskolkare eller röstade blankt 1985. De flesta som lämnade miljöpartiet för något annat parti gick till folkpartiet (28 procent). Resultaten i tabell 11 visar vilka nettoeffekter partibytena mellan 1982 och 1985 fick på de olika partiernas valresultat 1985. Tabell 11 Partiernas nettovinster eller nettoförluster till följd av partibyten mellan valen 1982 och 1985 (procent) Folkpartiet var det enda parti som gjorde några större vinster på partibytena 1985. Ä andra sida var folkpartiets partibytarvinst exceptionellt stor, hela +8,1 procentenheter. Större delen av folkpartiets vinst togs från moderaterna (+3,5) och centerpartiet (+2,5). Endast en mindre del kom från socialdemokraterna (+1,5).

98 Moderaternas och centerpartiets stor valförluster 1985 orsakades alltså i första hand av direkta partibytarförluster till folkpartiet. Centerpartiets tillbakagång förvärrades och moderaternas mildrades av att centerpartiet tappade väljare till moderaterna (0,7 procentenheter netto). Socialdemokraternas bakslag 1985 orsakades också i första hand av partibytarförluster till folkpartiet (-1,5). Gentemot centerpartiet och moderaterna vann socialdemokraterna något på partibytena. Kds gjorde 1985 - precis som 1982 - större delen av sina partibytarvinster på centerpartiets bekostnad (+0,5). Miljöpartiets relativt goda resultat 1985 kan förklaras av att partiet lyckades kompensera partibytarförlusterna till folkpartiet (-0,3) med partibytarvinster från centerpartiet, soica1 demokraterna och vänsterpartiet kommunisterna. Röstsplittring Valet 1985 innebar det stora genombrottet för splittrad röstning i Sverige. Andelen väljare som röstade på olika partier i de samtidiga riksdags- och kommunfullmäktigevalen ökade mycket markant - från 11 procent 1982 till 16 procent 1985. Röstsplittring har blivit nästan lika vanligt som partibyten bland svenska väljare. Sjuttiotalets situation med relativt få röstsplittrare existerar inte längre. Vid 1970 års val var det t ex endast 6 procent av väljarna som röstade olika i riksdags- och kommunfullmäktigevalen (se figur 3). Figur 3 Röstsplittring vid valen 1970-1985 (procent) Kommentar: Procentbasen är definierad som väljare som deltog i riksdags- och kommunfullmäktigevalen respektive i riksdags- och landstingsvalen vid de olika valtillfällena.

99 Röstsplittringen mellan riksdags- och landstingsvalen har också ökat. Bland de väljare som deltog i både riksdags- och landstingsvalen 1970 stödde fyra procent olika partier. Vid valet 1985 hade motsvarande siffra ökat till 11 procent. En stor majoritet av väljarkåren röstade på samma parti i alla tre valen 1985. Hela 82 procent av de väljare som deltog i riksdags-, kommunfullmäktige- och landstingsvalen 1985 stödde samma parti. Resultaten i tabell 12 visar att det vanligaste splittringsmönstret var att rösta på ett parti i riksdags- och landstingsvalen och på ett annat i kommunfullmäktigevalet (7.2 procent). Mycket få väljare stödde tre olika partier i de tre samtidiga valen (2,3 procent). Tabell 12 Röstsplittring vid riksdags-, kommunfullmäktige- och landstingsvalen 1985 (procent) Fram t o m 1982 års val var det främst borgerliga väljare och vpkväljare som splittrade sina röster mellan riksdags- och kommunalvalen. Socialdemokratiska väljare stödde mycket sällan andra partier i de lokala valen. Valet 1985 ändrade på det förhållandet. Andelen socialdemokratiska röstsplittrare i kommunfullmäktigevalen ökade från omkring 4-5 procent i de tidigare valen till 11 procent 1985 (se tabell 13). Röstsplittring är inte längre ett sällsynt fenomen bland socialdemokratiska väljare.

100 Tabell 13 Andel av partiernas väljare i riksdagsvalen som stödde annat parti i kommunfullmäktigevalen 1970-1985 (procent) Kommentar: Resultatet för (c) 1985 gäller enbart för centerpartiet utan kds. Samma gäller alla övriga analyser i detta avsnitt om röstsplittring. Tabell 14 Andel av partiernas väljare i riksdagsvalen som stödde annat parti i landstingsvalen 1970-1985 (procent) Även folkparti väljarnas och vpk-väljarnas röstsplittring ökade 1985. En så stor andel som kring 30 procent av folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas riksdagsväljare 1985 stödde andra partier kommunalt. Andelen röstsplittrare bland centerpartiets och moderaternas väljare höll sig 1985 på samma nivå som tidigare (kring 12-14 procent). Röstsplittringen håller på att ändra karaktär samtidigt som den har blivit vanligare. Resultaten i tabell 15 visar att den tidigare helt dominerande röstsplittringen inom blocken fortfarande är vanligast, men att den har minskat andelsmassigt. Samtidigt har röstsplittringen från riksdagspartierna till något småparti i kommunalvalen ökat markant. Även röstsplittringen mellan blocken har ökat något. Den vanligaste formen av röstsplittring 1985 ägde dock fortfarande rum mellan de borgerliga partierna.

101 Tabell 15 Olika typer av röstsplittring i riksdags- och kommunfullmäktigevalen 1979, 1982 och 1985 (procent)

102 Partival och valdeltagande i olika befolkningsgrupper Syftet med detta avsnitt är att fördjupa analysen av 1985 års val genom att studera väljarnas röstande ur ett soci oekonomiskt perspektiv. Vi kommer att analysera i vilken utsträckning som svenska väljares partival är strukturerat av de olika sociala och ekonomiska villkor under vilka de lever. Analyserna gäller i första hand kopplingen mellan socioekonomiska faktorer och röstningen 1985. Men utvecklingen över tid och olika historiska trender kommer också att ges stort utrymme. Huvudfrågeställningen gäller graden av samband mellan socioekonomisk grupptillhörighet och röstning. Vi kommer systematiskt att analysera kopplingen mellan partivalet och ett tiotal olika socioekonomiska variabler. Resultaten från 1985 års val kommer i görligaste mån att kompletteras med historiska utvecklingstrender. Traditionella socioekonomiska faktorer som kön, ålder, yrke, facklig tillhörighet, anställningssektor, boendeform och bostadsort är naturligtvis medtagna i studien. Men också andra sociala faktorer som mer sällan analyseras kommer att studeras, som exempelvis i vilken ekonomisk region väljarna bor - i till vaxtsverige eller i problemsveri ge - om de har småbarn eller inte och hur ofta de går i kyrkan. Barnfamiljer är alltid en omhuldad grupp i svenska valrörelser, men hur de röstar har diskuterats mindre. I valundersökningarna har småbarnsföräldrars röstning inte redovisats tidigare. Religionens betydelse för partivalet har däremot studerats i tidigare svenska valundersökningar (senast 1968). Vi kommer att analysera hur kopplingen mellan religion och röstning har förändrats i Sverige sedan 1960-talet. Kön Den gamla etablerade sanningen när det gäller mäns och kvinnors partival var att kvinnor röstar något mer borgerligt och konservativt än män. Sanningen gällde inte bara i Sverige utan också i de flesta andra länder med fria val. En av de forskare som tidigt iakttog denna könsskillnad i röstningen var Herbert Tingsten i sin klassiska bok Political Behavior från 1937. För Tingsten var orsaken uppenbar. Det var kvinnornas högre grad av religiositet som gjorde att de röstade mer borgerligt än männen. Oavsett orsaken så gällde Tingstens sanning för Sverige - om än i minskande grad - ända fram till slutet av 1970-talet. Under de första efterkrigsvalen röstade kvinnor klart mer borgerligt än män. Skillnaden blev mindre under sextiotalet för att nästan försvinna helt under valen på 1970-talet. Valet 1982 var det första som välte upp och ned på Tingstens gamla tes. År 1982 röstade för första gången i Sverige män något mer borgerligt än kvinnor (se figur 4).

103 Resultaten i tabell 16 och 17 visar att den nya könsskillnaden höll i sig och förstärktes 1985. Valet 1985 är det första sedan 1950-talet som uppvisar klara könsskillnader i röstningen. Men till skillnad från 1950-talet är det nu kvinnorna, inte männen, som röstar mest socialistiskt. 1 Tabell 16 Partival 1985 bland män och kvinnor (procent) Tabell 17 Partiernas väljare 1985 fördelade på män och kvinnor (procent) 1) Utvecklingen är inte unik för Sverige. Samma förändringsmönster har under senare år iakttagits i många andra länder.

104 Figur 4 Skillnader mellan mäns och kvinnors blockval 1948-1985 (procentskillnader) Tabell 18 Skillnader mellan mäns och kvinnors partival 1948-1985 (procentskillnader) Kommentar: Siffrorna är procentskillnader mellan andelen män och andelen kvinnor som röstade pä de olika partierna vid de aktuella valen. En plussiffra anger att partiet fick mer stöd bland män än bland kvinnor. Minussiffror anger att röststödet var starkare bland kvinnor än bland män. Resultaten för år 1948 bygger på de partisympatimätningar som gjordes av Gallupinstitutet i juni-september 1948. De finns redovisade i boken Gallup oah den svenska väljarkåren. Resultaten för valet 1952 har hämtats från en på sin tid hemlig eftervalsundersökning med cirka 1 700 intervjuade, som Svenska Gal!upinstitutetjgenomförde för socialdemokraterna i november 1952.

105 Könsskillnaderna i röstningen är störst bland moderata väljare. I valen på 1950- och 1960-talen fick högerpartiet oftast tre fyra procent mer röster bland kvinnor än bland män. Den skillnaden förbyttes i sin motsats vid valen 1979 och 1982 då moderaterna för första gången fick ett klart starkare röststöd bland män än bland kvinnor. Den manliga dominansen bland moderaternas väljare förstärktes ytterligare 1985. Moderaterna fick enligt våra resultat Stöd av 23 procent av männen 1985 mot endast 16 procent bland kvinnorna - en skillnad på hela sju procentenheter. Socialdemokraterna har jämfört med moderaterna uppvisat en motsatt utveckling när det gäller röststödet bland män och kvinnor - en övervikt för manliga väljare fram till sjuttiotalet som ersatts av en övervikt av kvinnliga väljare under 1980-talet. I valet 1985 fick socialdemokraterna stöd av 46 procent av kvinnorna mot 41 procent av männen (5 procentenheters skillnad). För övriga partier har omkastningarna i mäns och kvinnors röstande varit mindre dramatiska. Vänsterpartiet kommunisterna har alltid haft ett något starkare röststöd bland män än bland kvinnor. Och det hade partiet även 1985. Centerpartiet har liksom vpk traditionellt fått något fler röster från män än från kvinnor (undantagandes "kärnkraftsvalen" 1976 och 1979), och så var det också 1985. Resultaten för folkpartiet är de omvända. Folkpartiet hade 1985, precis som i de flesta val under efterkrigstiden, en Övervikt av kvinnliga väljare. Ålder Resultaten för sambandet mellan ålder och röstning vid valet 1985 är inte lika spännande som de nya sambanden mellan kön och röstning (se tabell 19 och 20). Tabell 19 Ålder och partival 1985 (procent)

106 Tabell 20 Partiernas väljare 1985 fördelade efter ålder (procent) De samband mellan ålder och partival som återfinns i tabell 19 är ingen nyhet för 1985. De har varit lika svaga och sett i stort sett likadana ut vid de två tre senaste valen. Vänsterpartiet kommunisterna hade 1985 starkast stöd bland de yngsta väljarna, socialdemokraterna och centerpartiet bland de äldsta, medan folkpartiet hade ett lika starkt röststöd i alla åldersgrupper. Moderaterna hade tidigare mest stöd bland medelålders väljare, men 1985 fanns det ingen klar skillnad mellan olika åldersgruppers tendens att rösta på moderaterna. Den relativt starka ställning som moderaterna fick bland de yngsta väljarna 1982 lyckades partiet bevara 1985. Barnfamiljer och pensionärer Barnfamiljer är ofta en uppmärksammad grupp i svenska valrörelser. I valtider tävlar partierna om att måna sig om barnfamiljernas väl och ve. Den enda andra väljargrupp som partierna brukar vara lika angelägna att hålla sig väl med är pensionärerna. Partiernas stora intresse för barnfamiljer och pensionärer är inte svårt att förstå. Det är i båda fallen fråga om grupper som är föremål för omfattande välfärdsprogram men där det fortfarande finns relativt många människor med sociala och ekonomiska problem. Att sedan både barnfamiljer och pensionärer är stora väljargrupper minskar knappast partiernas intresse för dem. I valet 1985 omfattade ålderspensionärerna något över 20 procent och väljare med hemmavarande barn 35 procent av valmanskårenj 1) Siffrorna kommer från 1985 års valundersökning.

107 När det gäller röstningsbeteende vet vi sedan gammalt att pensionärerna inte röstar speciellt annorlunda än andra väljare. Ålder har, som vi nyss har sett, ett förhållandevis svagt samband med partival i Sverige. De svaga samband som finns har vid de senaste valen visat att socialdemokraterna och centerpartiet får ett något starkare stöd bland pensionärer än bland övriga väljare och att främst vänsterpartiet kommunisterna får ett något svagare stöd. Barnfamiljernas röstande vet vi mindre om. Deras röstningsbeteende har inte analyserats i tidigare valundersökningar. Intervjufrågor om väljarnas barnförhållanden har funnits med i ett antal tidigare valundersökningar, men några resultat har inte redovisats. Resultaten i tabell 21 och 22, som visar hur väljare med olika barnförhållanden röstade 1985, är alltså en nyhet. Tabell 21 Barnförhållande och partival 1985 (procent) Tabell 22 Partiernas väljare 1985 fördelade efter barnförhållande (procent) Kommentar': Småbarn har definierats som barn mellan 0-6 år och skolbarn som barn mellan 7-18 år. Intervjufrågan löd: "Har Du några hemmavarande barn under 18 år?" 1) Ålderspensionärerna (65-80 år) röstade på följande sätt 1985: vpk 3 procent, s 48 procent, c 13 procent, fp 15 procent, m 17 procent, kds 3 procent, mp 1 procent.

108 Nyhetsvärdet är dock begränsat eftersom resultaten är foga uppseendeväckande. Det visar sig nämligen att barnfamiljer röstar precis som alla andra väljare. Småbarnsföräldrar och skolbarnsföräldrar röstar inte annorlunda än väljare som inte har några hemmavarande barn under 18 år. Den enda svaga tendens som finns i resultaten är att småpartierna vpk, kds och miljöpartiet fick ett något starkare stöd bland småbarnsföräldrar än bland övriga väljare. Inget block och inget speciellt parti lyckades alltså vinna barnfamiljernas bevågenhet i valet 1985, I den mån partiernas olika familjepolitiska program spelade någon roll för barnfamiljernas röstning så tog de ut varandra. Yrke Väljarnas yrkes- eller klasstillhörighet är den mest intressanta socioekonomiska variabeln när det gäller att studera röstning i Sverige. Yrke är den bakgrundsfaktor som har starkast samband med väljarnas partival. Yrkesgrupper som arbetare, tjänstemän, företagare och jordbrukare har så långt tillbaka som vi känner till tenderat att stödja delvis olika partier. Kopplingen mellan yrkestillhörighet och röstning har gamla historiska rötter i Sverige, och den har att göra med att partisystemet en gång i tiden bildades utefter två olika konfliktdimensioner - en som gällde kampen mellan arbete och kapital och en annan som gällde kampen mellan stad och land. Resultaten i tabell 23-25 visar att sambandet mellan yrke och partival fortfarande var starkt 1985. Den yrkesgruppering som används konstruerades av Olof Petersson i samband med 1976 års valundersökning. Hur de olika yrkesgrupperna har definierats redovisas i kommentaren under tabell 24.

109 Tabell 23 Yrkesgrupp och partival (procent) Tabell 24 Partiernas väljare 1985 fördelade efter yrkesgrupp (procent) Kommentar: Resultaten omfattar även personer som ej förvärvsarbetar. Pensionärer har förts till sin tidigare yrkesgrupp. Gifta och sammanboende kvinnor som ej förvärvsarbetar har klassificerats efter makens yrkesgrupp. En detaljerad redogörelse för yrkesgrupperingen återfinns i Sören Holmberg, Mikael Gill jam och Maria Oskarson, Valundersökning 1985. Teknisk rapport (Statistiska centralbyrån, 1987). Till gruppen industriarbetare har förts arbetare inom tillverknings-, gruv- och byggnadsindustrin. Gruppen övriga arbetare består av transportarbetare, typografer, lantarbetare, vaktmästare, brevbärare, affärsbiträden, brandmän m fl yrkeskategorier. Gruppen lägre tjänstemän omfattar kontorister, kanslibiträden, telefonister, poliskonstaplar m fl. Gruppen tjänstemän i mellanställning består av verkmästare, arbetsledare, lärare i grundskolan, journalister, sjuksköterskor m fl. Gruppen högre tjänstemän omfattar chefer i privat och offentlig förvaltning, läkare, veterinärer, advokater, lärare på gymnasie- och universitetsnivå samt ett fåtal ledare eller ägare av större företag (fler än nio anställda) Alla jordbrukare har förts till samma kategori oberoende av gårdens storlek. Gruppen småföretagare omfattar affärsinnehavare, hantverkare, köpmän, ägare av mindre företag (färre än tio anställda), studerandegruppen består av både gymnasie- och universitetsstuderande.

110 Tabell 25 Yrkesgruppstillhörighet och partival 1976, 1979, 1982 och 1985 (procent)

111 Partierna fick 1985, precis som tidigare, mycket olika röststöd i olika yrkesgrupper. Vänsterpartiet kommunisterna fick störst andel röster från gruppen studerande (14 procent) och minst från jordbrukare och småföretagare (0 respektive 3 procent). Socialdemokraterna fick som alltid mest röststöd från industriarbetarna (71 procent) och minst från jordbrukarna (6 procent) och småföretagarna (19 procent). Centerpartiets röstandelar i olika yrkesgrupper följde också ett gammalt känt mönster med ett starkt stöd bland jordbrukare (64 procent) och ett mycket svagare men jämnt fördelat stöd i alla andra yrkesgrupper (7-11 procent). Folkpartiets och moderaternas röststöd i olika yrkesgrupper liknar varandra. Båda partierna hade 1985 precis som tidigare mest stöd bland tjänstemän och företagare. Folkpartiets starkaste grupp var de högre tjänstemännen (25 procent) medan moderaterna hade mest stöd av småföretagarna (43 procent). Både folkpartiet och moderaterna var svagast bland industriarbetare (7 procent). Sambanden mellan yrke och partival återfinns inte enbart i väljarkåren som helhet. De finns också i olika åldersgrupper och bland män och kvinnor (se tabell 26 och 27). Tabell 26 Partival 1985 efter yrkesgrupp och kön (procent) Kommentar: Analysen omfattar enbart förvärvsarbetande intervjupersoner.

112 Tabell 27 Partival 1985 efter yrkesgrupp och ålder (procent) Kopplingen mellan yrkesgrupptillhörighet och röstning är mindre markerad bland yngre väljare och kvinnor än bland äldre väljare och män. Unga arbetare och tjänstemän röstar inte lika olika som äldre arbetare och tjänstemän. Klassröstningen är mindre bland de yngsta väljarna. Både det socialistiska och det borgerliga blocket är starkast bland de äldsta väljarna i den egna kärngruppen (arbetare respektive tjänstemän) och bland de yngsta väljarna i motsidans kärngrupp. Klassröstning är också lägre bland kvinnor än bland män. Kvinnliga arbetare och tjänstemän tenderar att rösta mindre olika än manliga arbetare och tjänstemän. Den viktigaste förklaringen till denna skillnad är att kvinnor ofta är yrkesverksamma i partipolitiskt splittrade yrkesgrupper som exempelvis gruppen övriga arbetare (affärs- och sjukvårdsbiträden), gruppen lägre tjänstemän (kontorister) och gruppen tjänstemän i mellanställning (lärare, sjuksköterskor). Få kvinnor tillhör de partipolitiskt mest homogena yrkesgrupperna - industriarbetare, jordbrukare och högre tjänstemän. En mer detaljerad bild av sambandet mellan yrke och röstning framträder om vi också studerar inom vilka yrkessektorer människor är verksamma. Resultaten i tabell 28 visar hur väljare i olika yrkessektorer röstade i 1985 års val. Hur arbetare, tjänstemän och småföretagare inom olika yrkessektorer röstade redovisas i tabell 29. Fem yrkessektorer har utskiljts: jordbruk, tillverkning, handel och samfärdsel, vård, utbildning och kultur samt förvaltning. Hur sektorerna ar avgränsade från varandra exemplifieras i kommentaren under tabell 29. Resultaten i tabell 29 måste tolkas med försiktighet, eftersom antalet intervjupersoner i vissa grupper är begränsat. Några resultat är dock värda en kommentar, särskilt som liknande resultat återfinns i de närmast föregående valundersökningarna.

113 Tabell 28 Yrkessektor och partival 1985 (procent) Tabell 29 Partival 1985 efter yrkesgrupps- och yrkessektorstillhörighet (procent) Konmentav: Yrkessektorsindelningen presenteras i detalj i Sören Holmbergs, Mikael Gilljams och Maria Oskarsons bok Valundersökning 1985. Teknisk rapport. Till jordbruk räknas alla yrken inom jordbruk med binäringar, som t ex skogsbruk, fiske, minkuppfödning etc. Yrken inom tillverkning, industri och hantverk har förts till sektorn tillverkning-produktion. Handel och samfärdsel omfattar yrken inom handel, transport, samfärdsel, lager m m. Yrken som sysslar med vård, utbildning och kultur har förts till en egen sektor. Förvaltningssektorn, slutligen, omfattar yrkesutövare inom tertiärnäringarna som i huvudsak ägnar sig åt förvaltning, t ex banktjänstemän och offent!iganställd förvaltningspersonal.

114 Socialdemokraternas stöd bland olika typer av arbetare var 1985 precis som tidigare förhållandevis skiftande. Hela 71 procent av industriarbetarna röstade på socialdemokraterna i 1985 års val mot endast 56 procent bland arbetare i vårdsektorn och 57 procent bland jordbruksarbetarna. I den senare arbetargruppen har centern av gammal hävd sitt starkaste stöd bland arbetarna (23 procent 1985). Bland tjänstemän i mellanställning som är verksamma inom tillverkningsindustrin har socialdemokraterna sitt starkaste stöd bland tjänstemännen (49 procent 1985). Gruppen omfattar sådana yrken som verkmästare och arbetsledare som befinner sig nära "verkstadsgolvet". Människor inom reproduktionssektorn är vänsterpartiet kommunisternas starkaste väljargrupp (9 procent 1976, 13 procent 1979, 12 procent 1982 och 10 procent 1985). Vänsterpartiet kommunisterna tenderar överhuvudtaget att ha sitt starkaste väljarstöd bland människor som arbetar inom vård, utbildnings- och kultursektorerna oavsett vilken yrkesgrupp eller klass det gäller. Reproduktionssektorn - inte arbetarklassen - har alltmer blivit vänsterpartiet kommunisternas starkaste fäste bland väljarna. För de borgerliga partierna är det centerpartiets starka ställning inom jordbrukssektorn (48 procent) som är det mest iögonfallande resultatet. Folkpartiet och moderaterna har sitt starkaste stöd bland högre tjänstemän inom förvaltningssektorn, medan partierna har sin svagaste ställning i sektorerna jordbruk och tillverkning. Utbildning och inkomst är två faktorer som hänger nära samman med yrkesgruppstillhörighet. Tjänstemän har i regel högre formell utbildning än arbetare och tjänar i genomsnitt något mer än arbetare. Resultaten i tabellerna 30-33 visar hur väljare med olika utbildningsnivå och med olika taxerad inkomst röstade vid valet 1985.

115 Tabell 30 Utbildning och partival 1985 (procent)

116 Tabell 31 Partiernas väljare fördelade efter utbildning (procent) Kommentar: Intervjupersonernas högsta utbildningsnivå registrerades. Om de avlagt examen eller inte spelade ingen roll för klassificeringen. Vi kodade den högsta nivå som intervjupersonerna studerat/studerade på. Tabell 32 Taxerad inkomst och partival 1985 (procent) Tabell 33 Partiernas väljare fördelade efter taxerad inkomst (procent) Kommentar: Uppgifterna om taxerad inkomst har hämtats från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen och avser egen sammanräknad nettoinkomst enligt 1985 års taxering.

117 Moderata samlingspartiet hade starkast stöd bland väljare med höga (över 105 000) eller med mycket låga (under 25 000) taxerade inkomster. Socialdemokraterna var starkast bland väljare med taxerade inkomster mellan 25 000 och 105 000 kronor. Socialdemokraterna och centerpartiet hade mer stöd bland väljare med låg utbildning än bland högutbildade väljare. Mönstret är det omvända för moderaterna, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna. De fick mer röster, relativt sett, bland högre utbildade väljare än bland väljare som t ex enbart har folkskole- eller grundskoleutbildning. Bland de universitetsutbildade väljarna röstade t ex 9 procent på vänsterpartiet kommunisterna och 29 procent på moderaterna 1985 medan socialdemokraterna och centerpartiet endast fick 22 respektive 8 procent av de högskoleutbildades röster. Klassröstning Sambandet mellan yrke och röstning bland svenska väljare är ett av de starkaste i västvärlden. Det är endast de övriga nordiska länderna som kan uppvisa ungefär lika starka samband. Men precis som i de flesta andra länder har graden av samband mellan yrke och partival försvagats något i Sverige under de senaste decennierna. Klassröstningen har minskat. Resultaten i figur 5 visar dock att den minskande klassröstningen i Sverige i stort sett var ett fenomen som var begränsat till 1960- talet. Under 1970- och 1980-talen har klassröstningen minskat mycket lite bland svenska väljare. Den har i stort sett hållit sig stabil på samma nivå. Skillnaden mellan andelen arbetare och andelen medelklassväljare som röstade på vänsterpartiet kommunisterna eller socialdemokraterna var ungefär lika stor vid valet 1970 (36 procentenheter) som vid valet 1985 (34 procentenheter).

118 Figur 5 Klassröstning vid valen 1956-1985 (procent) Kommentar: Resultaten bygger på material från valundersökningarna 1956-1985. Klassindelningen bygger på en ny yrkesgruppering som mycket nära ansluter till den som redovisas i tabell 24. Medelklassen omfattar tjänstemän, företagare och jordbrukare." Klassröstningsindex har beräknats som andelen vpk/s-röstande i arbetarklassen minus andelen vpk/s-röstande i medelklassen. Procentsiffrorna för andelen vpk/s-röstande inom klasserna har korrigerats med hänsyn tagen till överskattningarna av andel s-röstande i framförallt de äldre undersökningsurvalen (se figur 6). Analysen omfattar samtliga intervjupersoner utom studerande. Procentbasen är samtliga partiröstande vid respektive val.

119 En analys som den i figur 5 med endast två yrkesklasser ger naturligtvis en starkt förenklad bild av sambandet mellan yrke och blockröstning. Ett stort problem är var gränsen mellan arbetarklass och medelklass skall dras, ett annat att medelklassen är sammansatt av så i olika yrkesgrupper som tjänstemän, företagare och jordbrukare. Vi har löst gränsdragningsproblemet mellan arbetare och tjänstemän tämligen konventionellt genom att yrken som organiseras av LO i huvudsak förts till arbetarklassen medan yrken som faller inom TC0:s eller SAC0/SR:s områden har klassificerats som tjänstemän. Svårigheten med medelklassens sammansättning är att den rymmer tre yrkesgrupper som inte bara tenderar att rösta på olika partier utan som också storleksmässigt har förändrats mycket kraftigt under de senaste årtiondena. Jordbrukarna har blivit färre medan tjänstemännen har blivit fler. Frågan är om det är denna strukturella förändring som ligger bakom den ökande andelen medel klassröster på vpk eller s som redovisas i figur 5 (från 22 procent 1956 till 35 procent 1985). Har m a o övervägande borgerligt röstande jordbrukare ersatts av mer socialistiskt röstande tjänstemän, utan att för den skull jordbrukarnas eller tjänstemännens individuella blockröstningstendenser har förändrats? Om tjänstemän, företagare och jordbrukare röstar lika socialistiskt idag som på 1950-talet, så beror hela den ökande andelen röster på vpk och s i medelklassen på strukturella förändringar av yrkesgruppernas storlek. Yrkesgrupperna har i så fall inte förändrat sitt röstande. De har enbart förändrats storleksmässigt. Resultaten i figur 6 och tabell 34 visar att förändringarna i yrkesgruppernas storlek är en viktig faktor bakom den ökande andelen röstande på vpk ellers i medelklassen. Om yrkesgrupperna inom medelklassen hade varit lika stora 198b som de var 195b, men röstat som de gjorde 1985, hade andelen röstande på vpk eller s inte blivit 35 procent som i figur 5 utan 27 procent. De strukturella yrkesförändringarna inom medelklassen har gynnat de socialistiska partierna.